Wednesday, October 17, 2018

Idag ska vi tala om ... klimakteriet ...




Godmorgon!


Idag ska jag ta upp något jag aldrig förr luftat.
Jag ska skriva om klimakteriet. Japp, det ska jag. Den som vill kan sluta läsa nu. Ni har blivit förvarnande.
Fast, ni blev förstås förvarnade redan i dagens rubrik.


Jag är 52 år gammal. OCH ja, jag befinner mig in THE SCHMACK MIDDLE av detta tillstånd som kallas klimakteriet eller övergångsåldern.
Min mens som en gång var lika regelbunden som en klocka började strula för flera år sen. Den kunde komma med fem veckors mellanrum, och ibland bara med två veckors mellanrum. Just det, jag visste aldrig då den skulle komma.
Lite överraskning sådär.
Nu tror jag att den har slutat, men jag är inte heller helt säker. Tydligen ska det gå ett år sedan senaste mens innan man vet om den verkligen har upphört.
Så lång tid har det inte gått i mitt fall, kan jag säga. Jag hoppas och hoppas att den har slutat.
Jag är så redo att lämna den bakom mig.
Lustigt, för tio år sen minns jag att jag fasade för att komma till klimakteriet, nu vill jag inget hellre.

Det är lustigt att just nu, när jag befinner mig här, dyker det upp både TV-program och en toppenartikelserie i DN som berör klimakteriet.
Jag har sett programmen på SVT med största nöje, och läst artikelserien i DN med stort intresse.
Annars är det minsann inte mycket jag varken läst eller sett om klimakteriet. Det är som om det inte ska talas om det, bara tystas ner.
Tråkiga klimakterietanter liksom, how booooo—-ooooring …
Man går googla sig till det mesta som har med detta att göra.
Fast, jag ser en ändring där nu. Det har börjat talas om det mycket mer. OCH vad BRA det ÄR!!




Klimakteriebesvär?
Nej, det har jag väl inte direkt. Det kan jag inte påstå. JO, jag kan bli vansinnigt varm emellanåt, framförallt på nätterna. Men absolut inte så att jag svettas ymnigt. Jag blir bara varm. En granne till mig var tvungen att gå upp och byta lakan på nätterna när hon befann sig där jag är nu. SÅ illa är det inte för mig, inte ens i närheten. Det är jag tacksam för.
ÄN, ska jag kanske tillägga. Det kanske kommer att bli så? Jag tror inte det, men man vet aldrig …
Sömnen lär ska bli ännu sämre när man är i klimakteriet, men i mitt fall har den alltid varit usel. Så att vara i klimakteriet gör ingen skillnad där.

Jag har aldrig haft PMS. Faktiskt har jag varit helt och håller befriad från alla mensbesvär. Därför tror jag inte heller att jag kommer att förändras speciellt mycket nu, eller påverkas på det hela taget. Jag känner mig “som vanligt” hela tiden, förutom värmen som tänder till i kroppen då och då som en fackla.
Vallningar vet jag inte om jag kan kalla dem, blir inte synligt svettig, inte röd i ansiktet eller på bröstet. Inget sånt. Men VARM blir jag. TRO MIG!!

Vikten, denna jävliga boja som legat som en kedja runt mig sen jag var 30 år. USCH vad jag hatar det!
PÅ riktigt, hatar det!
Det är mycket, mycket, mycket svårare att gå ner i vikt nu än vad det var för 8-9 år sen. Nu känns det som om vikten sitter där den sitter = FAST!
Jag tycker dessutom det är så enormt tråkigt att alltid tänka på vad jag stoppar i mig. Varför ska jag inte kunna äta godis och glass när Peter gör det?
Eller, varför ska man knappt kunna äta utan att det känns och syns på en?
Jag skulle önska att jag bara kunde slänga allt vikttänk över relingen och gå vidare. Men det KAN jag inte.
Sanningen är den, jag tänker nästan alltid på vikten, på hur jag ser ut och på VAD jag kan äta och inte BÖR äta.
USCH, så klimakteriet i mitt fall innebär verkligen en skillnad där. Det är kanske det som stör mig mest, att det har blivit SÅ svårt att gå ner i vikt.


Jag märker också stelhet i lederna. Men det kan mycket väl enbart bero på den artos jag vet att jag har.
Så jag vet inte om det är ett symptom? Kan vara, behöver inte vara det.
Men ledstel ÄR jag.

