Thursday, December 14, 2023

Lucia på SVT, Julnaglar, Hemlängtan? och Tips på program från Norge.




Hallå alla torsdagsmänniskor!


* Lucia på SVT

Ja vänner, vad säger ni om årets luciamorgon på SVT Play då?
Jag ger den ett betyg på 3.5. Inte högre.
Varför då då? Jo, för att jag INTE gillar när de bryter tåget och filmar utomhus helt plötsligt. Eller när det är för mycket instrumentalt. Tycker inte heller om när det är för många nya och okända sånger.
Just det, jag är mycket, mycket konservativ då det kommer till detta, hehe.

THAT being said, själva luciatåget och sången får en fyra. Jättefin kör! Jättefint luciatåg!
Men lite för många okända sånger för att det ska räcka hela vägen till en femma.
Miljön? Klockren. Kan inte bli finare än när man är på ett slott. Saknade förstås snön, men jag antar att detta var inspelat i oktober eller i början av november så det blir det ju som det blir.

Vad mig anbelangar skulle de få filma norr om Daläven varje år. På så sätt större chans för snö.

Sedan måste jag säga att jag älskar Carolas låt, Himlen i min famn. Det var när den sjöngs som jag blev som mest tårögd faktiskt. Det var den som rörde mig mest, den framfördes så OTROLIGT vackert av en helt ny sångerska för mig, Adee Olsson. Vad fin den sången är. Jag kan ärligt säga att jag älskar den.
OCH då ska ni veta att jag inte är något stort fan av Carola. Men så här är det, ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag Carola. Ja så är det, så har det blivit. Bahhh haaahhh, det trodde jag aldrig …

Så en väl godkänd luciamorgon även om den inte nådde ända fram.

Vad tyckte ni andra som såg den?


Årets luciatåg. Bild från SVT.


* Julnaglar

Grejade mina naglar häromdagen, nu är de vackert röda och guldiga till jul. Jag fixar dem på salong. Det lack vi använder är puderlack. Powder Dip, som det kallas. Det märke jag helst vill ha är OPI, så detta är OPI. Puderlack sitter som berget. Det klår gel-lack any old day of the week.


 



* Hemlängtan

I gårdagens text skrev jag att Lucia är min Stora Saknardag på året. Jag älskar den dagen, och har älskat den sen jag var mycket liten. Jag har inga som helst mörka minnen av den dagen. Nej, det är bara fina och innerliga sådana som poppar upp inom mig.

Jag kan absolut inte säga att jag känner hemlängtan, per se, på lucia. Det är mer som ett tacksamt och lyckligt tillstånd inom mig. En kärlek.
Fast det är klart, jag skulle älska att vara i Stockholm på luciadagen. Jag skulle då kolla om den gamla magin lever kvar ...

Jag känner ingen hemlängtan numera. Inte alls. Det är säkert tack vare att jag kan åka hem så ofta som jag gör (för alltid tacksam för det). Om så inte vore fallet skulle det nog kännas annorlunda inom mig. 

I början, när jag var ny i USA, kunde jag sakna Sverige--och min familj på julen--så mycket att det kunde göra ont i bland. Jag ville också vara med där.
Men med åren har jag skapat så många egna traditioner, och lärt mig älska julen här lika mycket som jag älskar julen i Sverige. Numera har jag ingen hemlängtan i juletid.
Jag har min jul här, och de mina har sin jul därhemma. Återigen, det är dags att fira en jul i Sverige igen dock. Vi har inte firat jul där sedan 2009. DET är inte klokt.
Men som sagt, det är verkligen ingen biggie heller. Mina jular här uppskattar jag så väldigt mycket numera.

Mina svenska vänner säger samma sak. Vi älskar att åka hem på julen, men vi älskar att vara här precis lika mycket. DET är väl ändå TUR att vi känner så.
Fast kom detta ihåg, det är en process. Det tog mig ganska många år att landa i att fira jul här. En person som endast bott här i ett par år känner nog inte som jag.
Känslan av att ha landat i nya traditioner kommer med åren, den dyker inte bara upp. När man flyttar utanför Sveriges (eller valfritt annat land) gränser är allt en process till en början.
Ibland känns det som om jag inte helt processat klart allt heller, det fastän jag bott här i 30 år. Ränderna går aldrig ur.

Och ränderna måste inte gå ur heller. Jag är nöjd med livet här, så väldigt nöjd. Men visst är mitt hjärta svenskt ... och amerikanskt. Det är fördelen, det blir nyanser. 

Jaja, detta förtjänar nog egentligen ett helt eget långt inlägg. OCH jag borde nog skriva ett detaljerat sådant någon gång på nyåret.



