Saturday, April 24, 2010

HSM!

En stolt mamma skriver detta inlägg en mulen lördagsmorgon i Reston... TÄNK vad roligt det är att se sitt barn på scenen!

Jag har fått äran att bli mamma till en flicka som inget hellre vill än att stå på en teaterscen och agera. Hennes skådespelartalang upptäckte vi tidigt. Vi märkte hur duktig hon var på att härma folk, och hur BRA hon var på att spela charader, och vilken humor hon hade redan från tidig ålder. Skrytvarning, jag vet...Jag hör mig själv...Sorry, folks... Men..

Om somrarna brukade hon uppträda inför min familj på berget på vid skäristugan. DET gör hon fortfarande varenda sommar, förresten.
Vi anmälde henne till en teaterskola då hon gick i trean, och sen dess har hon spelat teater och uppträtt två gånger om året i olika produktioner, ibland fler.

Nu tar hon drama på middle school som tillvalsämne, och det ska hon fortsätta med då hon börjar high school i höst. Skolans föreställning iår var alltså High School Musical Jr. De flesta av er har säkert sett Disneyfilmen med samma namn, så ni vet vad jag talar om.
Karolina som Kelsi Nielsen, här med Gabriella och Troy...










Peter och jag har nu sett föreställningen två gånger, och ikväll är det dags för den tredje, och sista, föreställningen. Det ska bli jättekul att se musikalen ikväll igen!!! Jag tycker att kiddsen är enormt duktiga! Och det märks verkligen att de har lagt ner timmar av repetitioner under OCH efter skoltid. Wow!


Efter föreställningen var ungarna HÖGA av livet och adrenalinet som pumpade i deras kroppar. Vilken ljudnivå i stora hallen efter föreställningen! Alla var jublande glada, och det skrevs tom AUTOGRAFER!!! SÅ sött!!!


















Igår efter föreställningen skulle hela ensemblen ut och äta. OCH, ni kan ju föreställa er ljudnivån inne på restaurangen då ett 40-tal 12-14 åringar ångade in. Peter och jag tog ett bort långt ifrån gruppen. Men, det gick ändå bra. OCH kul hade de alla.

Ikväll är det fest efteråt hemma hos en av "skådisarna". Alla i "the cast and crew" ska dit. Inga föräldrar. Vi hämtar vid midnatt. SÅ ska det festas efter lyckade föreställningar! Så det så! :-)

29 comments:

Lena said...

Härligt! Det är verkligen en lyckokänsla värd namnet att se sina barn växa, som de gör när de står på scen och lyckas. Grattis Karolina, Annika och Peter!

Annika said...

Lena:
TACK ska du ha!! Vilken gullig kommentar!
Ja, nog kände vi lyckan. Den var nästan påtaglig hos alla dessa barn igår. Ser fram emot kvällen!!!

Humlan said...

Det är klart att du ska vara stolt! Och härligt att det gick så bra och att hon får stå på scen när hon helt klart älskar att göra det.
Kram!

Anne-Marie said...

Även om jag inte har egna barn kan jag tänka mig att det känns härligt att se sitt barn lyckas med något hon verkligen brinner för. Och visst skall du vara stolt! Helgkram!

eastcoastmom said...

Vad proffsiga de ser ut! Jag blir alltid imponerad över de teaterföreställningar på Middle och High school vi sett här i stan vi bor, och jag ser att du ska vara riktigt stol över Karolina!

Fröken Anki said...

Åh vad roligt att höra!
Skryt på du, det får man som mamma.

Vem vet, kanske blir det Broadway en dag?

Ha en fin lördag och njut av sista föreställningen ikväll.
kram

Elisabeth said...

