Friday, February 29, 2008

Show&Tell: Med eller utan. Och, lite för korta byxor...

Veckans fredagstema är "med eller utan".
Med eller utan? Vad göra av det temat? Det är ju nästan lika svårt som förra veckans uppgift, siffror!
Inte har jag haft mycket tid att grubbla över veckans ämne heller, så det får bli det som för tillfället är mest uppenbart i detta hus. Just nu är det kärleken till marshmallows, alla är vi lika förtjusta i detta vita skumgodis. Ena sekunden är skålen full MED marshisar, nästa sekund är det en skål UTAN marshisar. So there:













******

Har ni tänkt på att nästan alla amrisar klär sig i LITE för korta byxor?
Jag noterar detta jämt och ständigt eftersom jag, ibland helt omedvetet, kollar in folks kläder.
Det kan komma en tjej så snyggt klädd i en kostym av bra snitt, snygga accessoarer, snygga skor, men så är byxorna en anings för korta, och då drar det genast ner hela intrycket och ramlar från en nia eller åtta ner till en femma.
Varför har amrisen så svårt att köpa byxor i rätt längd?
Detsamma gäller män, ofta ser man män i kostym med liiite för korta byxor. Jag blir galen.

Samma sak gäller jeans. Men värst är det nog med sk "khakis" i Dockers stuk. Folk som klär sig i detta plagg misslyckas närapå jämt. Först har vi då gubbvecken på byxan, helt FEL för samtliga, för SAMTLIGA: TAKE NOTES!! Ofta är byxan högt skuren, sedan har byxan ofta slag, OCH för att kröna verket är den lite för kort så att man kan se hela skon och en bra bit av en prickig/blommig/rosa/randig strumpa.

Amrisar, det är inte svårt att köpa braller som har rätt längd, jag lovar!! Om ni nästa gång köper byxor i rätt längd så kommer en fördom genast att spolas ner!
Detta är något av en "pet peeve" för mig, och som ni märker har jag inget bättre att skriva om så här på fredagen. Nu fick ni ta del av mina byxtankar också, haha!

Ha en jättefin fredag allihopa!!!

Thursday, February 28, 2008

Kallt och soligt (bara roligt?)

Igår var jag då iväg och klippte och slingade mig!
Och en del av er ville ha lite före-och-efter bilder.
Jag är ganska nöjd, men gillar inte att frisören rakblåste håret. Det blir så platt då, eller också är det så att jag inte alls är van att se mig själv i rakt hår.
Men, som vanligt gjorde denna Susan ett toppenjobb. Susan som försvann ur mitt liv för sådär en tre år sen. Då lämnades jag vind för våg letandes efter en ny frisör, och jag hittade en också (till slut) som jag tyckte om, och som jag gick till, under ett par år. Sen drog den frisören sin kos, och jag stod på bar backe igen. Jag gick tillbaks till salongen där Susan jobbat och tänkte att jag fick ta någon annan frisör därifrån. DÖM om min förvåning när dom säger att Susan är tillbaks!! Hurra! Yippey!! Jag tror att hon blev nästan lika glad att återse mig också! Det är ju så skönt när man redan känner varandra.


FÖRE---Ja, ni ser ju hur långt och slitet håret var. Jag hade det ALDRIG utsläppt utan alltid i hästsvans eller uppsnurrat på skulten. Usch, inte kul alls. Jag hatade det nästan när jag klippte av det.




EFTER---Den högra bilden är tagen alldeles nyss efter en natts sömn...hehe. Den högra bilden från igår.
SÅ, ser det ut nu iallafall, vare sig jag vill eller inte...


Kallt och soligt ja...
Idag blir det PW med Ingrid. Kanske synd att kalla det PW eftersom takten inte direkt är power. Vi kan kalla det en social walk istället, och det är ju inte helt fel det heller. En prommis upp till Starbucks, och sen hem igen...ska kolla stegen och kilometerna på rundan. Starbucks hade förresten stängt samtliga butiker i tisdagskväll i tre timmar!! ALLA baristas fick då en intensiv kurs i att hur lära sig göra bättre lattes, espressos, macchiatos...you name it. Tydligen har det dalat där ett tag. Jag har inte märkt någon skillnad, men å andra sidan springer jag ju inte på Starbucks varje dag. Förresten har kaffekedjan fått konkurrens grande av Dunkin Donuts. Dunkin lär numera servera dom allra bästa kaffedrinkarna. Tyvärr har jag ingen Dunkin i min omedlebara närhet, så därför blir det sällan och aldrig en latte därifrån.

Här är det KALLT...
Önskar er en fin torsdag!!!

Wednesday, February 27, 2008

Mer om musik

Listan igår inspirerade mig att skriva ett inlägg om musik, och hur viktig musiken är i livet.
Visserligen tycker jag mycket om tystnad, och jag blir tokig av att ha musik på som bakgrundsmusik HELA tiden. Men ibland är det bara SÅ bäst när jag sätter in min iPod i högtalarna och musiken strömmar ut. Jag tycker verkligen att musik lyfter, och så blir jag så berörd av stämningen.

När jag är ute och går min PW eller med stavarna så är iPoden ett MÅSTE, såvida jag inte har sällskap. Då drar jag upp volymen så att det nästan dallrar i skallen (Jooo då jag VET att det är farligt för hörseln), jag tycker att man får en sådan extra kick av bra musik när man går, och när man tränar på gymmet. När jag städar här hemma MÅSTE bra musik spelas under tiden. Vad vore egentligen livet utan musik?
Eftersom jag listade fem sånger som jag kan sjunga utantill igår så fastnade en del av sångerna i skallen på det där klistriga sättet att dom inte VILL släppa taget, ja ni vet vad jag menar.

Igår satt jag också och sorterade bland cd-skivorna och så fick jag syn på en dansbands-cd som jag fick en gång med anledning av en av låtarna på den cd:n. Vilken låt var det? JO, "Leende Guldbruna Ögon" med Vikingarna. Naturligtvis smällde jag in den i CD-spelaren och snart tonade Vikingarna ut genom vardagsrummet, och jag SJÖNG med för allt lungorna höll! Alltså, pinsamt som det ÄR, men jag gillar den låten :-) OCH den för med sig vissa minnen...
När jag gifte mig 93 ordnades möhippa för mig av mina kära svenska, gamla vänner. Det blev en 24-timmars resa med Athena till Åland, och tjejerna hade en deal med dansbandet ombord att jag skulle SJUNGA just "Leende Guldbruna Ögon" under dansen i baren senare på kvällen. Sagt och gjort, det gjorde jag!! Och det var KUL, men svårt! Och folk dansade! Mina kompisar stod nedanför scenen och jublade! Jag var ju INTE helt nykter, kan jag ju säga, hehe...och TUR var det. Jag var iklädd svart avklippt klänning, klänningen var avklippt med nagelsax. Jag hade rosa ankelsockor i silverskor, stor hatt på huvudet, grönt brett skärp om midjan och en stor målarpalett runt halsen...SNYGGING!!!
Sen när jag gifte mig spelades "Leende Guldbruna Ögon" cd:n under dansen, och då dansade jag med min mormor för hon ÄLSKAR Vikingarna och Christer Sjögren. SO, needless to say, är den min "skäms låt" som jag ändå GILLAR!!