* Norska program på Netflix.

På senaste tiden har jag tydligen fallit för en hel del norskt på Netflix.

Peter och jag såg den norska julfilmen Christmas as Usual nyligen. Den handlar om Thea som bor i Los Angeles tillsammans med sin indiske pojkvän. Det lackar mot jul och Thea ska åka hem till Telemark i Norge och fira jul med sin mamma, bror och svägerska. Ingen i Theas familj vet att pojkvännen är indisk, de känner bara till honom som Josh. De tror att han är vit amerikan.

När de sedan kommer till Norge uppstår en massa strul mellan mamman, brodern och pojkvännen. Självklart är filmen överdriven, och givetvis är den förutsägbar (det är ju en julfilm när allt kommer omkring). Men miljöerna är såååå vackra, och julen så total. Hela filmen är en visuell upplevelse.   Givetvis ordnar allt upp sig, men det fattar ni ju. Jag gillade den filmen iallafall.


 

Bild från Netflix.

OCH ...

Sedan har vi betat av en norsk julserie på sex delar som heter A Storm for Christmas.
Jag kan redan nu säga att det är en del svenska skådisar med i serien också, och en hel del danska likaså.

Det är dagen före julafton och det råder full snöstorm i Oslo. Vi befinner oss på Gardemoens flygplats och vi får träffa ett helt galleri av rollfigurer, lite i Love Actually-stil. Vi lär känna en bartender, flygplatsens jultomte, en flygkapten, en svensk romantiker och många fler.
Jag gillar stämningen i serien. Visst, förutsägbart … Men återigen, en julserie … Miljön är fin, vädret på riktigt dramatiskt och allt kryddat med MYCKET jul.

 

Bild från Netflix.

Norska filmer och serier, tummen upp!


***


Önskar dig en fin torsdag.

27 comments:

Anna i Portugal said...

Jag stängde faktiskt av luciamorgon för jag inte kände stämningen riktigt. Kanske det var för att det var okända låtar. Jag vet inte. Tycker också det är tråkigt att det inte är direktsändning faktiskt.

Jag längtar inte till Sverige heller.

Christmas as usual är en av få julfilmer som vi faktisk tyckte var bra. Det ska vara förutsägbart och tramsigt, men det det behöver vara rätt ok skådespeleri i alla fall. Den vi såg i går var knappt att vi stod ut med, men vi såg den ändå klart. Fördelen är ju att de inte är så långa filmerna :) Ska kolla in A storm for Christmas!

En finfin dag till dig! Kram

Yvonne said...

Håller med dig om SVTs lucia i år, gillar inte heller en massa nya låtar utan det ska vara lite som det alltid varit och vill verkligen höra de traditionella, vackra luciasångerna. Såg på TV4 också som fick besök av ett luciatåg i studion som var elever från Rytmus musikgymnasium i Stockholm, så fint det också.

Kan tänka mig att man saknar hemma just under julen, men så klart skapar man sina egna traditioner med sin egen lilla familj alltefter åren går, framför allt om man har barn skulle jag tro. Men visst är det dags för en svenska jul om ni inte varit här sedan 2009, hi, hi.

Kul med norska serier, ska skriva upp dem du tipsar om och försöka få in dem någon kväll vilket nog inte blir svårt då det inte är något bra på TV att se.

Ha en jättefin torsdsag säger jag och skickar kramar från ett mörkt Åkersberga trots att klockan är 08.25.

Äventyret framtiden said...

Jag såg inte på Lucia alls, hörde inte ens en liten luciasång överhuvudtaget. Dagen gick ändå, vi hade våra vänner från Ukraina på besök, som berättade dråpliga historier om det katolska livet, präster od. skrattade så att vi låg dubbelvikta. Vi åt japanskt eller någonting ditåt och tänkte inte alls på Lucia utan planerar julen som vi ska fira tillsammans med dem och våra vänner från Västerås.
Få se vad det blir, om det blir en julfilm här också. Ska spana efter den norska rekommenderade med indiska pojkvännen.

Varm kram över havet, idag rätt så stormigt!

Mamma C said...

Jag såg inte hela sändningen heller faktiskt. Vet inte om det berodde på låtarna. Men jag såg inte hela i alla fall.
Längtar kanske lite till Sverige för att vi firat julen hemma där sedan vi flyttade till Spanien. Förutom pandemiåret då.
Ska kolla in den där serien, men den får jag nog se själv. Inget som gubben gillar.
Kram Carin

Channal said...

