Friday, March 02, 2012

Show and Tell: Vad rädda vid en brand?

Happy Friday to all you Friday lovers out there!

Det är temafredag och vi har en ny värdinna vid spakarna i mars.
Värdinnan är Olgakatt!
Välkommen!

Idag ska vi tala om det vi skulle rädda vid en eventuell (GUD FÖRBJUDE) eldsvåda i vårt hem.
Vi ponerar att alla familjemedlemmar är i säkert förvar. Räddade!
Vad annat skulle vi rädda från huset...


JAG skulle rädda.

* Min dator!
* Min kamera!
* Mina dagböcker!
* Min mobil!
* Alla mina fotoalbum!
* Mitt pass!
* Mitt green card!






Vad mer?
Jag vet faktiskt inte. Jo, jag skulle grabba så mycket kläder som möjligt.

Mina julsaker och Halloweenprylar...
Nej, då, jag skämtar.

Mest skulle jag bara vara så innerligt tacksam över att VI alla skulle vara räddade, och om jag därtill får med mig de prylar jag listat skulle jag vara så "glad".

En eldsvåda är ännu en skräck jag har.
SÅ förödande och så övervidrigt.
Jag kan inte låta tanken löpa fritt omkring detta. Jag måste lära mig att “låsa in” mina värsta rädslor.

Kan berätta att vi nästan har det sommarvarmt. Igår lackade termometern mot 20 grader och solen strålade.
I rabatterna finns nu påsk och pingstliljor.
Ja, det är som det är med rubbet detta nådens år.

Nej, det känns inte lika pirrigt i kroppen då jag ser vårblommor den här tidiga våren. Visst, det beror absolut på att vi inte har HAFT någon vinter att tala om.
Värme behöver man inte sakna under sen vår och sommar här. Den behöver man ALDRIG betvivla där jag bor. DEN kommer, och den är tuff då den slår till.
Jag har NOLL lust med att ha en 7-månaderssommar.
Jag hoppas att våren blir kylslagen och långsam, så det så....
JAG vill absolut inte ha 20-25 grader i mars.
Inte ens i april. Möjligtvis i slutet av april.
Snö? Nä, glöm det. HAR det inte kommit innan i vinter så behöver det inte komma nu heller.
JAG vill inte ha snö i mars.

Med detta önskar jag er en fin fredag.

VI höres en stund imorgon, om ni känner för det...


Nilla,
Desiree,
Annika,
Erica
Saltis
Musikanta
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Pettas
Cecilia
Åsa
Gnuttan
Anna
Karin

NYKOMLING!
Channal

31 comments:

Coolaannna said...

Bränder ger mig rysningar. Usch, och så snabbt det kan gå!!

Kram och ha en fin fredag! Här är det toppenväder idag!!

Karin said...

Vad det låter varmt och skönt! Vi är överlyckliga över några ynka plusgrader här i Stockholm.

Vad du har rätt i att man skyggar för tanken på vad som skulle hända om det började brinna. Man vill inte gå åt det hållet i tankarna. Vilket ju är korkat, eftersom det kan vara praktiskt att tänka igenom innan...
Vilket detta tema verkligen fick mig att göra.
Fin fredag och härlig helg!

Annika said...

Coola Anna:
MIG med.
jag kan liksom inte tillåta mig att ens låta tanken löpa dit fullt ut.
Vidriga SKRÄCK!!
HAPPY FRIDAY!!
KRAMAR!!

Karin:
Hmmm...jag skulle hellre ta ert väder :-)

Visst, jag skyggar för tanken inför bärnder.
Men som du säger var det nyttigt att ta sig en funderare i dagens inlägg.
Vad rädda!

Ha en superfin helg!

Lotta said...

Jag får också rysningar. Har sett nedbrunnit hem
på nära håll.
Och hotellbrand.

Bra att tänka över säkerheten och vanor hemma.

Ja en 7-månaders sommar vore ingen hit! Jag har använt min vinterjacka typ 2 ggr i år!!

Nu sätter jag igång fredagen med gofrukost

Kram!!

Lotta said...

Jag får också rysningar. Har sett nedbrunnit hem
på nära håll.
Och hotellbrand.

Bra att tänka över säkerheten och vanor hemma.

Ja en 7-månaders sommar vore ingen hit! Jag har använt min vinterjacka typ 2 ggr i år!!

Nu sätter jag igång fredagen med gofrukost

Kram!!

Marie said...

