Thursday, April 30, 2020

Valborg, Att dra sig för ... , Liten hylljusning och VAD göra??




Godmorgon torsdag!




*   Valborg


OCH idag är det Valborg hos er däruppe i den höga nord. Antar att det inte blir så mycket firande för er. Jag förmodar att samtliga eldar är inställda överallt. Om inte vore det mycket konstigt.
Ni får fira i lugn och ro i hemmen istället.

Här i USA är Valborg inget som firas. Ej heller är det en helg som jag direkt saknar.
Men jag hoppas att ni alla ska få det så skönt som det bara går att ha det.




*   Inte så kul.

Igår var jag tvungen att åka till Safeway. Alltså en av våra mataffärer. Snacka om att jag drog mig, hade dock inget val. Safeway är även det ställe som är min drugstore (apotek) och min medicin behövdes fyllas på. Ett måste. Jag hade en dag kvar av mina blodtryckspiller.
Så iväg for jag.
AVSKYR att gå dit mitt på dagen, men apoteket öppnar inte förrän 9 så jag hade inget val där heller.
NU har ALLA kunder munskydd på sig, och handskar. Jag såg inte en enda person som saknade det.
Nu har jag mina piller hemma och behöver inte hämta nya förrän om en månad.
DÅ hoppas jag faktiskt att saker och ting är ljusare än idag.



*  Liten ljusning i hyllan …


Märkte--vilket jag även la märke till i förra veckan-- att toapappershyllan och hushållspappershyllan var ganska välfylld. Jag blir mer och mer övertygad om att det numera inte är alltför svårt att hitta de varorna. OCH herregud, det måste ju komma till en punkt när folk har slutat hamstra.
Däremot var det utplockat som bara den bland rengöringsprylarna.

Så fort jag kommer hem slänger jag scarf, jacka, vantar och byxor i tvätten.
Det känns fasiken som om man är förgiftad efter en tur till mataffären.
In i duschen fort som fasiken också. Eller ganska snabbt efter hemkomsten iallafall.

Däremot torkar jag inte av mina marvaror innan jag ställer in dem i skåpen. Passade på att handla lite matvaror igår eftersom jag ändå var där, vindruvor (min svaghet i livet), pizzadeg, tomater, mozzarella och färsk basilika. Ska göra en margaritapizza på fredag, tänkte jag.
Sen blev det lite nötter också.
Kaffe och coke zero hamnade också i korgen.

Storhandlingen väntar ännu imorgon, gulp. Men då på Harris Teeter precis då de öppnar klockan 7. Men igår på Safeway behövde apotekaren fem minuter med mitt recept, så det var därför jag passade på att plocka på mig lite redan nu.


*   VAD göra i sommar?

Ja, det är ju verkligen en BRA fråga …
Hem till Norden kommer jag inte. Det avskrev jag för länge sen. Det finns knappt några flygbolag alls som ens flyger på Europa.
OCH i dessa covidtider är det lika bra att stanna på hemmaplan istället för att dra baciller och virus mellan koninenterna.
DOCK, faaaaaan (rent utsagt) vad jag kommer att sakna att inte vara i skäristugan vid sundet i sommar. DET kommer att kännas långt in i märgen när det blir juli månad.
Saknaden blir enorm, men det är bara att ta det med ro och göra så gott man kan.

Tvivlar på att poolerna här kommer att hållas öppna. Det lär inte bli några utomhuskonserter och happenings alls.
Vingårdar och dylikt kan vi skrinlägga direkt.
Sitta på ett cafe? GLÖM!
Tror inte heller att beacherna vid havet kommer att öppna.

Peter och jag funderar på att hyra ett litet hus vid någon sjö eller vid någon flod. Frågan är dock, törs man ens?
Det känns som om man inte kan planera ett skit. SÅ deppigt  allting ÄR vad gäller sommarplaner och semester.
När jag kollade hyrhus på the Eastern shore (den allra östligaste delen av Virginia och Maryland) såg jag att de inte hyr ut hus där just på grund a covid-19. Så inte ens i den egna staten verkar det gå att hyra. Iallafall inte vid havet. OCH de hus jag tittade på var små stugor med små, små privata stränder. Men icke då …

Nej, det blir en lång sommar i Reston, Virginia.
Känns sådär, milt sagt …
Återigen, det är bara att tugga i sig.

