Thursday, March 31, 2011

Punctual Yours Truly




    Så blev det åter torsdag.


    Eller, så blev det åter nyfredag som jag envisas att kalla veckodagen.


    Nyligen blev jag så glad då jag såg att någon använde sig av det uttrycket på Facebook. YAY, tänkte jag, ordet sprider sig.


    Egentligen önskar jag att JAG hade kommit på uttrycket Moderskeppet om IKEA också, men det får någon annan ta åt sig äran av. Moderskeppet är ett så HIMLA bra namn på IKEA. Det känns verkligen så då man åker dit. Heder och HATTEN av till den personen som kläckte det ordet!



    På torsdagar brukar jag ibland skriva i punktform. DET ska jag göra idag också.



    • Jag satt på Barnes and Noble igår.Som ni vet gör jag ju det ibland. Jag äter frukost där, läser tidningar och tittar i böcker. Nej, jag snålsitter inte där heller, utan jag brukar oftast köpa med mig något då jag lämnar bygget.


    Igår blev det ett par nya böcker. Vissa gånger köper jag lite Godiva choklad, andra gånger köper jag någon dvd. Jag inser att jag måste göra vad jag kan, dvs gynna B&N, annars kommer att gå som för Border’s. Border’s som snart får slå igen sina portar här in the US of A. Det är tråkigt.


    Då jag satt där på B&N igår var jag omgiven av en massa andra dagdrivare i olika åldrar, men mest och helst hördes ett äldre par i 70-årsåldern. Allt de talade om handlade om sjukdomar, doktorer och försäkringar.
    Precis ALLT!! Det var mediciner, biverkningar, vilken läkare som behandlat vem, vilket akutsjukhus som är bäst i Northern Virginia.
    DESSUTOM hörde gubben lite dåligt så han frågade om och om igen. Ja, det var liksom ingen tysssssst konversation.
    Själv tänkte jag att jag inte bara vill snacka sjukdomar den dagen jag är 75, usch så tråkigt. Ja, det under förutsättning att jag lever tills dess, förstås.
    Gubben gnällde mest, och avbröt sitt sällskap hela tiden med att hans symptom minsann var värre. Ack ja...



    • Tack för alla supergulliga och fina kommentarer i inlägget från igår. Ja, det är otroligt att jag varit här i Washington så länge. Det tycker jag också.
    Som jag sagt förr så trivs jag ju bra eftersom jag kan resa hem så ofta. Jag tror alla gånger att det hade känts annorlunda för mig om jag INTE kunnat åka hem så ofta som jag gör.
    Min värdfamilj flyttade till Colorado ca fem år efter att jag varit deras au-pair. Numera har de pensionerat sig i Maine. Jag har inte träffat dem på väldigt länge. Det skulle vara mycket, mycket, mycket intressant att ses igen, ska jag säga. Anders är 22 år idag. Han tar sin examen från Cornell University i sommar.




    • Allt kanske låter lätt i gårdagens inlägg. Jo, att vara au-pair var lätt, och att vara borta ett år ÄR inte tungt om man trivs och det flyter bra.
    TRO dock inte att det varit lätt att landa.
    Mina svårare år i USA var de tre som följde efter att jag gift mig. DÅ tampades jag med väldigt många olika känslor, och då trivdes jag inte alls lika bra som jag gör nu, eller som jag gjorde då jag var här som au-pair.
    Det är för komplext att skriva om i ett punktinlägg. I nästa vecka kanske jag viker ett inlägg för just det svåra.
    För, inte landar man på någon rosenäng precis då man har utvandrat, tro mig.




    • Att landa förresten?
    Gör man någonsin det?
    Nej, jag tror inte det. Som utlänning kommer man aldrig att totalt förstå alla signaler, seder och bruk. Jag kommer aldrig totalt grabba det språk som INTE är mitt modermål. Visst, jag är totalt flytande på engelska, men jag kan lova er att nyanser saknas. Mer om det också i senare inlägg.



    • The weather fricking SUCKS!! I am so OVER THIS!!
    Jag är galet redo för 18-20 grader NU.
    Jag vill inte ha 6 grader och regn. Jag vill inte ha Wind Advisories varannan dag. Wind Advisories utfärdas då det blåser hårt, då det råder kuling till storm.
    Jag är sjukt trött på sådant efter en vinter då det vimlat av sådana advisories. Jag kan kallt konstatera att våren var mycket längre kommen i slutet av mars i fjol.
    Jag har bildbevis. Se här bara... Jag kan inte se någon direkt bättring heller. Körsbärsblommorna kommer säkert att regna och blåsa bort.



