Astrid Lindgren, 100!


Läser i DN om firandet av Astrid Lindgrens 100 årsjubileum! Tydligen ska firandet av vår underbara författarinna pågå hela året.
Astrid Lindgren...Ja, vad betydde hon inte för mig under min uppväxt? Jag slukade alla hennes böcker! En efter en, ibland läste jag om dem. Likdant med filmerna. Älskade dem! Minns fortfarande hur jag kunde längta en hel dag efter ett halvtimmes-avsnitt av Pippi på TV. Detta i början av 70-talet.
Naturligtvis har jag sett till att min dotter fått ta del av Astids enorma kulturarv. Jag har nästan varenda bok Astrid skrivit, likaså har jag nästan alla filmer på dvd! Karolina tycker om dem, men jag undrar om inte JAG älskar dem ännu mer. Det är något så UPPFRISKANDE över Astrids böcker och filmer. Hon var inte rädd för att berätta om fattigdom, elände och död. Inte heller var hon rädd för att berätta om stränga fäder som skakade sina söner (Emil), eller gravt alkoholiserade äldre män med stora hjärtan (Madicken), eller Pappor som förnekade sina döttrar (Ronja).Ja, vi kan göra listgan låång!!! Underbara Astrid Lindgren!
Vilken bok älskar ni mest? Jag svarar nog Emil.
Vilken film älskar ni mest? Igen, jag svarar nog Emil. Men, Gud, det är ju så svårt att välja när det finns så otroligt mycket BRA!!!
Karolina älskar Saltkråkan mest.

Gör det här testet i DN idag...Jättekul!
Jag hade 10 rätt. Missade på Kati och Britt-Mari. Dem böckerna läste jag en gång under tidiga tonår, men minns dem (tydligen) mycket dåligt. Nu skulle jag vilja läsa dem igen...

Comments

Anonymous said…
Ja hjälp, vad skulle vi vara utan Astrid;-) Pippi och Saltkråkan är nog mina favvisar!
Ha det bra o kram!
Annika said…
Mie:
Ja, det hade varit helt annorlunda utan Astrid. DET är då säkert!

KRAM!!!
Anonymous said…
ojjojjojj.. svårt detta... jag håller på att samla ihhop all b¨¨ocker och filmer själv nu, vi har ju alla hemma, men dom tillhör olika syskon, och jag hadde bara tre! (börjar bli fler nu)

Favorit bok... hmm.. Madicken eller Bullerbyn blir nog det. Och alla småsagor i Nils Karlsson Pyssling och Kajsa Kavat!

Film.. Saltkråkan serien (inte filmerna) Madicken och Bullerbyn igen tror jag. Och så Emil. Alla vi Barn i bullerbyn är första filmen jag såg på bio med Mamma :)
Anonymous said…
Jättesvårt nämna en favorit. Men Saltkråkan får det nog bli för mig (tv-serien). Och som figur och bok blir det Ronja. Som vuxen kan jag nog också uppskatta andra karaktärer än de jag kanske valt som favoriter som liten, nu kan jag se mer djup i vissa, andra egenskaper osv. Helt enkelt tycka om allting på ett annat sätt, ett "vuxetsätt" kanske... Så Astrid Lindgren kan man helt klart älska som både barn och vuxen. Inte alla författare som lyckas med det.
Anne-Marie said…
Var skulle vi svenskar vara utan Astrid Lindgren? Hon var och är en otrolig tillgång för barn och vuxna. Pippi var litet av min idol. Det här låter kanske fånigt men jag hade till och med en Pippi-peruk som jag klädde ut mig i ibland. Saltkråkan var också en favorit.
Lilla B said…
Pippi blev jag alltid glad av. Det är favoriten bland böckerna. Bland filmerna är Emil i Lönneberga oslagbar. Vilken kulturskatt vi har.
Var i en mycket stor bokhandel i Shanghai för något år sen. Där fanns många Astrid Lindgrenböcker på kinesiska. Kul att se!
Annika said…
Linn:
Det kan nog vara ide att börja samla på sig filmer och böcker! som sagt, det är en kulturskatt!

Anette:
OOO JA! Alla små berättelser hon skrev!!! Mirabell är en!! MÄRIT är en annan. Minns du? Flickan som dog när hon skulle rädda en klasskamrat från att hamna under en rullande sten. DET är en fin, och mkt sorglig historia!

Anne:
Visst är det så. man ser böckerna och filmerna i ett annorlunda ljus som vuxen. Ser djupet i det Astrid ville säga!
Hon är underbar för barn o vuxna i alla åldrar!

Anne-Marie:
Exakt, vad skulle vi svenskar vara utan Astrid L!!! Hon betyder ju så mkt för oss alla!
Pippi är underbar!

