Friday, July 10, 2020

Resebrev nummer fyra från Äventyret med Rickety-Rackety i Virginia ...





Hej fredag!!!



Idag publicerar jag det fjärde—och sista resebrevet—från äventyret med Rickety-Rackety.
Rick-Rack, husbilen vi hyrde alltså.


På måndagsmorgonen gjorde jag som brukar, jag rörde ihop en kopp snabbkaffe och gick ut och satte mig i skuggan bakom Rick-Rack.
Väldigt mysigt och härligt det där. Jag gör ju samma sak härhemma, varje dag sitter jag utomhus och dricker mitt kaffe. DOCK inte snabbkaffe. För det mesta sker det då jag kommer hem från min PW.
Älskar att sitta ute på morgonen.



Frukost på Leesville Camping bakom Rick-Rack!


Framåt förmiddagen började vi packa ihop eftersom det var dags för att oss att åka vidare igen.
Jag kan ärligt talat säga att jag verkligen gillade Leesville Lake Camping. En camping totalt i min smak.
Jag gillade allt med den, ställplatsen, skogen, ängarna, landsbygden, sjön och att man gjort så att det fanns gott om plats mellan ekipagen.
Stort plus där!!!
Jag vet inte om jag någonsin kommer att campa där igen, troligen inte. När vi gör om detta igen kommer vi att styra kosan till någon annan plats.
Men jag skulle rekommendera campingen till vem som helst.




INNAN vi for tömde vi det som kallas “the black water tank”, alltså tanken för toaletten. OCH vi tömde också den så kallade “gray water tank”, det är slaskvattnet från diskho och tvättställ/dusch.
Först tömmer man “black water” och sen “gray water”.
Vi var lite nervösa inför detta, men det var lätt. Lätt som en plätt till och med. Vid ställplatsen— då man har en så kallad “full hook up”— finns en ventil i marken som man skruvar av och där gör man sig av både svart och grått vatten via en stor slang som finns instuvad i ett speciellt fack.
Inga problem alls.
Vi fyllde också på vattnet i bilen.
Lätt.



SÅ begav vi oss iväg igen med Rick-Rack.
Rick-Rack gillar inte slingrande landsvägar, som ni vet. Nej, Rick-Rack kördes bäst på större vägar, highways och interstates (motorväg). Där spann den på bäst då den fick köra i samma hastighet hela tiden.
Tyvärr betydde det att vi fick stryka landsvägskörning för det mesta och spetsa in oss på större vägar och motorvägar.





Nu styrde vi kosan mot hemtrakterna. Denna sista natt skulle vi tillbringa i en liten stad i Shenandoah Valley som heter Edingburg. Vi bokade där med tanke på att vi bara skulle ha ungefär 90 minuters bilfärd till Cruise America i Manassas följande morgon.
På väg mot Edingburg stannade vi till vid en jättefin rastplats och åt vår lunch där. DET här gillar jag verkligen med husbilar, man har köket med sig hela tiden.




Rick-Rack måste tankas ibland också.




PÅ väg igen!





Fin rastplats precis söder om Charlottesville.





Vi färdades längs route 29, till I-64 west till I-81 North.
Det tog oss ungefär tre timmar att köra från Leesville till Edingburg.

OCH så kom vi då till ännu en liten, liten camping. Denna camping ligger mitt i Edingburg. Precis vid en liten bäck.
I bäcken badade barn och det var så himla gulligt allting.
Vi checkade in och fick numret till ställplatsen.
Peter backade in utan problem och vi stod precis vid bäckstranden.



Creekside camping i Edingburg





Så härligt med bäcken.  I den kunde man simma.  Peter hoppade i, inte jag.






Simhålet.








