Wednesday, May 15, 2019

Nu blir det ett litet blogguppehåll.





Godmorgon denna onsdag!


Nu blir det lite bloggpaus här hos mig.
Jag återkommer nästa onsdag--eller torsdag--igen.
Varför det nu då?
Jo, Peter och jag åker till Los Angeles ikväll för att hälsa på Karolina.
Vi kommer hem igen sent på måndagkväll.
Precis, vi flyger denna gång. Tur och retur :-)

Det ska bli jätteroligt att hälsa på Karolina nu när det gått två och en halv månad sedan sist vi sågs.
Dessutom ska det bli kul att få göra mer turistiga aktiveteter denna gång, inte bara jobba och slita.
Som vanligt ska vi bo i en Airbnb. Denna gång i The Hollywood Hills. Det ska vara fin utsikt därifrån, och det bådar gott. Ja, vi får väl se.
Vi har hyrt någons gästhus, och vi ska hoppas och tro att det blir bra.
Karolina har tagit ledigt från jobbet ett par dagar medan vi är där, och jag tror att hon kommer att bo i vår Airbnb med oss. Det blir toppen.

Den här gången ser jag mest fram emot att få åka till Laguna Beach.
Laguna som ska vara så vackert och idylliskt.
Själv tänker jag mest på boken “Din stund på jorden” av Wilhelm Moberg när jag hör namnet på orten, Laguna Beach.
Det var där bokens huvudperson befann sig då han skrev ner minnena av sitt liv. Jag älskar den boken, så det ska bli extra speciellt att komma dit.






Vädret ser ut att bli sådär även i Los Angelses. Just nu ser det ut som om vi är förföljda av de vädergudar som styr över dåligt väder.
Jaja, enligt Karolina kommer det inte att bli så illa som jag befarar. Hoppas hon har rätt.


Jag kommer att återuppväcka mitt andra instagramkonto under resan. När vi tog vår Road Trip Galore i februari gick kontot under namnet Go west young girl.
Numera heter kontot @nwse_travels.  Kontot är privat, så den som inte är redan är med kan skicka sin förfrågan dit.
Det kontot kommer att vara aktivt under alla våra resor framöver. Kontot kommer att vara avslappnat och vardagligt.
Inte lika tillrättalagt och nischat som @skandigirl är, som ju är mitt huvudsakliga konto på insta.






Förmodligen kommer det bli en hel del resor till Kalifornien för Peter och mig framöver. SÅ blir det när man har barn ganska långt bort, man åker dit.
Det är en glädje och rikedom i sig eftersom man på så sätt får nya ställen att upptäcka och tycka om.


VI hörs om en vecka, eller så.
Stay Classy!!


Tuesday, May 14, 2019

When it rains ...




Good morning this Tuesday!



First and foremost I have got to say ONE thing;
THANK you all for the wonderful comments you left on Friday, and over the weekend. YOU made my weekend!
Thanks for all your kind and encouraging words about this blog.
You guys, you ROCK!
As I stated in the post on Friday, without YOU ALL there would be NO Life in the Suburb, rest assured!
Now, I am writing the first post as I begin my fourteenth year as a blogger.



The weekend has come, and it has gone.
Sunday was Mother’s Day. A very nice and quiet day here in our house. We had a nice breakfast and a very good dinner.
And the weather? Oh my, RAIN all day. Not a quiet summer rain either, no it was POURING down from the sky pretty much all day long.  Let me put it like this, it has NOW (as I write this post) been raining for three straight days.
Peter and I did take a walk in the rain on Sunday afternoon though. Yes, it is LUSH and green here, but it comes with a price. RAIN, rain and more rain.




But the late blooming dogwoods are indeed pretty.





Also, it is so chilly.
YUP, yesterday Peter had enough of it. He turned on the heat in the house again. Sure, it was 47 F outside (8C) and damp as can be.
No, we cannot blame Peter for doing so for one second ;-)
Now, I’ve had enough of this s’h’’’i’t weather.
The Best Deck? Forget IT!
It just stands there looking pretty in the rain, but we cannot use it.
Maybe one of these days we will? Maybe, if we are lucky.






My poor peonies look so sad in the rain.










We did watch the new Netflix movie Wine Country on Mother’s Day,
Yes, we liked it. Lots of awesome actresses in it. A fun movie for us middle-aged chicks and dudes. Watch it, you’ll like it!