Tacksam för att jag inte ens behöver fundera över att ta hormoner, som många kvinnor verkligen måste göra för att ens stå ut med tillvaron.
Jag kommer inte att behöva det, det vet jag eftersom mina besvär ÄR så lindriga.
I programmet på SVT sa de att klimakteriet, och dess symptom, kan hålla på i decennier. Alltså, det är ju bara för mycket.
Tydligen ärver man även detta från sin mamma. Med facit i hand vet jag därigenom att jag inte kommer att få så jobbigt.
Men många andra har ett helsike. Så olika det kan vara. Orättvist.


Japp, detta blev personligt. MEN, ja, SO BE IT!!
Ibland måste det som gränsar till privat få gläntas på och präntas ner också. Jag har ju många i min ålder, och äldre, som läser här. Ja, och yngre också (ni kommer att komma hit också, tjejer!!).
Den som vill får gärna tycka till om dagens inlägg. Berätta lite om hur just DU har det, och hade det. Eller, kanske fasas (eller glädjas?) åt det som komma skall :-)
Hade du det lätt?
Svårt?
Som sagt, berätta GÄRNA!!

Ha en bra onsdag alla ni,
Imorrn blir det punkter, som vanligt! LOVAR!!



Samtliga bilder idag från Pinterest.

28 comments:

Anonymous said...

Intressant ämne.

Jag var som du, lite varm då och då, men aldrig så det
kändes obehagligt. Kände ingen ändring i humöret heller.
Vad betr. "arvet", så måste jag säja, att jag inte hade
en aning om, när min mamma var i menopause. Tror inte jag
ens visste att nåt sånt existerade; pratades inte om "sådana"
saker på den tiden (mor föddes 1891)

PMS fanns inte heller på den tiden :) och jag har aldrig
lidit av det. Men som tonåring hade jag svåra smärtor de första
två dagarna av mensen. Ibland fick jag faktiskt lov att gå hem
från skolan. De försvann, när jag blev äldre, tur nog.

Ruth i Virginia

Äventyret framtiden said...

Det är bra att klimakteriet lyfts upp till ytan på olika sätt.
Det är ju en fas i livet som är precis lika normal som allt annat är det och inget som behöver hyssjas med alls.

Jag har många väninnor som har haft det väldigt besvärligt, rena helvetet på olika sätt. Därför har jag nästan tystnat när klimakteriet har kommit på tal, för jag har inte ens märkt av det annat än att mensen försvann och precis som du har jag märkt att det är mycket svårare att hålla vikten. Ämnesomsättningen är en helt annan nu; man får tänka till.
Min mor,hennes syster, min mormor och mina kusiner på den sidan har alla haft det lätt, precis som jag, så tydligen ligger mycket i generna. Jag antar att min dotter får det ungefär likadant. Hoppas så i alla fall. Jag är väldigt tacksam för att ha sluppit undan hormonbehandlingar och liknande.
Jag har bara varit som tidigare och mått bra.
En lycka. Men det lustiga är att flera gynekologer som jag har haft, har per automatik genast skrivit ut hormonpreparat trots att jag har haft det så bra som jag har haft det. Jag har tackat nej och bytt gynekolog. I flera år har jag gått till en specialiserad gynekolog som har passat mig väldigt bra. Nu har hon gått i pension och jag har en bra igen men hon ville gärna ge mig hormoner, trots att jag fungerar utmärkt väl. Så nu är det en viljekamp på gång igen, haha.

Humlan said...

Jag var på akutbesök hos en gynekolog och när hon frågade om klimakteriebesvär så sa jag att "det mest är krångel på termostaten" och hon sa att det är en bra beskrivning på när man lätt blir för varm, men inte har vallningar. Så att klä sig i flera lager så att man kan skala av sig om det är för varmt eller jag blir för varm, lärde jag mig när detta började. Jag vet inte riktigt vad som är klimakteriebesvär och vad som är fibromyalgisymptom. Bröstsmärtor, ledvärk, trötthet, sömnsvårigheter ... kan jag ju skylla på fibron, jag har blivit sämre under åren men jag vet inte om det är klimakteriet eller sjukdomen.

Annars är det vikten som har varit besvärlig. Jag klarar inte av att laga mat så ofta, så min mathållning är inte den bästa. Några år innan mensen försvann så började jag gå upp i vikt. De första kilona var jag medveten om, men sedan kom 20 kg(!) som jag inte vet när de flyttade in, jag märkte det inte förrän de satt där. Det låter (och känns) konstigt, men när man är i sin sjukdomsbubbla så kan det bli så. Jag har fortfarande inte blivit av med dem och de är verkligen i vägen och jobbiga att släpa på, så det är inte så att jag inte bryr mig.
Jag hade svårt att hitta information när mensen började hoppa och sedan försvann så jag tycker att de program som kommer nu verkligen kan vara bra.

