Vi har redan kommit till mitten av januari.
Hur snabbt går tiden egentligen?
Snart är den här vintern över. Också.
Men, idag ska jag publicera bilder från 2022 andra halvår.
Årets första halvår la jag ut här i fredags.
Årets andra halva var inte så rolig, iallafall inte hösten. Inte alls.
Men så är det ju vissa år, för oss alla.
Somliga år är verkligen lite sämre än andra.
Så låt oss ta oss en titt …
Juli
Vi firade fjärde juli på vårt deck. Dagen var lika het och fuktig som den brukar vara, men vi hade det mysigt och trevligt tillsammans med grannar och Peters familj. Tårtan ovan har min svägerska Melinda gjort.
Jag for till Sverige den 11 juli. Det var SAS-strejk galore, och jag blev ombokad med United via London. Det gick bra allting, jag spenderade nästan 12 timmar i en lounge på Heathrow innan det var dags att stora kosan mot Stockholm. Det gick ingen nöd på mig i den loungen.
Jag var sedan i Stockholm i två nätter med mina föräldrar. Så här i efterhand är jag jätteglad över att saker och ting blev som de blev. Det kändes helt rätt att vara med mina föräldrar de där dagarna innan jag styrde kosan österut. Min pappa var alltför orörlig för att kunna vara vid sommarstugan och den vård han behövde dagligen fanns inte där. Så jag lämnade mamma och pappa i Stockholm och tog Silja Line till Åbo. Det var första gången jag åkte båt helt ensam, fick en toppenhytt och hela resan gick SÅÅÅÅ bra. Jag kan lugnt resa ensam igen.
SEN kom jag fram till sommarstugan vid sundet. DET var underbart härligt. Sara, Håkan och min bror Gunnar var där. Vi hade fina dagar ihop! Efter ett par dagar kom min systerdotter Ebba likaså och då höjdes mysfaktorn ytterligare. Peter anlände någon vecka efter mig. Även han drabbad av SAS-strejken.
Kusinerna Karolina och Ebba fick träffas igen!! SÅÅÅ kul. Karolina och Mike kom över till skären i några dagar, så roligt!! 
Fastän vädret just denna kväll var helt underbart var sommaren ganska regnig, blåsig och sval. När Karolina och Mike var där regnade det i princip non-stop och det var så kyligt. OTUR!!
Mike, Håkan och Peter åker ut för att fiska. Karolina och Mike for sedan till Paris, de avslutade sedan med att vara i Stockholm i fem dagar innan de for tillbaka till Los Angeles. Peter och jag blev också ensamma kvar på skären i slutet av juli då Sara, Håkan och Ebba for hem till Sverige igen.
Augusti
Och det är här vi vistas, denna underbara plats. Nu var det bara Peter och jag kvar. Vi fick så himla fina dagar, kanske inte värdemässigt direkt men det var SÅ härligt att vara där.
Peter och jag vandrade mycket både vid stugan och sen på andra ställen. Här är vi i Bötombergen och vandrar. Mysigt. Vi stängde stugan och begav oss mot Stockholm den sjunde augusti.
Tillbaka i Stockholm igen. Det fina var att vi bodde i Saras och Håkans lägenhet i Vasastaden denna vecka. SÅ härligt. Vi gjorde många utflykter och vädret var varmt!
Peter for tillbaka till US igen. Jag flyttade hem till mina föräldrar, det kändes bra.
September
Min systerdotter Ebba fick en ungdomslägenhet på Söder i Stockholm. OCH jobb som nyutexaminerad civilingenjör. Hennes lilla lägenhet, eller den är inte så liten förresten, är så mysig. Jag har förstås inte sett den möblerad, bara omöblerad. Här är iallafall utsikten. 
Den sjunde september var det dags att åka tillbaka till Reston. Som alltid så tungt att skiljas, och jag visste inte då att det var sista gången jag såg min pappa. Jag är så himla glad över alla de resor jag gjort hem under alla mina år här. Innerligt glad över dem alla. Här flyger vi in över Northern Virginia och under mig har jag Reston. I blickfånget på bilden Karolinas gamla high school och de sjöar ni sett på OTALIGA bilder jag tagit. Det är sååå kul att känna igen sig från luften.