Well, well … another swell day is upon us all.

Have a wonderful Tuesday!

Friday, May 10, 2019

Life in the Suburb fyller tonåring!




Hej på er så här på fredagen!

Morgondagen är en “stor dag” för Livet i Förorten och Yours Truly!
Imorgon fyller den här bloggen nämligen hela 13 år!
I TRETTON år har jag drivit den, och faktiskt har det varit roligt precis hela tiden.
Så, imorgon blir jag med en blogg som inte längre kan kallas tweenie, utan som numera kan kalla sig tonåring, haha.


Det är märkligt på ett sätt att jag ännu efter 13 år tycker det är lika givande att blogga som den dagen jag började.
Men, så är det.
Som jag alltid säger, det är ER LÄSARES förtjänst. Utan era kommentarer—och ert engagemang—skulle denna blogg inte haft skuggan av en chans att fylla tonåring.
Utan er aktiva läsare, ingen blogg.
Jag är bloggens hjärta. Ni som läser den är dess blod, näring och vitaminer.









Läsare har kommit och gått under de här åren jag suttit bakom skärmen och skrivit och berättat.
Nya läsare har tillkommit.
Jag har slutat läsa vissa bloggar jag en gång läste, av olika anledningar. Många har även slutat läsa min blogg.
Väldigt många som började blogga ungefär då jag väckte Life in the Suburb till liv har lagt ner sina bloggar.
Ni vet, Saltis, Desiree, Lotta, Anne, Anna och flera andra bloggande tjejer här i US— och utanför US— som jag saknar.
Som tur är håller jag kontakten med de flesta av de  här tjejerna på annat sätt, genom instagram och Facebook.
Anne, exempelvis, är en av mina flitigaste kommentatorer idag. Så glad för det.


Den här bloggen, och andras bloggar, har gett mig ofantligt mycket glädje. Den har öppnat dörrar för mig, gett mig gigs på olika sätt och den har givit mig fina vänner.
Jo, man kan verkligen lära känna människor bra via bloggar, och via nätet.
De vänner jag har skaffat mig via bloggvärlden är levande bevis på just det.










När jag började skriva bloggen hade jag precis fyllt 40.
Karolina var inte ens tio år gammal då jag började skriva. Hon var ett litet pyre som gick i fjärde klass i Elementary School.
Ni har verkligen fått följa hennes uppväxt--OCH skolans värld-- genom middle school, high school och slutligen, college.
Det har varit SÅ roligt att dela allt detta med er.
Nu är hon i Los Angeles, och ni får ta del av det också.



Tack vare min blogg har jag blivit en skickligare fotograf. Det hade jag nog inte blivit om jag inte drivit Life in …
Tack vare bloggen håller jag även min svenska vid liv på allra bästa sätt.





SÅ, tack kära ni för att ni läser här.
TACK för att ni kommenterar och tar er tid att göra det. JAG vet ju att Blogger kan vara så otroligt JOBBIG då det kommer till den biten.
Som sagt, utan er som tar er tid att kommentera på daglig basis skulle jag inte heller skriva. Det skulle kännas helt meningslöst utan era tillrop därute.
SÅ TACK, ur djupet av mitt hjärta.








Jag har även många som läser här utan att ge avtryck. Idag skulle jag jättegärna vilja höra från ER också. Det skulle vara så roligt att höra ifrån JUST DIG!
Gissa om det skulle glädja mig!

SÅ återigen tack ni som läser, både er jag känner, er jag inte känner, ni som kommenterar flitigt och ni som inte kommenterar.
ALLA ska ni ha stora, stora tack för att ni faktiskt kommer in och läser mina tankar om USA, livet, slumpartade tankar, nostalgi och annat som kan tänkas korsa min väg …









Nu ska jag tackla det 14 året! :-)

Thursday, May 09, 2019

Snabbt, Maj, Radikala Reston och Här&Nu!




Hej torsdag!




*   Fort

Vad snabbt den här veckan har gått. Det känns som om jag precis skrev förra veckans punktinlägg. Min mamma brukar säga att veckan består torsdagar.
Jag kan hålla med henne.
Jag gillar torsdagar, de ger en skön försmak av den helg som komma skall.
Men fort går veckorna, onekligen.