Hoppas du får en fin onsdag. Jag ägnar mig åt att dricka te och snyta mig, en förkylning fick jag visst med mig från bostadsmässan i söndags.

Kramar!

Anonymous said...

Jag har inte märkt något av klimakteriet alls och när jag frågade min läkare sa hon bara "var glad att du slipper det". Mens hade jag inte haft på många år eftersom jag tog P-sprutor och då försvinner ju mensen, sen när jag fick väldigt högt blt sa doktorn att jag absolut skulle sluta med sprutorna och det gjorde jag och då kom mensen tillbaka några vändor men försvann sen.

Vikten är ett stort problem, men har nu bestämt att från nästa vecka ska jag ta tag i det på allvar. Ska gå med i Aftonbladets viktklubb där många fått hjälp, kostar väl 100 Sek/månad men det är det värt. Har lovat mig själv att till mitten av maj då vi ska till NY (igen) ska jag ha gått ner minst 10-15kg. Måste även ta tag i motionerandet, blir nog inget gym för mig eftersom vi pendlar mellan Sverige och Spanien så jag hinner aldrig starta upp något på något ställe. Blir väl promenader för min del.

Ha en fin onsdag, själv ska jag baka tekakor och kanelbullar. Vi åker till dottern med fam på söndag och sen följer våra 2 äldsta barnbarn med oss upp och är här på novemberlovet, så då behövs både tekakor och kanelbullar :-)

Kram Yvonne i Åkersberga

Christina said...

Åh Annika, mitt i prick! Jag är 55 och har nog kommit in i klimakteriet ganska sent. I alla fall enl min omb/gyn.... Men nu vallningar, oregelbundna blödningar, stela, ömma leder och alla dessa extra kilon som sitter som berg!!!! Jag kan checka av varje punkt i ditt inlägg. Men jag ska ändå inge klaga för jag, liksom du, har det nog relativt lindrigt. Och jag hoppas det snart går över! Min doktor ville att jag skulle ta östrogen och jag gjorde det ett litet tag men slutade igen, jag anser inte att det behövs, i alla fall inte just nu. Jag såg också klimakterie programmet på SVT. Så bra! Så informativt och så mycket igenkänning! Tack för ett personligt inlägg som jag tror många av dina läsare känner igen sig i.
Hoppas du har en fin onsdag, klä dig varmt i dag!! Nu blir det några timmars jobb för mig.
Massor av kramar!

Steel City Anna said...

Jag har pms de luxe - hoppas det inte harnån klimakteriebesvär koppling :) blir så trött, helt matt, yr, nästan så att jag kan svimma. Dan före är det som värst. Bra att prata om sånna här saker!

Annika said...

Ruth:
Tackar. Ja ett intressant ämne för mig som befinner mig mitt i det.
Och undrar lite.
OCh du har varit där, och du minns hur det var.
Nej, vet du, kan tro det. Att du inte visste om när din mamma var i klimakteriet. Jag tror verkligen inte att det pratades mkt om det alls förr. Det tegs.
Jag minns det mest att min mamma blev varm emellanåt. Men inget vi talade vidare om. Det bara var ...
PMS har jag sluppit helt och hållet. Mensvärk också.
Lider med alla som har det.
Men det var nog rätt vanligt i början av mensen, tror jag. Att många hade ont, så som du hade det.
Trevligt att ha dig här i kommentarsfältet igen, Ruth!!

Annika said...

Karin:
EXAKT!!
Det är så bra att det talas mer om det idag! Tycker det är bra och lite lustigt att det lufts fram precis nu. Mkt bra till och med.
Minns att Karlavagnen hade det som ämne också. Det var intressant, givetvis.
Precis, många har ju sååå jobbigt. Min granne tex. Gud vad hon kämpade på. Det blev hormoner i hennes fall till slut, och det var nog bra för hon LED!
Jag kan tycka, som du också tycker, att jag mår väldigt bra och inte har mkt att klaga över då det kommer till detta. Känner verkligen med dem som lider av detta. På TV var det ju kvinnor med om gick igenom helvetet. Alltså, så olika det kan vara.
Ja, det lär vara mkt ärftligt detta också. Jag är glad att du och jag har bra gener vad gäller detta. Bra arv där.
Men så lusigt och märkligt med gyn. Att de liksom bara skriver ut. NEJ TACK!!
NEJ!
Förstår att du bytt. Verkligen!!!
TACK för din kommentar, karin. Stort tack. OCH vikten, det suger ...

Annika said...