Oj, 20 grader?! jag som tycker det är skönt med de 10-12 via har nu!Lagom varmt. :) Trevlig helg!

Annika said...

Lotta:
Ja, det är en syn som ger stora rysningar.
USCH!
Vilken förödelse.
Men. det är bra att tänka över detta.
Denna märkliga vinter.
Idag ska det bli 16 grader här.
Vintern iår har varit som en enda lång höst.
Inte OK.
NU ska jag ut och gå!
:)
Kram!

Marie
Yup, så är det här denna sjuka vinter...
Trevlig helg!

Susanne said...

Håller med dig, eldsvåda är en av mina allra största skräckscenarion också! När jag var i 8 årsåldern brann vår grannes hus. De var inte hemma som tur var men blev hemkallade från ett biobesök. På den tiden fanns ju inga mobiler så bion avbröts och ett meddelande lästes upp med uppmaningen till dem att bege sig hem. Kan du tänka dig vad hemskt! Dagen efter gick vi tillsammans med dem genom det totalt utbrända huset. Det var det värsta jag har varit med om. Jag vågade inte somna på flera veckor utan att jag hade en total flyktplan klar för hur jag skulle ta mig ut ut huset och vad jag skulle ta med mig ut (min hamster låg på första plats) Huuu!

Tankevågor said...

Usch bränder kan verkligen vara totalt förödande!
Vi som arbetar i Stockholms stads skolor har fått genomgå en brandutbildning på webben förra terminen. Bland annat skulle man se på en massa korta filmer och lära sig om hur bränders förlopp osv.

DET jag alltid trott mig veta var hur snabbt det kan börja brinna....men filmerna visade att det går ännu snabbare än man kan föreställa sig många gånger. Sååå otäckt!
Det som jag har tänkt är att fotografier från förr är oersättliga och det vittnar ju många som fått sina hem förstörda att just foton är det de saknar.

Så det där du skriver om dina fotalbum och dina dagböcker är såklart viktiga.
Jag skulle tänka som du...datorn, fotoalbum...

Men nu scannar vi över alla våra gamla bilder till några separata hårdiskar och sen får vi se om de inte hamnar i våra bankfack.

Tycker du ska vara extra rädd om dina dagböcker! DE borde du ha i bankfack eller kanske fotografera av och lägga in på en hårddisk för förvaring?

Filmerna som vi såg på vår brandutbildning visade ju att man har inte alls mycket tid på sig att rädda just någonting...det är den hemska sanningen. Usch....får rysningar bara jag tänker på det!

Kram från ett soligt Stockholm och mig!

Christina said...

Ja hua!! En brand är värsta mardrömmen! Jag blir alldeles kall när jag tänker på att det skulle kunna börja brinna i "vårt" magasin där alla våra grejer finns till exempel. Så det tänker jag inte på helt enkelt.... Roligt inlägg om fredagsmys förresten, känns som att OLW myntade det uttrycket med sin reklam :-) Hoppas du får en kylslagen vår, här i småland har det varit strålande solsken hela dagen.
Kram!

Annika said...

Susanne:
Men tvi vale. DET är ju så vidrigt hemskt att det knappt går att föreställa sig.
Vilken CHOCK!!
OCH FASA!
JAG förstår om du inte kunde sova på länge, länge efteråt.
USCH vad eldsvådor skrämmer mig.
USCH att se ett hus i runier efter en brand är som att se en hel tillvaro och livstid helt försvinna.


Lisbeth:
Just det att det kan gå så fort skrämmer mig så ofantligt mkt.
Ngt exploderar, och sen är infernot igång.
Nej!!!
Precis, det är just foton som folk brukar tala om att de saknar.
OCH de skall räddas. OM tid finnes, vill säga.
SMART att lägga över bilder och annat på hårddisk och lägga i banfack.
DET är verkligen rätt tänkt.
Jag får också rysningar, Lisberth.
Måtte det aldrig ske...
Kramar från ett soligt Reston!

Annika said...

Christina:
Min vän!
Du är hemma igen!
Hoppas det känns bra!

Ja, en brand är bland get best hemska man kan tänka sig.
Det går nästan inte att tänka tanken ut...
Nyttigt dock att tänka på VAD man skulle göra, om man hann göra ngt alls...

HAHA, tack för att du gillade fredagsmysinlägget.
JA, nog var det OWL, det har kloka människor, som du, talat om för mig.
Smart, så smart av den som kläckte det ordet!!