Men den andra låten som fastnade i mitt huvud igår, och som jag kan utantill, var "Autumn Leaves", och den är ju en sann gammal klassiker med en text som går rätt in i hjärtat, och en melodi som är melankolisk och SÅ vacker. Helst hör jag den sjungas av Eva Cassidy. Eva Cassidy med sin klockrena stämma, en stämma av guld. Eva som dog alltför ung i cancer, bara 33 år. Eva kom från Washington DC, och hon uppträdde på olika musikställen runt om DC, men tyvärr såg jag henne aldrig live. Jag liksom så många andra fick upp öron och ögon för henne först efter hennes död. Men hennes röst lever kvar, och jag äger åtminstone tre av hennes cd-skivor. Lyssna och njut...



IDAG ska jag klippa och slinga håret!! Äntligen!!!
Önskar er alla en jättefin onsdag!

Tuesday, February 26, 2008

Tuesday II: Annika Goes Nostalgic Yet Again!!

Guys!

Do you remember this kick-ass good-as-anything-song from the GOLDEN 80's!!??? I loved, loved, loved, loved it!!! And today I found it on youtube. Hey, isn't Youtube the best! You can find almost anything there! Since I am a song and music nerd youtube is like a golden treasure!!

This song brings back memories...And needless to say I am downloading it on my iPod as SOON as I can!
Oh, and no wonder it is a gay-anthem, haha! This song ROCKS!! Enjoy!!

This Week: A Me-Me

It’s been a while since I've been posting a list on a Tuesday entry. SO, now it is about time to run one! Originally this list is from Millan in England's blog, posted in Swedish there, but I've translated it. So here it goes. Read along!



What did you do ten years ago?
Karolina was not even two years old. I was busy with her. I was also busy looking for other mothers with little kids that we could hang out with. Went to several Gymboree classes, and we were members of a play-group. We traveled to Sweden both in the summer and in the winter.
I also started Weight Watcher’s and I did lose 30 pounds (12 kilos) there. Now Weight Watcher’s is a way of life. I think I’ve come to learn the program perfectly. And now I am on it again, just by myself, not in a group.



What did you do one year ago?
We were skiing in Snowshoe, West Virginia.

Five of your favorite snacks?
Fruit, pop-corn, cheese, candy (Swedish candy in particular) and crackers.


Five songs you know by heart:“I love you just the way you are”, “We’re all alone”, “That’s me”, “Both sides now”, “Autumn leaves”.
I know many, many songs by heart, both in Swedish and in English.



Three bad habits:
Impatient, unorganized, TV-junkie

Five things you like to do?
Write, read blogs, read books, have good conversations in good company, be in our summer house.

Five things you would never buy, or get dressed in:
Botox injections, a big bulky china cabinet, thigh high boots, skinny jeans (stuprör), pajama pants to wear out in public.


Five favorite things:
My laptop, my camera, my books, my TV, my house and my car

Four things you are scared of:
To get seriously sick, to lose a loved one, ghosts (I know, very childish, but I believe),
To lose my life as I know it.

Three things you look forward to:
Summer vacation, the “Sex and the City” movie (YAY), and to write more.

If you feel like writing your own list; go ahead!!
Just let me know and I will come and take a look (for sure)!!!

Now I and my pedometer are ready for Nordic walk. I wonder how many steps it will be today. And how many kilometers?
Have a very good Tuesday!

Monday, February 25, 2008

Tittade ni igår?

Orkade ni hålla er vakna igår? För att titta på Academy Awards, Oscarsgalan?
Jag vet ju att den gick mitt i natten hemma, så om jag vore er hade jag SOVIT!! Här började galan klockan 20:30, men då hade man sänt från röda mattan i tre timmar innan på bla E-Television. En enda härlig orgie i vackra klänningar, otroliga håruppsättningar och pinsamma reportrar!

Vad tyckte jag då?

Sötast: Anne Hathaway
Anne Hathaway

Jobbigast: E-television.

Snyggaste manfolket: George Clooney (alltid)

Pinsamast: Ryan Seacrest (det vred och bände inom mig när han ställde sina jobbiga och pinsamma frågor till skådisarna)

Vackraste klänningen på hela galan: Helen Mirren
Helen Mirren.

Elegantast: Hilary Swank
Hilary Swank var elegantast, trots att svart var färgen på klänningen.

Maffigast hår: Heidi Klum


Mon dieu! Så tjusig man kan vara!!! Heidi Klum!

Borde haft hjälp av en bättre stylist: Ellen Page

I akut behov av en bättre stylist: Ellen Page.

Snyggaste gravida: Cate Blanchett
Cate Blanchett, alltid lika elegant och ståtlig.

Årets "Jag har valt att klä mig i svart sopsäck": Tilda Swinton

Tilda Swinton, kanske i ännu mer behov av en stylist...jamen PLEASE...

Det var årets gala det, och storslam tog "No country for old men" så den får man nog ta och se!

Idag är det vanlig måndag igen, så det är bäst att jag sätter lite fart eftersom jag är värdinna för Svenne-frullen, så det duger inte att sitta här och surfa efter gårdagens klänningar på internet, hehe!!

Ha en fin måndag önskar jag er alla!!

Sunday, February 24, 2008

Söndag

God morgon!

En vacker, solig morgon i Washington idag, och det känns trevligt efter dom senaste dagarnas gråväder.
Vi var på bio igår och såg den romantiska komedin "Definitely, Maybe", och vi tyckte alla tre att den var riktigt bra, och söt.
Som jag nog har sagt tidigare så är det roligt att man kan gå och se alla möjliga sorters filmer med Karolina numera, att vi inte endast är hänvisade till barnfilmer.
Finaste biografen i vårt närområde ligger i Tysons Corner Center, en stor mall. Ja, ni har ju hört mig prisa den "mallen" förr---Bäst i test :-)))
MEN, problemet är att på helgerna är det så mycket folk där att det är vidrigt. Vi hittade ingen parkeringsplats utan parkerade istället på Peters jobb, i deras garage. Det är ingen stor sak eftersom Peter jobbar tvärs över gatan från Tysons.
Vi åt middag på Brio, som är en helt OK italiensk restaurang. Filmen var utsåld, men det gjorde ingenting eftersom sätena är så breda och man har så mycket rum för benen. Najs med "stadium-seating", helt klart!

Och ikväll är det ju Academy Awards! Härligt! Det är alltid så kul att sitta och gotta sig åt hur folk ser ut, kritisera en hel del (of course!!! ;-), who can RESIST??? ), rosa en del och bara se, och höra, allt och alla!
Ska ni titta?
Antar att det är LIITE sent för er i den kalla nord att se det direkt. Men familjen B, på den amerikanska östkusten, ska slå sig ner och njuta av spektaklet!

Ha en fin söndag allihopa!!

Friday, February 22, 2008

Några tankar, och så Show and Tell: siffror och nummer.

Först och främst TACK för alla engagerade kommentarer nedan i inslaget om tv-programmet. Det finns mycket att diskutera, och det föder heta känslor. Alla ni som kommenterade skrev så mycket tänkvärt i långa, initierade kommentarer! TACK!!
Förmodligen kommer diskussionen att forsätta i framtida inlägg.

