Tuesday, December 14, 2010

This Week: Always on the miss-list...

Christmas is almost upon us. We’re all busy with our Christmas preparations, our lists and our musts. There’s so much to think about right now.
I still have a lot of shopping to take care of, but it does not really stress me out. I do have time for that. Still.

Yesterday was Sancta Lucia Day in Sweden. Sancta Lucia is a very, very important tradition in Sweden (and the Swedish speaking parts of Finland).
I miss S:t Lucia. I really miss it.
It is so special to celebrate it up north. I’ve been celebrating it thru my whole child hood, like most kids in Sweden.
Nowadays, I just have to settle with the Lucia-celebration that I can see on Swedish Television online, and that is usually so beautiful! I always get a lump in my throat watching the program.
All is so perfect: the music, the beauty and the atmosphere.
It all speaks to me.




When I was in school, and even before I started school, I participated in so many Lucia processions. The first one I remember, I was about five years old, and my sister was two. We were going to sing at my dad’s work, at the Hässelby Castle, where we also lived at the time. It was so early in the morning, and we sang with our little voices, and I am quite sure my mom sang with us as well. She must have.
Afterwards, we got a lot of gingerbread cookies, soda and little Christmas gifts.
Thru the years, we sang in many processions at the castle. It always felt very special.

Once I was in fourth grade in school, I was an attendant (tärna) in the school choir’s procession every year. It was so exciting, and so fun, and so special year after year.
We went to school in the very early morning, we dressed up in our long white dresses, and then we sang, in harmony. The whole school was watching us, and our families were there, as well.
Lucia day was so precious; it was a special feeling in the air that entire day, and a promise of the upcoming Christmas season.




We usually sang for our parents and neighbors as well. ALSO a lot o fun, and there were many years when my sister and I sang with a bunch of friends at different offices around town on Sancta Lucia Day.
Lovely!

I miss it. I wish we had something similar here in the US.

Traditional foods on Lucia:
Saffron buns, ginger snaps, coffee and glögg.

Lucia will always be on my MISS LIST!



All pictures from the web!

23 comments:

alegni said...

din blogg är så bra, annika. du sprider kunskap om traditioner både hit och dit! hoppas du har många läsare som får ta del av både amerikanska och skandinaviska traditioner sedda ur ditt perspektiv.
vilken trevlig post du fått!
varm vinterkram!

Annika said...

Ingela:
OCH jag tackar dig ur djupet av mitt hjärta och blir så glad!!!
TACK!!
Ja, det hoppas jag med.
Tycker det är viktigt att skriva om sånt här, sånt som absolut itne finns här, men som så många hört talas om.
KRAM!!!

Erica Pettersson said...

Jag håller helt med den första kommentaren; jag tycker det är så roligt när du skriver om olika traditioner (både från Sverige och USA). Det känns extra roligt att läsa om allt sådant just här på din blogg, eftersom du är så bra på att skriva. Jag tycker att det nästan känns som om man själv upplevt allt, även om man inte har det :D

Hoppas att du får en bra tisdag!
MVH /Erica

HeLena said...

Oj vad fint! Jag håller med de andra två, verkligen!
Vi hade så roligt, back then... jag förstår att du saknar det. Det gör jag med. Och då har jag det här, varje år.
Gillar det här arret av luciasången, har jag aldrig hört förut. Jättefint!
Varm kram!

Pettas said...

Så bra jag har det; nu är det tre stycken före mig som har skrivit allt det jag tänkte skriva, så jag säger bara så här...håller med föregående talare.

Kramar!

Annika said...

ERica:
TACK!!
Detta betyder enormt mkt för mig att läsa.
jag blir så glad över det ni skriver. Nästan lite rörd!
TACK igen!!
Dina fina ord värmer mig denna kalla dag!!
Jättekram!!!

Helena:
TACK min vän!!
Detta är underbart flr mig att höra.
TACK vännen!
Ja, nog hade vi roligt och nog var det spännande!!
PÅ alla plan! Vem man ä lussade för, om det så var Zalen och Vicander eller om det var flr sonja och birger.
OCH nog var vi samsjungna.
OCH du har allt det där hemma...Ja, jag blir avis och längtar.
KRAMAR i massor!!!!

Karin:
KRAM!!!
Jag blir så glad.
Tror jag behövde denna "boost" från er alla!!!
Massor med blåsiga och kalla kramar!!

Marie said...

Det är så härligt med Lucia! Jag kommer ihåg första gången jag var lucia, i sexan med riktiga ljus i håret... Det var så spännande! Jag kommer ihåg hur pirrigt det var att gå upp tidigt, fixa i ordning sig o sen lussa... Såna underbara minnen! Lucia saknar jag verkligen!

Annika said...

Marie:
JAG med!!
Det är den traditionen jag saknar mest hemifrån., Julen fixar man ändå på bästa sätt, och midsommaren bryr jag mig inte om, men lucia...det är ngt alldeles speciellt med den...
Det var speciellt när man gick i luciatågen, så roligt, så magiskt.
Kan tro att du fick vara lucia, både lång och blond!!

Saltistjejen said...

Javisst saknar man luciafirandet i Sverige. Jag tycker att just Lucia är den tradition jag saknar mest sedan vi flyttade från Sverige. Just för att folk här inte har en aning om vad det är och det liksom inte går att beskriva. Det låter så platt när man berättar om de yttre sakerna, och det går liksom inte att beskriva själva stämningen och känslan. Tror det måste ha upplevts. Här har det kommit pyttelite snö nu! mysigt men tyvärr lär den nog itnte stanna så länge för det är bara ett tunt pudertäcke.
Kramar!!

Annika said...