God morgon Annika! Jag tyckte att Luciamorgonen på SVT var en stark fyra, +4. Snön saknades! Vackra sånger och luciatåg, flickbarnkören, så söta och han som spelade luta, så coolt. Men jag hann bara se 40 min. var tvungen att åka till Linköping.

Igår såg jag den filmen "Så blev det jul igen". Den får en tvåa av mig. Säger inget mer om den. Men "Julstormen" är en fullträff! SÅ BRA!! Älskar den serien +5. Sen får du inte MISSA den norska serien "Home for christmas". Finns i två säsonger ++5.

Att ha två världsdelar att älska är en gåva! Men visst har världen krympt. Vi är nära varandra fast hela Atlanten är mellan oss. Ha en fin dag! KRAM Anna

Channal said...

Hej igen Annika! Haha glömde säga: Jättefina naglar! Jag ska fixa mina julnaglar på måndag. Vill nog ha något liknade som dina. Tack för inspiration! KRAM igen o igen... Anna

Millan said...

Ah just det, den dar stormen serien ville ju jag se! Bra att du paminde mig!
Det dar med langtet .. Lucia brukade vara en sadan dag for mig, men nu tror jag nastan att vi svenskar i Bristol firar lika mycket, om inte mer an mina vanner hemma. I alla fall de med tonaringar. Vi gar pa fint lucia firande i kyrkan har, med svensk fika och det ar sa fint att jag inte alls langtar hem langre just pa Lucia. Julen ar dock en annan sak .. jag har sa motstridiga kanslor dar. vi har alltid firat pa samma satt, med min familj i sverige, fram tills Corona da vi inte kunde resa och liksom blev fast har. Julaftonen var tuff ... jag var sa deppig och fick kampa for att inte visa infor barnen som var lika deppade dom. Men juldagen och annandagen blev de basta vi nagonsin haft som familj. Sa lugnt och skont och mysigt att fira hemma i vart hus.

Sa kunde jag valja (men det kan jag ju inte ..) sa vill jag hem och fira bara julafton i Sverige och sedan kvista tillbaks hit till resten av helgen :-).

Det maste kannas helt underbart att kanna att ni tycker om att fira lika mycket var ni an befinner er.

Kommer K hem i jul?? Stor kram

Annika said...

Anna:
Jomen ja, jag fattar vad du menar.
Vanligtvis börjar jag känna en klump i halsen direkt, det gjorde jag inte denna gången. Det som rörde mig mest var hur FINT Himlen i min famn sjöngs.
For mkt nya sånger, för få gamla.
Tror man spelar in lucia säkert en månad innan det sänds. Det skulle säkert var mer nerv om det var direktsänt från en stor kyrka med musikklasser.

KUL att du också gillade Christmas as Usual. SÅÅÅ VACKER JU!! Det var det som var det bästa, miljöerna, känslan, kläderna. Sen, en julfilm liksom, den ska vara förutsägbar ... haha.
NYFIKEN, vilken betade ni av igår?
Tror du kommer att gilla A storm for Christmas. Den var fin.

Kramar!!
HAHA.

Annika said...

Yvonne.
Men visst, det är ju de sångerna man vill höra. Inte en massa nya, och absolut inte så många som denna gång. Det kändes som om var och varannan var ny.
Bra kör, vacker miljö. Allt sånt.
Men sen det där att bryta tåget för en massa annat .. nope.
Ja men det tror jag om 4ans tåg, är det musikklasser så blir det fint. Borde leta upp det. De kanske var mer trad i sina sånger också?

JOmen det är DET! DET är dags för en jul i Sverige eftesom det inte varit ngn sådan på 14 år. INTE KLOKT!!
Vi får ändra på det. Men jag är så svag för hemmajularna här med numera. HAHA.

Norska serier och filmer alltså, bra!! Du har ngt mysigt att se fram emot.

KRAMAR från ett soligt Reston.

Annika said...

Karin:
Låter som en VÄLDIGT trevlig dag för er.
KUL att ni ska fira en sådan bra blandjul. DET blir spännande. Kul med all mat som ni får smaka då också.
GILLAR!!
Den norska filmen är så förutsägbar, men det hör till i julfilmens värld, men den är sååå visuellt vacker på alla plan.
Kramar från ett soligt Reston över ett vågigt hav!

Annika said...

Carin:
Du ser, kritiken är befogad. FÖR många okända låtar. De borde ge tusan i att köra för många sådana. De borde hålla sig till de gamla godingarna + ha ngn ny med. Inte ha fem nya och en gammal ...
Jag fattar carin, att du längtar efter det ni är vana med i juletid. Såklart.
Men du ska se att det blir riktigt bra allting.
hehe, jag förstår dig ang din make ... hehe ...
Kramar!!!