Jag är glad ändå för att jag bor som jag gör med deck, täppa, naturen runt hörnet. Ja, ni vet …





DET lär ska regna småspik och åska här idag. HOPPAS att jag kommer ut på min runda ändå, är ju SÅ beroende av den.

Glad valborg till alla valborgmänniskor!

Wednesday, April 29, 2020

Vädrets inverkan ...





Hej onsdag!


Efter en otroligt mild vinter--och en väldigt tidig vår--slog vädret om och blev kyligt.
VÄLDIGT kallt för årstiden.
Det lär vara en av de kyligare aprilmånaderna här någonsin.
Faktum är att jag inte ens bytt min garderob från vinter till sommar än. Tror nog aldrig jag bytt så här sent någon gång förr.
Somliga år har AC:n surrat vid det här laget.
Decket brukar vara invigt, och min täppa brukar stå planterad och vacker.

I år är varken deck eller täppa klara.
Hell, decket är inte ens PÅBÖRJAT!
Inget är planterat ännu. I förra veckan var det minusgrader på nätterna så jag är faktiskt rätt glad att jag skjutit upp täppan.
Dock den är klar, rensad, ny jord och bark ligger redo och väntar i rabatter och i krukor.
Kanske är det också, iallafall delvis, coronans fel?
Men, mest är det absolut vädrets fel.



Samtliga bilder i dagens inlägg tog jag under min gråa runda igår.  Det var 6 grader varmt, lite regn i luften.  Dävet ...





De allra flesta dagar på senare tid har varit gråa och dävna, därtill kyliga.
Jag har ännu vantar på mig då jag går mina rundor i arla morgonstund.
Nu, under rådande svåra tider, inser jag hur mycket jag faktiskt vill ha SOL och värme. Ögonaböj.
I vanliga fall brukar jag inte bry mig så mycket om gråväder och försenad vår. Men denna vår …
... Nej, nu känner jag nog att vi behöver solen och värmen.
DET känns så mycket bättre för själen då solen lyser över oss istället för tvärtom.
OCH kom då ihåg att jag INTE är den som brukar YRA och lääääängta efter värme och SOOOOOOOOMMAR …
Men nu, nu kan det gott få bli många grader varmare. Det skulle göra gott för allas sinnen.



Sådana här vilda azaleor växer i skogen.



MEN, det finns förstås plus med den relativa kylan också. DET att blomningen blir längre.
För ja, jag ser ännu vackra dogwoods som förgyller min utsikt, och min promenadväg. De har blommat länge nu.
DET kan vi tacka det kyliga vädret för.
Träden får behålla sin skira grönska mycket längre på det här sättet likaså.




OCH i ett område växer det massor med liljekonvaljer under ett träd.  Odlade? JA!







Fast tro mig, jag är redo att inviga decksommaren nu.
Redo att sitta där i kvällsolen.
Grilla en köttbit eller två.
Dricka en aperol spritz i värmen.
Jag är redo för att inviga mitt lilla cafebord som står i täppan i öster. Älskar att sitta där och dricka morgonkaffe efter min PW.
Men ännu har jag inte kunnat göra det alls.
I sinom tid, i sinom tid …

Jag är trött på att frysa. Just nu känns det som om jag inte gör annat än fryser, dagarna igenom. När jag sitter i soffan är jag ständigt insvept i en filt.
Kanske är det lite psykiskt också? Kanske, men mest är det verkligen fysiskt.
Sen när värmen väl kommer (vilket nog verkligen lär ske snart) lär jag väl gnälla på den också.
Jag känner mig själv.
Gnällerignall …






Azaleornas tid ÄR nu.  OCH som ni ser blommar dogwood med friskt mod ännu.


Vilket deppinlägg det här blev så!
VI skyller på grådask, regn och kyla …
OH well, det är en "SÅN" dag idag (eller igår då).  En låg coronadag då tankarna inte är så ljusa, vi har ju alla sådana dagar denna onådens vår.   SNART ser jag fram emot att få visa er mysiga bilder från täppa och deck!