    • Idag har jag svennefrullen här. Lika bra att fixa infor den nu...

    Så här såg det ut den 31 mars i fjol...Jag kollade i dagboken, det var 24 grader varmt och sol den dagen.
    Nu när jag skriver detta (onsdag eftermiddag) är det 5 grader varmt och det faller något slags underkylt regn ute.
    NOG är det skillnad på mars och mars öven här...Jag ser också hur grönt det är på bilden i fjol. SÅ ser det inte ut iår. Oh well, trösten är ATT det kommer!!



    Ha en fin torsdag tillönskas alla!!!

    Wednesday, March 30, 2011

    21 år...

    Igår slog det mig...

    DET SLOG MIG.


    ATT.


    Den 27 mars var det 21 år sedan jag första gången satte min fot i USA. Det var då jag kom hit för att arbeta som au-pair i ett år. Jag for legalt, genom EF-au pair. Aldrig att JAG skulle ha vågat åka olagligt. Nej, inte. Inte snälla, skötsamma Annika inte...



    Vi landade i NYC, på JFK, och jag minns att allt slog mig som så jättestort. Alla blivande europeiska au-pairer tog sedan ett plan upp till Boston där vi alla skulle gå på au-pair skola ett par dagar innan vi skulle slussas vidare över hela USA till våra respektive värdfamiljer. Det var roliga dagar i Boston. Drinkar som vi drack då vi gav 10-25 cent i dricks (vi fattade inte bättre), Häagen-Dasz glass vi köpte och tyckte att DEN var den GODASTE glassen någonsin. SPAN på amerikanska killar och snack om att d e hade VIT t-shirt under sina vita skjortor (TRUE to this DAY). Undran över att så många amerikanska bruttor--med förkärlek--hade vita, tunna strumbyxor (SÅ fult tyckte vi, och det VAR det ju). Förundran över att det VAR som i ”Working Girl”, de (kvinnorna) hade gympadojjor och dräkt på väg till jobbet. Ett ständigt omräknande i skallen från dollar till kronor, sneglande på resecheckar, undran och åter undran över den familj vi hade fått.

    Innan jag tackade ja till min värdfamilj i Rosslyn, Arlington, VA så hade jag tackat nej till två familjer. Jag tackade nej till en familj i Boston, och en familj på Manhattan. Jag minns knappt längre varför jag sa nej till dessa två familjer, men det kändes nog inte rätt.


    Dock, idag är jag glad att jag väntade. Jag hamnade alltså hos en familj i Rosslyn, VA som ligger precis intill DC. Det var så nära stan att jag jag kunde gå över Key Bridge så var jag i Georgetown. Familjen bodde inte i villa, som de flesta av mina au-pairkomisars familjer. Nej, inte heller bodde de i förorterna, de bodde i ett höghus med milsvid utsikt över Washington DC och Potomacfloden. Jag kände direkt då jag träffade dem att vi skulle trivas ypperligt ihop! OCH, det gjorde vi!




    Familjen bestod av mamma Nancy, pappa Allan och baby Anders (som var 9 månader då jag kom). Anders var familjens enda barn, och föräldrarna äldre, 40 och 41. Jag var 24.


    Japp, Allan är svenskättling (farfadern och farmodern), det utan att kunna ett ord svenska. Det svenska arvet gjorde dock att sonen fick heta Anders. OCH jag hade TUR, jag behövde inte prata svenska med babyn! DET uppskattade jag väldeliga, jag var där för att lära mig bättre engelska.


    Jag gillade Washington DC på en gång!


    Föll in i alla rutiner, drabbades inte av hemlängtan under året. Jag skulle ju bara vara borta i ett år, vem har då lust att längta hem? Inte jag.




    Tur hade jag dessutom. JAG hade egen lägenhet precis mitt emot familjens lägenhet. På andra sidan hallen. Jag var den enda av mina kompisar som hade eget, och gissa om jag var poppis eftersom jag hade både egen lägenhet PLUS att jag bodde nästan inne i DC. Som sagt, gångavstånd till Georgetown, och i Georgetown brukade vi hänga. Vi var antingen på Georgetown Park (mallen) eller på någon av de barer som låg efter M-street eller Wisconsin avenue.




