Sommarnätter här och där!

Hej och godmorgon!


Sommarsolståndet har kommit och gått.
Vi har börjat gå mot mörkare tider igen. Ja, jösses vilken glädjedödare jag var där. Jodå, jag märkte det nog.
Fniss.
Men det är ett faktum.
Det märks ju ännu inte på ett tag, precis som på vintern då ljuset återkommer. Det märks inte så mycket då heller att det blir ljusare, men det blir det ju!


Här går solen ner 20:38 ikväll.
Det är kolsvart klockan 21. OCH då pratar jag precis nermörkt.
Det börjar ljusna lite efter 5 på morgonen. Solen går upp vid 5:45.
Ja, jag vet, det är en viss skillnad på hur ni i norden har det nu med era VITA nätter!


Sommarnätterna här är ljuvligt underbara på sitt sätt. Tro mig.
När solen går ner betyder det ändå inte att det blir kallt. Nej, nu är det varmt dygnet runt. Under värmeböljor (30-40 grader med 80-100% luftfuktighet) är det hett dygnet runt. Hettan viker aldrig.
Nu, under mer normala sommartemperaturer (27-30 grader) går tempen ner till kanske 20-25 grader nattetid.
Kort sagt, man behöver aldrig frysa utomhus på kvällarna här.




Visst, natten är svart och len som sammet. OCH, i den natten kan man nu se ett skimrande glitter under trädkronorna. Det “glittret” uppenbarar sig så fort mörker börjar falla.
Det är eldflugorna som dansar  likt älvor i natten.
OCH eldflugor är något av det ljuvligaste jag vet under de amerikanska sommarnätterna. Eller, låt mig säga sommarnätterna på östkusten.
Det är som en saga att se dessa små insikter glimma till i mörkret. Jag älskar dem!
När jag ska sova och tittar ut genom fönstret ser jag dem skimra därute, underbart.

Bild fr nätet

Sommarnätterna innebär också grodor som kväker och syrsor som spelar.
På sensommaren, då jag kommit hem från norden, är det som en HÖG symfoni som spelar så fort mörkret lagt sig. Luften är full av syrsor, cikador och grodor som spelar sig igenom natten.
Det är den amerikanska sommarnatten i nötskal.

Bild fr nätet.

Om vi sitter på decket efter mörkrets inbrott tänder jag gärna levande ljus och lyktor. Det är så mysigt.
OCH visst erkänner ju även jag att man sover bättre då det är kolsvart om natten…

Bild fr nätet.

Men, nu ska jag snart byta dessa sammetsnättter mot de vita (kyligare, ja) nätterna i fjärran norden. Det ska bli härligt det också, tro mig!
Jag ser fram emot att kunna se ut över en halvdager klockan 1 på natten. Just detta att det aldrig blir mörkt. Jo, i Stockholm blir det mörkt under några nattimmar, men det blir inte mörkt i Österbotten som ju ligger längre norrut.
DET älskar jag!!
OCH jag kan inte låta bli att fascineras av det år efter år efter år.
Jag har aldrig varit norr om polcirkeln så jag har aldrig upplevt midnattssolen. Men jag skulle gärna vilja!
Att vistas i norden på sommaren är verkligen så väldigt speciellt, att få uppleva de vita nätterna.

Just så här kan det se ut i vår strand mitt i natten i juli månad...

När vi gifte oss kom Peters familj över till Sverige. De trodde knappt sina ögon då kvällen föll, eller den föll ju knappt.
Jag vet att de genom sin jetlag--den fösta morgonen-- höll på att kliva ur sängen klockan 3 på morgonen, för det var ju ljust ute!!
Lite kul!
Peter har ju vant sig med åren och för Karolina är det ju högst normalt.


Nu ser vi alla fram emot att få åka till den höga nord!
Men jetlagen, den vidriga, tycker jag bara blir värre med åren.  HATAR den!  Men det är bara att ta sig igenom den pärsen också.  Ut kommer man ju ur den, efter ett tag.
Men först har vi några amerikanska kvällar att se fram emot också.

Ha en finfin onsdag!!