*   Maj


Maj är det.
Maj är en månad som förändrats i den del av världen där jag bor. Från att ha varit en skön försommarmånad med mycket sol och värme har maj de senaste åren förvandlats till en grå, regnig och halvtrist månad.
Jag skulle säga att det hela började ändras för kanske fem år sen? Då hände något påtagligt med klimatet här.
Nej, såklart är INTE varje dag fylld av regn och grådask, vi har våra vackra soliga och varma dagar också. MEN grådaskdagarna i maj har tagit över. Det är inte bara jag som märker av detta, det är många som håller med mig.
Det verkar vara en ny vädertrend, helt enkelt.
Såklart ingen rolig sådan.


*   Reston, en radikal förort.

Det har kommit ut en ny bok som heter:

Radical Suburbs: Experimental Living on the Fringes of the American City, skriven av Amanda Kolson Hurley.

Boken behandlar en handfull förorter runt storstäder i USA.
Så kallade radikala förorter.
Reston i Northern Virginia och Greenbelt i Maryland är de förorter till Washington som kvalar in som radikala.



Bild från Amazon.


För att  få kallas radikal förort betyder att det måste finnas stor mångfald bland invånarna. Check på den vad gäller Reston.
Det är det som gör Reston till en sådan levande förort. När Karolina gick i framförallt  i middle och high school här var hon skolkamrat med barn från jordens alla hörn, och även från olika socio-ekonomiska grupper.
Att hon gick i en skola med sådan enorm mångfald gjorde att hon i början av sin tid på Elon hade svårt att falla på plats. Elon är ett privat universitet, och därmed blir det ganska "vitt". Det stora flertalet studenter där var vita ungar från välmående förorter och städer. Karolina sa i början att hon hade så svårt att förlika sig med det, att allt var så homogent. Det var så annorlunda den high school hon gått på.
MEN, detta gäller universitet i allmänhet och privata universitet i synnerhet.

Radikal förort innebär också att man också har möjligheten att kunna promenera till exempelvis affärer, banker etc.
Check på den vad gäller Reston likaså. Fast, jag ska ärligt erkänna att det nog är väldigt få som går till affären för att handla. JAG och Peter gör det ibland, då tar vi våra ryggsäckar och travar iväg. Vid de tillfällena är vi rätt udda.
De flesta nyttjar Restons enorma parkvägssystem enbart till rekreation. OCH det är de bra på. Reston blir en levande förort för att folk ALLTID är ute och går.
Jag älskar det!


Att vara en radikal förort innebär också att det ska gå att köpa sig ett billigt hem, ett så kallat starter home.
DET ska också vara lätt att HYRA, om det passar en bättre.
DET kan vi nog inte direkt förlika oss med, är jag rädd. Det är dyrt att köpa, dyrt att hyra, dyrt att äga och en MASSA extrautgifter följer i dess fotspår. Som jag berättade om i förra veckan ska höga utgifter betalas till både Reston Association och Home Owners Association varje år. Inte billigt ALLS. OCH då ska man också minnas att fastighetsskatterna är höga i Fairfax County där Reston ligger. Så där stämmer det nog inte. Visserligen har vi en del så kallade section 8 bostäder här, men de är subventionerade av staten och de vänder sig till låginkomsttagare. Bra där förstås.


Radiala förorten betyder också att folket som bor där har en känsla av gemenskap. Att det finns många lokala grupper som jobbar för samma sak. Att det finns aktiva community centers som erbjuder kurser, sammankomster, kulturliv etc.
CHECK på den.
DET är de jättebra på här.


Sen ska det finnas bra lokaltrafik för att en förort ska kunna kvala in. Ja, vi har ju numera tunnelbana här som går in till DC och bortom stan.
Det finns bussar också, vilka jag aldrig har tagit. Jag tror att lokaltrafiken möjligtvis funkar bra. MEN, det stora flertalet har egna bilar.


Radikal förort kan platsen bli om den inte enbart består av villor med vita staket runt, typ. Det ska finnas alla sorters hus och boenden i den.
Check på den.
Här finns allt från Section 8 housing till stora, stora villor. ALLT däremellan existerar likaså. Det gör också stadsdelen mer levande.

PUST, jag tror ni fattar vad Radical Suburb betyder nu.
End of RANT
;-)



OJ, det blev nästan ett eget inlägg i sig.