    Detta var på den tiden då internet inte fanns i hemmen, ingen vanlig dödlig hade en mobil, ingen hade väl ens hört talas om e-mail. ATT ringa hem till Sveige kostade en halv förmögenhet. Nej, istället var det hederlig gammal brevskrivning som gällde, och det var mysigt och KUL det också. Jag var en fena på att skriva brev, och tyckte såklart att det var så underbart kul. Bilder tog vi, och filmrullarna lämnade vi in på People’s Drugstore, numera CVS. Alltid lika roligt att hämta nya bilder, klistra in dem i albumet och skriva bildtexter.




    OM jag varit au-pair idag hade det varit mobil, blogg, facebook och säkert Twitter som hade varit min kanal. DÅ kunde jag inte ens föreställa mig att det skulle vara såhär teknologiskt och lättillgängligt 21 år senare. DÅ var jag glad när mina kompisar skickade foton till mig. DÅ var jag utom mig av glädje då någon skickade en inspelad kassett med Radio-Stockholm. DÅ var det rena rama himmelriket att få en bunt tidningar med posten (ja, JUST det är det väl förresten än idag). Resten har vi dock vid våra fingertoppar. ALL radio finns, all TV, alla tidningar, all denna underbara teknik.





    Men, inte visste jag DÅ att jag skulle sitta HÄR och blogga 21 år senare. DÅ trodde jag att amerikaäventyret skulle räcka i ett år, och sen skulle jag åka hem till Sverige och fortsätta mitt liv där.




    Åkte hem gjorde jag efter årets slut. Men sedan gifte jag mig med en viss Peter 93, och sen dess räknar jag att jag varit här på heltid. DET är 18 år i år. Aderton år i USA. Tanken svindlar för mig också.




    TUR att jag trivs så BRA. TUR att jag har det bästa av två världar. TUR att jag inte vill byta med någon.

    Tuesday, March 29, 2011

    This Week: A look back. Part 3.

    Good morning out there! Or, good afternoon to all my readers in Europe!


    It is Tuesday again, and I thought I would dig down into my archives of old photograph's. Usually the photo's just lay around in the hard drive of the computer. When does one really take the time to look at old photo's? It was so different back in the day when we all took our analog rolls of film to the photo shop, we got them developed and then we got the hard copies in our hand. It was so fun sitting around watching photographs. I was so good at putting all my photo's into albums. Nowadays, it is a bit different. It is not really THAT easy to look at photo's anymore. TOO bad, it is really TOO bad. I am trying to make photo books ever so often, but I don't make books of all the photo's I take. No, I am not even close to that.



    Anyway, here is a look back on a few pics that I shot with my second digital camera, the Kodak. I really did LOVE that camera.



    In the early summer of 2004. Mother's Day 2004. One of my best friend's in the world, Monika, came over to visit us from Sweden. Karolina and Abby, our neighbor, sold golf balls by the golf course and all the proceedings went to the American cancer society. A neighborhood get-together in 2003 Peter and Karolina in front of George Washington's home, Mount Vernon, here in Northern Virginia. Karolina is Pippi Longstocking at the Swedish Schools end of the year party in 2004.



    In the summer of 2004, my Kodak was NO more. It became history during Independence Day 2004 while we were in DC together with my sister and her family. It broke down. Very SAD. That fall I got my third digital camera, a little Sony Cybershot. I still have that camera, and it has been a good little companion. It is not as good as the Kodak was, but it has lasted 7 years. No, not exclusively, but as a compliment to my bigger cameras. However, it was the one and only camera for me for 2½ years. Karolina in the fall of 2004 Karolina in 2005 after her performance.


    Mother's Day 2005, I was 39 and Karolina almost 9.





    No, no I am not going to bore you any longer. I might post a "part 4" soon, but I don't know when. Yet. Oh well, time for me to hit the trails for my morning walk.



    Have a good one!!

    Monday, March 28, 2011

    Kallare än normalt




    Vaknade till detta igår, men precis som jag trodde töade det bort lika fort som det kommit. Trist såg det ut, likafullt. Stackars alla körsbärsträd och stackars alla magnolior som verkligen står på gränsen till att blomma nu. Det ska bli kyligare än normalt hela veckan. inte kul. Jag tror att alla är så redo för lite varmare temperaturer nu. Alla, männsikor, djur och växtlighet. OCH ni på andra sidan pölen har alla gått över till sommartid nu också. SKROTA!! Nu skiljer det återigen 6 timmar mellan den amerikanska östkusten och Sverige, och sju timmar till Finland.