Humlan:
PRECIS, krångel med termostaten. Det är precis så det ÄR!!
Helt galet. Jag kan sitta under en filt och småfrysa och plötsligt känner jag hur det börjar hetta. På nolltid.
Bara slänga av sig.
Sen håller det på ett tag, och så fryser man igen.
Snacka om termostatfel! HAHA!!
Kan förstå att du har lite svårt att skilja på symptomen, Humlan. De är väl av liknande slag många gånger?

Vikten tycker jag är ett stort problem. Jag hatar det.
För det är skillnad på hur det var när jag var 42 och hur det är idag. USCH vad fettet sitter fast idag. OCH jag blir så trött.
Du har så rätt, kilona smyger sig på och så sitter de där.
Jag har alla gånger 10 kilo som måste bort. OCH jag vet nästan inte hur jag ska gå tillväga längre ...
USCH!!!

Krya på dig, H!!!
Usch vad jag inte gillar förkylningar av de svårare slagen.
KRAMAR!!

Annika said...

Yvonne:
SÅ härligt.
Min syster, hon har knappt märkt ngt heller. Bara lite varm, som jag ungefär. Men jag tror hennes var ännu lindrigare.
Såg på TV att det är 25% som inte känner ngt alls. En dag försvinner bara mensen utan att nånsin komma tillbaka igen ... Och det känns inte alls i kroppen.
NICE!!!
Vikten är det som stör mig mest av allt. Jag tycker det är enormt stönigt på alla plan. Vill ju i mina size 8 kläder igen. Men det går inte idag. USCH!!!
Aftonbladets viktklubb ... det är nog bra. Jag har ju tragglat med Viktväktarna till och från. Och med very low calorie diets. OCH så testade jag LCHF en gång.
Egentligen är det nog VV vägen jag borde gå igen. Men åååå ....
Japp, tycker att en viktnedgång till maj på 10-15 kilo låter mkt rimligt.
Ska kolla in AB jag med och se hur de gör där. Du får berätta.
MYSIGT med bak! OCH gott. Känns som det är sådant jag knappt ens kan titta på längre. GAHH!!!
Men det är ju sååååå svårt att motstå.
Kram och tack för kommentar!!!

Annika said...

Christina:
ÅÅÅ tack.
Ja, det finns ju ett stort spann där. Från 45-60.
Men ngn ggn kommer skiten. Eller vad man ska säga. Det är ju skönt på visa plan också. Men så himla jobbigt för somliga.
Alltså de där menserna. GUD vad jobbigt det var, att aldrig veta. Ibland kunde det gå två ynka veckor emellan.
Var tvungen att kolla upp det också med läkare, helt normalt. Kändes skönt att veta. Nu hoppas jag att jag aldrig mer kommer att få en mens. MEN man vet aldrig.
Just värmen är verkligen påtagligt, att få de där känningarna. Termostatfel, som Humlan sa ovan. SÅ är det.
Det kunde varit så mkt värre. Ingen ser på mig när det kommer, jag bara känner det.
Tror östrogen är bra för dem som verkligen måste, men för oss som har det lindrigt? Nej!!!!
Bra att du slutade.
har precis kommit hem från min PW, skönt!!! Gillar de kyligare morgnarna. Numera har jag scarf och vantar då jag går.
TACK för vänliga ord. Ja, ibland är det bra att skriva om sådant här. Verkligen.
VISST var programmet på SVT så BRA!!!
Kramar och tack för din kommentar!!!!

Annika said...

Anna:
DU har det alltså.
USCH, kan inte ens föreställa mig det. För mig var allt så happy go lucky. Jag visste exakt då det skulle komma, kände inget innan.
Du ska se att du brås på hur din mamma hade det, Anna. Jag hoppas att hon hade lindrigt.
TACK Anna, ja det är bra att kunna prata om sådant här. Absolut!!!!

Brysselkakan said...