Annika said...

Channal:
TACK kära Anna, det var roligt att höra.
KRAMAR!!!

Annika said...

Channal igen:
Svarade visst på din andra kommentar först.
Du får leta upp det på Play igen om du vill se mer. Kören var fin, miljön perfekt.
Saknar snön, men ngn sådan blir det ju inte i Småland i typ oktober.


SÅ blev det ju igen ... undrar vilken det är? Alltså vad den kan tänkas heta på engelska? Får googla. HAHA, somliga av de där julfilermna är bara för mkt!! Man står inte ut. Såg en dålig jag med, den med Heather Graham och Jason Briggs. Den var ju ett skämt hela filmen, SÅÅÅÅ USEL!! Den är ny för i år. Måste googla på din och se vilken det är.

KUL att du sett serien. Julstormen på svenska alltså. Skitbra. Älskade den!! Norge alltså, de kan.
JAAAAA, den serioen vill jag se!! OCH ska se, redan ikväll.

ÄLSKAR att världen grymt, och älskar detta sätt vi kommunicerar på. So Me är riktigt trevligt ibland.

TACK Anna, och STOR kram!!!

Annika said...

Millan:
Se den!
Du kommer att gilla den mkt. Så mkt nordiskt i den, och vädret är på riktigt såååå dramatiskt. Inte som det kan vara i amerikanska filmer när de drar på en snöstorm på ngn sound stage, ja du vet. Äkta Hallmark typ. haha.
Lucia är den stora saknardagen, och vad mysigt att ni svennar firar så stort där. Jag och mina vänner gjorde inget sånt. Men men ...

ÅÅå ja... det är kanske är så att du egentligen aldrig gjort egna jultraditioner runt jul? Du har firat i Sverige. Isf fattar jag fullt att du känner motstridiga känslor inom dig. Du bor i England, det har alltid varit lättare för er där att ta er hem än för oss i US.

Millan, tror att det beror på avståndet helt klart. Vi här måste vänja oss, det går inte att åka hem varje jul. Det kostar så fan mkt alltså, och det är så långt och amerikaner har så lite semester. Numera kan man ju komma runt det där med semestern eftersom P kan sköta sitt jobb varifrån i världen som helst. OCH många med honom akan göra samma sak.
Men resan, priset, den korta tiden hemma gör nog att vi spm bor lite längre bort har tvingats ställa om oss.
Därmed har vi vant oss.


Oh man, en sådan där gråtlulafton har jag också haft, men det var länge sedan. Den var hemsk. Var ute i vimlet med Peter o mina svägerskor. Det var som den 23 kan vara i Sverige, Alla bara räknade med juldagen såklart.
Jag var knäckt.
Den julen sa jag till P att vi från och med nästa år ska fira julafton på svenskt sätt. SÅ blev det också och så har det förblivit. Men jag förstår dig, du är ju i en annan sits tack vare närheten till Sverige och att ni har åkt hem varje jul.

Millan, du ska se att det blir bra i år. Nu vet du lite mer, och du ska SE att det blir annat i jul. Det blir lugnt och skönt.
Jag tyckte covidjulen var den bästa eftesom vi slapp flänga till Peters pappa mitt på juldagen. Jag gillar eg inte juldagen så mkt. SÅ slängig och stressig. Först ska man fira hemma och öppna klappar, sen till Ps pappa och fira med de andra i familjen. Sen när man väl kommer hem är man DÖD så trött man är. Gillar mellandagarna mest faktiskt. PLUS julafton som vi firar med mina svenska gamla kompis och hennes familj här.
Men juldagen är en karusell- Skulle så gärna vilja ändra på den, men det går inte så länge min svärfar lever.

Allt blir bra, lovar.
TACK för din kommentar och för att du berättar.

KRAMAR till dig!

BP said...

Är ju inte i närheten av ditt engagemang vad gäller Lucia- och julfirande. Så jag kan säga att jag inte ens sett luciamorgonen på svtplay. Jag menar bara det faktum man "nedgraderat" luciamorgonen till svtplay speglar nog det minskade intresset för lucia. Tyvärr.
Är dock mycket glad för din skull att du fick ta fel av firandet från USA:-)

Channal said...

God eftermiddag Annika! Haha det var den norska filmen du skrev om, Christmas as Usal - Så blev det jul igen. Absolut underbart vacker miljö! Men handlingen, SUCK! Boring! KRAMAR

Annika said...

BP:
Vi ska hoppas att SVT Play gör det bättre nästa år. VILL inte tro att lucia håller på att försvinna. . VILL inte det.
Men jag har grymt höga krav, haha.