MIN vän hägern!!  Att se hägern gör mig alltid glad.  Älskar denna fågel!



Ha en så bra onsdag som DU kan!!

Tuesday, April 28, 2020

Another Tuesday





Good morning Tuesday!


Week 7
Day 50


How are YOU doing?
How are YOU feeling?
How are YOU coping?


As always-- these days-- my mood goes up and down. Like a never ending rollercoaster.
When will life return to a somewhat normal state again?
Asking for a friend …


No, but really, please, please … give us some good news already. Like now! Like yesterday!
We are due.
We are SO due.

Peter and I went shopping early Friday morning at the crack of dawn.
THAT is a good time to be out and about. Harris Teeter opens at 7, and they were well stocked.
IS the first wave of pure insanity over in the stores?
I tend to think so …
But we’ll see, it might be too soon to tell.

When I was chewing on a piece of chicken at dinner on Thursday night I cracked a tooth. Yup, I sure as hell did …
HOW damn inconvenient. I could not believe it.
I did call the dentist’s office and left a message for them.
I got an appointment at noon on Friday. I did NOT want to go, I did NOT want to sit in a waiting room and I did not want to be exposed.
At the same time, I was beyond thankful to be able to get it fixed.
I was the ONLY person in the waiting room. THE only. They had hand sanitizers everywhere.
My tooth was a super easy fix for the dentist, an ancient silver filling and a bit of the tooth, was missing. An old filling, from when I was a kid.
He fixed it in NO time at all.
Thankful for that.
And the dentist and his assistant were SO protected, and that felt good for all of us.
SO, there, I got to be one of those who had to use the dentist for an emergency during these uncertain times.


Peter and I had a good weekend.
Peter turned 55 and we had a very, very good dinner. Beef Wellington really is a treat.
We also took long walks.
We did what we always do, pretty much.





Peter is hanging out by Lake Audubon on his birthday.







Serenity.



With this, I hope that YOU had a good weekend as well!

Friday, April 24, 2020

Födelsedag x 2




Så blev det fredag.

I arla morgonstund ska jag återigen veckohandla på Harris Teeter (en av de matvaruaffärer jag nyttjar). Inte kul, men ett måste.
Jag tycker det är bäst att ligga på låset. De öppnar klockan 7, och då vill jag vara där.
Det blir en storhandling, som alltid numera.
Visserligen har jag sedan åratal tillbaka haft en veckomeny jag går efter, och numera känns en sådan ännu viktigare.
PÅ med mask.
PÅ med handskar.
IN på affären.
Sen hem, packa upp och skrubba, skrubba, skrubba ...
När jag gjort allt detta ska jag gå ut och gå. DET längtar jag efter redan nu.





Hittade dessa stenar igår på min promenad.  SÅ söta M&M!!




OCH så denna!



OCH i familjen firas två födelsedagar i helgen.
Min egen make fyller 55 imorgon lördag. DET blir ett lugnt firande kan vi säga. Ingen är förvånad över det i dessa tider.
Fast gott ska vi äta, det ska vi.
Av mig får han ett par flaskor fin whiskey! DET är det enda jag kunnat köpa under denna nedstängda tid.
Vi ska ut och gå imorgon också och sedan ska vi äta en god frukost härhemma (var annars??) och på kvällen ska vi laga Beef Wellington.
Så lite festligt ska vi allt ha det.



Allt fanns på en och samma plats.  Jag blev glad!!






Den här bilden tog min bror Staffan efter att han handlat åt mina föräldrar i veckan.  



På söndag fyller min fina och underbara pappa hela 87 år!
Men det är det ingen som tror på eftersom han är så kvicktänkt, rolig och ungdomlig.
Jag vet att mina föräldrar ska träffa familjen i en park  på söndageftermiddag och ha lite fika på säkert avstånd från varandra.
DET är bra.
Själv får jag ta grattiset via FaceTime.



Bilder jag fotat i veckan som gått.  