Idag har iallafall skolan i Fairfax beslutat att hålla stängt pga vädret. Under natten har en isstorm dragit in. Det är svårt att säga hur halt det är ute, men från mitt fönster ser det inte ut att vara annat än regn som nu faller.
Jag har tid för klipp och sling klockan 12! OCH jag undrar så om jag kan köra upp till Reston Town Center då, eller om jag måste ställa in besöket. VILL inte ställa in, har inte blivit slingad sen i juni, och klippt sen i april! Så mitt hår är ett enda långt skatbo.
Men en "snödag" är det för skolorna, utan snö, och skolledningen kommer att få skit för detta, det är då säkert, av arga och upprörda föräldrar som tvingas stanna hemma från jobbet nu. Inte lätt, inte lätt alls...

Show and Tell: siffror och nummer.



Siffror och nummer tillhör inte mina bästa vänner. Jag är dålig på att räkna, usel på matte, vill bara lägga ifrån mig ett papper med siffror så fort jag ser ett, får andnöd när jag ser Excel spreadsheet...
Nej, siffror och jag har aldrig kommit överens. Därför var det svårt för mig att klura ut dagens show and tell.
Hjärnsläpp grande.
Men, vi spelar ju lite "Chicago" då och då, framförallt på somrarna, men även under resten av året. Min dotter är född korthaj! Hon slår vuxna i poker och Chicago, hon kan sina tricks. Hennes mamma är ingen korthaj, men hon har "tvingats" lära sig spela poker och Chicago, och numera tycker även Karolinas mamma att det är rätt kul. Fast, hon vinner sällan...
Så, håll till godo...ett fyrtal...alla andra åker ner på noll...spelet är över...

Ha en fin fredag allihopa!! Hoppas ni ska slippa halka omkring där ni bor!!

Thursday, February 21, 2008

Icke Godkänd...

När jag skriver detta har jag precis suttit och tittat på den nya svenska dokumentären om klass 9A på Johannesskolan i Malmö på svt.se.
Och ja, vad kan jag säga? Vad finns att säga? Är det verkligen så här illa?
Enligt programmet har svenska grundskolan varit i utförsbacke i tio år för att nu ha nått en ”all time low”.
Programmet var intressant, och så deppigt. Niorna på skolan har inga baskunskaper...Man vet inte var London ligger, man kan inte skilja på singular och plural. En del vet inte ens att dom tittar på en karta utan dom ser bara ett papper med olika färger.
Enligt en av klassens lärare är detta inget ovanligt inom Sveriges grundskola idag, hon var inte ett dugg förvånad. Snälla, säg att det inte är så!!
Skolan vi får se i dokumentären är en av de sämsta i Sverige, den ligger nia från botten. 60% antas inte till någon gymnasieutbildning utan hänvisas till det Individuella Programmet.
Här märker jag att jag egentligen inte längre VET något om svenska gymnasieskolan. När jag gick på gymnasiet var det 2, 3 eller 4 år som gällde. Numera TROR jag att alla utbildningar ligger på tre år. Alltså vet jag inte vad det betyder att hänvisas till ”det individuella programmet”, men enligt tv- programmet är det som en fortsättning på grundskolan. Har heller ingen riktig kläm på det nya betygsystemet i Sverige. När jag gick i skolan var det skalan 1-5 som gällde.

Men, det som märks, och som är så uppenbart, är HUR ILLA STÄLLT det är!
Varför i hela fridens namn har Sverige kört sin skola i botten? Vems fel är det? OCH varför kan den inte byggas upp på ett vettigt sätt igen?
Jag undrar också varför man inte kan ta lärdom av Finland, som har dom bästa skolorna i världen? VAD stoppar Sverige från att söka kunskap där? Ta sig an deras modell? Alltså, jag fattar ingenting.
Visst, när jag gick i skolan var det inte guld och gröna skogar heller, under det flummiga 70-talet till mitten av 80-talet, men nog var det BÄTTRE då än vad det är idag.
Jag blir helt paff när jag ser hur musikläraren försöker få igång klassen med att sjunga och spela bara för att få allt sabbat av att en massa elever som råflabbar. Eller SO-läraren som försöker förklara något medan ungarna i klassen går omkring som dom vill utan att lyssna på henne alls.
Fy fan, rent utsagt. Jag blir så förbannad!

Borde inte svenska skolan börja inse att det är dags att införa betyg i ordning och uppförande igen? Och inte om fem år utan NU, NU, NU!!!
In med betygen från första klass, eller nej, in med betygen från ”sex-års”...Ge betyg åtminstone två gånger om året. Följ GÄRNA den modell som råder i Fairfax County, VA USA (där jag bor) här ges betyg i prestation OCH bemödande FYRA gånger om året! Och ingen river upp himmel och helvete för det.

Noll tolerans skulle kanske också vara att önska ibland? Varför ska en elev kunna råflabba en lärare rätt i ansiktet utan att det ska få konsekvenser?
Jag är faktiskt ganska upprörd när jag skiver detta, och imorrn innan jag lägger ut det på bloggen, kommer jag att läsa igenom det här för att se hur jag känner då. Men just i skrivande stund är det precis så här jag känner...
Hur har det kunnat bli så fruktansvärt dåligt??? Jag känner mig helt matt.

Iallafall, nu ska ”Klass 9A” få undervisning av ett handplockat ”dream team” bestående av Sveriges bästa pedagoger. Dessa pedagoger ska resa denna klass från botten till höjden. Målet är att klassen ska placera sig bland Sveriges tre bästa klasser i dom nationella proven innan dom gått ut nian. En utopi? Ja, det verkar inte bättre. Jag förstår inte hur detta ”dream team” ska kunna lyfta fram den här klassen som inte har någon grund alls att stå på. Som inte kan det enklaste, enkla...
Men, det ska bli intressant att få följa dokumentärserien som spänner över tretton avsnitt.
OCH, jag hoppas verkligen att dessa lärare lyckas!

Jag skulle också vilja se en motpol till ”klass 9A” från en andra grundskolor i Sverige, från skolor som inte alltid är problemskolor, ett snitt över dagens skolor, ett snitt av dagens nior. DET skulle vara riktigt intressant . Bilden som ges? Är den månne lite skev? För enligt detta progam är svenska skolan ICKE godkänd.

Wednesday, February 20, 2008

En läsupplevelse!


Häromveckan, när jag var på Barnes and Noble föll min blick på en bok som genast pockade på mitt intresse.
Jag lade beslag på ett exemplar på en gång. JAG hade aldrig hört talas om boken förr, eller författaren. Så, vilken bok är det jag talar om? Jo, "Random Family" skriven av Adrian Nicole LeBlanc.

Boken är ett dokument över fyra Puerto Ricanska tonåringar som växer upp i de allra fattigaste delarna av the Bronx i NYC. Författaren följde dom under 16 års tid och det är ingen vacker bild som målas upp av droger, tonårsmammor, wellfare, fattigdom, kackerlackor och råttor...OCH lotten att ha blivit född Puerto Rican i the Bronx.