DET var mördande hett denna dag. OCH fuktigt. Solen stekte ner över oss.
Jag skulle säga att det var runt 35 grader.
Vi hade så gott som slut på dricksvattnet (nej, vi ville inte dricka bilens vatten) så vi gick in i stan och letade upp en affär. Vilken PLÅGSAM prommis det var, hörni! Det var så brännhett på eftermiddagen att det inte var KLOKT.
Det är ju alltid hetast mellan 15-18, och just i det tidspannet gick Peter och jag iväg. PUST och stånk och stön.
Vi köpte vatten, hushållspapper och en tändare (så att vi kunde tända kvällens lägereld, den gamla tändaren hade tagit slut). Sen gick vi tillbaka igen.
OH boy, HETTAN alltså!!
DÅ var det verkligen underbart att kliva in in i en nedkyld husbil. Som jag sagt tidigare, ACn i bilen var PERFEKT!!
Vi drog ut våra campingstolar i skuggan och tog varsin öl. Egentligen gillar jag inte öl, men är det riktigt brännhett är en öl det enda raka (efter att man släckt törsten med vatten).
Så vi hade det gott, Peter och jag.




Campingens reception.  





På väg in mot stan.





Edingburg, Virginia i Shenandoah Valley









Edingburg är en sådan där söt, söt, SÖT amerikansk småstad. För oss som gillar Gilmore Girls kan jag säga att jag fick verkliga Stars Hollow vibbar i den lilla staden.
Som alltid är folk trevliga i dessa små städer också.
Mycket var stängt pågrund av COVID. Vi såg inte en enda restaurang som var öppen.
INTE för att vi skulle äta på en sådan, men det är alltid intressant att kolla utbudet i dessa små städer.





Bakom stan ligger Shenandoah National Park, det är en del av den som syns som ett berg.












Alla gånger att detta hus är hemsökt!!













På andra sidan den lilla bron ligger campingen.





Middagen denna kväll för oss två blev korv med bröd och pulvermos.
OCH tro mig, det var riktigt gott!
Vi hade ju med oss ALL mat. OCH den räckte med besked. Vi hade med oss en he del hem igen.
Denna kväll gjorde vi också upp eld i vår eldstad. Jo, vi grillade S’mores även denna kväll. Jag åt bara marshmallows (som jag ÄLSKAR då de är varma). Peter körde S’mores hela vägen med grahamskex och choklad.

















Ja, det var vår allra sista campingnatt för denna gång.
Nästa morgon städade vi husbilen så gott vi kunde. OCH tro mig, den skulle ha kunnat hyras ut direkt igen, så noga var vi.
Vi var i Manassas klockan elva. Då packade vi ur våra pinaler och in i vår bil.
Resan var slut för denna gång.
Nu var det bara att åka hem, packa upp, tvätta och duscha. På dessa dagar tog jag bara en dusch.
På kvällen kom vi på en sak, var var våra vandringsstavar? VAR var våra skor? Var var vår campinglampa? VAR var min vattenkokare (den hade jag med och det var SMART av mig).
JO! Vi hade glömt allt detta i ett skåp i Rick Rack.
Vi ringde genast tillbaka. De fanns där, pust!!
Nästa dag for jag ut och hämtade allt igen.








                                                            Solnedgång över bäcken.

























Rick-Rack by night!  Man kunde dra för överallt.  Gardinerna kunde fogas ihop med kardborreband.




I förarhytten fanns också skydd som sattes på via kardborreband.




I nästa vecka ska jag sammanfatta lite om hela resan. Reflektera över sådant som tål att reflekteras över.
Men detta är det sist delen i sagan om Rick-Rack på äventyr på landsbygden västra och sydvästra Virginia.

Tack för att ni läst, och tyckt till.
Önskar alla en bra helg!!

Thursday, July 09, 2020

Roligt, Hamilton, Eurovision The story of ... , Urladdningar och Hur ska jag lägga upp min bloggsommar?






Hej torsdag!!!




*   Roligt!

Tack, det är så kul att ni verkar tycka om mina resebrev från vår husbilsresa. Det gör mig glad, och det sporrar mig.
Resebrev nummer fyra publiceras imorgon.
Jag hoppas innerligt att det kommer att bli en resa till av denna sort i sommar för Peter och mig.
OBX när jag också ett hopp till …





*   Hamilton

Nu har jag äntligen sett musikalen som legat på allas läppar i fem år!
HAMILTON!!
Broadwayuppsättningen (originaluppsättningen) strömmas just nu via tjänsten Disney +. Det är en kanal vi egentligen inte har. MEN ibland finns det snälla familjemedlemmar som delar med sig vad gäller inloggningsuppgifter ...
Se där, perfekt.