Eftersom vi haft så svalt de senaste veckorna har det stoppat upp blomningen.  Dogwoods och annat blommar än!  Den här bilden tog jag nere vid Lake Audubon.





NU är det azaleornas gyllene tid!





Morgon på en gata nära mig.




Olvon i blom!!!


Annars har jag inget nytt att rapportera.
Veckan har gått i Groundhog Days tecken, som alltid.
Vakna, ut och gå, dricka kaffe, skriva, städa, äta lunch, skriva, lyssna på ett insta-live jag lyssnar på varje dag, skriva, laga mat, se Netflix, gå och lägga sig …
SAMMA visa varje dag.
Alla dagar.



Rhododendron vid Lake Thoreau.






OCH nu kommer även liljekonvaljerna.  





En man kom roendes på Lake Thoreau.




Gångväg vid Lake Audubon.



Men naturen fångar jag som jag brukar.
TACK och lov för den!
OCH som vi sagt förut här på min sida, tack och LOV att vi går sommar och sol till mötes! TACK och lov. För hur annorlunda och konstig sommaren än blir så är jag så innerligt glad att det snart ÄR just sommar.
OM det hade lackat mot höst och vinter hade allt känts så mycket värre.
Visserligen är hösten min älskling bland årstider, men i hjärtat känns detta med vår och sommar 100% rätt nu under denna svåra tid.



DET här var ett fint tack!!




Dogwoods i blom.  ÄLSKAR dem!!





Lake Audubon igårmorse.




Lake Thoreau igårmorse.



All right, fina du som läser här, ha en en så bra helg som du bara kan!!

Thursday, April 23, 2020

Tack, Läkarbesök, FaceTime och Kreativa Karolina.




Hej torsdag!




*   Tack!

Tack för alla era synpunkter vad gäller medias roll under denna kris. Det var mycket intressant att ta del av era tankar i gårdagens kommentarsfält.
Vi är för det mesta överens där.

Media lär fortsätta sitt drev och att skriva sina sensationsreportage. DET kommer de aldrig att sluta med.
Men vi läsare får gallra ordentligt bland svarta rubriker.
Fast det har vi väl kanske blivit ganska bra på, helt bunten.

Jaja, skiten fortsätter och vi hänger med. Det är ju knappast så att vi har ett val. Vi sitter alla i samma båt och vi har alla svårt att se kusten just nu.
Men en dag ska en trygg hamn skymta i horisonten av det stormiga havet …


*   Läkarbesök.

Numera är det inte direkt lätt att komma iväg till doktorn för rutinkontroller och dylikt.
Inte till tandläkaren heller.
Min tandläkare tar endast emot akutbesök just nu. Tandläkargruppen har ställt in samtliga rutinkontroller och allt som inte är akut. Det är smart av dem.
Detsamma gäller de flesta läkare.

Peter hade en avtalad virtuell tid igår med sin dermatolog. Det besöket gjordes via Peters iphone, och det funkade mycket bra.
Doktorn kollade födelsemärken och fläckar som han tydligen kunde förstora och fotografera från sin plats.
Bra där.
Bra att det funkar.

Snart har jag mitt årliga besök hos min hjärtläkare, men inser ju att det inte kommer att bli av. Istället får han skriva ut min blodtrycksmedicin via ett liknande digitalt möte.
Som sagt, tur att det funkar så också.

Jag vet också att man i dagsläget ställt in mammografi och rutinkontroller av det slaget.
Men, som sagt, händer något som inte ska hända får man ju komma in ändå.

Underliga tider är det onekligen.



*   FaceTime

Jösses vad jag uppskattar FaceTime i dessa tider.
Det är fantastiskt för mig att kunna SE min familj i Sverige när jag talar med dem. Det underlättar mycket.
Zoom med en större grupp är jag däremot mindre förtjust i. Det känns som om man inte riktigt kan uttrycka sig när det blir fler än tre personer.
Inte min grej riktigt det där med stora Zoommöten online.



*   Kreativa Karolina.


Karolinas liv i Los Angeles står helt på paus. Hela filmindustrin ligger nere, detsamma gäller för restaurangbranschen. Restaurangerna är öppna för take-out och för det behövs ingen serveringspersonal eller bartenders. SÅ det är stängt läge i stan på så många sätt.