Jag är glad att SVT sänder det varje år, det är guld.

Annika said...

Channal:
HAHA,, jaa man får ta det för vad det är liksom. Äkta julfilm som följer klassiskt koncept.
Miljöerna såååå vackra dock. Så visuellt vacker film.
Kramen!

Anonymous said...

Tittade bara några minuter på SVT play. Tyckte inte det var särskilt bra. Är också mycket konservativ vad gäller advent, lucia och julsånger. Det får inte vara för mkt nytt. Tacka vet jag de gamla godingarna med pampig orgel. Numera firar jag inte Lucia alls. Här är det ju en helt vanlig dag. Glömde nästan bort att det var Lucia. Jag kan sakna lussekatter dock…mmmmmhhhhh….
Julfilmer är kul! De ska vara förutsägbara. Man ska inte behöva tänka för mkt. Haha…feel good och lätt underhållning.
Kramar, Lisa

Anne said...

Det här är nästan kusligt faktiskt men din recension av luciafirandet är exakt mina tankar och precis hur jag upplevde det, alla dina + och - var samma för mig. Alltså, det är nästan kusligt hur lika vi upplevde det så ska inte upprepa allt du skrev utan nöjer mig med att kort säga: Håller 100% med dig Annika.
Apropå Himlen i min famn, kände PRECIS som du inför den sången och vad den triggade igång hos mig när jag såg det numret. Det var så fint. Jag är inte heller nån Carola-fan (men kan uppskatta henne mer med åren också, precis som du säger det är för dig) men den sången är underbar och sångerskan Adee var ny för mig med men så bra. Nämen du hör ju, jag ska stoppa här nu för jag bara upprepar det du redan du summerade.

Den norska julfilmen såg vi också häromdagen, även här instämmer jag med det du skrev. Tummen upp och gillade den! Tror det är den bästa julfilmen jag sett hittills i år. Förutsägbar visst, men då SKA ju julfilmer vara. Naturen, julmyset, naturen, foto. Aaaaawww. Gillade skådisarna också, aldrig sett dem förut men tyckte de var bra. Men du, äter de verkligen sån där äcklig julmat i Norge, fläsk och fett, lol.

Vad fint du skriver om längtan/icke längtan, två världar och allt det här. Definitivt nåt att vika för ett helt inlägg för dig senare. Jag nickar instämmande till det du skriver, jag tror precis som du att alla utlandsflyttade landar i sitt eget och kommer fram till det du säger om att älska t.ex. julen både här och hemma (eller till och med mer här! så kan det ju också gå).
Överhuvudtaget, hemlängtan på det sättet att det sliter i en, att något tydlligt fattas och att man nu och då känner tung hemlängtan. På lång sikt, om det är något som fortfarande finns efter många år, då tror jag nåt är fel och man kanske måste göra nåt åt sin situation. Allvarligt överväga flytta? För så ska det ju inte vara, så kan man inte leva på lång sikt. Det är förstås naturligt och en process i början, att landa, hitta sin plats i det nya landet, då kan förstås hemlängtan helt naturligt kännas på annat sätt och tidvis vara tung.

Fortsätter i nästa ruta..

Anne said...

Det ser ju så olika ut för olika människor, även om jag tror de flesta (alla?) ska igenom olika faser för att etablera sig i det nya landet, men för vissa går det fortare och för andra kan det ta många år. För vissa väldigt enkelt, för vissa andra mer kämpigt. Det beror på, vi är alla olika förstås. Men de flesta landar förhoppningsvis i känslan av att genuint känna kärlek och tillhörlighet i båda länderna och lever utan hemlängtan.

Jag känner som du, jag känner mig genuint hemma på båda platserna och hjärtat rymmer både nordiska och amerikanskt, allt får plats och det ena utesluter inte det andra heller. Du har sagt detta till mig för många år sedan och det är ju alldeles sant. Men när/om man får barn som boende här i landet, då kommer rötter på ett helt annat sätt. Det kände jag med.
Vi flyttade hit med avsikten stanna några år, se vad som händer, men det var mer löst och fritt (det är nog mer permanent direkt om man som du gifter sig med en amerikan och flyttar pga det). Men plötsligt gick åren och nu har det gått 18 år och vi har sedan länge varit väldigt hemma och rotade här. kan tänka mig flytta inom landet, ja, men rotade i LANDET och här vi ska vara. Här Stella är och kommer vara. Jösses, jag är ju till och med stolt dubbelmedborgare nuförtiden som du vet.