Vad tyckte jag då?
Till skillnad från alla andra så känner jag knappt till en enda låt från Hamilton. Pust! Jag har levt helt bakom en sten vad gäller denna musikal.
Jo, jag vet ju SÅKLART hur in i bomben poppis den ÄR!! OCH jag vet att den handlar om Alexander Hamilton som var en av The Founding Fathers när USA blev självständigt.
Jag känner till lite av historian där.

Jomen jag tycker om den! Jag förstår dess storhet . Det är ju en musikal som är delvis baserad på rapmusik. Det ger en helt annorlunda touch.
Den är cool, annorlunda och har en MASSA intressanta twister i rollbesättningarna av de gamla presidenterna, landsfäderna och de historiska personer som fanns i deras närhet.

Jag kommer att se den igen för att förstå bättre.  Då kommer jag att se den med text.

När Hamilton släpptes på Disney + tror jag det var en högtidsdag i många hushåll runtom USA, och kanske i andra länder också. VET att Hamilton är omåttligt poppis i England likaså.
Folk hade väntat i månader på dagen.
Som sagt, jag kommer att se om den snart igen. Gillade den, men måste se den igen för att kanske uppskatta den ännu mer.










*   Eurovision, the story of Fire Saga


Här är en film som ligger på Netflix. OCH konto på Netflix har jag haft i åratal, så där behövde jag inte nästla mig in, haha.

Det är en film som driver med Eurovision Song Contest. Det är en äkta Will Ferrell- film. Gillar man inte honom kommer man förmodligen inte att gilla filmen heller.
Likaså hjälper det att VETA vad ESC är för något, och hur det FUNKAR. Men, det vet ju alla i Sverige, så därför blir det extra kul allting.
Frågan är hur mycket amerikaner uppskattar denna film?

Filmen är totalt skruvad, som alltid när Will Ferrell är inblandad. Den handlar om en liten kille, och en liten tjej, på Island.  I samma stund ABBA vinner med Waterloo 1974 bestämmer de sig för att de bägge en dag tillsammans ska vinna ESC!!
OCH ja …
Jag garvade rakt ut massor med gånger under filmen.   Jag gillade musiken och jag tycker nog att den skildrade mycket med ESC på rätt sätt.
Jag förstår ju att Will Ferrell har lärt sig massor om ESC via sin svenska fru. Will Ferrell har sommarstuga i Sverige--och är ofta där--så han känner till en hel del om det nordiska kynnet. KUL!

Jag rekommenderar verkligen filmen!!

OM du har sett den får du gärna tala om för mig vad du tyckte om den!!









*   Urladdningar

Nu när vi har så heta dagar får vi ofta stora åskväder framåt sena eftermiddagar och kvällar. DÅ börjar det åska och regna rejält. Ofta kan det gå över lika snabbt som det seglat upp.
Ibland håller det förstås i sig längre.

De dagar det inte åskar kan fenomenet kornblixtar uppstå. Här kallas sådana heat lightning. Då lyses himlen upp av blixtar, men det förekommer inget buller alls, inte minsta knall.  Det är HELT tyst.  Inga stora åskregn förekommer.   Det regnar inte det minsta grand under dessa kvällar och nätter. Man ser bara blixtarna över himlen då det mörknat. DÅ kan det ske stora skådespel på himlen. Det coolaste jag sett var på OBX över havet. Himlen var alldeles stjärnklar ovanför oss, men ute till havs skedde världens skådespel på himlen. Det är som att se ett fyrverkeri stundtals.  SÅ läckert!!





Bild från Pinterest.



*   Hur blogga i sommar?

