Tuesday, May 08, 2012

This Week: AHHH! It is the summer of 1999

The summer of 1999 was very special in so many ways.
I had shed 30 pounds thru Weight Watchers and I had finally gotten rid of all the pregnancy weight I had put on.
My beloved sister made the same journey, also thru WW, and she shed so much of her body weight it is remarkable. And, she has pretty much kept it off all these years.
We were so happy, both of us. It was so fun to go shopping, so fun to be skinny again. To be pretty again, really.

We had the cutest little kids, and we spent the entire summer in the summer house in Närpes, Finland. As I remember it now, 13 years later, it was a very great and super good summer all around.
We did count our points religiously, though.
I do remember that we had a few "eat whatever you want days".
But mostly, I just remember how good it all was, the weather, the family, the kids...
I am probably a bit nostalgic, but so be it...

Karolina and Erik. Erik was about 9 months old here. Karolina had just turned three.

My beautiful sister had just turned 30. Ebba was 2 years and 9 months old, and Erik was 9 months old at the time.

Karolina and her grandmother (mormor), my mom. Karolina is wearing one of my old dresses. My mom made that dress for me when I was around 3.

My mom and Karolina on their way to Finland.

We did celebrate Karolina's third birthday at my grandma's house. Very special. Karolina and Ebba will turn 16 this year. MY how time flies...



One morning the girls dug into my make-up case (without my knowledge, of course), and they made themselves this pretty, haha!

It was a happy summer filled with self-picked blueberries, sugar and milk...

...And jasmine rice with butter...That is pretty much all Karolina ate that summer. Ebba was willing to try other things, but Karolina has always been a super picky eater.


Happy girls and the best of friends 'til this day!

Four cousins together! Anton, 1, has joined the gang (my brother's son). Nowadays there are three more cousins, but they were not born here.

Karolina and her great-grandma, Mommen. The BEST of friends!!!

Karolina with her mormor.

Ebba and her great-aunt, mostern.

Karolina and I a chilly day in Stockholm.

And that concludes today's "look-back". Ah,  I admit it that it makes me both nostalgic and sentimental.

I hope you ALL have a SUPER Tuesday!!




17 comments:

Sara said...

Halledudanimej vad sött!!!! Nu har jag tittat på bilderna 3 gånger och får en tår i ögonvrån.... 13 år och JA vilken rolig sommar! Så himla söta de var och ÄR såklart! Kommer ihåg hur varmt det var under kalaset på Stenö, det är nästan alltid det när vi firar Klixo i Finland, det slutar med att alla barn slänger av sig kläderna och bara badar medan vi plockar i ordning, precis som det ska vara.
Tack för skön återblick, sis (och, by the way, vad unga och snygga vi var;-))! Puss & kram

Annika said...

Sara:
Visst är det gulligt.
Igår när jag grävde fram det här albumet i källaren kände jag hur det nästan vred till i hjärtat. SÅ länge sedan, och ändå så nära.
men en hel evighet har gått sedan dess.
Det var en fin sommar.
OCH de små såååå gulliga och söta och SMÅ!!!
ja, kalaset var varmt, som alltid!!!
OCH sant är att det alltid är varmt då vi firat K!
Som sagt, de slänger av sig kläderna och rusar ner i sundet...
OCH vilka diskar och städar?
VI.
HAHA, men det gör inget. DET ska vara så!
Ja, shit vad unga vi var, Sara!!!
ÄLSKAR!!

Äventyret framtiden said...

Underbara nostalgibilder av små underverk. Ljuvligt att se dem alla!

Kramar
Karin

Anonymous said...

Hej Annika!
Jag har precis börjat läsa din blogg och jag tycker alltid att du skriver så trevligt och ger oss läsare en fin inblick i ditt liv! Jag heter Elin och är 25 år, min pojkvän är från San Fransisco och har nu bott i Sverige i 2,5 år pga att han träffade mig:)Men vi funderar mycket kring att flytta till USA någon gång i framtiden, om ca 2 år. Men jag antar att vi måste vara gifta först och det verkar som att det är mycket som ska fixas med visum o så..
Jag har därför börjat läsa många bloggar kring hur det är att som svensk bo i USA. Jag är så himla rädd för at lämna min familj och det känns som ett stort och jobbigt steg att ta men samtidigt väldigt spännande. Och tack vare din blogg kan jag se att det kanske inte är så farligt:)
Hur upplevde du att det var att flytta från din familj och var det svårt att komma in i det amerikanska samhället?
Jag tänker mycket på framtiden och hur allt ska bli, om vi får barn, om jag kan lyckas få jobb i usa osv.. kanske är dumt att tänka för mycket, livet blir ju ändå inte som man har tänkt sig:)

Hoppas jag inte babblat på för mycket nu, ville bara skicka några funderingar och säga att jag tycker om din blogg :)
Varma hälsningar Elin

Channal said...