Klart du ska vara stolt! Jag måste också säga att jag tycker att det är jättebra att de övat så mycket, så att det blir BRA och inte halvbra, om ens det. När jag gick i skolan spelade jag en del instrument på ortens musikskola, och varje år hade vi två konserter. På vilka många spelade USELT. Alltså inte "bara" falskt, utan även FEL, och detta var folk som (vissa av dem i alla fall) gick på högstadiet. Jag tyckte att detta var så pinsamt att mina föräldrar inte fick komma på konserterna till slut. :o Sedan blir det rätt trist att vara ungefär den enda som bryr sig om att öva ordentligt också. Jaja, det var dagens berättelse om hur det kan vara ett spela instrument på vissa platser i Sverige det. :D

veronika said...

Vad kul!! Förstår verkligen känslan då man ser sitt barn på scenen!
Wow, vilken resturang var det? Förstår ljudnivån.:)

Marianne said...

GRATTIS Karolina till lyckade föreställningar! Å vad roligt att det gick så bra och att de hade så kul.

En sak slår mig när jag ser bilderna: Alla tjejers viktigaste är att vara snygga och söta. Men inte Karolina, för hon spelar teater och går in i rollen. Det viktigaste för henne är inte att se snygg ut, utan att spela rollen trovärdigt. DET hedrar henne, hon kommer att gå långt. Kan man få en autograf redan nu? : D

Stora kramar!

Monica och Co. said...

Klart du skall vara stolt. Så skryt på du bara. Med all rätt dessutom, Karolina ÄR ju SÅ duktig! Lycka till med sista föreställningen och firandet.

StrandMamman said...

Superhärligt!! Du har all rätt att vara stolt!

Suzesan said...

Grattis. Så duktig hon är er fina Karolina. Fina bilder.

Visst är man stolt när det går bra för barnen.

Jag minns när Sandra stod på scenen och skulle hålla ett anförande. Hon tog i så alla stod upp och jublade. DÅ var jag stolt. Det var ett teaterframförande som talare på deras event när de slutade gymnasiet. De gjorde olika grejor och hon skulle tala i minst tjugo minuter och hålla publiken igång. Men min dotter älskar att stå på scen. Centrum gillar hon. Min dotter har dansat mest på scen...OCH sjungit.

Likväl som när Toss gjorde sin första dansuppvisning. Stolt mor!!

Jag förstår hur ni känner er. grattis Annika.Hurraaaa!

Kram
/Susanne

Desiree said...

Åh vad kul att du skriver och berättar lite om föreställningen. Många bra bilder har du också fått till. Klart du ska vara en väldigt stolt mamma. Karolina verkar ha en stor portion talang. Grattis. Synd att man inte kan gå och kolla in någon av dessa försetällningar för det hade jag gärna velat. Jag har iallfall fått träffa Karolina och jag vet ju att hon är en underbar tjej på så många sätt. Hoppas ni får ytterligare en underbar kväll och föreställning.
KRAM!

Anne said...

Klart du ska vara stolt som en tupp Annika! Vilken himla härlig och superduktig dotter du har! Oj, vad det måste vara speciellt se henne på scenen, jag bara ryser av tanken hur stort det måste kännas även för er föräldrar. Jag är impad, att hon kan, vågar... Det känns så långt ifrån mig själv, så ännu mer impad är jag därför över hennes talanger, begåvning och mod. Det första som slår mig från bilderna (som jag såg eastcoastmom skrve) det är hur otroligt proffsigt allting är. Alla repetitioner, allt arbete de lagt ner, scendekoren med mera.
Hoppas sista föreställningen ikväll blir jättebra, för er alla!
Jag tror förresten att det är super att hon har ett sånt intresse och passion för nånting, jag tror det är mycket lättare att vara tonåring om man brinner starkt för något, något man kan känna man är bra på, växa och stärkas av det, ha gott självförtroende. Lugnande för er föräldrar också, tror jag, att veta att hon liksom har stort intresse och växer av något och inte bara är en tonåring som "bara" driver omkring liksom (vilket jag tror många osäkra tonåringar gör och känner)... Om du förstår vad jag menar.
Kramis!

anna of sweden said...