*  Här och NU!



Det här är en plats jag älskar, den ligger vid Lake Audubon.  Varje årstid har platsen något speciellt att förmedla.  OCH nästan alltid får jag känslan av att det är en gammal oljemålning jag befinner mig i.  Lite magi vilar det allt över just denna plats.






OCH nu blommar rosorna.  De soliga bilderna i detta inlägg är tagna i tisdags, då hade vi ljuvligt väder.  Så soligt och ungefär 27 grader varmt.  Samtliga bilder i dagens inlägg är tagna under promenaderna denna vecka.










En annan speciell plats vid Lake Audubon är platsen där den här bänken står.





Soliga ljuvliga morgon vid Lake Thoreau.  Njutbart.








Med detta avslutar jag torsdagspunkterna för denna vecka.
Vi hörs imorgon igen!

Wednesday, May 08, 2019

Prylar vi inte vill vara utan.





Godmorgon denna onsdag!



Jag lyssnade på ett radioprogram nyligen, vilket jag ju gör ofta. Radio och poddar är ju det bästa som finns.
Speciellt då jag är ute går, målar, städar eller jobbar utomhus.
Tiden går så mycket fortare, och jobbet känns så mycket roligare, med en bra podd eller program i öronen.
Som jag sagt massor med gånger, prisa Sveriges Radio och alla dess kvalitetsprogram som finns tillgängliga för oss alla.
TACK!

Poddar är kul, fastän kvaliteten där kan variera. Men är man nörd vad gäller något finns det HUR mycket som helst att hämta i poddvärlden.
Som vandringspoddar till exempel, speciellt de amerikanska.
Eller, som när jag lyssnade på Gilmore Guys och njöt av varenda avsnitt, de kunde vara upp till 3 timmar långa.
Men, om man som jag, gillar Gilmore Girls var det skitkul att lyssna på dessa. Riktigt nischade poddar med andra ord. Eller som de poddar jag lyssnar på som helt och hållet ägnar sig åt att snacka om den amerikanska familjen i Arkansas som har en herrans massa barn som jag är pinsamt  "besatt" av, haha. Det är det som är så kul med poddar. Det finns verkligen poddar om ALLT.

HUR som, detta är inte dagens ämne.
Dagens ämne är Vilken PRYL DU inte kan vara utan?
Ideen till ämnet kommer från ett radioprogram jag lyssnade på för lite sen.

Vilken svår fråga.
Vilken PRYL kan du inte vara utan?
Det finns många prylar jag inte “kan vara utan”.


Jaja, vi kan lista saker som tvättmaskin, spis, säng, dammsugare, tak över huvudet … Ni fattar … Nu snackar vi om de där andra grejerna, de lite mindre. De som gör att vår vardag fungerar lättare, men som kanske inte direkt är livsnödvändiga.
Mediciner kan inte kvala in där heller, de är inga prylar. Men totalt livsnödvändiga. Allt sådant goes without even saying.

Låt mig lista några få—mer eller mindre—superviktiga prylar.


Läsglasögon är en av de prylarna. De är ett måste för mig numera. Jag kan nästan inte läsa något alls utan dem, och jag tycker det är så störigt.
Jag kan inte gå till affären och läsa det finstilta på burkar och förpackningar utan dem, jag kan inte läsa böcker eller tidningar utan dem och jag kan knappt skriva utan dem.
Jag behöver dem jämt.
Det sitter ständigt ett par på min skalle. OCH jag har otaliga par runt om i huset. Jag köper dem på nätet (Amazon) eller på Ann Taylor Loft (vilka jag tycker har toppenglajjer) eller om jag ser några snygga i andra butiker.
Jo, läsglasögonen bör ju givetvis vara snygga.
Så läsglasögon är verkligen något jag numera verkligen BEHÖVER använda mig av ständigt. Ett nödvändigt hjälpmedel vardag som helgdag.