Jag har sträckläst bokens 409 sidor med fascination. När jag lagt ifrån mig boken har jag haft mycket att fundera över, och den har inte velat släppa taget. Varför gör bokens unga sina val? Varför blev det så att två av bokens fyra huvudpersoner spenderade, och spenderar, så mycket av sina liv i fängelseceller runt om USA? Varför kan inte samhället göra mer för dessa ghetton, och barnen som växer upp där?
När jag har tagit tåget till Connecticut från Washington så åker man igenom de allra värsta slumområdena (i Baltimore, Philadelphia, Wilmington...OCH NYC). Det är som att få en handduk i ansiktet, och man kan inte slita blicken ifrån dessa bortglömda gator hur gärna man än skulle vilja. När man lämnat det mesta av Manhattan och är på väg norrut så passerar tåget the Bronx, och den synen är hemsk. Misären så totalt påtaglig, hyreshus som är helt fallfärdiga, byggnader som blivit igenbommade av staden, misär, misär, misär...och här lever folk, här föds barn, här dör gamla hela tiden, dag ut och dag in. Där pågår livet, så långt ifrån våra liv som tänkas kan. Att födas fattig i storstädernas ghetton i USA är en biljett rätt in i en värld av misär och droger. Allra oftast. För att ta sig därifrån måste man vara något av en mindre superhjälte.

Boken ger inga svar, den inger inget hopp...Den är ett dokument över den tid vi lever i...OCH ändå ber jag er att läsa den!! FÖR, den ger en förståelse för dessa människor som man kanske annars ser ner på och TYCKER att dom visst kan skapa sig ett riktigt liv, rycka upp sig. Inte så lätt, kanske...

Adrian Nicole LeBlanc är min nya idol! Vilket dokument hon har fått ihop, vilket sätt hon har att skriva på, hon drar oss in i the Bronx från bokens allra första mening. Utan den allra minsta försköning.
Och grejjen är ju den att det är inte bara i the Bronx dessa öden utspelas. Nej, ta vilken amerikansk storstad som helst, se slummen, och där finns människor som har det ännu värre än dessa fyra människor. Det är lätt att glömma, och det är alltför lätt att blunda...
Vet inte om boken översatts till svenska, men jag ber ändå alla att läsa den! Det blir en sann upplevelse, och en sann omskakning!

Tuesday, February 19, 2008

This Week: For the Love of the Ballet...

I love ballet...
Not to dance it myself. Not at all. OK, I did take ballet classes as a teenager but I lacked the talent, and the body, to become a dancer myself. Nor was it ever my ambition to become a dancer, never. Instead I am a fan of it. BIG time!!
When I lived in Sweden you could find me at the Royal Swedish Opera House in Stockholm several times a month!
I knew every single dancer in the Swedish Royal Ballet. My friends and I knew them all.
I think I’ve seen “Swan Lake” about 40 times in my life. I’ve seen all the five staples of the classical ballet several times:
Swan Lake
Swan Lake

Giselle
Sleeping Beauty
The Nutcracker
Coppelia.
I’ve seen them all, countless times, and it’s been a joy…EVERY SINGLE TIME!!
Unfortunately it’s been less of the ballet since I moved to the US. I really don’t know why because it’s not that we are lacking the arts here in the DC-area. Sure, I’ve been to the Kennedy Center several times and I’ve seen the American Ballet Theatre, Washington Ballet, Joffrey Ballet and San Francisco ballet a few times.
I love classical ballet more than any other form of art in the world. It is with the greatest excitement I watch a performance.
Now I own a numerous amounts of ballets on DVD’s and I watch them whenever I feel like indulging myself in the beauty it creates.

Onegin


When living in Sweden, as I said, I knew how all the dancers looked, I knew of all their strengths and weaknesses’. I knew who the best ballerina was in Manon --(Anneli Alhanko), Giselle (Madeleine Onne), Swan Lake (Johanna Bjornson). I was an expert, and not only me, my three best friends were just as knowledgeable. IT was our number one interest!
And it never really left.

Eventually I’d found my favorite choreographers, like John Cranko and Kenneth McMillan.
I still think the ballet “Onegin” (Cranko) is the number one ballet in the world. That is by far my favorite ballet. And of all McMillan’s ballets I love “Manon” the most.
The classical ballet leads into the classical music, and thru the ballets I’ve learned to love classical music as well. Needless to say Tchaikovsky ranks high on my list, the same goes for Adolphe Adam (yes he composed more than just “Oh holy night”), Claude Massenet…The list goes on.

My favorite sit-back-enjoy-just-as-it-is-movie is “Center Stage”. I think that is one of the best movies about ballet ever. I can watch it anytime; I never get tired of it. It sorts of goes hand in hand with “Sex and the city” on my “always-the-best-list.”

What can I say, I am forever a ballet nerd, and I’ll always miss the Opera House in Stockholm! That building built my love for the fine arts. Oh, and opera? I don’t love it, but I don’t hate it either. I’ve seen quite a few of those, but they will never ever compete with the classical ballet…


Manon

So with this I wish you a very good Tuesday! I am about to embark on a nordic walk, despite the leg problems...wish me luck!

Monday, February 18, 2008

EFIT

Igår söndag den var det EFIT igen, och jag hoppade på, som jag brukar.
Nu kan ni hänga med och se hur min söndag blev!


Runt 9:00.
Dags att äta lite frukost. Detta är verkligen en typisk frukost för mig, knäckebröd med skinka och te.
Är uppe lite senare idag. Det är ju, trots allt, söndag...


Runt 10:00.
Kollar mailen...Jaha, påminnelse från Disney. Vill man beställa bilder från resan är det dags att göra det NU!! Disney World har ju fotografer överallt i parkerna. Alla som ska åka dit bör utnyttja det! När man kommer hem kan man se se bilderna på nätet, och köpa dom bilder man vill ha!


Kl 11:00.
Kleenex-askar står lite överallt i mitt hus. Bra om man är lite snorig, och det händer ju ofta på vintern.
Den här bilden är tagen i mitt gästrum.


Kl 12:00.
Utsikten från vår sovrumsbalkong är alltid lika härlig. Jag älskar min utsikt! I alla väder, och under alla årstider.



Kl 13:00.
Lunch på matbutiken, Wegmans. Wegmans är den finaste matbutik jag någonsin har sett. Den har ALLT, och är jättestor. Här äter vi lunch eftersom Wegmans även serverar en massa olika varma och kalla lunchrätter. Utsikten är över sushidisken och bageriet. Kan tillägga att butiken var proppfull med kunder, proppfull. Veckohandling blev det ändå...


Runt 14:30.
Äntligen har vi handlat klart och kan åka hem. Om ni tittar noga kan ni se Peter komma släntrande över gatan...:-)



Runt 16:00.
Jamen självklart hade vi glömt något på affären. Jag åker ut för att köpa det vi glömt på "min" Safeway. Där var det väldigt lite folk idag


Runt 18:30.
Sorry, här glömde jag visst att plåta eftersom jag lagade middag; Singapore street noodles, supergott. Det enda ni får se härifrån är efterrätten, amerikanska blåbär---BÄST!! Det är dom godaste blåbär som finns, smask!!


Runt 19:30.
Finalen i American Gladiators. Gillar "Gladiatorerna". Men nu är det slut för denna säsong.

alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5168310999140586706" />

Runt 21:00
Dags att motionera fjärrkontrollen. Vad finns mer att se på dumburken?



Runt 22:30.
Läggdags, men först ska dagbok skrivas, och sen ska en bra bok läsas!!
Godnatt!

