Idag börjar Ninna i skolkören! Ivrigt påhejad av sin mor som tycker att körsång är så roligt! Och nyttigt! Och för att inte tala om hur underbart det är när man står där och sjunger och allt stämmer.
Needless to say så sjöng jag i skolkören. Det var verkligen jätteroligt, och något jag ser tillbaka på med verklig glädje. Vi hade en fantastisk musiklärare i Blacken-plugget: Magister Robert Sundberg. Om honom kan man säga mycket, men man kan aldrig ta ifrån honom den fantastiska musikalitet som han hade! Och hans musikglädje och intresse! Jag tror faktiskt att han gav den glädjen och det intresset till alla elever som sjöng i kören. Vi fick pröva in till kören i fjärde klass, på darriga ben fick en och en gå in i musiksalen och sjunga upp för magistern och en lärare till, som jag inte minns vem det var. Jag minns forfarande vad jag sjöng, "Solen glimmar blank och trind, vattnet likt en spegel...". Jag kom in i kören. Alla som sjöng upp kom inte in. Idag tror jag nog det går till lite annorlunda för barnen som sjunger i skolkörerna, men Blacken-plugget på den här tiden var som en liten privatskola. Vi hade flera konserter om året, störst var sommaravslutningen i Ängbykyrkan, Lucia och julavslutningen. Sen hade vi vår och höstkonserter också. Idag kan jag visor och melodier som inte så många andra kan, jag kan plocka upp så mycket ur mitt minne. Detta gäller nog alla som sjöng i kören. Vi fick en verklig musikskatt med oss i bagaget. Av mina kära kompisar som sjöng i Blacken-kören så har jag åtminstone två som är verkliga sångare...som minns visor, låtar och stämmor. Å, jag vill sjunga med er nu! Ni vet vilka ni är! Vilka av er jag talar om nu.
Det roligaste med Blackenplugget, och sen Södra Ängby tiden är att vi spelade in TVÅ skivor med kören! Var det kul, eller var det KUL??? SÅÅÅ spännande att viga så mycket tid åt sången, och att sedan träna, träna och träna med kören för att slutligen få SPELA in skivor. Ja, vilken grej. Kan ingen bränna av dem LP-skivorna på cd? Jag skulle göra mycket för att få ha dem skivorna på cd idag.
Jag hoppas bara att min dotters kör ska få bli hälften så kul som den kör jag sjöng i en gång.
Förresten, jag och mina syskon har med oss en musikskatt hemifrån också eftersom föräldrarna alltid älskat visor och musik. Sjungit mycket, och lyssnat mycket på musik. Mamma och min moster var ju så otroligt duktiga på att sjunga i skolan också, och dem var dem första i Närpes att få musik-ikonen och legenden Frans Mattans som lärare...
So, it runs in the family...Hoppas att dagens körsång ska gå bara BRA!
Needless to say så sjöng jag i skolkören. Det var verkligen jätteroligt, och något jag ser tillbaka på med verklig glädje. Vi hade en fantastisk musiklärare i Blacken-plugget: Magister Robert Sundberg. Om honom kan man säga mycket, men man kan aldrig ta ifrån honom den fantastiska musikalitet som han hade! Och hans musikglädje och intresse! Jag tror faktiskt att han gav den glädjen och det intresset till alla elever som sjöng i kören. Vi fick pröva in till kören i fjärde klass, på darriga ben fick en och en gå in i musiksalen och sjunga upp för magistern och en lärare till, som jag inte minns vem det var. Jag minns forfarande vad jag sjöng, "Solen glimmar blank och trind, vattnet likt en spegel...". Jag kom in i kören. Alla som sjöng upp kom inte in. Idag tror jag nog det går till lite annorlunda för barnen som sjunger i skolkörerna, men Blacken-plugget på den här tiden var som en liten privatskola. Vi hade flera konserter om året, störst var sommaravslutningen i Ängbykyrkan, Lucia och julavslutningen. Sen hade vi vår och höstkonserter också. Idag kan jag visor och melodier som inte så många andra kan, jag kan plocka upp så mycket ur mitt minne. Detta gäller nog alla som sjöng i kören. Vi fick en verklig musikskatt med oss i bagaget. Av mina kära kompisar som sjöng i Blacken-kören så har jag åtminstone två som är verkliga sångare...som minns visor, låtar och stämmor. Å, jag vill sjunga med er nu! Ni vet vilka ni är! Vilka av er jag talar om nu.
Det roligaste med Blackenplugget, och sen Södra Ängby tiden är att vi spelade in TVÅ skivor med kören! Var det kul, eller var det KUL??? SÅÅÅ spännande att viga så mycket tid åt sången, och att sedan träna, träna och träna med kören för att slutligen få SPELA in skivor. Ja, vilken grej. Kan ingen bränna av dem LP-skivorna på cd? Jag skulle göra mycket för att få ha dem skivorna på cd idag.
Jag hoppas bara att min dotters kör ska få bli hälften så kul som den kör jag sjöng i en gång.
Förresten, jag och mina syskon har med oss en musikskatt hemifrån också eftersom föräldrarna alltid älskat visor och musik. Sjungit mycket, och lyssnat mycket på musik. Mamma och min moster var ju så otroligt duktiga på att sjunga i skolan också, och dem var dem första i Närpes att få musik-ikonen och legenden Frans Mattans som lärare...
So, it runs in the family...Hoppas att dagens körsång ska gå bara BRA!
Comments