Saltis:
Ni kanske fick vårt puder från igår...
Idag har vi iskallt, men inte en flinga.
JAPP; sådär är det...man kan itne föklara det. Det låter fjantigt och man ger upp.
Det måste ha upplevts för att uppskattas, och det är så förtrollande vackert och magiskt.
Av alla trad är lucia den jag saknar mest. Julen fixar jag lätt här med mysiga egna trad + att den är så lättfirad sas. Misommar, I don't give a damn. Men lucia...underbaraste underbara...
Kram!!

Londongirl said...

Åh Annika jag håller med alla att du skriver om det här så BRA!!!
Du beskriver det precis så där som det var när jag växte upp också. Vad vi lussade för fullt!! Det var i skolan (var med i kören också och då var det självklart)
Vi gick Luciatåg i scouterna, hos grannar, på min mammas sjukhus för alla patienter....ja listan är lång.
Känner så väl igen mig i det där.
Några gånger var jag dessutom Lucia och det var ju extra högtidligt.

Den här Luciadagen hade vi Lucia i skolan med mina sexåringar och idag en dag sent hade skolans fjärdeklassare ett vackert Luciatåg.
Snö och riktig vinter gör det hela ännu mer magiskt.
Lucia på barnbarnets förskola var som det ska vara i den åldern....bara så himla gulligt. Tycker det är roligt att de får "tränas in" i den traditionen även i den åldern.
Jag håller med dig....Lucia är en jättevacker tradition. Förstår att du saknar den.

Massor av kramar från mig.

Nilla said...

Underbart!

Keith said...

What a lovely tradition!

Desiree said...

Lucia är verkligen en nordisk traditon och en fin tradition. Jag minns också all Lucia tåg man var med i som tärna. Nästa år ska jag se till att få se ett äkta Lussetåg. Jag får hitta biljetter till något sådant.
KRam!

Elisabeth said...

Lucia är mysigt! När jag gick i lekis var ALLA tjejer utom jag lucior. Jag vill inte vara lucia (vilket man förväntades vilja), så jag var tärna. :D

Elisabeth said...

Hur var förresten årets SVT-luciasändning? Kunde inte se någon av TV-sändningarna eftersom jag inte var hemma, och har ingen lust att se det på Play om det består av en massa falsksång, vilket tyvärr fallet är ibland.

Taina said...

Lucia ja! Suck att man inte kunde "fira" det i år. Svenska Pia har lagt ner sin galleria där hon hade Luciafirande varje år men nu får vi hålla till godo med hemma-reportage typ.

Har också gluttat på Svt Play och blev så rörd.

Kram på dig!

Camilla said...

Ja, Annika särskilt runt jul saknar man en massa svenska traditioner när man bor utomlands. Och lucia är ju en sån finstämd dag mitt i all julrush. Lite som ett andhål tycker jag, för sedan kan man rusa vidare igen för att hinna allt man ska innan julen står för dörren.
De har inget luciafirande på House of Sweden eller? Det var det första jag undrade då jag läste.

Eller så får du helt enkelt införa en ny tradition bland amrisarna:)

Kram

Annika said...

Londongirl:
Återigen; TACK!! jag blir verkligen glad över dina ord.
Ja, sådär var det, man lussade överallt och det var roligt och pirrigt och stort. Sedan kändes det verkligen att julen var nära.

Just det, det är det som är så mysigt, man får med sig lucia från dagis redan. Tycker det är så fint. Inte undra på att det är en av de svenskaste traditioner vi har.

KRAM!!

Nilla:
Ja, lucia är underbart mysigt och fint.

Keith:
It really is!!

Annika said...

Desiree:
Ja, det är så vackert och speciellt.
Ja, nästa år hoppas jag att du kan se ett riktigt tåg.
Kram!!

Elisabeth:
En jättefin tradition!!
Den jag saknar mest.
HAHA, förvånar mig inte att du var motvals och inte ville vara lucia ;-)
Årets luciasändning via svt var allt annat än falsk!! DET var så vackert att det inte är klokt!! Perfekt. Ja, föerutom ngra j-gt irriterande punkter som Lennart J och de tre poptjejerna, men annars...
Annars var det perfektion som jag vill ha det.

Taina:
Ja, det får bli lite hemsnickrat med lucia, men det kan aldrig bli samma sak som hemma vart man än går.
SVTs lucia var så pampig och vacker, med ngra få undantag som man kan bortse ifrån.
KRAM!!

Annika said...

Camilla:
VISST är det så!! Lucia är ett vackert andningshål i jakten på julen.
Ständigt på saknarlistan. Tycker bara den ska upplevas hemma.
JODÅ, nog finns det luciatåg här...Svenska skolan hade ett i lördags, SWEA hade ett på sin basar den 4 dec, och en av kyrkorna har luciatåg också i Sweas räkning, men jag gick itne på ett enda ett. Hade julfest en av dagarna, och på sve skolan går inte K. Nejmen, jag tycker nog det ska vara just på mporgonen den 13 för det är då nerven och känslan finns. Tycker det är svårt att föra över lucia till USA, eller ngt annnat land där den inte firas.
Kram!!

Anna, Fair and True said...

När jag var liten brukade vi alltid lussa för min farmor och farfar tillsammans med mina kusiner. Mysig tradition! Ska försöka köra i gång den med våra barn i framtiden även om det kanske blir stressigt att både hinna med Östermalm och Södertälje samma morgon :)

Annika said...

Anna:
Vad fint.
Det är sånt man aldrig glömmer. Det är sånt som sitter i hjärtat.
Haha, ni får lussa hos en mor elelr farfldrer på morgonen och hos en på kvällen. Men sen kommer dagis och skola och då har ni den också.
Härliga bekymmer!!