Vad gäller jul annars så tror jag det inte bara handlar om att fira långt borta och utanför familjen utan det handlar om att man alltid firat på ett visst sätt som upphört och nåt nytt har behövt skapas och växa fram. Även om jag var 30 då jag flyttade hit och varit tillsammans med Martin sedan jag var 22 (och bott ihop sedan 23-24) och därmed firat många jular som vuxen i Sverige/Åland så hade vi inte alls firat ensamma jular eller skapat egna traditioner. Vi firade varje år med famljerna, som vi gjort förut (med vissa förändringar då hans familj kom på köpet och min kom på köpet) men det var så det såg ut.

Flytten hit ändrade på det, vi var då tvungna bygga egna traditioner, skapa våra jular och som du klokt säger så tar det tid, det kommer inte över en natt utan byggs sakta fram och vips står man där med jular som ÄR underbara, som man tycker så mycket om och passar en så perfekt. Det som blivit ens egna jultraditioner och man älskar det.

Hade vi bott kvar i Sverige och i nåt skede "tvingats" skapa våra egna jultraditioner och fira själva, så lovar jag att det även då varit en period av tomhet, förvirring och osäkerhet. Hur ska vi göra det här. Så det handlar nog inte bara om avståndet.

Vi firade julen 2011 i Sverige, så det är 12 år sedan. Inte igår direkt...
Så man skulle ju kunna säga det är hög tid göra det snart igen. Som för er. Men ärligt talat så lockar det inte, dels för att vi har våra egna etablerade jular här som känns helt rätt och blivit det normala (skulle sakna det) men dels också (med risk för att låta som en gnällkärring) men jag tycker det är så mycket jobbigare resa i december. Visst är det alltid mycket folk sommartid, som reser. Men julstressen och resandet i december är på ett annat sätt, mer jobbigt och krävande. In my humble opinion. All packning, tjocka vinterjackor, risken för inställda/försenade flyg pga oväder dels här i USA och dels vinteroväder i Europa. Ont om tid har man, ett kort jullov och ynka semesterdagar som man ska flänga runt på. Visst, det ÄR ju roligt också. Och visst vore det trevligt att göra den nån gång inom en överslådlig framtid. Min poäng är bara att det känns inte viktigt, reser hellre andra tidpunkter på året. Mycket hellre resor då.

Fint inlägg Annika!






Elisabeth said...

* Vad jag tyckte om SVT:s luciamorgon vet du ju redan, och vi är helt klart överens där. Ibland undrar jag också varför SVT på senare år börjat hacka upp tågen så mycket. Är faktiskt ganska övertygad om att många av oss som tittar ÄR rätt så konservativa när det kommer till luciafirande, och därför helt enkelt vill ha ett traditionellt tåg, med traditionella sånger som därtill är traditionellt arrangerade. För jag vill inte ha en massa moderna tolkningar av sångerna inte! Helst ska det även vara i en kyrka eller annan lite pampig lokal, och så ska det vara direktsänt med publik. Så svårt borde det inte vara att uppfylla de kraven. ;-) Kan dock lugna dig på en punkt angående en annan kommentar här ovan: Luciamorgon är inte nedgraderat till SVT Play! Det gick att se i vanlig TV 07:00 och 18:00, så det är alltså inte bara en Play-grej, vilket såklart också är helt rätt.

* Jättefina naglar, så snyggt med det glittriga och röda tillsammans. Jag ska nog satsa på rött nagellack nästa vecka, tror jag.

* Det låter skönt och bra att du inte har hemlängtan. För det är ju skillnad mellan att verkligen tycka om Sverige och att längta dit/hit. Förstår också helt klart att ditt hjärta både är svenskt och amerikanskt. Eftersom mina elever (och flera kollegor) har ursprung i andra länder än Sverige är det liksom på något sätt så naturligt för mig att folk har sitt hjärta på flera ställen. Det är nästan så att jag blir förvånad över folk som inte har det, haha.

* Jag har ju inte Netflix, men det där med förutsägbara filmer och serier är faktiskt skönt ibland. Tror helt klart att man behöver den typen av program.

Annika said...

Lisa:
Fattar! Och jag håller med. Fast jag tittade på hela och gillade det bitvis absolut.
Exakt, vi lucia och julkonservativa fick oss inte mkt till livs där. För mkt nytt. OCH jag tror de ska akta sig för att lägga till för mkt nytt. En och annan går bra, men inte som de gjorde där.
Det är lätt att glömma lucia när man bor på en plats där ingen känner till den, absolut.
OCH ja, julfilmer ja ... de ska vara lite töntiga, förutsägbara och feelgood.
Kramar!!!

Annika said...