Åh, vad roligt. Och vad kul att få se bilderna.
Stort grattis till aktrisen och till de stolta föräldrarna!

Huggies!

Katarina på Filippinerna said...

Kul med bilderna från föreställningen. Det måste verkligen vara en härlig känsla att sitta där och kolla in sin begåvade teatertalang på scenen.

Klart du ska vara stolt! Kul att Karolin har funnit sin grej här i livet.

Saltistjejen said...

WOW!! SJälvklart ska du vara STOLT!!! jäs på du! pös som en riktig pösmunk! Att se sitt barn göra bra ifrån sig oavsett vad det gäller är ju fantastiskt!!!! Så ROLIGT att alla förestälningarna gick så bra! Mmmm!!!!!!!
haha, kasnke kommer du och Peter få pendla hit till Broadway så småningom för att se henne där!?!? :-)
Jättebamsekram till er alla!!!!

Lotta said...

Sträck på dig och fortsätt vara stolt!!! Och tänk så glad Karolina ska vara som har så stolta föräldrar! Min dotter går i musikklass och har ofta konserter och dylikt. Men i hennes klass finns det elever vars föräldrar ALDRIG kommer och tittar, även om barnet har en huvudroll. Det är så himla ledsamt och jag har ofta fällt en tår. Hur kan man självmant välja att missa sådana här tillfällen???

Annika said...

Humlan:
TACK!
Ja, nog är hon ganska klippt och skuren för dett. Ännu så länge.
Hård värld att ge sig in, men det kanske går?
Tack och stor kram!!

A-M:
TACK!!
Ja, stoltheten går det inte att komma ifrån!
Fast, man känner sig lite larvig :-). DÅ man skriver om det.
Kram!!!

Eastcoastmom:
TACK!
Ja, nog var det proffsigt gjort alltid.
Jag tycker också MS och HS alltid gör det proffsigt. Power till dem, oc till drama och muskdelen som får detta att funka.
TACK igen. Vi är så glada :-)

Annika said...

Anki:
TACK!!
Ja, ibland måste man kanske skryta lite? Vem ska annars göra det ;)?
Tror nog hon vill Broadway på ngt sätt, även om hon inte tycker att hon sjunger så bra.
Kram!!

Elisabeth:
TACK!!
Ja, nog har de repat alltid. Sexttiotre timmar utanför ordanarie skoltid, och det är mkt!! men så syns det också!!
Duktiga ungar.
Nu är det slut för det här året. Tror dramaläraren drar en suck av lättnad.
Ja, vad trist det är det du berättar om att inte ha övat tillräckligt. Det är ju inte kul för ngn, inte för eleverna och inte för de som kommer och tittar. Tack för dn berättelse!

Veronika:
TACK!!
Det har verkligen varit roligt detta!!
HAHA, restaurangen var Silver Diner vid 21.30 tiden. De fick en hel del för sig själva...men tänk dig ändå: ljudnivån var enorm. OCH de stackars servitörerna sen...
HAHA. Nå, allt gick bra...
Kram!!

Annika said...

Marianne:
TACK!!!!
Ja, nu ska hon ju inte vara ngn glitterpinne i den rollen heller. Hon ska vara en grå liten mus, mer eller mindre, med talang :-)
Medan vissa av de andra tjejerna skulle vara glamourbomber.
Men, visst...det roliga var att K fick så mkt beröm av rent okända eftgeråt om sin rollinsats. Underbart att höra!!
Kram!!

Monica:
TACK!!
Ja, lite skryt går väl ibland :-)
Hihi!!
Det gick fint igår. Helt utsålt.
Sen firades det stort hos en medspelare...Men då var P och jag inte med. Vi satt på Vinifera under tiden :-)
Vi ses imorrn!!

Strandmamman:
TACK!!!
Kram!

Annika said...