Oh It's Lovely Annika! Så söta och vilka underbara lyckliga minnen! Tack för de fina bilderna du delar med dig! Blir nostalgisk och lite tårögd! Ska titta i mitt sommaralbum-99!
KRAMAR!!! Anna

Saltistjejen said...

Wow vilka somrar ni haft! Jag säger det igen! Sådana där önskesomrar verkligen!!! :-)
Och tänk då var K yngre än E är nu! Amazing! tiden går så fort.
Sommaren 1999 var speciell även för mig. Det var då jag träffade Mats! :-) Å, det känns både lääänge sedan och nära. :-) En sommar jag aldrig kommer glömma helt klart!
KRAAAM!!!

Anne said...

Instämmer med Saltis här ovan, verkligen riktiga drömsomrar ni haft. Såna där sagosomrar. Inte bara fantastiska minnen för DIG utan också för din dotter. Såna där minnen hon alltid kommer värdesätta och ha varmt i hjärtat, kanske ännu mer kommer de minnena betyda för henne den dagen hon är vuxen "på riktigt". Du vet, så som du nu kan bli varm i hjärtat och nostalgisk över dina barndomssomrar. Det är en gåva att få sån barndom som din Karolina fått, den mixen av Sverige/Finland och USA som hon hela tiden levt med. Ja du Annika, det har sagts tidigare men det slår mig igen att du med rätta kan känna dig så stolt över allt du gett henne från din sida av släkten, ditt arv, din kultur, den samhörigheten och banden. De minnena. Det kanske är så självklart för dig men många många familjer är inte så tajta som din, många har inte de förutsättningarna att ge de minnena och upplevelserna.
Som sagt, allt detta hade varit helt omöjligt om du jobbat. En skatt du kunnat ge henne, som ni valt att ge henne. Och din Peter verkar världens snällaste som helt och fullt accepterat dina behov och förstått hur det berikat er dotter att du/ni spenderat lång tid i Norden och han fått vara mycket själv sommartid. Fin man du har!
Apropå sommaren 1999, den minns jag tydligt också. Mycket som hände då. T.ex. förlovade vi oss och det minns jag så tydligt, som det vore igår. Samtidigt, som du säger, 1999 känns som evigheter bort för så mycket hänt. På samma gång känns det som de 13 åren var för en sekund sen, som igår.
Nåt som är lustigt tycker jag, det är samma med mina bilder och jag tror inte det har att göra med att man inte hade digitalkameror av hög kvalité då, men bilder från så "nyligen" som 1999 ser så gamla ut, modemässigt, frisyrmässigt, stilmässigt, alla ser så unga ut osv osv. Så kan jag uppleva mina foton i alla fall. Men det är ju "bara" 13 år sen...
KRAMAR

Elisabeth said...

Det är, som du vet, ALLTID lika roligt med dessa återblickar i foton och text! Och 1999, det känns så avlägset på något sätt, samtidigt som det INTE ALLS känns länge sedan. Jag minns att det var en bra sommar med mycket sol och mycket hästar och massvis med ljumma sommarkvällar.

Christina said...

Mitt hjärta smälter, så sött! Vilken idyllisk sommar!
Kram!

Annika said...

Karin:
Tack snälla du!!
Gulligt sagt!
Kram!

Elin:
Varmt välkomen hit!
OCH vad roligt att du gillar min blogg!
TACK!!
Så du är på väg att det stora klivet!!
Till USA.
Ja, det är absolut bäst om ni gifter er. Det blir så mkt lättare för DIG då med green card. Så det rekommenderar jag er verkligen att göra.
elin, jag ska inte sockra det hela: det är skitjobbigt att lämna Sverige.
De fösta tre åren levde jag i ngn slags förnekelsetillvaro, jag ville egentligen bara flytta till Sverige. Jag såg de dåliga bitarna i USA, var liksom inställd så.
SEDAN då jag fick barn, tre år senare, kom rötterna. OCH sen har jag rotat mig mer och mer och mer. OCH numera älskar jag att bo här, och jag älskar Sverige. Jag har två hemländer och det är stort och rikt.
Jag ångrar inte min flytt hit, men jag hade önskat mig bloggar då på den tiden från andra som bodde här. Precis på det sättet som du läser US-svenne-bloggar nu.
Numera har jag det bästa av två världar. Men, förvänta dig inte att landa direkt då du kommer hit. Jobb och så får du säkerligen, det är inte det jobbiga. Det svåra är att ställa om sig, se allt det nya, nytt språk, ny kultur etc.
men med facit i hand tycker jag att det är SÅ värt de första åren (och det var ju inte så att jag led konstant de första tre åren heller, absolut INTE).
Jag har skrivit om detta, men minns inte när...Jagh har ju ingen arkivering heller på ämnen. Borde verkligen fixa det.
SÅ, ja..OM du känner att du VILL flytta hit, och du älskar din pojkvän DÅ ska ni flytta!!
Jag svarar gärna på fler frågor, Elin.
Stora bamsiga kramar och välkommen tillbaka!!!