Ja du... Detta har jag ju varit inne på lite då och då i min blogg och även den stora bristen på information så när både DN och Svt tar upp det är jag bara tacksam!
Tror jag bara är i början av skiten än så länge; mycket oregelbunden mens, den har alltid varit riklig och smärtsam men nu är det sju resor värre. Och så ibland som just nu; nästan ingenting! Och ibland punktligt, eller 6-8 veckor mellan. Eller 2...
Vallningar har jag nästan bara på natten och det bekommer mig inte så värst, fast i somras under värmen klagade jag nog en del! Ibland kan jag känna av det även dagtid men inte så jag blir sjöblöt eller röd.
Hörde också om ärftligheten och har ingen aning om hur mamma hade det, inget jag ens skulle komma för mig att fråga för hon skulle inte svara utan prata om något annat direkt. Nåja.
Sedan är det ju som någon annan skrev; jag har ju också fibromyalgi och vad är vad? Sover skitdåligt men om det är fibron eller klimakteriet är ju svårt att veta.
Vikten... håller bara med dig där. Tänk att man genom hela livet går omkring och har dåligt samvete för vad man äter... Har du sett Kroppshets på Svt? Mycket bra program.
PMS har jag aldrig haft tidigare men märker av det mer nu, helt OK för jag är medveten om vad det är och det är hanterbart.
Min gyn-läkare är helt låst på hormonspiral för att jag ska ha ett som hon kallar det "värdigt liv". Nej tack! Min man är dessutom steriliserad sedan över 20 år så rätt onödigt med skydd. Däremot har jag börjat läsa på om östrogen. Insåg när jag såg Svts program att jag hade väldiga fördomar om det och nu ska jag reda ut om det är något för mig. Fick lite att tänka på när jag läste en insändare i DN: https://www.dn.se/asikt/vanta-inte-med-att-soka-hjalp-vid-klimakteriebesvar/
Speciellt vad hon skriver mot slutet om att man kan få ledbesvär, diabetes mm om man tar sig igenom detta utan östrogen. Ska träffa en annan gyn-läkare om två veckor för att få mer fakta.
Tror ofta, kanske mer kvinnor, biter ihop och kämpar på. Kanske vi istället borde se till att få hjälp som hjälper?
Nåja, vi får se vad det blir av detta!
Men kul att du tog upp ämnet, kanske jag också gör det men det finns en person i omgivning som är så anti mot ALLT utom naturlig väg så jag drar mig för att skriva om det.

Annika said...

Brysselkakan:
Jag vet!
Har alltid varit kul att läsa vad du skriver då du tagit upp detta. Gillar att det luftas mer och mer.
Det är väl kvinnorna i vår ålder som verkligen börjat lufta det. BRA!!!
Har verkligen gillat både DNs serie och SVTs serie. SÅ bra!! det var du som först skrev om serien på SVT, så tack för DET!!
SÅÅÅÅ jobbigt det där alltså och att du därtill har ONT. Inte roligt ngnstans. Mina senaste menser, innan den försvann (förhoppningsvis. ÄR absolut inte på den säkra sidan än) var väldigt sparsamma.
Vallningarna absolut vanligast på natten, håller med. OCH på kvällarna. DÅ kan de slå till framför tvn. PUST!!
Men det är ingen big deal.

Precis som Humlan säger så är det nig svårare för er med fibro att veta vad som är vad. JOBBIGT. Jag menar, det är ju jobbigt även för den som inte har ngn annan sjukdom. Så vad är det då inte för er?
Hang in there!

JAPP, har sett Kroppshets. SKITBRA!!!
Och jag kommer att skriva om det också. Jätte, jättebra. KLOKT och så sant allt som tas upp där-

Jag vet, ett helt liv ska man gå och angsta sig över vikt och mat och hur man ser ut. Det är ju för fan sjukt. Önskar att jag kunde släppa det där tänket. MEN det KAN jag inte.

Exakt, det var så bra att de lyfte fram mer om östrogen på svt på ett klokt sätt. Jag tycker nog att de som verkligen lider ska överväga det. Många hade ju fått livet tillbaka. Så om jag hade jobbigt skulle jag absolut överväga det.

Hormonspiral för ett "värdigt liv". NEJ tack! Inte om det absolut inte behövs. Vissa gyn verkar bara vilka ösa ut hormoner. SÅ idiotiskt.

Tycker att vi ska skriva om detta, B!! Den om är för allt som är naturligt får tugga i sig att det faktiskt finns kvinnor som måste ta till hjälpmedel.
Det bara är så.

TACK för din kommentar, B!!! Så intressant att ta del av.

Unknown said...

Hej!

Har inte nått klimakteriet själv än, men måste verkligen applådera att du skriver om det! Har inte reflekterat innan kring hur lite som skrivs/pratas om det. Så tack för att du lyfter ämnet!

Kram!

Annika said...

Katarina:
One day, my dear! ;-)
TACK snälla söta du för dina fina ord. DET finns inte mkt att läsa om det, det gör inte det. Ja, förutom online förstås. Det är där jag fick sgs all min info när jag kom in i detta tillstånd. Info som läkaren sen bara kunde hålla med om.
Men annars? nej, man ser inte mkt skrivet om det. Underligt nog.
KRAMAR och TACK!!!!

Clina said...

Det är det här som gör din blogg så bra. Klockren. Blandningen av allt.
Inte bara USA, inte bara kort, inte bara outfits. Du är en den bästa USAbloggen.
Är inte i klimakteriet än. Men jag gillade den här texten.
C-lina

Annika said...