Det frågar jag mig själv ibland …
OCH några av er har frågat mig,
Hur lägga upp bloggsommaren?
Eftersom det kommer att vara fortsatt helt vanlig vardag för min del under den allra största delen av sommaren kan jag lika gärna hålla bloggen kokande.
Så känns det iallafall i skrivande stund.
När vi är på resa (när nu det sker nästa gång???) kommer jag att ha uppehåll.
Jag är van vid långa sommarlov från bloglandia, men i år kan jag faktiskt lika gärna köra på.
Det finns ingen anledning för mig att ändra på det.

Det kan nog förstås bli så att jag kanske drar ner bloggandet till tre dagar i veckan under vissa veckor. Att jag då inte skriver på fredagar.
Men annars blir det nog så att jag kör sommaren ut på detta sätt.


Med detta önskar jag er en bra torsdag.
Imorgon återkommer jag med sista resebrevet om äventyret med Rickety-Rackety …

Wednesday, July 08, 2020

Resebrev nummer tre, eller på äventyr med Rickety-Rackety!




Godmorgon onsdag!


Ja, så lämnade vi då McAfee Knob och styrde kosan mot Leesville Lake och den camping vi bokat där.
Det var en bilresa på knappt två timmar.
Vi färdades efter landsvägar hela tiden.
Vägen slingrade sig genom ett underbart, idylliskt sommarlandskap på rena rama bondlandet.
SÅ vackert.

DOCK, vi hade ju Rickety-Rackety att tampas med.
Eftersom landskapet är kuperat så fick Rick-Rack jobba HÅRT! Rätt vad det var växlade bilen upp eller ner. Rick-Rack fick kämpa för att ta sig upp för backar och sen hade den svårt när vi färdades nerför likaså.
Stackars Peter fick hålla hårt i ratten hela tiden.
Jag hoppas verkligen att det inte finns någon som hyrt Rick-Rack för en resa över USAs kontinent … TROR inte den skulle hålla för det. Allra minst skulle den klara av att köras genom enorma bergmassiv, som Klippiga Bergen och Sierra Nevada och dylika.
Klarar den knappt av kullarna i sydvästra Virginia orkar den inte så mycket mer.
Kan berätta att Peter direkt sa då han satte sig bakom ratten första dagen, THIS car has a TON of miles on it. I wonder how old it REALLY is?
DET kan man fråga sig …

Eftersom det var så slitsamt för Rick-Rack så kunde jag inte riktigt njuta av det idylliska landskapet heller.
SÅ trist, för det är som taget ur en gammal Kalle Anka tidning. Ni vet, bulliga söta bondgårdar, små dammar, kossor som betar, lundar och hagar. OCH så dessa vackra kullar.
Jaja.


Till slut kom vi fram till vår nästa camping Leesville Lake Campground.
Den campingen låg längst ut på en liten väg. Den var inte stor, och den var så opretto en camping kan vara.
Jag blev kär direkt. Just därför att den var så anspråkslös och låg så fint i skogen. OCH att den verkligen låg på landet.
Bakom campingen fanns bara skog, ängar och där vägen slutade låg Leesville Lake.
Det doftade så gott av skog att jag blev alldeles vimmelkantig.
Vi fick en bra plats för Rick-Rack dessutom. En bra plats precis vid skogen. Dessutom var det gott om plats mellan husbils/husvagnsgrannarna. UPPSKATTAR det så himla mycket.
Det här var också en plats med “full hook up”. Alltså, vi kopplade bilen mot elnätet och vatten.
Så skönt.




Ställplatsen vid Leesville Lake var BRA!!





Utsikt över grannarna.  





Uppkopplad mot el och vatten.




Så fort vi parkerat förvandlades Rick-Rack till den där pålitliga husbilen man vill ha. Så bekväm och rejäl.
På denna camping hade ägarparet (ett gift medelålders par drev och ägde denna camping) stängt badhus och toaletter för folk som kom i husbil eller husvagn nu under Covidtider. Endast tältande gäster fick använda toaletter och dusch.
De menade att alla andra kan tvätta sig, och gå på toa, i sin bil.
Sant, i och för sig.
SÅ vi duschade i bilen. OCH det gick bra, även om det var galet trångt på toan. DET var ungefär som att duscha på toaletten i ett plan.
Men, vattnet värmdes på nolltid och vi fick varsin skön dusch.