Bild från ReVa




Ja, och så måste jag väl ända lista mobilen, trots allt.
Så kart inte en livsnödvändig pryl för någon av oss.
Eller förresten--då man tänker efter-- blir  den allt mer livsnödvändigt för oss människor eftersom ofantligt mycket sker via dem.
Så, mobilen måste kvala in på listan.
Där finns information, där finns biljetten då vi reser, där finns uppgifter, där finns mina listor, min bank och där finns den kamera jag använder ALLRA mest.
OCH ja, där finns ju givetvis radio och poddar, mina fina sällskap i vardagen.
Där finns telefonen, SMS och Facetime. Hjälpmedel som gör att jag kan hålla kontakten med nära och kära.
Där finns kartor, GPS, husets säkerhetssystem och SÅ mycket annat.




  Bild från amazon




Ett annat ålderstecken är att jag blir mer och mer beroende av skohorn. Damn me vad det är bekvämt att ta till ett sådant när jag ska ta på mig allt från gympaskor till finare skor.
Än så länge kan jag lätt leva utan skohorn, men jag tar till det så fort jag har chansen. Så skohornet blir en pryl jag numera vant mig vid.




Bild från sanwood




Jag skulle inte heller vilja framleva mina dagar utan fläktar och AC.
Men, jag kan berätta att vi faktiskt ännu inte dragit igång husets AC denna säsong.
Nope.
Inte än.
Vi tycker inte att den har behövts. DET är skitsent på året nu för att inte ha den på. Däremot kör vi fläktar då vi sover.
Jag skulle inte heller vilja vara utan vår värmepump under den kalla årstiden.
GUD vad jag HATAR att frysa i mitt eget hem. VIDRIGT.



Bild från Home Depot



Sen, den här datorn jag just nu skriver på. Min fem år gamla laptop som ännu funkar bra, tack för det!
När jag mailar, söker information eller ska boka något gör jag det sju gånger hellre på min laptop än ifrån min mobil.
OCH när jag bloggar, som nu, sker det enbart via min laptop.
Ibland ser jag svensk tv på min laptop, främst om jag är ensam hemma och tar den med i sängen. Jag vill INTE vara utan min Macbook. OM jag inte hade den skulle jag sakna den något så kopiöst mycket.




Bild från pc magazine


När man tänker efter finns det många prylar man inte skulle vilja vara utan. Faktiskt är det väl så att det finns prylar i varje rum och vrå man inte skulle vilja försaka. Min TV, Apple TV, min stavmixer, min värmeborste, min sekatör, min …
Listan kan göras milslång.





Vilken pryl skulle du inte vilja vara utan?
Är det så att vi förmodligen skulle kunna klara oss utan de flesta prylar vi omger oss med? Antagligen är det väl så, om vi nu ska hårdra det hela.
SOM tur är slipper vi välja bort dem, och kan nyttja de prylar vi faktiskt anser tillhör det drägliga livet. För ja, livet SKA vara drägligt, och gärna mer än drägligt. Gärna så skönt och så lättsamt som det går att få det under den korta tid vi vandrar på den här jorden.


Ha en bra onsdag, säger jag och gör mig redo att lyssna på ännu en podd medan jag ger mig ut i denna arla morgonstund!

Tuesday, May 07, 2019

Done and done ...






Good morning!



Another rainy weekend has come to an end.
Can I tell you something?
I. AM. SO. TIRED. OF. RAIN. AND. GLOOMY. DAYS.
Please, please, dear Weather Gods, give us a long strain of dry, sunshiny days now. We do need it.
My newly painted deck needs it.
My soul needs it.
All of nature needs it.
Bring back the sun.

I am usually not easily affected by rain and cloudy days, not at all.
But, now it is starting to eat me.
GAAAAWD!!!





BUUUUT, The Best Deck (my name for our deck) is back in session and it feels so nice. Now, it would be nice if our weather would let us use TBD (The Best Deck) as well …
As you might remember, Peter and I are not really keen on the color scheme that was forced upon us when it came to the paint color of the deck.
The newly stained deck is AS beige AS can be. Or the color is in fact named Mountain Ash (a nice name for a boring color).
Peter and I were working hard all Saturday on finishing the deck, and setting it up,
for the season.
Both of us realized that we had to get rid of some of our previous beige furnitures. Or, it would look way too bland out there.
So, we did.
As you all can see rusty red is the new accent color for the deck.
And, yes, it feels SO good!
We went to a new store (for us at least) called At Home. My GOOOOOOOOD, what a STORE!! I thought I had died and gone to home-store heaven.
This store has IT ALL! It is a superstore if there ever was one.
It is a truly dangerous place to shop at, because you cannot really stop yourself, at least it is a challenge for me to do so.
They have everything under the sun. If you live in the US, and have this store nearby, just GO!!!
You’ll go NUTS!!
They have a lot of stuff that I like, little knickknacks that speak loudly to me; Buy me, buy me!
Stuff that I like, that you will probably not like as much as I do. But, my quirky and whimsical self like it.