Några veckor senare for vi ner till The Outer Banks. Till Rodanthe på Hatteras National Seashore. Det var fint att komma tillbaka, men det VAR för sent på säsongen ändå. Det var lite för mycket höst i luften. Jag tror inte att vi kommer att åka dit så sent igen. Karolina och Mike kom också dit och tillbringade några dagar med oss. Återigen hade de otur med vädret ...
... det drog nämligen ihop sig till en riktig tropisk storm. Det ösregnade, det blåste kuling och jag har aldrig sett så höga vågor och sådant vresigt hav. Huset vi bodde i skakade i blåsten (som det ju ska göra i hårda vindar), men det var en konstig känsla. Vi behöll strömmen genom hela ovädret och den dagen vi for tillbaka hem var det över. Det var ganska häftigt att vara med om detta oväder, men jag hade såklart gärna haft det ogjort också.
Oktober
Det blev alltmer höst, decklivet upphörde och vi flyttade in i nya myshörnan. Där har jag suttit i många timmar och trivts denna höst och vinter.
Vi gick hårda, hårda vandringar denna månad. Ibland var det nog så att vi tog oss vatten över huvudet. Men vi gjorde det!!
Min kära, kära kompis Monika kom över och hälsade på en vecka från Stockholm. Monika kom från askan in i elden utan att hon hade en aning om det. Hon blev ett fint, varmt stöd för mig denna tid. På hemmafronten var det turbulent då mina föräldrar bägge fick covid. Min pappa blev riktigt dålig och var inlagd på sjukhus ett tag. Han fick ju komma hem igen efter ungefär en vecka. Det var en svår månad för min familj. Monika fick verkligen bli mitt stöd, det var dagliga kontakter med familjen. Jag visste inte om jag skulle bli tvungen att åka tillbaka igen, men vi (min syster, mamma och jag) kom överens om att det inte behövdes. Dock, det var verkligen "touch and go". Jag är innerligt glad att Monika och jag under denna tid tog en massa vandringar, jag fick på så sätt annat att tänka på än att grubbla över familjen. Jag är så glad över att Monika kom och hon och jag fick fina dagar fastän Monika stundtals blev en axel att gråta mot.
Mot slutet av oktober blev det lite stabilare inom familjen och saker och ting stärktes. Det var skönt, men oktober månad i fjol är den svartaste på hela året. Här är vi på vingård iallafall med våra vänner Susanna och Marc.
November
Peter och jag vandrade i dimma och duggregn i Big Schloss. Vi visste att vi ville tillbaka och vandra samma rutt en vackrare dag.
Dagen efter vandrade vi Big Schloss igen, och det var helt UNDERBART! Milt, soligt och helt klart. Dagen därpå firade vi Thanksgiving hos Peters syster. Karolina och Mike kom dit och allt var trevligt. Så mysigt att ha de unga två här under några dagar.
Mike hängde med oss på vår traditionsenliga Black Friday. Karolina for tillbaka till Los Angeles på måndagen. Mike stannade kvar på östkusten eftersom han skulle jobba i New York hela december.
December
Det var vackra morgnar i december, men inte tillstymmelse till snö. Jag julhandlade det mesta online. 
Huset stod klart för julen redan i slutet av november. SÅ mysigt. För övrigt började december på allra sämsta sätt. Jag fick covid, smittad av Karolina. Vilken osis. Jag fick det ändå ganska lindrigt och det är jag tacksam över, det var inte värre än en förkylning för mig. Karolina blev lite sämre än jag. Det var andra gången på ett år som Karolina drabbades av covid. En vecka efter att Karolina tillfrisknat från viruset åkte hon på blindtarmsinflammation och då upptäckte man också att hon hade cystor som spruckit på äggstockarna. Operationen blev mer komplicerad än de räknande med. Här på östkusten satt Peter och jag som två mycket oroliga föräldrar den lördag hon opererades. Karolina blev kvar på sjukhuset i tre nätter. Hon blev utskriven på måndagen och på fredagnatt flög hon hit ...
Den 17 december skålade Karolina och jag i glubbel. Glubbel, kall glögg blandat med prosecco. SÅÅÅ gott, min nya favorit. Karolina älskade det också. Jag är så glad att Karolina kom hem just den 17 december. Att hon var här ... 