Clina:
Välkommen hit.
OCH stort TACK!! Gud vad glad jag blir. Ja, jag gillar ju att blanda och ge bland ämnen som dyker upp.
TACK!!
Varmt välkommen tillbaka!

Eva i Dalarna said...

Kofta av och kofta på - så är det. Svettningar kommer och går. Haft dem mååånga år, kom in tidigt i klimakteriet pga sköldkörtelbesvär. Nu har jag varit utan mens i 8 år men svettningarna fortsätter. Kroppen har ingen kontroll över värmereglaget helt enkelt. Så jag älskar mina fläktar som står lite här och där. En stund vid en sån och svettningen ger sig. Fast då börjar jag frysa...Kofta av och kofta på som sagt.

Monica said...

Jag har skrivit en lång kommentar men den försvann, ja hjälp när jag skrev så mycket. Men bra inlägg Annika och viktigt! Ska leta om den hamnade någon annanstans.

enannanannika said...

Jag hoppas och önskar att jag blir av med min migrän efter klimakteriet. Får alltid migrän vid mens, som ett brev på posten. Flera dagar på raken kommer migränen (har medicin som stoppar anfallen, tack och lov, men det är inte kul att ta den medicinen flera dagar efter varandra). Så jag hoppas, hoppas, hoppas att jag hör till dem som blir av med det helvetet, eller åtminstone får lindrigare besvär, efter klimakteriet.
Skönt att dina klimakteriebesvär är relativt lindriga! Jag är 46 år så det närmar sej för mej.

Anne said...

Jag har sagt det förut Annika men det är imponerande hur du kommer på intressanta ämnen hela tiden. Intressant inlägg, oavsett var i livet man är för klimakterievägen ska vi ju alla vandra förr eller senare... Jag har också noterat att det, i Sverige i alla fall, verkar pratas mycket mer om klimaktieret nu med artiklar och tv-program. Gillarknappen på det. Det som slår mig är att det verkar vara så otroligt olika hur olika kvinnor går igenom det och påverkas, det finns ingen mall för hur klimakteriet blir utan varje kvinna kan ha heeelt olika upplevelser. Skönt du ändå har det så pass lindrigt, men förstår det suger ändå med alla de minus du räknar upp ändå. Men det finns ju ett slut på det, det pågår inte för evigt utan är en fas (även om det ju låter som rena mardrömmen att det för vissa kan pågå så länge innan fasen är över så att säga).
Det där med vikten ja...klimakteriet eller ej, inte där än men min vikt är likväl redan nu en livslång kamp och besatthet. Jag inser att vad gäller den biten lär det inte bli enklare i klimakteriet heller, så inget positivt där att vänta sig. Jag lider av migrän och vad gäller migrän sägs det att för en hel del kvinnor blir det mycket enklare och mindre i samband med klimakteriet. Inte för alla förstås men det vore en trevlig bonus och fördel med klimakteriet i så fall.
Just det här med att klimakteriet är en del av livet för alla kvinnor men hur lite det pratas om det, utbildas och informeras om. Det är ju jättekonstigt egentligen. Min mamma opererade bort livmodern då hon var ca 50 och kom per automatik i klimakteriet så jag vet inte om hennes klimakterium blev "värre" pga det liksom inte skedde i naturlig takt, vet inte riktigt hur hennes erfarenheter kan påverka hur det blir för mig eftersom hon som sagt inte kom i det av sig själv. Jag har en kompis som är i min ålder och även opererat bort livmodern pga endometrios hon har således kommit i klimakteriet nu och är där i full blom och det är väl sisådär då hon känner hon är rätt "ung" i de här sammanhangen och mentalt på nåt sätt inte riktigt var beredd på det här. Å andra sidan verkar det vara en frälsning för henne också, för hon har så mycket mindre smärta och problem från sin endo att klimakteriet ändå på sätt och vis välkomnas.Det där med oregelbunden mens och hur det kan hålla på så i flera år, det låter skitjobbigt. Att boka in resor och aldrig veta hur det blir. Hoppas du haft din sista nu! När man kommit så långt att man är där, då finns det ju ingen anledning att vilja dra ut på det, då vill man väl bara så fort som möjligt vara ur det, ha sista mensen, känna det är förbi.
Jag ska nog ta och se det där programmet på SVT trots allt. Läste att Brysselkakan tipsade om nåt som heter Kroppshets också, låter också bra. Förresten, även om män slipper kliamkteriet så tycker jag nog att de som äldre också får tampas med hur svårt det blir att gå ner i vikt. Du vet, även smala och slanka män som aldrig behövt tänka på vad de stoppar i sig, när de blir lite äldre så kommer magen likväl. Även om de äter och rör sig precis lika lite/mycket, men i en viss ålder blir det svårare för dem också att inte lägga på sig. Skinny fat är det ju många män som är som äldre också, slanka men likväl med mage.
Kram Annika!!