Done and done ... There's been a lot of rain, and therefore the floor of the deck looks kind of dirty.  





HAHA, anyway not a sponsored post, unfortunately ;-)
Just me being a bit excited.








On Sunday sweet SALTIS (or, her name is really Anna, of course) came to visit us. It was raining hard ALL day long, and it was kind of coolish. Saltis likes visiting the east coast where she used to live for so many years. Anna lives in sunny San Diego nowadays. She misses all the leafy green trees, and she misses the rain and she misses the gloomy days as well. And, as you all know, we have it ALL in abundance. Saltis and I went for a good cup of coffee in the rain.
And, then we had wine and dinner here at home.
Peter and Saltis ended the night with Game of Thrones. Of course they did!
Saltis does not have a blog anymore, but you can find her on Insta, @saltisinsandiego



JUST look at my neighbor's rhododendron and cute Saltis!







Saltis left for her conference in Baltimore yesterday.
I am SO glad we keep in touch, and I like the fact that she’s visiting me once a year. YAY, Saltis!
Peter and I will go visit her in San Diego one of these days as well, for sure.


ANYHOOO, have a very good Tuesday!

Friday, May 03, 2019

Fredag och trevligt söndagsbesök





OCH så blev det  första fredagen i maj!


När jag bodde i Sverige tyckte jag att maj var den vackraste månaden på hela året. Den var den ljuvligaste och skiraste.   Den månad som gav mest löften om den sommar som komma skulle.
Jag älskade/älskar månanden maj i Sverige.



Det börjar bli så lummigt här nu.  Sommargrönskan är snart total.  Japp, och snart är vi även inne i kaprifolens ljuvliga tid.







Här är april motsvarigheten till maj i Sverige. I april blommar allt som allra maffigast och vackrast här. I april kommer den skira grönskan och den finfinaste av vårar.
April, en sådan ljuvlig månad.
Ja, som er maj!










Här-- där jag bor numera--är maj fortfarande en vårmånad, men det är inte den maffigaste och vackraste.
FAST visst har vi ännu vacker blomning att se fram emot.
I min lilla täppa gör sig mina bondpioner redo att blomma! Irisarna kommer också att slå ut snart. En  viss sorts vit kornell (en sen dogwood) kommer snart att blomma också.
ÄNNU är det ljuvligt bland träd och buskar i min del av världen.






Titta vilken konstig liten "dunboll" som växer på den här eken.  Jag kan inte minnas att jag sett det här förr.  MEN, det är säkert precis som det ska.







Jag är klar med decket.
Slutklämmen kördes i stark värme och sol som låg rakt på mig där jag satt i de 31 graderna som då rådde. GISSA om jag svettades.
PUST!
Det känns iallafall underbart härligt att vi nu kan fixa upp decket inför säsongen. ÄNTLIGEN, som jag har väntat på det.
Bilder lovar jag att visa sedan.
OCH det var TUR att jag hann, för sen bröt ett stort åskväder ut med slagregn.  Sommarväder i DC, varm förmiddag, het middagstid och sedan framåt sena eftermiddagen, ÅSKA galore.  Classic summer ...



Här och nu!!







På söndag får jag besök av ingen mindre än den kära SALTIS!!
Ni minns ju henne, visst? Saltis, som ju faktiskt heter ANNA egentligen.   Saltis brukade blogga från NYC då de bodde där. Numera bor hon och familjen i San Diego. Flera av er som läser här följer säkert Saltis på Insta. Saltis ska på konferens i Baltimore på måndag, så hon ska sova här från söndag till måndag.
I fjol var Saltis också på besök den här tiden på året.





En klassisk dogwood blommar än, fast på sista versen.





Azaleorna.  SÅ vackra nu, så tjusiga.





OCH utanför min dörr ser det bland annat ut så här.





Med detta önskar jag er alla en jättefin helg!



Mitt samlingscollage på Insta för april månad.