Karolina bor mest hos sin pojkvän, Mike.  Mike bor i sin tur med sin bror och en kompis i en stor lägenhet. Det är med dem Karolina har hängt hittills under krisen.
Mike är producent, han har sitt jobb kvar och jobbar hemifrån. De andra killarna jobbar som producent respektive bildproducent. Det är en kreativ grupp, och givetvis har de använt delar av sin tid åt att spela in egna filmer.


Så förutom att spela in filmer för framförallt IG-TV (SOM tydligen klår YouTube numera enligt dessa ungdomar) så ägnar sig de tre lägenhetsinnehavarna åt jobb.  Karolina läser manus och böcker. Hon lägger även avancerade pussel och lär sig laga mat. BRA!
Karolina tar även långa, långa promenader ett par gånger om dagen.
På kvällarna spelar de spel, mest Catan. OCH det spelet spelar även en roll i videon.
Som mamma tycker jag ju såklart att det är kul att se min dotter agera. Sedan är det roligt för mig att se pojkvännen också, honom har jag ju aldrig träffat. Fast tro mig, det känns som om jag känner honom numera.





TRYCK på pilen så kommer ni till videon!!



Med detta avslutar jag veckans punkter. Jag önskar samtliga en riktigt BRA dag!!

Wednesday, April 22, 2020

Varför, media?




Godmorgon onsdag!



Som jag skrivit förr, jag har dragit ner mitt nyhetsläsande ordentligt.
Orkar inte ta till mig allt elände som skrivs. Orkar inte.
Jag läser tidningarna online två gånger om dagen.
Första gången är på morgonen—då griper jag tag i min mobil, tar ett djupt andetag och öppnar nyhetsapparna, CNN, DN och Washington Post.
Jag har en väldigt lokal nyhetsapp likaså och den öppnar jag sist.
TVÅ gånger om dagen får jag göra detta. En gång på morgonen och den andra på eftermiddagen.
Jag har gett mig själv stränga regler att inte läsa nyheter innan läggdags.

Vi prenumererar på pappersupplagan av Washington Post likaså.
I början av denna kris hade jag väldigt svårt för att läsa papperstidningen. Sida upp och sida ner med långa coronareportage.
Så är det än idag, men jag har börjat faktiskt börjat läsa tidningen igen.
MED urskiljning, lägger jag till. Vissa artiklar läser jag inte.

Ibland undrar jag …
VARFÖR skriver och vältrar sig journalister över världen i de hemskaste av historier? Igår läste jag om en man i DC-området. Han var 59 år då han dog i Covid-19.
Han var ganska nygift och hade ett bra liv. Ja, han hade diabetes, men den hölls under god kontroll.
I denna artikel talades det om exakt hur dålig han blev, från början då han blev “förkyld” till det hemska slutet då hans fru och hans vuxna barn bestämde sig för att stänga av respiratorn. Vid det här laget hade vi fått veta att alla hans organ slutat funka. Washington Post hade också en röntgenbild av hans vattenfyllda lungor, som var som “dränkta tvättsvampar”.
Man frågar sig, lugnar denna artikel oss?
Svar, NEJ.
Lugnar reportaget den som lider av skräck och ångest inför corona?
NEJ.
Skulle denna artikel förblivit oskriven?
Svar, JA!

Eller, så får man i en annan tidning i detalj veta hur det känns att kvävas till döds. Hur kroppen slutar fungera vid kvävning. Ångesten personen känner innan medvetslösheten slår in …
Tack för den infon, liksom …

DEN vetskapen hjälper ju knappast den blivande patient som kommer in till sjukhuset med svår andnöd och förmodligen är skräckslagen. Tvärtom, det skrämmer ju mer än lovligt den som söker vård. OCH blir det sedan tal om ventilator eller respirator … ja … då …
OCH för att inte tala om vad artiklar som dessa skrämmer de närmaste till en person som är svårt sjuk i corona.