Annika said...

Eva:
Japp, decennier nämndes. JUST med svettningar och vallningar och mkt annat.
GAAH!
japp, lager på laget är bra.
Termostaten i kroppen helt ur led.

Annika said...

Monica:
NEEEJ vad surt. KAN tänka mig att du hade mkt klokt att säga om det här. Om du orkar och har lust, skriv igen.
Ska kolla om den kommit in i ngt filter också.
TACK Monica, kul att du gillade detta!

Annika said...

Annika:
PESTIGT.
Alltså, den borde ju försvinna den dagen mensen upphör. HOPPAS verkligen det.
Har din läkare sagt om hen tror att det kommer att försvinna då? Jag tror att de gör det.
USCH vad vidrigt det måste vara. Har varit så förskonad från allt sånt.
Ja, när jag var runt 46 började jag nog känna vissa förklimakteriekänningar.
Må det upphöra för dig snart så att du blir av med migräneländet.

Annika said...

Anne:
TACK, såååå gulligt sagt och jag blir så glad!!
Det är roligt att blanda ämnen, det har jag alltid tyckt. TACK fina snälla.
Ja, det pratas mer om detta nu än förr. Speciellt hemma. Men det kanske beror på att kvinnorna inom media är så starka i vår ålder? Vet inte. Det var de ju även när min mamma var runt 45, det fanns starka kvinnor inom media då också...
Ja, vem vet? Men vi har väl blivit bättre på att lufta sådant här kanske.
Precis, det finns ingen självklar bild på hur klimakteriet blir, det är så olika. Det är så brett också med alla möjliga konstiga symptom.
Jo, jag har det lindrigt, jag har det. Men att bli varm som en bastu i omgångar är inte så kul, men som sagt, det kan jag leva med.

HATAR vikten, Anne. Hatar allt som har med den att göra. Hur den alltid ligger som en boja runt kropp och själ.
ALLTID.
OCH inte blir det bättre heller. Fy faaeeen-

ÅÅÅÅ jag hoppas att Annika ovan läser det du skriver om migrän och klimakteriet. DET vore ju ett underbart bonus för er. Jag vill och tror att det blir så för er. ATT den ska vika hädan, och att er övergångsålder ska bli lätt.

Visst är det skumt om hur LITE det talas om klimakteriet. Som ngn sa i intervjuerna på SVT, när man var ung och fick hem mensskydd med posten kom det med informationshäfte och annat. Du vet, i 12-14 årsåldern då de skickade ut ett lite paket med sånt.
Nu kommer inget sånt. Inte ett pip. OCH ingen talar om det heller. Även om kvinnor HAR börjat tala om det mer nu. Men det ÄR ändå väldigt tyst.
Jag fick googla mig till det mesta när jag gick in klimakteriet. Online finns MYCKET.

Tror som du, för vissa kan det där att avlägsna livmodern vara en befrielse. Just om man har haft endo, eller andra stora problem.
Då kan det kanske tom vara en befrielse med klimakteriebesvär..

JAPP, att ha de där oregelbundna blödningarna de sista åren var inte kul. Mensen kunde komma närsomehslt. NÄR man minst anade. HATADE det. OCH jag är verkligen inte över bäcken än heller. DET är jag inte.
Men fan vad jag ser fram emot det där ettårsjubileet.

Se programmet på SVT!! Se Kroppshets också. Viker en punkt åt det programmet imorrn. MEN hela ämnet förtjänar ett helt eget inlägg så jag kanske skriver om det framöver.
Denna plåga för oss-

Absolut, männen går väl också in i ngt slags klimakterie. Det verkar som om vi människor per automatik lägger på oss vikt i en viss ålder.

Kram och tack för din kommentar!!!

P i X E L I E – Erica Pettersson said...

Det blir en sen kommentar till detta inlägg, men måste bara få skriva några rader direkt här innan jag skriver min kommentar på dagens inlägg.