    Gjorde inte mycket av värde igår. Jag körde Karolina och hennes kompis till en film de skulle se, sedan handlade jag lite och sen gick jag bara hem och läste en rätt hjärndöd bok resten av eftermiddagen. Jo, jag gjorde en god chili till middag, and that was about it. Sorta kinda boring day, if you ask me. Nu blir det PW. Bäst att passa på för i slutet av den här veckan lär det bara ska bli regn och regn...



    MEN, jag önskar alla läsare en BRA start på veckan!

    Sunday, March 27, 2011

    Earth hour

    Uppmärksammade ni Earth Hour igår? Det gjorde faktiskt vi. Det var mysigt. Efter en god och lång middag började vi spela kort i stearinljusens sken. Efter en liten stund kom Karolina hem från bion hon varit på, och hon hoppade in i kortspelet, och vann... Den ungen vinner nästan alltid. Tror att jag ska skicka henne till Vegas direkt då hon fyller 21 så att hon kan dra hem storkovan i poker.

    Saturday, March 26, 2011

    Världens godaste choklad och fredagstemat i april.





    Häromveckan fick jag en chokladask av min goda vän Lotta här i Reston, jag blev så glad. Chokladasken med världens godaste choklad. Godiva slår allt. Det är en ren njutning att äta av den chokladen, mmm...

    Fredagstemat i april står Nilla för.
    Det är dessa ämnen som gäller!

    1/4 Hur långt har våren kommit hos dig?
    Vi hade visserligen vårtecken i april-09, men nu vill jag se dagsfärska bilder från 2011 :-)

    8/4 När jag cyklar
    Brukar du cykla, hur ser din cykel ut och så vidare om cykling.

    15/4 I min trädgård
    Hur ser det ut i trädgården, vilka växter finns där och har du något på gång för i år. (alternativt på balkongen, eller skriv om din drömträdgård.)

    22/4 Påskpyssel och pynt.
    Glad Påsk! Vad har du pyntat med, hur har du dukat, vad äter ni? t ex.

    29/4 På grillen
    Dags för grillning! När och vad brukar ni grilla? Recepttips.

    Friday, March 25, 2011

    Show and Tell: NU

    Fredag!
    Skönt!

    OCH, så är det den sista fredagen i mars. Det betyder att det är Ewas sista fredag som värdinna. TACK, Ewa! Det har varit roliga ämnen.
    I april tror jag att det är Nilla som tar över.

    Nu ska vi prata om NU.
    Just när detta publiceras är klockan 6 på morgonen här. Jag har då varit upp i tio minuter. Vid 6:50 kör jag till skolan.
    Vid 7:05 ses Ingrid och jag för en promenad.
    Senare idag ska jag äta lunch med maken.
    OCH ikväll går vi säkert ut någonstans och äter.

    Nu är det NU.
    Jag får ofta påminna mig om att leva i NUET. Jag har blivit bättre på det med åren. I nuet ser jag alltid till att göra det bästa av det jag har.
    Jag vill inte se framåt för mycket, och inte heller vill jag förlora mig bakåt i tiden. Jag har dock rätt lätt för att göra det.

    Men nu är det NU.
    De bilder ni ser i inlägget är tagna under gårdagen. Så här ser det ut NU. Fast idag, fredag, har de lovat sol. Igår var det molnigt och lite småduggigt till och från. Lördag och söndag blir det nog skitväder. Det talas faktiskt om snö. Men, kommer snön blir det bara lite, lite. Det kommer absolut inte att bli några mängder.


    När jag tog dessa bilder var det NU. NU är NU redan igår...




    Bilderna idag är även rena, rama kameratester för mig...Alla är taget i olika "Creative settings" med min nya Canon. Roligt att helt och hållet hålla sig undan "auto". Bilderna: Svennefrulle, promenad i området med bla magnoliaknoppar och körsbärsblomsknoppar, sist och slutligen är det Karolina som bakar sockerkakor, sugar cookies, till dramaklubbens "bake sale". Karolina bakade dem nästan helt utan min hjälp.
