OCH visst vill ni se interiörsbilder från Rick-Rack?  Här har ni dem.  Dessa är tagna första kvällen på första campingen.  DET är därför utsikten är helt annorlunda mot den vid Leesville.





Köket, frys, kyl och micro till vänster.  Peter står framför diskbänk och spis.






Sängen ovanför förarhytten.  Jag låg ytterst.  Peter sa att han kände det lite som att han låg i en likkista eftersom han låg innerst där taket sluttade rejält, haha.







Matbordet.  





Toaletten.  Duschen på väggen och handfat som inte syns på motsatt vägg från toan.





Förarhytten.



Resten av dagen var vi trötta efter vår långa vandring. Vi åt ramennudlar till middag, det smakade GOTT!!
Vi la oss tidigt, och sov SÅ otroligt gott på natten.
SOM stockar.


Nästa morgon gick jag upp vid 7:30.
Jag gjorde mig en kopp snabbkaffe och gick ut för att sätta mig och njuta av koppen, morgonen + svara på alla fina kommentarer som kommit in via mina två instagramkonton och mitt facebookkonto.
Trevligt.
DET var underbart att sitta där med kaffet och känna den tunga, friska doften av skogen!
Älskar den!!
Jag insåg hur in i bängen jag gillade denna lilla camping.




Morgon i Leesville.  SÅ lugnt och SÅ fint!!!






JAG anammade hela campingtänket med crocs och allt, mohohahaha!!






Frullestället.  DET är förresten jättebra att ta med egna campingstolar, det hade vi gjort.





Vägen mot Leesville Lake från campingen.  GILLAR!!



Dagens utflykt med Rick-Rack blev till närbelägna Smith Mountain Lake.
Vi körde in och parkerade vår bil i deras stora, fina state park.
OCH där fick vi verkligen känna på den stora fördelen med husbil.
Vi gjorde iordning vår lunch, och satt inne i bilen och åt vår mat vid bordet i regnet. Jo, för det regnade lite då vi kom dit, så det passade så bra att sitta inne i bilen och mumsa i sig mackorna.
DET var varmt ute förstås ändå.
Vi tog en en ganska lång vandring längs lederna i denna state park. Jättefint är det. Vi har varit vid Smith Mountain Lake förut, en vår då Peters föräldrar hyrde ett hus där i en vecka. Det är en stor insjö.
DET var varmt, vi kände för att bada, men faktum är att vi inte gjorde det. DET fastän vi hade badkläder i bilen. Jag vet inte, men det kändes plötsligt lite för jobbigt och det var lite för mulet. DOCK var det som sagt HETT.
Då vi lämnade parken började det åska.





Rick-Rack har kommit till Smith Mountain Lake State Park.






LUNCH inomhus i bilen medan regnet smattrade mot taket.




Vandringsleder överallt.










DET kanske ser svalt ut.  TRO mig, det var det INTE!





Smith Mountain i bakgrunden.


























På kvällen hade vi så mysigt vid vår lilla plätt på campingen. Vi grillade hamburgare och sen åt vi S’mores vid lägerelden. DET var mysigt att elda därute, det var inte mördande hett längre då heller. OCH lägerelden satt som en SMÄCK!
Underbart att sitta därute. Jag gillar verkligen att campingarna här i US verkar ha som standard att alla ställplatser har ett picknickbord och en eldstad. SÅ mysigt.
Veden köper man på campingen. På denna camping fick vi en hel drös med ved för fem dollar.
Vi satt ute länge medan elden sprakade och eldflugorna glittrade i mörkret.
En verkligt BRA campingplats.  Ett äkta Yours Truly ställe.






DET här är MYS!!




Mums för grillade marshmallows!!









Det bästa!!!



Nästa dag var det dags att byta camping igen, men mer om det i nästa resebrev.

Ha en fin och bra onsdag!!