Idag är det helgdag för stat och kommun, President's Day. Karolina är ledig från skolan, men Peter jobbar såklart...OCH varmt ska det bli; uppåt 2o grader, och jo, det är mycket ovanligt för årstiden!!

Önskar er alla en bra måndag!!

Sunday, February 17, 2008

Out of the loop...

...När man sitter så här på andra sidan Atlanten är man liksom avskuren från all populärkultur därhemma. Det hjälps liksom inte att man har internet, radio och att man numera kan se ALLA tv-program, man är ändå avskuren och hänger inte rikigt med.
Igår var det just en sådan dag då man INTE hängde med...
Det var ju Melodifestival ju!! Halva Sveriges befolkning, och kanske mer därtill, satt fastklistrade framför rutorna för att se MELLON!!
Här var ju fallet ICKE sådant. Dels ställer tidsskillnaden till det, och dels känns det så "off" att sitta här och glo i sin ensamhet. Hela Melodifestivalen, och allt därtill, ska ju ses i ett initierat sällskap! Och i det sällskapet kan man sedan kritisera och garva och ge komplimanger så mycket man vill, framförallt kritisera, haha!!

Jag saknar det där självklara svenska, att det liksom bara tas för givet att man ska se festivalen! Frågan är bara hos VEM? OCH vad man ska äta och dricka till jippot. Festivalen blir en självklar snackis i dagar efteråt.
Jojo, jag kollar naturligtvis in bidragen som förlorat på Svt.se, och Youtube kan man alltid lita på, där ligger alla bidrag som gått vidare till finalen. Men, ändå: jag är OUT of the LOOP, big time!!

Igårkväll var Peter och Karolina på basketmatch och jag passade på att ha en chick-night i min ensamnhet. Jag smällde in "Melodifestivlalen 50 år" i dvd-spelaren och skrattade och mindes tillbaka. Min familj kom hem medan jag ännu tittade på dvd:n. Karolina försvann ner i källaren med grannflickan, men Peter slog sig ner framför tv:n med mig. Han har numera fått lära sig en del om svensk populärkultur som Allsång på Skansen, melodifestivalen mm. Han roade sig med att gissa årtalen för dom olika bidragen. Vi hade riktigt roligt, även fastän Peter fattade noll av det som sjöngs.
Nu idag kan jag glädjas över att en viss Häggkvist inte gick direkt till finalen. Nä...NU ska jag kolla in Youtube!!

Alla önskas en fin söndag!

Friday, February 15, 2008

NU är det NU, och Show and Tell: Hjärtan

Härligt med fredag igen, eller hur?
Fast egentligen är det skrämmande hur fort tiden går, ibland borde den stanna upp. Dagar blir till veckor och veckor till år, det hela går alltför fort, och snart sitter man där på "hemmet" och rullar tummarna och undrar vad som egentligen hände...

Men nu är det NU, och det gäller att njuta av nuet, att inte hela tiden se framåt, eller för den delen blicka bakåt. Ofta får jag påminna mig om att just- "NU är det NU", - lev och njut och tänk inte på det som komma skall.

Ett bra exempel är när jag kommer hem till Sverige på sommarsemester, eller julsemester också för den delen. Vi landar på Arlanda, och man är så gräsligt GLAD och lycklig över att ännu en gång stå på svensk mark, man är glad och tacksam över att planet inte störtade DEN här GÅNGEN HELLER...
Glatt går man ner mot bagageutlämningen och i rulltrappan ner ser man en stor skylt där det står "Welcome to Sweden". Om man då tittar åt vänster ser man alla människor som kommer från säkerhetskontrollen och ska ge sig ut på sina resor. DÅ tänker jag alltid: Jaha, snart är det JAG som är här igen, på väg BORT. Snart är det jag som kommer in från vänster, innan jag vet ordet av är sommaren slut.
Det är att INTE leva i nuet, och jag blir lika irriterad på mig själv VARJE gång. For crying out loud; man har 7 veckor framför sig när man står i rulltrappan på väg ner mot ankomsthallen, 7 veckor. DO remember, take NOTES!!

Varför är det så svårt att leva i nuet? Varför tvingar vi oss hela tiden att blicka framåt? Å andra sidan kanske det bara är JAG som är en freak vad gäller detta. Peter har en helt annan syn på det hela, han lever i nuet. Inte ens på söndagskvällen inför en ny vecka har han "söndagsångest", han menar att det är en hel natt kvar och SEN börjar veckan. Ni ser; rätt TÄNK!!!

Men, nu är det nu och därmed dags för: FREDAGSTEMAT!!!
Denna vecka är det HJÄRTAN som står på menyn, och det passar väl bra eftersom jag är säker på att allas våra hem hyser en hel del hjärtan just nu.





Och därmed önskas alla och envar en riktigt FIN fredag!

Thursday, February 14, 2008

Vändagen och mitt favorithörn...

Till alla mina kära läsare, och mina vänner, önskar jag idag en riktigt fin
VÄNDAG!
Vändagen säger man i Svensk-Finland om Alla-Hjärtans-Dag och jag tycker det låter så fint. Finare än Valentines-Day, finare än Alla-Hjärtans-Dag!
Det är ju sina vänner man vill fira, och tänka på en dag som denna. Vänner och sina käraste!
Varför ska Valentindagen bara handla om kärleken till en partner? Tänk på alla som som inte har någon att kalla "sin" en dag som denna, så tungt det måste vara (iallafall om man råkar bo i USA). Alla Hjärtans Dag firas ju inte lika stort i Sverige som det gör här, men ändå...Tror faktiskt att Vändagen firas mer i Finland än vad Valentindagen görs i Sverige.

HÄR, i USA, skulle jag verkligen vilja införa Vändagen istället för VALENTINE!!! Tyvärr känns det som om man blir smått kvävd av reklamen och budskapen om att detta är kärlekens DAG, de RÖDA rosornas dag, diamanternas DAG, chokladens DAG och Hallmarks kärleksdrypande korts dag!
Fram för Vändagen istället!

Häromdagen kunde man på Bloggblads blogg se bilder från hennes favorithörna. Bloggblad uppmanade sina bloggande läsare att själva lägga ut bilder på respektive bloggar från våra favorithörnor. SÅ...
Här är min absoluta favorithörna i mitt hus: soffhörnet. Här sitter jag och läser, tittar på TV, kollar internet från min laptop, dricker te och bara är. Bästa platsen i huset!


Om jag tittar till höger från mitt favvishörn ser det ut så här...

OCH om jag tittar till vänster från samma hörn ser det ut så här...

Ja, jag ska väl visa er Karolinas kakor också! Kakor som hon dekorerat så här fint :-)
Jag fick baka småkakorna, Sugar cookies, och hon fick dekorera dom som hon ville. Kakorna har ett tjockt lager med icing (smörkrämsaktig sörja) och sen fullt med sockersströssel i alla möjliga färger, som synes. Personligen är jag glad över att Karolina överdekorerade kakorna eftersom icing är så oaptitligt för mig. TUR, för då kan jag lätt avstå! Kakorna i sig, utan icing, är nämligen JÄTTEGODA.




Så, än en gång önskar Yours Truly er alla en riktigt fin och varm Vändag idag den 14 februari!

Wednesday, February 13, 2008

Nostalgi-Annika: Barbi Benton!