Anne:
HAHA vad kul!! Gud så roligt att vi var så ense där. Intressant, men jag är inte så förvånad. Har ju förstått tidigare genom åren att du är lika julstockkonservativ som jag är, haha.
Den blir vi nog lite extra kräsna här i utlandet också. Vi vet exakt vad vi vill se på luciamorgonen.

Anne, himlen i min famn!! OJ vad hennes sätt att sjunga den på berörde mig. SÅ vackert!!
Bättre än Carolas framförande. Adee gjorde det så otroligt känslosamt och fint.
Och texten, den texten.
Tårar.

Den norska julfilmen var FIN!! Visst, förutsägbar men så är det ju. Dock visuellt så oroligt vacker. Naturen, julpyntet, kläderna. Ja allt. OCH på riktigt.
Så manga Hollywoodfilmer i juletid går ju på så låg budget och spelas in på soundstage och södra Cali blir ska plötsligt blir Vermont, haha.
Mna genomskådar det direkt. Har du sett en av årets nya filmer med Heather Graham och Jason Briggs och Brandee?
Minns inte namnet nu. Men dra mig baklänges vad dålig den var.
Den norska klådde den med besked.

Håller med, TF äter de sådan julmat i Norge??? Önskar att jag visste, för jag tänkte detsamma. Men vi får väl anta att det autentiskt. Trodde norsk julmat var mer lik den svenska.
Skulle hellre ha ätit Jashans mat, för sure.

Tack Anne, jag ska absolut vika ett långt inlägg åt det där med hemlängtan och att landa på nyåret. Det är ju komplext det där.
Att anpassa sig, acceptera och fatta att det inte är som det är i Sverige allting. Att sluta jämföra.
Att landa i myllan.
Att få riktigt fina jular och aldrig behöva ha hemlängtan vad det anbelangar igen.
Att skapa egna traditioner.
Allt sånt.
Tror som du, om man efter flera år i utlandet känner hemlängtan och sorg, då är det nog bäst att flytta hem igen, om det går.
Känner du ngn som efter många år ännu har hemlängtan en masse här? Tror inte att jag gör det faktiskt. Men vi har alla varit här så länge.
MEN visst kan man sakna och längtar, som nu till lucia. Fast det är ju ändå en skön känsla, ett kärleksbevis.


Byter också ruta nu.

Annika said...

Anne igen:
Absolut, det är en process hos alla.
Det tar olika lång tid för oss. Landar man för snabbt-och säger att man aldrig saknar Sverige eller har hemlängtan undrar jag vad man "flytt" ifrån egentligen? Alt kan det vara att man inte vågar känna efter i djupet av sig själv, att man förnekar det. Det känns inte heller helt sunt.
Tror det är nyttigt att gå igenom de där + och - tankarna faktiskt.
Tror även det är nyttigt att känna en viss hemlängtan i början. Det är ju inte "så bara" att lämna sitt hemland.

Absolut, med tiden tror jag att de flesta som utvandrat faktiskt börjar landa ordentligt i tillvaron, de lär sig älska det nya landet (ska vi tro) och till sist känner man sig hemma på bägge ställen. Kanske ännu mer i det nya efter ett tag.
Jag är ju hemma så ofta att inget ngnson blir som en chock när jag kommer hem, men jag kan tänka mig att de som inte åker hem på åratal kan känna sig vilse i Sverige då de återvänder.
OCH det är ju inte konstigt för inget är statiskt. Landet kan inte vara som det var på valfritt årtionde när personen utvandrade. Har ju hört amerikaner som flyttat till Sverige som upplever samma sak då de kommer hit till USA igen. Som sagt, inte konstigt ...

Tänk att ni varit här i ARTON år!! Jag minns då ni kom!! Eller ja, när du började blogga. Vilket år var det?? Jag började 2006 och det var väl i den vevan ni kom?
Eller ett år senare kanske.
Nåväl, jag minns ju din fina blogg och hur mkt jag tyckte om att läsa där + hur mkt jag kunde känna igen mig själv i det du skrev där.
Men 18 år, det är länge det.
Dubbelmedborgare, så bra.
Och visst GRUNDAR ett barn en i ett nytt land. OOOO ja, det var Karolina som gav mig rötter. Stella gav dig dina rötter. Barn grundar.

Numera älskar jag USA, men visst har landet fel och brister ... no shit.
Men det har good old Svedala också.
Fast jag älskar bägge länderna högt och rent.