    Nilla,
    Desiree,
    Annika,
    Anki,(pausar tillsvidare)
    Strandmamman
    Erica
    Saltis
    Anna (möjligtvis "mammaledig" ett tag framöver, ni får klicka er in till den nyblivna modern och se efter)
    Taina (pausar tillsvidare)
    Musikanta
    Maisoui
    Inga-Britt
    Helena
    Olgakatt
    Bejla
    Jenny
    Pettas
    Mrs Clapper
    Lotta
    Ewa
    Victoria
    Malin

    Thursday, March 24, 2011

    Punktbabbel...

    Jaha, och så var det nyfredag, och the weekend is almost upon us...
    Jag har alltid en sådan skön känsla inombords på torsdagar, alltid. Allvarligt talat tror jag att det alltid varit så för mig.

    Idag får det, helt enkelt, bli ett inlägg i punktform. Det kan passa en helt vanlig torsdag i mars.

    • KOLL-KOLL-KOLLA vad jag hittade på World Market igår! Ja, äkta saltlakrits från Holland. Saltisarna från Nederländerna som vi på ”min tid” kallade Hollands Drops. De godiset köpte vi alltid på finlandsbåten. ÅH vi var galna i Hollands droppsen. Ett annat MÅSTE att köpa i båtens tax free affär var Saltpastiller från Danmark. Älskade dem också. Annat saltgodis jag hittade på WM var Katjes, från Tyskland, och dessa har jag ätit förr. Jättegoda!
    På WM finns så MYCKET gott! Det är WM som säljer Guttsta Källa julmust på julen, de säljar mandelkubbar ibland och de säljer Nyåkers pepparkakor i olika vackra burkar HELA året. Kort sagt, jag älskar WM! Dessutom har de jättemycket fin inredning. Man kan säga att WM är som Indiska, minus kläder och PLUS MAT och VIN! Hittade också den supergoda chokladen Ritter Sport som sålde två för två dollar. JEPP, gjutet. Folks, godare än Marabou mjölkchoklad any day of the week, enligt mig alltså.






    • TUSAN alltså att jag lider av fotfobi. Det gör det så svårt för mig att hitta skor under vår och sommar. Igår var jag på DSW (jättestor skoaffär) utan att hitta ett enda par som föll mig i smaken. ALLT är tålöst, och sen är det bara sandaler där hela foten syns. Usch, snuskigt. Jag tycker inte att jag har så fina fötter att jag vill visa upp dem hela sommaren. URK. Andra har det säkert. Jag kan inte kolla in folks fötter och undviker att se på dem om jag kan. Samtidigt älskar jag skor. Förklara det den som kan.

    • Igårkväll (tisdag, THIS is pre-published från onsdag em) hamnade Peter och jag framför BBC America. Där hände det sig SÅ att vi klickade oss in på den brittiska motsvarigheten till ”Halv 8 hos mig” som heter ”Come dine with me” i England. Vad kan man säga? JO, att det svenska programmet är ÖVERLÄGSET!! Jag tyckte det engelska var så jobbigt. Det gick mest ut på att de fick varandra att må dåligt. De var rent taskiga. Sedan fick man inte se hemmen direkt heller. Nej, det var mycket, mycket, mycket sämre än det svenska. Faktum är att det inte ens går att jämföra. Maten var inte ett dugg aptitlig heller.

    • Nu har det blivit lite kallare igen, men det tycker jag är bra. Det gör så att körsbärsträden och magnolian inte slår ut så fort. I helgen hade vi tänkt åka in till DC, men det lär ska regna/snöa och vara kallt. Det känns inte lockande att åka in till stan då. Istället får jag hoppas på att det blir fint nästa helg, och att körsbärsträden blommar som finast då istället.
    Faktum är dock att man börjar se enstaka körsbärsträd som håller på att slå ut redan nu.


    • Alla större festligheter runt Körsbärsblomsfestivalen kommer att vara nedtonade iår. Det pga av situationen i Japan. Japan har mycket stort inflytande över The Cherry Blossom Festival här i DC eftersom det var Japan som skänkte alla träd till DC år 1912.

    • Idag svennefrulle likaså. Trevligt.

    Ha en fin nyfredag så hörs vi imorrn igen!

    Wednesday, March 23, 2011

    Amerikanska fenomen: Dubbelmoral

    Idag tänkte jag återvända till min bloggserie ”Amerikanska fenomen”, och jag tänkte att vi skulle fästa blicken på ett fenomen som är spritt över hela riket.
    Jag tror inte det finns en enda plats i detta land där detta inte existerar.
    Dagens ämne är: DUBBELMORAL.