Ibland dyker en låt upp i mitt huvud. PANG BRAK så är den där! Utan att veta varifrån den egentligen kommer så finns den där med intro, text och allt...
SOM den här som jag just hittade på YouTube efter att jag gått och nynnat på låten hela dagen; Ain't that just the way!
JAG älskade den!! Vi hade den på singel, vi kunde den utantill, vi sjöng den, vi fick den översatt av min moster till svenska. Kort sagt, vi ÄLSKADE den! Jag minns fortfande hur omslaget till singeln såg ut, och jag minns fortfarande hur Barbis namnteckning såg ut.
OCH vet ni! JAG kan fortfarande texten...UTANTILL!!! Jag började tänka på den, och vips kom den tillbaks in i skallen på samma självklara sätt som vore det 1977!



Och sen tyckte vi ju, såklart, att Barbi var söt som socker...

Enjoy!

Isstorm och lista...

En isstorm har dragit in över Washingtonområdet. Stormen stänger skolor, dock inte i vår kommun (istället öppnar skolorna i Fairfax County två timmar senare), den ställer till det för bilister.
Igår eftermiddag slog isen till. Peter hade enorma problem att ta sig hem från jobbet. Det var olyckstillbud överallt. Hemskt. Jag avskyr verkligen isstormar. Det är väder av den allra värsta sorten.
Det är ganska vackert dock eftersom isen lägger sig som ett lager över allting. Jag skulle precis gå ut och plåta, men regnet vräker ner och jag törs inte utsätta min kamera för ösregnet.

Vad säger ni; ska vi dra en lista idag? Jag tror det.
Hittade den här listan på Hanneles blogg.

25 Bästa!! Fast, jag fuskar lite och "dubbelbästar"...Det bästa från mitt hörn av världen, till det bästa i Stockholm.

bageriet, matbröd (Wash): Heidelberg i Arlington
(Sto):
NK

bageriet, kaffebröd (Wash): Heidelberg i Arlington
(Sto):
Vetekatten (MUMS!! Bäst i världen, probably)

Köpcentret (Wash): Tysons Corner Center
(Sto):
JAMEN: Vällingby såklart!! (Eller hur, Sara och Anette?)

smycken: SNÖ of Sweden

Pizzan: (Wash): California Pizza Kitchen
(Sto): Vedugnen i Alvik
(Närpes):
jag bara MÅSTE lista världens godaste pizzaställe: Koti Pizza i Näsby!!

fiskrestaurangen: (Wash): Legal Seafood
(Sto): Svårare...men jag har nog ätit mitt livs godaste fisksoppa på Alviks Brygga i Bromma.

kameran: Det får bli min Panasonic Lumix FZ50, har också en liten trofast Sony.
bil:
Det får väl bli Volvo S-60 då, fast jag hade ju hellre skrivit Jaguar, hehe!

dator: Min kära Sony Vaio Laptop
handelsträdgård:
Meadows i Reston/Great Falls

tv-serien: Sex and the City
på nätet:
Bloggarna!!!

filmen: When Harry Met Sally (alltså, vilken svår fråga...borde egentligen verkligen tänka över mitt val)
boken:
Mor gifter sig-- triologin av Moa Martinsson

resmålet: Jamen för mig är det ju Norden!

drycken: Arizona ice tea och rödvin
Matbutik: (Wash): Wegmans
(Sto): Jamen jag säger Coop i Vinsta :-)
te:
Earl Grey (dricker otaliga koppar om dagen)

Mysigaste stället i egna staden: Reston (PARTISK!!!!)
I Stockholm:
Promenadvägen på Norr Mälarstrand


storstaden: New York
landet att shoppa i: USA (DET måste jag nog säga, även fast det är otroligt kul att shoppa i Stockholm också)

nöjet i huvudstaden (Wash): ALLA gratis museer
(Sto):
ATT bara strosa runt och supa in staden och atmosfären, samt kolla in folk!!
morgontidningen: Washington Post

OK, nu utmanar jag alla som vill att blogga sina 25 bästa av vad man vill...allt från restauranger till shoppingtips...
Hojta bara till så kommer jag och tar mig en titt på det ni listar!

Ha en fin, och torr, onsdag!

Tuesday, February 12, 2008

This Week: Thoughts of a Certain Sauna...

Sometimes I miss my grandparents’ sauna.
Their sauna is located in their barn, and we have had many good baths there thru my life.
The most special baths took place in the winter time.
We often went to visit my grandparents over our winter breaks from school. The winter break, or Sport Break as it is also called, took (still does) place sometime between mid-February to mid-March. That week is supposed to be a week when you have time off from school to enjoy winter activities, like skiing, skating etc.
We usually took the ferry-boat from Stockholm over to Åbo in Finland, and then we jumped on the bus that took us 300 kilometers north to Närpes in Ostrobothnia (Österbotten) ,the Swedish speaking parts of Finland.
It was just lovely to arrive with the bus to the bus station in Näsby. As soon as we got off the bus we were just jumping with joy when we felt the crisp, cold air and saw all the snow!
But, the best thing of all was to see my grandparents again, to be back on their farm, Stenö, again. I think all of us in my family consider Stenö to be one of the worlds most magical places.
Wintermoon

But, wait, I am losing myself in memories now. I was not going to write about the winter breaks, per se. I was going to write about THE SAUNA! But one thing leads to another and yet again I lose myself to memories and nostalgia.

ANYWAY, one of the highlights on these trips was to take a bath in the sauna, or in the bastu, as we say in Swedish.
My grandma or my grandpa went out to the sauna mid-day to put lots of birch fire-wood inside the sauna-stove. They had to keep track of the fire, it was not allowed burn out, and it had to be maintained for hours. Then, around 5-6 in the evening the sauna was ready for us to enjoy. And, boy, did we enjoy it!! Just to walk out in the dead of a cold winters night dressed in just robes was fun, then we walked into the sauna from the bitter-cold outside, and inside the sauna it was HOT. When we poured water on the rocks on the stove it got even hotter and it got oh so humid.
We washed ourselves off, enjoyed it some more and then it was time for the most fun thing of them all; to go outside and roll yourself in the snow buck naked!
I can still recall the feeling, the dark night, the ice cold air, the starry sky and the snow! Sometimes the snow was soft and fluffy, but often it had a sheet of thin (or THICK, for that matter) ice on it and then it hurt to throw oneself in it. But, we did not care, not at all. It was just too exciting to pass it up. So, we went back and forth, from the snow outside back into the hot sauna. Oh the memories, how lovely they are.

Pic from luleå.se

When we got back inside the main house we always enjoyed an ice cold soda, and we loved and savored it. My parents hardly ever kept soda at our home in Stockholm, but at my grandparents we’d always drink it on a daily basis. And, you’d better believe it; after the sauna a soda was a given. The adults always enjoyed an ice cold beer, a Karhu, Koff or a Lapin Kulta.

And later on, on those cold, dark nights we would all drink loads of hot tea and enjoy about five hot open sandwiches each loaded with emmenthal cheese, butter, ham and tomatoes…No calorie counting back then, oh no.

My goodness, I miss those winter breaks, I miss Stenö and I miss Närpes!!! It’s been so long now since I took a bath in a sauna in the dead of winter. Every summer we enjoy said sauna, but what wouldn’t I do to go back in the winter again and just re-live the memories.