Suz:
TACK!!!
Ja, jag vet hur du kände dig den ggn med Sandra.
Man blir så stolt.
INTE dåligt att tala i 20 minuter. DET är verkligen BRA!!
Visst svämmar hjärat över.
Tack igen, Suz!!
KRAMAR!!!

Desiree:
TACK!!!
Ja, tänk vad kul det hade varit om du och C varit med och sett henne.
Hon gillar ju att stå på scenen, och det är roligt att hon tycker det.
Jag är sp glad att du har träffat henne och att hon har träffat ER!!
Kram!!

Anne:
TACK snälla du!!
Ja, detta är främmande för mig också, ska du veta.
jag skulle inte vågar göra det K gör då jag var i hennes ålder. nej, aldrig.
Därför är jag väl ännu stoltare.
Härligt är det att se henne, och de andra kiddsen.
De hade lagt ner 63 timmar på repande, och det efter skoltid!!
Så alla kidds var motiverade.
ja, detta teaterintresse tar hon med sig till HS nu. Hon har kommit in på drama i höst på HS, vilket är jättekul.
Jag vet precis vad du menar med tonåringar som bara driver omkring. Det kan bli en ond spiral av det.
Stora kramar!!!

Annika said...

ANNA.
TACK snälla!!
Ja, det har varit så KUL detta.
Huggies och tack igen!

Katta:
TACK ska du ha.
Vad gulligt sagt.
Ja, det är speciellt detta.
Stor kram!!

Saltis:
TACK snälla!!
Ja, jag pöser härhemma och sörjer att det är över, buhu...
Synd att ni inte var här och såg henne :-)
Visst, hon har nog siktet ställt på Broadway, tror jag. iallafall vill hon gå college i NYC. Du vet på de ndär stora prestigefyllda teaterskolan.
Om det blir så lär P och jag komma till NYC ofta.
Kram!!

Annika said...

Lotta:
TACK!!
Jamen då vet du precis hur det känns att sitta där vi satt.
En stor känsla.
Fasiken vad trist och ofattbart att fldrarna inte kan komma o se sona barn. Ofattbart.
Tror nog det var ngra som inte hade ngra fldrar med dessa kvällar heller. Hårda bud.
Kram!

Bettankax:
TACK snälla!!
Ja, visst är det så!!!
Man är precis sprickfärdig. Du känner till känslan, ja :-)
Stora kramar!!

Taina said...

Himla KUL! Och ett stort grattis till Karolina. Var har hon fått dessa teatertalanger ifrån? Dig?

Visst är det roligt att gå på föreställningar även om man har sett den en eller två ggr. Man upptäcker nya saker samt en föreställning är ju aldrig den andra lik. Massa nyansskillander som kan vara roliga. Hur gör de på sista föreställningen? Blir det lite bus och trick då?

Kramar

Annika said...

Taina:
Ja, det har varit så roligt detta. Underbart kul att ha sett henne på scen, och de andra också.
Kiddsen är enormt duktiga.

Nej, inte är det frånm MIG hon fått detta. Inte från Peter heller. Lite från min pappa skulle jag tro, och från min mormor.

Och ja, kul att se samma föreställning flera ggr. DET tycker jag också.
Och man märker hur ngt missas en kväll, och hur de får improvisera...

Kramar!!

Petra H said...

Åh, vad roligt att det gått så bra för Karolina och hennes skolkamrater!!! Det är väl självklart att du ska skryta lite, natuligtivs ska du vara stolt över din duktiga Karolina!!!
Jag har faktiskt aldrig sett HSM!

Annika said...

Petra:
Vet du, jag hade inte heller sett HSM innan K var med i den. K brydde sig inte om den då när alla andra brydde sig om den. Så jag såg den aldrig. Men nU!!! Nu tycker jag jättemkt om den. Spelar tom CDn i bilen.
I am sucker...
Ja, hihi, lite får man kanske skryta ibland :-)
Kram!!

Anna, Fair and True said...

Vad kul att det gick så bra! Ska de göra många föreställningar?