BRA att du skriver om detta!
Vi måste verkligen se till att tvätta bort tabustämpeln runt exempelvis ämnen som mens och det som följer i dess kölvatten.
Att dessa ämnen tystats ner i alla tider beror helt och fullt på att det är något kvinnligt. Det har ansetts, och till viss del anses, som "äckligt" och har därmed blivit något en inte ska prata om. Speciellt inte så att... ve och fasa (OBS! sarkasm!)... männen behöver höra om det!
En sak är säker: Hade MÄN haft mens så hade det pratats om vitt och brett.
Det hade varit tillåtet att vara sjukskriven en vecka varje månad.
Mensskydd hade varit ta mig sjutton GRATIS!
Det hade varit straffbart att säga "Har du meeeens eller??" om någon var arg/upprörd.
Och säkert andra saker som jag inte kommer på på rak arm...



Klimakteriet har jag inte jättestor koll på, då det förhoppningsvis ändå är en del år kvar för min del.
Men det är intressant att läsa andras historier; både de som har svåra besvär och de som har inga till milda besvär.


Chansen finns att jag inte kommer ha så mycket besvär, utan att det kan passera hyfsat obemärkt. Frågan är om jag ens kommer veta när min mens upphör för gott...
Gällande själva mensdelen känns det som om det inte kommer bli så stor skillnad för mig jämfört hur det är idag.
Jag har också knappt haft några mensbesvär, varken mensvärk eller PMS.
Men å andra sidan har jag nästan aldrig haft mens...
Dock; när jag väl haft det har det varit av typen blöda-igenom-en-binda-på-max-två-timmar (ingen överdrift). Sorry for TMI ;-)
Ända från att jag började mensa som 14-åring och fram tills idag, har det kunnat gå kanske 1 eller 1,5 år mellan gångerna. Ibland närmare 2 år.
Detta beror på att jag lider av PCOS (PolyCystic Ovarie Syndrome), där ett av symptomen är oregelbunden eller utebliven ägglossning och därmed ingen eller väldigt oregelbunden mens.
(Andra symptom är: Ökad tendens till akne, ökad manlig behåring dvs i ansikte och på bröstet, övervikt som är svår att bli av med.) Jag har alla symptom.
Fick diagnosen samma sommar som jag slutade gymnasiet.

Så vi får väl se hur klimakteriet blir för min del sen ;-)
Tror i alla fall detta är anledningen till att jag haft en sådan åldersnoja, speciellt när jag fyllde 30; eftersom min största dröm alla kategorier är att få barn.
Med PCOS är det inte 100% omöjligt; men en så starkt oregelbunden ägglossning gör det ju så mycket svårare. Speciellt när en person passerat 30 dessutom...

Nåja, det var inte meningen att göra en lång utläggning om mina problem ;-P


Det här gällande vikt är ett av de ämnen som jag brinner väldigt mycket för just nu, men såg att du skrivit mer om det i nästa inlägg; så jag avvaktar till min kommentar där :-)


Igen; JÄTTEBRA att du skriver om detta!!
Det är verkligen hög tid att kvinnors kroppsfunktioner slutar tabubeläggas och skuldbeläggas! :-D

Kramar /Erica

Annika said...

Erica:
Jag är så glad att det lyfts fram mer och mer på senare tid.
På tiden, för det ÄR minsann inget man har talat om.
men mens talas det ju rätt mkt om, och har gjort så länge jag levat. Säkert annorlunda då min mamma var ung. Men mens, jo det tycker jag nog jag visste det mesta om den dagen jag fick den som 13 åring. Det var inget oväntat, inget konstigt. Men klimakteriet. DÄR får man nästa gissa sig fram.
Varför känner jag mig så här?
Varför är mensen si och så nu när den varit som en klocka hela livet?
Och en hel del annat.
Så fram med mer klimakteriesnack! DET är faktiskt ngt som verkligen sopats under mattan. Det man vill veta får man ta online, eller min sin doktor. Så jag är jätteglad att det luftas mer nu.
Absolut, om män haft mens hade mensskydd varit gratis, rest assured. DET tror jag också-
OJ Erica, oj ...
Nej, men då ska du se att det blir ett lätt klimakterium för dig den dagen det är dags. Att det kunnat gå år mellan gångerna för dig?
Kan man behandla detta? Vet inte så mkt om den åkomman du har. Ska googla på det.
kan du möjligtvis frysa ägg? Är det ngt du skulle kunna göra? Min frisör gjorde det för länge sen, inte pga sjukdom utan av annan anledning. Skulle det vara ngt du skulle kunna göra? Det kanske skulle vara ngt att fundera på och prata med en läkare om.
Låter inte alls roligt, Erica. tack för att du berättade!
Erica, se både Kroppshets och Klimakteriet-programmet på SVT. DET tycker jag. Du kommer att tycka det är toppen!!
Igen, tack för att du berättar, Erica.
ha en riktigt fin dag nu!!