**************************************************************************

And today it is a BIG day here in the DC-area! Citizens ( in Virginia, DC and Maryland) are voting in the presidental primaries, but not me, since I am not a citizen (arrgghh) yet.
You all know by now that I am a huge fan of Hillary Clinton and I so hope that it'll be her in the end. Go HILL, go!!!
But, on the other hand the most important thing is that we will see a democrat sitting in the White House come January 2009!

Have a good Tuesday!

Monday, February 11, 2008

Annika goes NOSTALGI: Radioprogram.

När man har en 11 åring i huset uppdateras man automatiskt om vilken musik som är "inne" just nu, vilka grupper som är bra, vilka låtar som är bra. Man slipper att helt mossa ihop på 70 och 80-tals musik, haha.
När vi åker bil lyssnar vi alltid på 99,5 som är en av de förvånansvärt få "top-40" kanaler i Washington etern. Jag tycker det är kul, Peter tycker det är kul och naturligtvis tycker en viss Ninna att det är kul.
Karolinas iPod är husets mest uppdaterade, och på Nyårsafon fick vi tigga till oss hennes mp3 när vi skulle lyssna på lite nyare musik. Vi ville inte bara ha stofilmusiken som finns på våra "poddar".

Och häromdagen när jag lyssnade på Sr.se som jag gör ganska ofta började programvärden prata om ett gammalt radioprogram som jag ÄLSKADE nämligen "Kavalkad!, minns ni det? "Gamla, fina låtar, gammaldags musik". När "Kavalkad" gick på radion satt jag och min syster alltid beredda vid kassettbandspelaren och skulle spela in, pekfingret ständigt på "record" knappen.



Så, being ME, började jag fundera på gamla hederliga och mysiga radioprogram som jag, och min syster, alltid lyssnade på.
Tänk så roligt det skulle vara om man fick lyssna på alla gamla blandband från förr. På dom banden visste man exakt i vilken ordning låtarna kom, komplett med radiopratarens snack, om man nu lyckats få med dennes svada. Det hände tyvärr ofta eftersom radiopratarna inte hade vett att hålla tyst när låten väl börjat.
"Upp till 13" var en annan klassiker som var helig! Jag kan höra Ulf Elfvings ljuva stämma i mitt huvud när jag skriver detta. Själv skulle jag aldrig ha kommit på tanken att skriva ett brev till "Upp till 13", för grymma tanke om man blivit UTVALD och tvingats prata i radio! Vilket öde! Men att lyssna var ju en högtidsstund, och så kunde man briljera i sin ensamhet när man kunde frågorna, haha. (Ungefär som jag gör idag när jag lyssnar på "Ring så spelar vi", för dit skulle jag ju inte heller våga ringa, hehe). Självklart satt man även här med fingret på "record" och hoppades och önskade att det skulle komma några bra låtar.
Sen minns jag "Lördagsbiten" med Bengt Grafström! KLASSIKER!! Och där kom jag med en gång när jag skickat in ett brev om att jag ville höra "My Boy Lollipop"!! Yihaa!!!
"Discorama" och "Poporama" var två andra program som sällan och aldrig missades.
Jo, jag tror säkert vi lyssnade på "Svensktoppen" också, alldeles säkert. Nu slår det mig hur otroligt sällan det är jag lyssnar på Svensktoppen, trots att programmet ligger på nätet. Det händer aldrig att jag ställer in datorn på just det programmet.
"Rakt över disk" då, med Clabbe? Jo, det lyssnade vi ju på, men Clabbe var nästan värst av alla vad gällde att snacka sönder låtarna, så då var det inte så kul att spela in därifrån heller.

Kassettbandens fodral vändes alltid ut och in, och så skrev vi duktigt upp alla låtar som vi spelat in, ibland inkluderade vi artisten också. Det hände att vi inte hade nya band att spela in på, så då fick något äldre band stryka på foten och bli överspelat.
Dessa band som vi sedan spelade om och om igen. På så sätt uppdaterades mina föräldrars musiksmak, precis som min musiksmak uppdateras idag fast numera över mp3, garanterat utan mellandnack...

Vilka radioprogram var speciella för er när ni växte upp?
Vilka minns ni bäst?

Sunday, February 10, 2008

Matupplevelse

Igår var Peter och jag ute och åt en tidig Valentindags-middag. På själva "Valentine's Day" är det ingen större ide att gå ut och äta eftersom det är fullt överallt, och dessutom tycker vi att det är mysigare att äta hemma den dagen.
Men igår hade vi glädjen att första gången äta på restaurangen "2941" i närbelägna Falls Church. Och vilken smak och matupplevelse det var!
Allt var perfekt; från miljön, till servicen, till maten, till vinet. Det är inte ofta man hamnar på ett ställe där man kan säga att ALLT är perfekt. Men denna gång hände det verkligen!
Vi bestämde oss för att ta Valentinmenyn, och det behövde vi inte ångra. Vi åt med andakt. Till detta fick vi också vin som var specialkombinerat till varje rätt. Perfekt!
Överraskande nog frågade vår trevlige servitör om vi var intresserade av att se köket, och träffa "The Chef". Vi var inte sena med att hänga på honom ut i köksregionerna, och där blev vi presenterade för kocken Bertrand Chemel. Vi fick se hur det jobbades i köket, och vilken effektivitet som där rådde. Vi fick tom med bröd med oss hem!!!
En upplevelse. Tyvärr var jag för blyg för att fråga om jag fick plåta därinne, jag vet inte hur det hade mottagits. Och ute i restuarangen var det lite, lite för mörkt för att bilderna skulle bli bra.
Så här får ni hålla till godo med bilder från restaurangens egen hemsida.


Den mycket trevlige, och skicklige, kocken Bertrand Chemel.


Exteriör


Interiör

Alla bilder från restaurangens hemsida.

--------------------------------------------------

Och så här såg det ut igårkväll över en av sjöarna här i Reston, Lake Audobon. Vi var på väg mot Falls Church när vi passerade denna närbelägna sjö. Jag bad Peter åka tillbaka en bit och parkera så att jag kunde gå ut och plåta! Ljuset var perfekt. Jag hoppas att det syns på dessa bilder. Klicka gärna för förstoring.




Alla önskas en fin söndag!

Friday, February 08, 2008

Show and Tell: Choklad



Choklad är uppenbarligen veckans överskrift på det trevliga återkommande fredagstemat. Det är så roligt hur olika vi bloggare tolkar dom olika ämnena som vi har på fredagar.

Choklad...
Choklad...Just det ja...
Jag lever ju rätt sunt just nu och försöker att avstå från choklad och godis och godsaker i den mån jag kan. Som ni alla nu vet så åt jag två semlor i måndags, men det kan inte hjälpas. Bjuds det på semlor så äter, och njuter man, vare sig man lever sunt eller inte :-)
Men annars bör man avstå, just nu har jag ingen choklad alls hemma. Bilden visar "Nutella" som jag köpte på Costco för att Karolina så gärna ville äta Nutella på engelska muffins.
Ibland äter hon en macka med nutella på, och jag njuter av att slicka av kniven efteråt. Det är ju så GOTT. OM jag kunde skulle jag också kunna vräka i mig nutellamacka efter nutellamacka...
Hersey's chokladsås som ni ser på bilden kan man göra chokladmjölk med, och det gör Karolina då och då. Man kan naturligtvis också ha såsen på glass.