Kramar och ha det så bra du kan nu

Desiree said...

Jag har valt typ samma saker som du har. Känns som om detta är det viktigaste. Ha ha tänk om du på allvar hade börjat släpa med dig julpynt och halloween grejer. Nej det är bra att du inte tänker göra det. Här är det är det en jättefin och solig dag med vårkänsla i luften men ganska kylig.
Ha en superskön fredag!
Kram!

Annika said...

Desiree:
JA, var väldigt LIKA, men det brukar vi ju vara :-)
Fniss...
Nej, jag lovar att jag inte skulle gå ner i källaren, elelr upp på vinden, och börja rädda halloween och julsaker ;-))))
Superfint väder här med, men lite för varmt kanske...
NJUT av marsstockholm!!

KRAM!!

Sahra said...

Datorn. Självklart. Där ligger alla foton, all musik, alla dokument.
Några ovärderliga smycken som aldrig går att ersätta.
Julias hårlock som de klippte åt mig på sjukhuset.
That's it.
Jag skulle gräma mig över alla fina kläder, skor och väskor.
Alla ärvda ovärderliga möbler från farmor o farfar.
Men jag skulle överleva det. Men inte de där tre pryttlarna.

Kram

Annika said...

Sahra:
Yes, den är självklar, datorn!

OCH i ditt fall förstår jag verkligen att Julias hårlock måste räddas.
Absolut och ett måste.

Stora kramar!!

Pettas said...

Det är bra att dagens tema handlar om en låtsasbrand:). Verkligheten ser alltid annorlunda ut än vad man kan föreställa sig om det skulle hända. Men nu bestämmer vi att det inte skall hända! eller hur?
En bra tankeställare har det likväl varit.

Ha det skönt i vintervärmen!;)
Kramar
Karin

Annika said...

Karin:
Ja, det är det verkligen!
DU gav oss ett så bra tips med bilnycklarna också.
Visst, vi bestämmer att det aldroig ngnsin får hända. DET är en av mitt livs stora rädslor.

HAHA ,vintervärme är rätt.
KRAM!!

Anonymous said...

Vi hade 16 inches sno har i Vermont i gar, ar nog liiite avis pa blommanade paskliljor. Men de finns i affaren $3.99/bukett, brukar kopa fem och stalla i alla rum vi anvander. Trevlig helg! Kram, Ann

Annika said...

Ann:
NU kan det kvitta med snön!
Nu vill jag inte längre ha ngn.
Men njut av er!
jag köpte också påsklilor igår :-)
Som nu står i vas.
Det är rätt, sådana skall man njuta av.
Trevlig helg.
Kram!

Saltistjejen said...

Å här är vädret sisådär fortfarande. Inget regn idag dock men inte särskilt varmt och mulet. Men det känns bra ändå tycker jag. Jag kan gilla sådant här väder också.
Hoppas ni får en fin helg också!
Kramar!!!

Cari said...

Kan du inte ha dagböckerna och ditt Green card i ett bankfack? Försöka planera så att något är i säkerhet.
En extra hårddisk med foton mm kan kanske förvaras på din mans kontor. För att det skulle brinna på två ställen samtidigt är inte så troligt.
Önskar dig en trevlig helg.

Elisabeth said...

Fy ja, bränder är otäckt. De värsta sakerna att förlora måste vara just de personliga, som foton och annat. Kläder och liknande går ju trots allt att ersätta. Och haha, det skulle vara något om du började ta med allt pynt. ;)

Suzesan said...

Ja Annika du vet ju säkert vid detta laget VAD jag tycker om bränder. Mardrömslikt.

Du som följt mig ett tag. Vet ju. Kommer aldrig glömma branden i garaget när allt vara svart. Överallt. för några år sen. Då blev jag sjuk. Den kvällen. SÅ RÄDD.

Kan inte tänka på det då får jag dåndimpen..och alla de andra bränderna.

Jag har en flyktplan redo alltid. Har det jag ska ta med mig ...samlat. Fotgraferat allting. VIKTIGT. Men det räcker ju inte. Brand utplånar ju allt man har i livet. Det som är minnen och sitt egna privata. Men huvudsaken man klarar sig.
Vi har en sån trygg och snabb brandkår. Änglar. Men bara jag ser dem blir jag nervvrak. Alltid.