Thursday, May 02, 2019

Sommarväder, Målande och Game of Thrones ...







Hej och godmorgon denna torsdag!



*   Hetta och sol



Det var intressant att ta del av era funderingar runt vädret--och den kommande sommaren--i gårdagens inlägg.
TACK för det.
Det verkar som att vi alla är överens om att vi vill ha en mer normal sommar iår.  En med ömsom sol och ömsom regn. En sommar med mer normala temperaturer, helt enkelt. Låt oss hoppas på det, hörni.
Tack för alla långa och insiktsfulla kommentarer ni lämnade.



*   Målandet



Jag målar och målar.
Det känns som om jag aldrig blir klar. Eftersom det är en lasyr så måste däcket gås över fler än två gånger.
Erkänner, ibland känns det tröstlöst. Färgen liksom bara sugs in i däcket.
Men, någon gång ska det väl vara klart …
Jag lyssnar på Sveriges Radio eller olika poddar då jag målar. Det är trevligt med det sällskapet då man målar i sinne.

Färgen då?
Nä, men där har vi NOLL valfrihet. Det är bara att följa Reston Associations guidelinjer. Vi är SÅ stryrda då det kommer till färg och design på våra hus.
Den färgen jag målar i, en beige färg, skulle jag nog aldrig någonsin valt själv. Men, det är DEN som gäller, och ingen annan.
Punkt slut.
Så är det att bo i en Planned Community där ALLT sådant står i förordningarna och där husfärgerna ska följas till punkt och pricka.
Sen är det även den lokala villaföreningen, the home owner association (HOA), som också kollar in det som sker hela tiden i grannskapet.

Så, ja, Reston Association och HOA, de kör hårt efter sina regler. Vi betalar en hög årlig skatt till RA, det gör alla som bor i Reston.
OCH sen ska HOA ha sin beskärda del också. HOA betalar man in till en gång per kvartal. Det är genom dem de allmänna grönområdena i grannskapet sköts, sophämtning och återvinning och snöskottning sker genom dem.
RA sköter allt inom Reston, skogar, parkvägar, gräsklippning, skottning av parkvägar, skötsel av pooler och tennisbanor och sjöar, och en hel del annat.
Men så är det att bo här.
Det är trist med att man är så begränsad i färgvalen, och ibland kan man känna sig rätt övervakad av det här. PLUS att det blir så många utgifter, då har vi inte ens talat om skatten.   Men, men .. det är så det är.
OCH nej, jag har ingen lust att flytta härifrån, så det så …
:-)





Mitt liv just nu, bild från Halton restoration. OBS!! OBS!! OBS, detta är inte mitt deck, inte alls.  Det är bara en illustration till det jag gör.  Färgen är dock rätt lik den jag målar med.  Snart ska ni få se bilder av mitt deck! MEN inte än




*   Game of Thrones




Hur många av er är äkta Game of Thrones nördar?
INTE jag!
Jag ställer mig utanför den gruppen. MEN jag är gift med en som är SANN GoT-nörd. GUD vad Peter gillar denna serie. Det är en högtidsstund varje söndag kl 21 då HBO visar ett nytt avsnitt.
Han kommer upp till mig efteråt. Jag går nämligen alltid och lägger mig tidigt på söndagarna, haha. Peter bubblar sen in i sovrummet och vill berätta ALLT för mig som hänt i programmet. Jag? Måttligt intresserad.

Men visst, det är klart att serien är kvalitet och asbra gjord. Det är bara det att jag har ett så himla litet intresse för fantasy och den här sortens serier.
Jag har inget intresse för Harry Potter,  Sagan om Ringen och dess likar heller.


Det är samma sak med Avengers och superhjälptar. Peter älskar sånt. Jag? Orkar inte bry mig.
Jag har aldrig varit intresserad av superhjältar, aldrig läst sådana serier.

Peter såg såklart Avengers The End Game i helgen. Jag var glad att slippa hänga med. HAN älskade den!!
Filmen är över tre timmar lång, så jag hade garanterat slocknat i biostolen om jag gått med.

Berätta om vad du tycker om fantasy, sci-fi och superhjältar.








Idag ska jag ha svennefrullen här mitt i målarstöket. Det blir trevligt.
Sen får jag gå ut och fortsätta det dagliga slitet med målandet.


Ha en bra dag!!