LillaB:
Det är så häftigt att hennes böcker är översatta till världens nästan alla språk! Otroligt!
Vilken kulturskatt!!
JaCal said…
7 av 12 bara... *muttrar* Jag måste fått andra frågor, mycket svårare... ;-)

Ja, vad vore man utan Astrid...

Jag är också Astrid fan och "tvingar" på barnen... och är så glad att Pippi är den stora favoriten. Och handlar upp halva Åhléns när jag är i Sverige med Pippi saker... ;-)

Åh, tänka tänka, vilken är min favorit... finns ju så många... men tror nog att Saltkråkan ligger mig varmast om hjärtat - även om det är ett SVÅRT val.
Annika said…
Jacal:
Hi, hi...Nej, men det var ganska kniviga frågor, tycker jag. Som sagt, Britt-Mari och Kati!! Ingen aning. Jöseses...

Det är bra att tvinga våra små att bli Astrid-fans, tror jag. She rules!!! hon är bäst!

Svårt att välja favvisar, jag vet! Alla är ju bra.
Tankevågor said…
Det är svårt att ens föreställa sig hur livet skulle varit utan Astrid och hennes böcker....
Jag älskade Pippi...läste henne så fort jag kunde läsa själv som sexåring. En stark och modig FLICKA i en bok, bara det alltså!!
Men min absoluta favorit var Saltkråkan. Kunde hela tiden identifiera mig så mycket där i den miljön. (Uppväxt på en ö, med skolväg över isen som jag är)
Annika said…
Londongirl:
Klart att du kan identifiera dig med Saltkråkan eftersom du är uppvuxen i skärgården! Ja, det är en underbar serie, och filmerna var också bra!
Pippi, en verklige förebild för tjejer i alla åldrar!
Linda said…
Det är absolut omöjligt att välja en favorit, det går inte...
Rasmus på Luffen - jag kan fortfarande alla replikerna, Madicken, Emil, Saltkråkan, Ronja...
Nä, det går inte att välja en :)
Annika said…
Lindalotta:
Wow! Du kan "Rasmus" utantill! Det var inte dåligt!
Nej, visst är det svårt att välja en favvis ur denna enorma skatt!
Lena said…
Vad har satt sig bäst då? Filmer eller böcker? För mig är det filmerna och Saltkråkan i första hand. Det tror jag beror på att de var först. Har annars spännande minnen från Pippifilmtiden. Bodde på Gotland när de spelades in. Mina kompisar fick vara statister, men inte jag. Det har jag nog svårt att förlåta mina föräldrar än i dag. Kul att se filmerna idag, för jag ser liksom lite mer.
Anonymous said…
Mina favvisar i filmväg är definitivt Emil, de är så härliga!! I bokväg är det nog Mio, den är så sorglig när han sitter där på en bänk i Vasaparken... E & E är inte alls så förtjusta i Astrids böcker och filmer, undrar om det är en generationsgrej? Filmerna känns kanske lite passé i deras ögon? Men när Ebba var lite mindre kunde vi läsa Allra käraste syster hur mycket som helst, också en väldigt fin, och lite sorgsen, bok.
malou said…
Lotta på Bråkmakargatan - och berättelserna i Sunnanäng...
Jag missade att hästen bara heter hästen i böckerna - annars hade jag alla rätt, och är stolt som en tupp!
Annika said…
Panter: Böcker och filmer på olika sätt, tror jag. när jag tänker efter så är det nog Astrids små noveller i Kajsa Kavat och Nils Karlsson Pyssling som jag är allra svagast för. Dem lite sorgligare, som Mirabell, och Märit. Allra Käraste Syster är också en fin, fin berättelse. Fimerna säger jag: Emil.
Pippi varf ju den första bekantskapen för mig. Så, det är klart att hon spelar en stor roll. Vad roligt att du fick se när dem spelade in på Gotland! Jätte!

Sara:
Den boken, Mio, har nog aldrig tilltalat mig. Men, ja, det är för hemskt när han sitter där i Vasaparken och är så ledsen. Absolut!
Nu kom jag på en annan sorglig, men vacker berättelse: Sunnanäng. O, den älskar jag.
Det kanske är så att filmerna är passe för dagens barn? Vem vet? Snart är det väl dags för re-makes all over...

Malou:
Hej, tror inte jag har sett dig här på bloggen förr. Välkommen!!!
KUL att du bara missade Lilla Gubben på testet! Håller med om Sunnanäng! Lotta är också söt, såklart!
Nu ska jag kolla in din blogg.
malou said…
Jamen min blogg här använder jag inte. kika hos Linn, hon har länkat till mig, om du är intresserad.
Annika said…
Malou:
All right! Det ska jag göra!!!