... för dagen efter kom dödsbudet att min pappa var borta för alltid. En chock ändå fastän han varit väldigt trött under veckan som ledde upp till döden. Jag slapp ge Karolina budet via telefon, istället var vi tillsammans och fick sörja ihop. Det var så fint mitt i allt elände. Julveckan är nog en av de märkligaste veckorna i mitt liv. Jag gjorde det jag skulle samtidigt som det kändes som ett vakuum, att vara inne i bubbla av något. Julen blev ändå bra, mycket för att vi pratade så mycket om pappa/morfar och för att många jag träffade inte var rädda för att prata om det. Somliga låtsades dock som om inget hade hänt ... Jag lärde mig mycket i och med detta. Nyårsaftonen firades lugnt härhemma med god mat, inget festande. Det var helt okej, jag hade inte haft någon lust att festa iallafall.
***
Det är nyttigt och bra att summera ett år på detta sätt.
Jag har mina dagböcker för det mer privata och för sådant som kanske inte direkt passar att blogga om, men på det stora hela är det jättebra att samla ihop ett år på ett sådant här sätt.
Jag tycker själv om när andra bloggare summera sina år på liknande vis. Ni vet det där att få inblick i andra människors liv. Det är bara så bäst.
Ha en riktigt fin januarihelg var än du befinner dig!
Comments
Synd att vädret inte var det bästa i Finland men ni ser ju ut att haft härliga dagar där ändå.
Undrar hur länge vi ska behöva dras med Covid egentligen, träffade en tjej som först fick hjärtflimmer som behövde medicineras av spruta 2, sen åkte hon på Covid och var utslagen i några veckor. Har tagit spruta 3 nu och det gick bra och som tur var fick de styr på hjärtflimret med medicin. Så hemskt att båda dina föräldrar åkte på det trots att de varit försiktiga, ibland känns det som det bara är jag och min man som än så länge inte haft det.
Förstår att december var extra tung på många sätt och det är bara att hoppas att 2023 blir ett toppenår
Det är så bra att läsa sådana här tillbakablickar, man börjar automatiskt också att tänka vad man själv gjort på ett halvår, så tack för ditt inlägg.
Stor kram och trevlig helg
När man ser inlägg eller bilder sådär så är det lätt att se att dagarna går långsamt men åren fort.
Njuter som sagt extra mycket dom gånger man får ihop det och kan samlas med syskonen och deras familjer. Ska ta mig i kragen och skriva ner några av pappas historier också. I en liknande bok som du fyllde i med din pappa. Har köpt en som heter Morfar berättar. Men insåg att jag måste hjälpa till och skriva i den så ska göra telefoninterjuver :)
Nu är det snart heeeelg, hoppas du/ni får er superhärlig helg! Vi har inget speciellt planerat och det ska bli skönt att vara ledig. Komiskt nog vaknar barnen kvart i 6 ändå (suck) när man annars måste väcka dom på vardagarna. Inte okej. Ska hämnas när dom är tonåringar och gå upp och väcka dom svintidigt. Mouahaha
Kramar från Johanna
Måste kännas skönt att du fick en sista tid med din pappa när du var hemma i Sverige i höstas.
Ha en fin och bra helg.
Kram Carin
Jamen det är verkligen bra med återblickar, det är det.
Absolut, man får göra det bästa.
Att vara så långt borta som jag är är även en förbannelse och en välsignelse i så mkt.
Hösten var verkligen inte rolig, även om jag gjorde sånt som är kul också. Men det är väl så, livet.
Vi hade fina, fina dagar i Finland trots att vädret faktiskt var uselt.
Det var sååå mkt finare väder när vi sedan kom till Sthlm.
Covid ja, den är här för att stanna. Tungt nog.
SÅ jobbigt. Hörde om en tjej som haft skiten tre gånger på ett år. Jag tycker två är maxat.
Karolina kände ju av hjärtat då hon tagit sin tredje dos, tror jag. Hon fick sen bannor av läkaren som undersökte henne för att hon tagit den dosen. HA! Hur ska man kunna VETA??? Men han sa att hon var för ung för en tredje dos och att det kan sätta sig på just hjärtat.