    Jag skulle nog kunna dra det så långt som att säga att USA är världens mesta land då det kommer till detta fenomen. FAST, egentligen, VAD VET JAG? Jag har ju bara BOTT här och i Sverige, så jag borde kanske inte dra det till sin spets, men det gör jag ändå.
    Ni som bor på andra håll i världen får gärna tala om hur det ser ut med HYCKLERI och dubbelmoral hos er. Om någon av er idag läser från Kanada, eller ifrån Australien får ni gärna tala om hur det är där. Shit, eller ska jag säga SHOT, jag vet inte ens hur det är i England? DO TELL!

    Här i detta land är naket väldigt FÖRBJUDET!! Iallafall om det ska kablas ut över nationella TV-stationer, både kabel och rikstäckande. Det är få tv-stationer som sänder helt ocensurerat, HBO är en av de FÅ kanaler som inte har någon censuring av ord eller ”naket” alls. Men, de flesta andra censuerar alltså. För en nordbo som jag kan det ibland vara så skrattretande, för att inte säga direkt fånigt, att ta del av detta.

    Live-tv, som tex Oscarsgalan, sänder med en ”five to ten second delay” så att man snabbt ska kunna ”beepa” ut fula ord, om det skulle komma några sådana.
    Vissa program är sådana program där det ”beepas”mest hela tiden, i helamerikanska produktioner alltså. Ja, tex Hell’s Kitchen med Gordon Ramsay. Ni vet ju att han svär som en borstbindare, och då är det bara: What the (BEEEEP) are you (BEEEEEP) idiots (BEEEEEEEEEEEEEEEEEP) doing...??
    Jag menar, alla vet ju VAD han säger iallafall. Nåväl, Gordon Ramsay är bara ett exempel av tusen.





    Likaså suddas alla nakna delar ut. Skulle tex en stjärt synas, eller ett par bröst så suddas det omgående. På ”Survivor” (amerikanska Robinson) suddas ibland tom bröstvårtor bakom baddräkter bort.
    SAMTIDIGT är det SÅ noga med att det ska filmas sexigt, och de filmar mer än gärna tre tjejer som duschar under ett vattenfall i MINIMALA bikinis.
    Så är det, sexet finns där hela tiden, väldigt påtagligt i de flesta program, men inte ett fult ord får yppas och ingen stjärt ska få synas någonstans. GUD förbjude!!




    Ja, och så har vi detta med musik...
    Som ni vet finns det ju många låtar där ”fula” ord förekommer då och då. No big deal, right? Nej, VI tycker ju inte det.MEN-- OM det ingår ett ”fult” ord i en sång klipps det bort. De flesta amerikanska artister spelar in två versioner av sina låtar, en version som är originalet, dvs där ALLT får sjungas=the explicit version. Sedan spelar de in ännu en=the cleaned up version. Det är de ”rena versionerna” vi hör på radion in da US. SANT så, det ÄR SANT!!
    På iTunes kan man köpa the explicit version, eller the clean version. Valfrihet, då'rå.
    PÅ CD-skivor brukar det stå PARENTAL WARNINGS på omslagen om låtarna innehåller ”fula” ord.
    Annorlunda va?

    Samtidigt då, så är sex större än allt. Sex säljer LIKA mycket här som på alla andra ställen i västvärlden, om inte MER!! Jag menar, se bara på program som Jersey Shore och annan skit som vänder sig till ungdomar. Inget program är poulärare bland kiddsen än 16 and Pregnant på MTV. SAMTIDIGT som man kan välja bort ALL sexualkunskap i skolan. Genom alla 12 grund och gymnasie-år.

    Ja, suck...
    På den radiostation jag lyssnar på om morgnarna då och då handlar nästan allt om sex, men inte får programledarna ens säga SHIT, för då kan det gå illa! Alla låtar de spelar är the cleaned up versions—naturligtvis. Samtidigt som hela deras lyssnarskara gjutet köper the explicit versions. PÅ SAMMA radiostation pågår nu en tävling, i äkta amerikansk hycklerianda, den heter ”2011 M**I**L**F Madness”. Ja, milfar alltså som står för ”Mothers I would like to ”F**K”. SAMMA station har även lottat ut nya tuttar till ”bäst behövande”.

    Tror ni denna dubbelmoral har blivit vettigare och mer lättförståelig för mig genom åren? Svar: NEJ!
    Tvärtom, den ringer allt falskare för varje dag.
    Jag kommer aldrig att vänja mig vid hyckleriet i detta land vad gäller DETTA.
    Skulle önska att det skedde en snar förändring, men jag ser inget sådant vid horisonten...