Grejjen är ju den, tack och LOV!!, att choklad inte är lika gott i USA som i Sverige. Man lockas aldrig, aldrig att köpa en chokladkaka när man står i kassan på Safeway och ska betala. Nej, den choklad som är störst i USA, Hersey's, tycker jag smakar rent illa. Chokladen har en kraftig bismak som slåg igenom allt. Den är verkligen inte min grej.
Däremot gillar jag Twix, Milky Way och Almond Joy, men jag köper dom aldrig. Jag äter dom på Halloween när Karolina har massor.

Men så åker man ju till IKEA ibland, och där finns Marabous choklad! Kan man motstå? Svar: NEJ!!! Även fast man försöker leva sunt åker ett gäng chokladkakor ner i korgen. Jag tycker att Schweizernöten är KLART godast! Den är så god att det finns inte! Mjölkchokladen är OK.
När jag är i Sverige (världens godaste godisland) så kan jag inte låta bli att köpa "Plopp" och "Center" som jag tycker är det godaste bland goda! Jag kan lätt slänga i mig en rulle "Center" på fem minuter, och sen girigt titta efter nästa.

Nu är det snart Valentine's Day och då slår chokladköpandet i höjden. OM jag ska köpa, eller OM jag får choklad då hoppas jag att det blir "Godiva". "Godiva" är supergott! Dekandent, lyxigt och dyyyrt...

Ha en fin, och god fredag idag! Och om ni ser en "Plopp" eller "Center" så sänd mig en liten tanke ;-)

Thursday, February 07, 2008

Sökningar

God morgon!

En skönare dag gryr utanför rutan nu. Igår var det så varmt (24 grader, värmerekord), kvavt och otäckt. Södra USA blev ju hårt drabbat av tornados igår, och över 50 människor avled. Det är sällan vi drabbas av tornados här där jag bor, men det HAR hänt. Inte just där jag bor, men i DC-området som sådant.
SÅ, idag blir det power-walk för mig och Ingrid. Jag har ju rätt ont i ett ben, så jag vet inte riktigt vad som är bra och inte bra. Jag måste skriva till "Fråga Sporty" om råd.

Iallafall, det är ju kul att kolla sökningar som har kommit in över Google och andra sökmotorer.
Jag undrar just hur pass mycket klokare dessa sökare blev på min blogg? Inte mycket, är jag rädd.

* Nivea
* Vad ha med sig på skidresan?
* Iboprofen
* Gamla, fina brev
* Pärgröt
* Amerikansk mataffär i Stockholm
* Life in the Suburb (den personen hittade vad han/hon sökte. BINGO!!!)
* Valsystemet i USA
* Sommarlov i England
* Typiskt amerikanskt
* Meryl Streep
* Norge, världens bästa land

Japp, det var nattens sökningar det.

Önskar er en fin torsdag!

Wednesday, February 06, 2008

Efter Super Tuesday...

...känner jag en enorm lättnad över att det gick så bra för min stora favorit, Hillary Clinton. Det finns hopp, trots allt!
Nu har hon vunnit mark i "key states" som mäktiga Kalifornien och dominerande New York.


OM det blir Hillary Clinton som till slut sitter i Vita Huset tror jag att det hela kommer att bli jättebra! Hillary har den styrka, och erfarenhet som behövs för att kunna styra detta inferno till jätteland. FAST, egentligen är väl frågan om någon kan styra landet med bravur, vilken sits att sitta i, presidentsitsen.
Jag var/är en stor fan av Bill Clinton också, och jag tror att det skulle vara en enorm tillgång för landet att ha Bill som "The first Husband", eller hur man nu kommer att säga.
Jag tyckte hela M.Lewinsky skandalen var som ett enda stort skämt och att landet som sådant fick skämmas när det hela var som hetast. Pinsamt.
Egentligen vore det väl det bästa om Clinton och Obama kunde gadda ihop sig som president och vice president. DET skulle bli ett kraftpaket.
Hursomhelst blir det historia hur det än går...en svart man vid rodret, eller en kvinna.
Nej, nej...jag vet att man inte ska ropa "hej", republikanerna har också starka kandidater och det kan mycket väl bli så att även nästa president blir en republikan.
Vi får se hur det går...Blir det Hillary eller Obama? Vem det än blir av dom så blir jag glad. Fast, gladast blir jag om Hillary sitter på den stora posten till slut!

Jag är inte medborgare (attans OCKSÅ), jag får inte rösta. NU måste jag få ändan UR och äntligen börja söka medborgarskap! MÅSTE!!! Har ju inget att förlora, och allt att vinna, på bli amerikansk medborgare. Vi får ju numera behålla våra svenska medborgarskap och vara dubbelmedborgare. OM jag hade tvingats ge upp det svenska medborgarskapet hade jag inte ens funderat på att bli amerikansk medborgare. MEN som saker och ting ser ut nu är det bara idiotiskt att sitta här med endast ett Green Card...

Ha en fin onsdag! Här är det varmt, kvavt, grått och hela 18 grader varmt klockan 8!!!

Tuesday, February 05, 2008

This Week: Semlor (Fat Tuesday Buns)



Good Morning!
Today it is Fat Tuesday, and in Sweden it is a tradition to eat “semlor” or Fat Tuesday buns today. Actually, nowadays back home you can get a hold of a "semla" even before Christmas, and the bakeries usually sell “semlor” right up until Easter hits.
SO, what is a “semla”? A “semla” is a bun made of wheat that is flavored with cardamom. The bun is filled with creamy almond paste and topped with loads of whipped cream. It is, in my opinion wonderful to eat. It tastes like heaven!
Since I moved to the States I cannot eat as many of these as I’d like during the winter (and that is probably a GOOD thing since every “semla” equals about 20 points on Weight Watcher’s point scale).
But yesterday Lotta, my good friend, made a lot of “semlor” for the Swedish-ladies-breakfast-club.
You probably all know by now that we are a group of Swedish women who get together for breakfast every week. We take turns hosting the breakfast, and yesterday it was Lotta’s turn.
How appropriate then to serve “semlor”, since it was the day before Fat Tuesday!
All of us savored the moment and the goodness.



Every time the group is over at Lotta's place we all compliment her for her beautiful home. I think all of us are agreeing on that her home is extremely stylish. Lotta has managed to marry the best of the American style with the Scandinavian style.

Do you want to see?


The fireplace.


Part of the living room, to the left you can see parts of the dining room.


The living room seen from the upper level of the house.


Ah, yes, as a Swede you are sure to use Birch wood when you lit a fire.


Interior from Lotta's kitchen where she has this sitting group. So nice to hang out here.


Just a simple, but great, detail.


This shelf stands in the dining room.

Lotta has two kids, and this is her oldest girl's room. Who knows? Maybe I will shoot more pics from Lotta's house next time I am over there! It is hard resist. Or, maybe I should start a theme here on my blog: My Swedish friends homes!
Well, I guess I'll have to ask them all before shooting away!





Have a wonderful Fat Tuesday today. It will be zero "semlor" for me today. Instead I will have to work, and get my own home into shape.

And here is this weeks entry on the pro-blog that I also write for now.