Men ja Anne, så sant ... det du skriver om julen och att göra sig sitt eget. Det blev ju samma för dig och Martin. NI fick bygga upp helt egna jular. Jag hade ju Peters familj att anpassa mig till (ibland vet jg inte vad som är bättre, ert sätt? eller att slängas in i det amerikanska head first?). Jag kan vara avis på er som är svenskar/ålänningar bägge två. Ni kan göra exakt det ni vill, ni slipper flänga. Ni kan skapa exakt ert eget när juldagen nalkas. Jag har kompispar här där två av paren är helsvenska. De har verkligen skapat egna jular och slipper flänga till släkten. Som sagt, avis ... Men visst har det amerikanska firandet såklart berikat mitt liv också.
Men kommer man som ni så får ni helt fria händer. Säkert skitläskigt i början, men desto ljuvligare då det gått några år och ni har kommit in i fina spår.

Det hade varit svårt för er i Sverige att bryta er ut från det invanda, tror jag. Ni hade känt er tvungna att fira på alt Åland eller hos Ms mamma.
Att bryta sig ur på hemmaplan är nog såååå svårt. Här blev det helt organsikt för er. Själv tror jag att det bli flängjuldagar tills den dag svärfar dör. Innan dess kan jag inte säga så mkt.

Du vet, det säger ngt då nästan ALLA man pratar med prisar covidjulen 2020. Den julen då alla fick fira på sitt sätt. Folk älskade det. Vad säger inte det egentligen??? Rätt sorgligt.
Men ack så talande.

Gotcha girl, och jag håller med. Att resa hem till jul är mkt bökigare än att resa på sommaren. För det första, mkt kortare tid därhemma, för det andra är det vinter och man packer mer, sen vädret, snö och förseningar och skumpigare över Atlanten än på sommaren.
Det är stress. Är man väl där är det fint och härligt, men resan förtar så mkt. Det är långt, det är dyrt och det är stressigt och svettigt.
Precis, reser hellre andra tider.

Tack för din insiktsfulla kommentar.

KRAMAR!!!!

Annika said...

Elisabeth:
VI tyckte lika, hehe. Inte så förvånad faktiskt att vi gjorde det.
Men ja, varför hackar de upp luciatågen? Varför kör de inte luciatåget en timme utan att bryta det? De skulle bara filma som om vi satt på en äkta luciakonsert i en kyrka eller annat rum anpassat för underbar akustik.
De borde inte bryta en enda gång. OCH varför ska det alltid vara ngn liten unge som sjunger falskt? Håller med dig, varför kunde inte de där småflickorna ha lucialinnen på sig? För visst var det du som skrev det igår i din kommentar?
Absolut skulle det vara mer nerv om det filmades direkt, och det HAR de väl gjort förr? Kören ska vara just musikklasser som sjunger klockrent i stämmor, inget ska bryta det. Och ja, sångerna ska vara av trad för det är det publiken VILL HA!! en och annan ny, visst. Men inte flertalet.

JA, kör rött du också till jul, och blanda in guld vetja!!

Tycker det är så fint att du ofta förstår vad jag menar när jag skriver om sådant spm hemlängtan. Det måste vara så berikande för dig att var lärare för barn, eller de är ju övre tonåren dina elever, och höra om deras upplevelser och hur de känner.
För det är klart att vi känner liknande, jag och delar av dina elever.
Det är en rikedom att ha två länder, det är verkligen det ...
Gillade inte redigeringen av lucia heller, för mkt svep överlag. MAJJJ GADDD, hör på oss ... the klagomur!! HAHA.
NÄÄÄ, måtte det aldrig bara bli på Play. Måtte lucia alltid sändas på linjär TV. OCH må den aldrig försvinna.

Spot on my dear, julfilmer har ett syfte. Syftet är just att vara förutsägbara, feel good och en verklighetsflykt. Tror som du att vi behöver det i dessa tider. OCH alltid runt jul. Folk vill ha det så, och man kan behöva fly den egna stressen, haha.

Sara i Barcelona said...

Jag längtar inte heller till Sverige vid jul, älskar att vi som familj här i Barcelona har vår egen jul, att jag får pynta mysigt här hemma och fixa och dona. Jag känner mig aldrig stressad utan känner bara myskänslor hela december :)
Jag tittade på ett svenskt luciatåg som var här i vårt kvarter på ett nordiskt kulturcentrum, väldigt trevligt och lite nostalgiskt.
Midsommarafton däremot kan jag känna en stark längtan till Sverige då det är svårt att få till det här på samma vis, men det har jag helt enkelt fått acceptera :D
Jag berörde just mina känslor kring att vara utlandsboende i mitt senaste blogginlägg, det finns definitivt en komplexitet i det som kan vara svår att identifiera ibland, känslorna till moderlandet versus det "nya" landet...