Channal:
TACK!!
Vad snäll du är!!
Ja, så länge sedan och samtidigt SÅ nära!!
Stora kramar!!!

Annika said...

Saltis:
TACK gulle!!
Ja, somrarna jag har/haft går inte av för hackor. jag rä så glad att kunna ha gett Karolina den ultimata "summer camp" :-)
SÅ fint att leva riktigt lantliv på sommaren.
OCH ja, där är K precis fyllda tre!!
:-)
OCH din 99 var ju väldigt speciell också!!
99 r nog sommaren vi inte glömmer!!
KRAMAR!!

Anne:
TACK!
Ja, det är fina minne för Karolina. HOn har haft sådana där kusinsomrar. Sådana som jag aldrig haft. Jag hade syskonsomrar :-)
Men det är underbara minnen för oss bägge. OCH stor kärlek till platsen för Karolina och hennes kussar. Stort!!
JAG tror att vi gett henne lika fina minnen som jag hade av mina somrar som barn.
Absolut + det faktum då att hon får vara i Sthlm en del också.
Anne du har så rätt i det su skriver: det hade varit OMÖJLIGT för mig att ge Karolina det här om jag jobbat. DET hade inte gått.
Jag vet att om jag hade jobbat hade det varit max 2-3 veckor varje sommar. OCH jag VET att Karolinas svenska inte alls varit lika slipad som den är om jag hade varit borta mkt.
Absolut.
jag är så glad och lycklig över att vi har haft det så här under Ks uppväxt.
Peter är nog en av världens snällaste män, det kan jag nästan försäkra...
1999 var en stor sommar för dig också!!!
Minns du hur varmt det var!!
OCH sen håller jag HELT med om bildern som bara har 13 år på nacken, de ser "gamla ut.
Kvaliteten var nog topp, på papperskopiorna, men det ser verkligen gammaldags ut.
Modet har ändrats en hel del sen dess...
TACK för din fina kommentar!!!!
Massor med kramar!!!

Elisabeth:
TACK!!
VAD kul att du tycker det! Det blir säkert fler tillbakablickar vad det lider!
Jag har ju svårt att låta bli.
Ah, visst var det en FIN sommar. SÅ varmt!!
OCH du hade det toppen också med vackra dar, kvällar och kompisar. Det var en speciell sommar.

Annika said...

Christina:
TACK!!
Ja, det var en toppenfin sommar!!
Kram!

Keith said...

Another great trip down Memory Lane! What fabulous pictures! Thanks for sharing!

Anonymous said...

Tack Annika för ditt svar!! Det betyder mycket!!!
Det är alltid komplicerat när man träffar kärleken från ett annat land, man känner sig liksom inte riktigt hemma någonstans. Bryans familj längtar efter oss i USA och min familj är rädda för den dagen vi kommer lämna Sverige. Men det kanske är som du säger, rötterna kommer den dagen man startar sin egen familj! :)Om vi flyttar och får barn önskar jag av hela mitt hjärta att jag kan ge dem de somrarna som du och din dotter har haft! Då tror jag definitivt att det skulle kännas lite lättare att bo borta resten av året.
Tack igen för ditt svar!
Kramar tillbaka från Elin

Anonymous said...

Och jag kommer säkerligen tillbaka med fler frågor! Din blogg gör verkligen att det inte känns lika farligt att flytta och du verkar leva ett sånt liv som jag själv vill ha en dag:)
Kram från Elin igen

Annika said...

Elin:
VAD BRA!!
Nej, numera trivs jag som fisken...
TACK för feedback. Ska ta upp det här med att bo utomlands igen snart. Lovar.
Det är ett ständigt aktuellt ämne.
OCh du, ställ frågor när du vill!!!
KRAMAR!!

anna of sweden said...

Så roligt att få se.

Till och med jag blir lite nostalgisk och sentimental. Vart tar åren vägen!?

Huggies!