I en annan artikel i en svensk tidning läste jag om en man som legat i respirator och som inte varit helt sövd. HAN kunde i sin tur berätta om hemska skräckupplevelser han varit med om i det underliga landet mellan sömn och vaka.
Rena mardrömmarna upphöjt till 100.
Så, vem gagnar den vetskapen?
ingen. Det bara skrämmer.


När man läser dylika artiklar är det som att slå igen en dörr.
PANG.
För en stund har man förlorat en hel del hopp.
Sen kanske man gaskar upp sig och börjar tänka i ljusare bana, den att de ALLRA FLESTA faktiskt klarar corona utan att ens söka vård.

Jag vet, jag vet … media har alltid vältrar sig i de värsta historierna. De ska sälja sina tidningar och allt det där.
MEN det måste ju ända gå att plocka upp en eller annan positiv historia också? Kanske kan man skriva om någon som tillhör "det stora flertalet” som klarat sin egenvård hemma och därmed  tillfrisknat?
Mer sånt åt folket som redan lever i en högst otrygg värld.

Ja, det var det om det …
OCH jag som skulle skriva om ljusa saker denna vecka.
Det går sådär känner jag …

Tuesday, April 21, 2020

A true hike




Good morning!


Week 6
Day 42 …

HOW are YOU?
HOW are YOU feeling?
HOW are YOU coping?



Life goes on under the black umbrella.
We were all hoping for some good corona-news on Friday. BUT, no such things have been delivered, really.
All of us are hanging on, and what else can we do?
One day this s**t will be a memory, but right now we are in the midst of it all.

Keep on going.
Keep on.
Keep.


The weekend has been good.
Good dinners and lots of walks.
Yes, even actually a true hike.


On Sunday, morning we took our car and drove to the trail head of Difficult Run in nearby Great Falls.
We had no idea whether the parking lot would be closed (due to the virus) or if it would be open. LUCKY us, it was open.
BUT, several other trail parking lots were closed along the way.



This is how Difficult Run (the stream) looks at the trail head.  So serene.






AND, at times you have to cross the stream.  You will have to balance yourself and jump from stone to stone.








SO, off we went.
Into the woods on dirt paths.
And, the sun was shining, it was calm and all wonderful.
Actually, true moments of pure happiness.






Here I am hiking away!








It is so nice reaching a meadow every now and then.





It is also so nice that the trail follows the stream all the way down to the river.








Nature is stunning right now. The trees are light green, the dogwoods are in bloom and it is not too hot. It is perfect.
We were hiking along the stream, Difficult Run, and that stream ends by the Potomac River.





Here's another rock jumping "bridge"





The light green nature in April.




Difficult Run merges with the Potomac River.














This part of the Potomac is called Mather Gorge.



The hike took us about four hours all in all.
The trek itself was 9.5 miles (16 kilometers). That included a break by the river where we had a banana, cookies, water and shared a coke zero. Next time we’ll bring a proper picnic.
Because, now I want to venture out again as soon as possible.
It is a true refuge from all the crap surrounding us now.





There were not THAT many people out.  MUCH less than on a regular Sunday, but we still had a lot of encounters.  Most people wore face masks, and most people kept their distance.  MOST people, not all of them.   Especially not the younger crowd  ...





A closed parking lot along the trail.  On a regular weekend this would have been PACKED with cars.





Me balancing the rocks on the way back.






All right, y’all …
Have a safe Tuesday now!

Friday, April 17, 2020

Veckoslutet står för dörren





Hej fredag!


Det blev fredag. Igen.
Inte för att veckodagarna spelar så stor roll denna konstiga vår.

