Borta...

...Snacka att man känner sig borta, bortblåst, urdum, blåst, knäpp, idiotisk när man står på en bilverkstad. Till mig kan dem i princip säga vad som helst, för jag vet ju noll om hur en bil fungerar. Jag vet heller ingenting om hur mycket reservdelar kostar. Herregud JAG! Som knappt vill tanka!
Där står man som ett fån och låtsas förstå. Iallafall så kommer försäkringen att täcka den här skadan. Vi får såklart betala självrisken på 200 dollar, men ändå.
En annan sak jag har märkthos mig själv sen igår är att jag har blivit lite rädd för att köra, framförallt att backa ut från p-fickor. Speciellt om man är ingärdad av SUV's och minivans...DÅ är det inte lätt att se vem som kommer bakom min Volvo s-60, inte alls. Nej, skraj är det inte kul att vara i trafiken. Alls.
Igen, alla trogna kommentatorer har inte svarat på Midsommar uppropet i inlägget strax härunder! Jag är nyfiken på Midsommarens vara eller icke vara!

Comments

Anonymous said…
I know THAT feeling! Kommer så väl ihåg alla turer till verkstaden med min lilla Mazda 626 i Raleigh. De gnuggade nog sina händer varje gång jag kom åkandes, "Vad ska vi hitta på att skinna henne med idag tro!?" Nej, skitjobbigt är det att ha så dålig koll på den biten! Man får se till att ha vänner som är duktiga och kan guida...eller gå med i Bilpool :-) Lite svårt i Reston dock kan jag tro...
Vad gäller nervositeten känner jag också igen mig. Efter att jag krockat i Wilton ändrades mitt tankesätt kring bilolyckor från "Om jag har otur så KAN något hända", till "Om jag har tur så händer det inget"...Men, det är bara att "sätta sig i sadeln" igen, att inte ge efter för rädslan. Den kommer ju också att lägga sig med tiden...Kör hårt! (ja, inte bokstavligt då'ra ;-))
Annika said…
Monika: Ja, nog gnuggas det händer av lycka på en verkstad när en stackars tjej kommer in. Skönt att slippa bil i Sthlm va? Ja, jag trodde det. Bilpool verkar smart, men skulle ju inte funka för oss. Visst har du rätt i ditt tankesätt-"Om jag har tur händer inget". Och ja, det är bara att fortsätta köra, varje dag. Man har liksom inget val.

Daffe: Välkommen hit!!! Jättekul! Du har säkert rätt i det att bilverstäder är sig lika precis överallt. Volvo Bilversktad ringde precis, dem vill att vi ska komma in med Volvon så att dem kan ta foton på skadan och skicka in till förs.bolaget. KRAM!!!
Anonymous said…
Först tänkte jag fråga varför Peter inte åkte till verkstaden, men sedan tänkte jag att det nog var en "nyttig" erfarenhet för dig. Detta är typiskt sådant som man bara vill slippa!!! Men åt andra sidan slipper man ta tag i sådant som är jobbigt (typ detta!!!) blir det ju bara en stor stor motvillig tröskel. Nu vet du hur det känns att gå igenom hela processen.

Händer det igen så vet du att du grejar det också!!

Trist när det händer men en "nyttig" erfarenhet för en tjej som inte ens tycker om att tanka:-)

Jag är säker på att du hanterade garagekillarna på ett profffssiiggt sätt!
Annika said…
LN: Proffsig är nog tyvärr det sista man kan kalla mig på en bilverkstad, tyvärr. Men, ja, NYTTIG erfarenhet, och det var JAG som föreslog att jag skulle åka eftersom peter har så fullt upp på jobbet. Det kändes ganska bra efteråt, faktisk, även om jag ju var helt BORTA. Nu är det Peter som får ta över med resten, och han har ju så mkt med jobbet nu. Men, men...
Anonymous said…
Vad trist med krocken! Jag känner absolut igen den där känslan. Jag undviker att behöva göra något med bilen om jag kan. Tanka kan jag göra och ta in den för oljebyte ( om jag måste ) men inte mer :).
Annika said…
Anna: Ja, visst...Jag tror vi tjejer, iallafall många av oss, har den där osäkerheten vad gäller bilar gemensamt. Och, den är inte rolig!