Min lillasysters lägenhet brann. MYCKET. Hon skulle baka en sockerkaka. Till sin mans födelsedag. Hon hade lämnat spisen för en kort stund ..hon skulle vända på vinylskivan...när hon smälte smör. Plattan på sexan. Dumt. Det tog eld i fläkten sen gick allt på några sekunder. Värsta var gaserna från den smälta plasten. I lägenheter med plast. Lister och sånt. Livsfarligt. Min syster fick panik men tänkte klokt. Hon hann ut. Innan dess hade hon stängt av SPISEN(chock)släppt ut hundarna sen stack hon själv.

I tidningen var det en bild på hennes sockerkaka för hon hade gjort en klar. Fotografen frågade om han fick ta bild på den. Rubriken blev "Men sockerkakan klarade sig. " En klar bild på en ugn och en sockerkaka.

Värme. Ja idag JA. Så skönt men vårskönt. Lovely. Jag kan lätt ta dina tjugo. Idag hade vi nog tolv eller mer. Kollade aldrig bara njöt.

Kram
/Susanne

HeLena said...

Håller alla tummar och tår för allt vad kjolarna håller, att det aldrig händer!
Hmmm. Jag känner mig nog färdig för vår nu.... men än är det minus om natten...

Kramar!

Lotta said...

Ja, precis de saker jag själv skulle försöka rädda! Men den gången det verkligen hände mig fick jag med mig en skinnjacka!
Tack snälla Annika för uppmuntrande ord på min blogg under min sjukdom :-) Nu orkar jag ta tag i fredagstemat igen så snälla, sätt tillbaka mig på listan!
Varma kramar från Lotta

Katarina said...

Jag får hålla tummarna för att du får med dig allt du vill. Jag själv har förlorat allt och vet vad det innebär, inget gick att spara eller ingen möjlighet att ta med något.

Kram

Annika said...

Saltis:
Absolut!
Jag har inget alls emot mulna dagar.
Fredagen var regnig, men det gjorde inte det allra minsta.
Kram!

Cari:
Nej, dagböckerna är mina referenser till mkt hela tiden.
De kan inte läggas i bankfack.
GC:et har jag i ett lite skyddat fack härhemma.
Men, visst att ha GC och pass och annat i banfack på annan plats är ingen dum ide.
OCH måtte vi aldrig utsättas för elsvåda, ngn av oss...
Ha en fin söndag

Elisabeth:
USCH ja, vilken mardröm.
Just att förlora allt det personliga.
Jag ryser...
HAHA, jag lovar att jag inte skulle börja rota bland julsaker och annat, fniss...

Annika said...

Suz:
JA, jag vet!
Så otäckt!
DU har ju varit med om det.
Jag förstår att du låter bli att tänka på det.
Skräcken kan jag bara föreställa mig.
TACK och lOV för brandkåren!

USCH, det som hände hos din syster.
Vilken MARA!!
OCH vem har inte gjort så? Smält ngt och sedan rusat till ngt annat rum en stund.
FY SJUTTON!!!
Vilken mardröm!!
HAHA. lite komiskt där med sockerkakan mitt i all panik!
Det blir nog en tidig vår hos de flesta av oss.
KRAMAR!!


Helena:
EXAKT!!
Måtte det aldrig hända för ngn av oss!!
HUA!
Ja, nu kan det bli vår. Men låt det gå långsamt.
KRAM!!

Lotta:
KUL att du är tillbaka!!
SKA länka upp dig!!
OCH du har alltså varit med om en brand, grymma tid...
Kram!!

Annika said...

Katta:
VI håller tummarna för att det ALDRIG händer.
Det får inte hända.
OCH du har varit med om det?
Fy sjutton.
Jag kan tänka mig att det går snabbt då det händer, att man inte hinner planera ett dugg.
Kram!

Gnuttan said...

Det var inget temainlägg här sista jag tittade förbi, i fredags, men nu så var det.. :-)
Visst är det detta med minnen och foton som väger tungt, efter så klart livhanken på allt levande i själva huset. Sedan kan vi så klart inte annat än verkligen hoppas att det aldrig, aldrig någonsin kommer att börja brinna.
Hoppas att vädret spelar din väg. Där hemhemma, på Isflaket som ju trots allt inte ligger så långt bort från dig, är det i alla fall bitande vargavinter som gäller. -20 till -35 grader och kraftig snöstorm dag efter dag. Sydliga hamnar som hållt sig isfria i flera år börjar nu frysa till. Allt medan vi, på far vår sida om kylan ser blommorna slå ut och solen skina. Så kan det vara ibland. ;-)