Idag ska jag handla igen. INTE kul. MEN det skall ske denna morgon i arla morgonstund.
Jag ska besöka en handelsträdgård också. NU är det dags att plantera. NU är det dags att göra deck och täppa redo för säsongen.
Det ska bli härligt.
Inte för att det är någon värme att tala om. I helgen ska det bli 13 grader och regn på lördag och på söndag ska det bli 18 grader och mulet.
Igår sa någon till mig, jag önskar att jag vore lika modig som du. Du går och handlar. DET törs inte jag i dagsläget.
URSÄKTA? Som om jag skulle ha ett VAL? Personen ifråga hade lyckats få in en beställning för matvaror online från en av våra butiker i närområdet. En affär där det är svårt, svårt, SVÅRT att hitta tider för hemkörning på. Nästan lika svårt som att få biljetter till en rockkonsert. TYP. En av de tjusigare matbutikerna vi har gäller detta. Så det var ju lätt för hen att fälla sin kommentar om MOD.
Knappast modig, men jag har ju faktiskt inget val. Ska jag ha mat så MÅSTE jag gå. OCH oss emellan, jag är ju inte SKITRÄDD och har dödsångest på affären. Inte alls. Långt därifrån. Det är bara inte lockande att handla just nu. Men modig? My ass …




Bilder som tagits i veckan.  Här en underbar dogwood!!





Fler dogwoods vid Lake Thoreau.




Ännu en sten.



Det är ju rena rama Groundhog Day numera så helgen kommer att bestå av de vanliga vandringarna i närområdet.
Jag ska laga god mat och dricka vin.
Håller vinintaget strikt till fredag och lördag numera.
Lika bra det. Håller på det där, extra mys och god mat då helgen kommer.
Annars sägs det att alkoholkonsumtionen har stigit något enormt sen coronaspöket gjorde sig allsmäktig.

OCH så är det det här med hårfärg och klippningar …
NU hamstras det hårfärg i parti och minut. DET går inte att få tag på sådant via Amazon eller på de vanliga butikerna, som Target med flera. Kört.
In the land of plenty …
Orkar inte.




Visst är de ljuvliga!!





Dogwoods efter regnet.  




Denna ljuvliga, skira grönska som snart kommer att vara mättad.


Något som också skjutit i höjden är sidewalk chalk, skolkritor som är tjocka, flerfärgade och som man ritar på asfalt med. Ja, ni vet vilka jag menar.
DEN försäljningen har skjutit i höjden rejält. När jag är ute och går ser jag en hel del hejarop och “konst” som folk (oftast barn såklart) ritat/skrivit på asfalten.
En annan sak som är hopplöst att få tag på numera är pussel. Karolina gillar att lägga pussel, avancerade sådana. DET är lögn att få tag på pussel nu.
Likaså är det tydligen mycket svårt att få tag på målarböcker för vuxna.
In the land of plenty …






Den 15 april är sista dagen man kan lämna in sin deklaration här i US.  TAX DAY! MEN detta Coronaår har man skjutit upp dagen till den 15 juli :-) 








Något barn har ritat Titanic.




OCH ja, detta är det första juliga jag sett under corona.  Ni kanske minns att det finns en rörelse som borgar för att man ska ta fram julgrejer igen.   Som en slags tröst under krisen.  Jag har inte sett en enda julsak hos någon. MEN igår såg jag denna längs min rutt.   Ser bara konstigt ut och skänker noll lugn.  TYCKER jag alltså ...



Jag har beställt en del grejer från Amazon i dagarna. Inget som är coronarelaterat som toa, hushållspapper eller handsprit etc. Inget sånt. Det jag beställde var ett par nya träningsbyxor, en scarf och kronljus.
PÅ detta kommer jag att få vänta ett tag. Inser ju att att de killar och tjejer som kör ut varorna till kunderna har bråda dagar nu. De jobbar häcken av sig och ska ha all cred i världen.
Det som förr levererades nästa dag får man nu vänta på i en till ett par veckor.
SÅ är nya tiden.

In the land of plenty …













DEN här vägen brukar i vanliga fall vara proppfull med bilar runt 8:30.  Rusning.  Nu syns inte en enda bil.  Underligt.  Men ganska skönt.




Men, nu ska jag avsluta det här inlägget och ta helg, trots allt.
I nästa vecka ska jag försöka skriva om lite roligare saker.
Förhoppningsvis kanske det kommer lite goda nyheter till oss alla under helgen.
SOM att man börjar se en nedgång. Ett ljus.   Sånt. VI kan alltid hoppas.





Det här området gillar jag.  Så söta hus.







Ha det så gott, kära ni, ta hand om er och HÅLL er friska!!