Hemskt det också, precis som den tjej du skriver om. Hemskt.
Yvonne, tack för att du läser och TACK för att det inspirerar dig att se tillbaka på året som just gått.
Stor kram och trevlig helg!!
Och jag tackar dig för att du hänger med :-D, i nästan realtid.
GÖR det!
FYLL i en sådan där livsbok. jag är så glad att jag hann göra det med min pappa. SÅ tacksam och han var så villig att berätta!!
Det bästa är absolut om du skriver i den, och det blir ju lite som en intervju också och det föder massor med följdfrågor. Kör PÅ!!!
Haha, you do that, hämnas på dem sen när de blir sjusovare deluxe i tonåren.
KRAMAR!!!
Somligt var bra, somligt var det inte.
Känner nog mest att det var en ganska hemsk höst, även om vi gjorde mkt trevligt också.
Men så är det väl här i livet.
Ha en riktigt fin helg!!
Kramar!
Massor av fredagskramar från Anette!
Hemskt att Karolina fick hjärtproblem av tredje dosen. Hur trivs hon i LA? Hon har ju bott där i ett antal år (5? 6?) nu.
Ha en trevlig helg, Annika! So happy to be back!
Skickar många kramar,
Lisa
Synd att vädret inte var så bra i stugan, för jag minns sommaren 2022 som rena paradiset - varmt och soligt. Men det är kanske nollåttaland som hade tur där;-)
Karolinas operation minns jag att du berättade om. Är hon fullt återställd nu? Hoppas verkligen att hon är frisk nu. Det räcker med sjukdomar och dödsfall för din del tycker jag...
KRAMAR Anna
Vet inte om jag nämnde det men vi fick alla tre €600 var plus ersättning för hotellnatt och sonens flyg från Boston och hem. Tog tid men kom gjorde de!
Och i efterhand var det ju fint att du hann träffa din pappa i somras.
Ha en fin helg!
Hoppas Karolina är helt återställd och att din mamma mår okej fast det såklart är en enorm omställning för henne och mycket sorg nu när din pappa är borta.
Kramar,
Annika
Är Karolina helt återställd efter operationen nu? Och hur är det med hjärtat? Så knepigt med vaccinationen, att hon skulle varit för ung... Rekommenderades inte alla en tredje dos även hos dig?! För övrigt har jag två kollegor som, precis som tjejen du hörde om, haft Corona tre gånger på MINDRE än ett år. Det var förstås olika varianter, men ändå, prata om otur.
Tack för att du delar med dig!
Varm Kram
Angående torpen och promenaderna har jag tittat en hel del på historiska kartor (finns att se gratis på nätet, helt fantastiskt!), från 1780-talet och framåt, och där sett att många av de torp vi går förbi fanns redan på den tiden. Då blev jag förstås intresserad av dessa torp, vilka som bott där och vad det var för människor. Ja, det lilla man får veta alltså. Man kan ju följa dem framåt i tiden också. Det är verkligen roligt! I ett torp verkade det "dåliga levernet" gå i arv; först fick mormor oäkta barn, sedan BÅDA döttrarna och därefter födde även en av barnbarnen barn utan att vara gift. Inte bra! ;-)
Länkar som du nog kan vara intresserad av kring det här temat:
- Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/
- Kyrkböcker etc: https://sok.riksarkivet.se/nad (sök på namnet på församlingen så får du upp kyrkoarkivet där kyrkböcker, husförhörslängder etc finns)
Ja, jag tycker nog det var ett OK år fram till i höstas. Då var det mest bara elände. Och året slutade ju ack så sorgligt.
Kramar!!!
Tack, men så kul och härligt har det inte varit alla gånger, speciellt inte i höstas :-(
jag är så glad över livsboken.
SÅÅÅ glad över alla timmar vi spenderade över den boken. Det blev ju följdfrågor och det var så intressant för mig.
Kan verklgien rekommendera den till alla, även till dem som har många år kvar att leva.
En bra bok att fylla i.
Men ja, döden är verkligen en el av livet och visst är många rädda att tala om den.
Så är det ju.
Ja, hon fick lite rusande hjärta efter tredje dosen. K har bott i LA i fyra år nu i februari/mars. Det var 2019 vi flyttade ut henne dit. Mer än ett år försvann totalt pga pandemin, kanske tom två. jag menar med auditions etc. Nu har hon ett annat jobb inom media.