    Tuesday, March 22, 2011

    This Week: Open letter to the winter that has just left us...

    Dear Winter,

    Now when you are no longer official I thought I would write you a little letter.
    You know that I Love you.
    You know that I absolutely love your snow.
    You know how I love the cold weather!
    You also know how I love the dark days.
    I really do!

    Winter, when it is your time of the year, I would be SO happy if you would DELIVER the goods! This year you snubbed me, and other DC snow lovers, SO BAD!! What was up with that?
    How come you dumped snow everywhere else BUT DC?
    That was NOT very fair of you. I certainly hope that you will serve up a better WINTER next year. If you don’t deliver the white stuff by the masses, then I might stop loving you. DO you hear me?
    As I said, YOU got them slammed in Baltimore (HELLO it is 40 minutes from DC), they got slammed in Philly (less than two hours away). YOU REALLY slammed them in New England and in New York.
    WHY did you leave US OUT? OK, you gave us ONE snow storm that turned out pretty good, I give you that. ONE! BUT!!
    YOU even dumped loads of snow south and west of us. WHY did you feel like we had to be in a “pocket” all winter long?

    OK, ONE thing you DID deliver was cold temperatures; thank you for a colder than usual winter. I really appreciate your kindness in that regard.
    As a Nordic girl I do love the cold, I actually thrive in it.
    Winter, do you know that I love walking in super cold temperatures. SO does my mom. She was out walking in Osthrobothnia when it was -32 degrees Celsius, and loved it. In case you don’t know the Centigrade scale -32 C equals -26 on Mr. Fahrenheit’s scale. All right, OK, those ARE ICE cold conditions, I give you that. BUT, as long as it is not windy it is totally fine. I forgot to mention that I also really like to walk in falling snow; I guess I really love to FEEL the elements.
    But, as I said, you did give us cold days and cold nights. Thank you for that. I rather have the weather colder than normal than milder than normal. Yes, indeed.

    Winter, I miss a winter phenomenon here called RIMFROST in Swedish. Let me check the name in English real quick---OH yes—it is called hoarfrost or white frost, according to my dictionary. How come we never, ever see it in this area? It is among one of your most beautiful winter displays.
    Can you get us that for next year, please?



    This is white frost, and it is lovely! The pictures are taken in Sweden, Christmas 2009.




    Anyhow, I love you, even though I am VERY disappointed in you this year.
    Please put on a better show for 2012. Now, I want to send you OFF north (or maybe I should send you south, that is probably more right. Hit the road to south of the equator now). I do NOT want to see you again until December. NOW you can send in your sister, the spring.

    Sincerely,
    Yours Truly

    Monday, March 21, 2011

    Vårdagjämningen...

    ...kallas här för "first day of spring" och det är idag (egentligen bröt våren in igår klockan 19:21 av alla tider!).
    Härligt!
    Jag tänkte visa er lite bilder från helgen. Lite blandat.
    I fredags hade vi 26 grader varmt, det blev nästan lite väl "pustigt" sådär på en gång. I lördags var det 17 grader och igår, söndag, var det 11 grader.
    Nu i veckan ska det bli regnigt och kallare, men det gör inget. På våren ska det ju regna en del.

    Så här ser det ut nu här!














    Igår, söndag, hade Karolinas teatergrupp föreställning på Washingtons allra finaste privata flickskola, årskurs 9-12. Skolan heter Madeira School och ligger i McLean, Virginia. Den ligger högt upp på Potomac flodens strand och har en utsikt som inte är av denna värld!

    Jag baxnade nästan då jag såg utsikten. SÅ fantastiskt vackert. OCH ännu vackrare är det ju då våren nått lite längre än den har nu. Det är bedövande vackert på hösten också. Det var första gången jag såg Madeira skolans campus. Ja, vad kan jag säga? IMPONERANDE. Föreställingen gick fintfint också, till vår stora glädje...



    Utsikt mot Washington DC hållet...

    Virginia på den vänstra flodbanken, Maryland på den högra...

    Så sagolikt vackert...Vi såg flera kanotister som paddlade mot strömmen. OCH en massa stora rovfåglar som kretsade över floden.




    Synd att vinterns färger fortfarande regerar landskapet. Men, snart är det slut med den saken!!