Vt inte hur länge hon och M blir kvar därute, men bägge är sugna på denna kust igen.
SÅÅÅ glad att ha DIG tillbaka här!!!
Kramar!!!
Tusen tack snälla du!!
Ni hade mkt bättre väder i Stockholm än vad vi hade i Österbotten i somras. Som natt och dag, skulla jag nog säga. När P och jag kom till Sthlm var det ju såååå varmt!!
K mår fint nu, tack för att du frågar!!!
Ja ja, jag vill bara ha lugn och ro nu!!
Ha en fin tisdag!
En bra början och ett dåligt slut. Så var året.
Hela hösten för mörk på många sätt.
Ja, ytterst tacksam att jag var med min pappa i ett par månader i fjol, så mkt blev det dt totalt, Tacksam.
TACK för att du gillar bilderna.
Nu håller vi tummarna för att året ska bli bättre för oss alla.
KRAMAR!!
Vilken ångest det var!!!!
Vi fick också tillbaka!!
men damn vilken stress. Och för mig blev det bra ändå, men inte lika för er kanske, covid och annat.
Ja ytterst tacksam över alla den tid med pappa jag fick.
Ha en fin tisdag!!
Så tungt, det är både en välsignelse och förbannelse att vara så långt från Sverige då det blir jobbigt med sjukdomar och dödsfall, ja det vet ju du också. Du är ju i sanning drabbad du med.
Du hade slag på sååå många plan. Jag fattar att du vill skicka bort hösten 22 och aldrig mer se tillbaka på den.
tack, K är återställd. Min mamma, hon tar det bra tycker jag nog.
Mkt beredd och väldigt mkt väntesorg innan.
Kramar i massor!!!
jamen verkligen, speciellt andra halvåret. Ingen höjdare på ngt sätt. Javisst blir man hemmablind, absolut.
KUL att du gillar mina bilder, tack Anna.
Skönt att du nu bor närmare dina föräldrar.
ha en fin tisdag
Inget roligt andra halvår. Sommaren var fin, det var den. Jag är så glad att jag var med mamma och pappa då så mkt.
Tack och lov.
K återställd, tack för att du frågar. Ja hon fick hjärtrusningar oh ont åt hjärtat efter tredje sprutan. Jo hon fick det rekommenderat, men sen fick hon höra att hon var för UNG för att ta den tredje.
Tror faktiskt inte hon tar fler sprutor nu.
Jag ska snart ta femman, men känner lite motstånd även jag ...
ja herregud, covid tre gånger på ETT år, det är GALET!!!!
Du har inte haft eländet ännu va?
ja, ett tufft sista halvår var det med sjukdomar o elände som avslutades med det mörka att pappa dog. Så inte roligt ...
Men tack för att du gillar mina foton och inlägg :-)
Stor kram till dig!!
Tack för att du berättar lite mer.
DET är ju onekligen spännande med ens släkt och ursprung.
Just att se gamla platser där ngn bott.
OCH sen då idag då det är SÅÅÅ mkt lättare, då det går att få tag på digitalt som du gör.
Fantastiskt.
DET är ju ett detektivarbete, verkligen.
Sen förstår jag verkligen att torpen du passerar på dina vandringar väcker intresse.
OCH att du sen KAN få viss info på nätet ÄR ju lika fantastiskt det.
Och ja, det sociala arvet alltså ... tänk vad påtagligt det alltid har varit.
OCH tack för länkarna!!!
Ska absolut kolla!
Beträffande covid TROR jag att jag hade det i somras. Var några dagar hos en kompis och hennes sambo, sambon med tydliga förkylningssymtom (hade inte åkt dit om jag vetat om det!). Några dagar senare fick jag ont i halsen + lite hosta, inget mer än så, förutom att det halsonda var mycket mer än jag haft tidigare. Jag tog aldrig något test, eftersom jag ändå inte skulle göra något utanför hemmet så att säga, men i höstas beställde jag ett antikroppstest (ett sådant där man tar blodprov hemma och skickar in det till ett labb), som visade att jag hade antikroppar. Alltså är det rimligt att det var covid jag hade.