Nu drar jag västerut ett tag. Bloggledigt med andra ord.

Godmorgon fredag!!!

Nu ska jag fly cikadaland ett tag.

Peter och jag ställer kosan västerut imorgonbitti. JAPP, California here we COME!!!

I arla morgonstund sticker vi till Dulles Airport och hoppar på ett direktflyg till LAX, alltså till Los Angeles!!

Där blir vi upphämtade av vår egen privatchaufför, och tillika dotter, Karolina :-)

Det ska bli så fantastiskt roligt allting.

Både Peter och jag gläder oss som barn!!

Det här är första gången jag flyger sedan september 2019. 

Japp, på med mask och digga läget. Vi ska se till att ta med oss egen frukost som vi kan äta ombord. Jag har en känsla av att flighten kommer att vara fullproppad.

HOPPAS jag har fel. 

Så nu lämnar jag cikadainvasion, hett och fuktigt väder, bloggvärlden och östkusten. 

Jag kommer tillbaka om en dryg vecka igen. Tar alltså ledigt härifrån Life in the Suburb och återkommer någon gång efter den 7 juni. 

När bloggen återväcks igen ska jag bjuda er på mastiga resebrev från våra öden och äventyr längs med kusten i Kalifornien.

På schemat står:

Först tre nätter i Los Angeles då Peter och jag bor på en AirBnB i West Hollywood.

SEDAN åker vi  två och Karolina till Solvang, där vi ska bo på hotell en natt och även besöka en vingård.

Jag slår vad om att många av er minns filmen "Sideways", vilken spelades in i Solvang.

Därpå drar vi norrut längs Pacific Coast Highway upp  till Big Sur och Carmel-by-the-sea.

GISSA om jag gläder mig åt denna road trip längs en av världens vackraste vägar. 

Känner mig helt pirrig och förväntansfull då jag tänker på det. 

Vi ska försöka vandra en del, både i bergen i Santa Monica och sedan i Big Sur likaså. Men, det kommer även att bli väldigt mycket god mat och mycket vin.

Vi ska besöka ett par vingårdar i Carmel också.

Vandring, mat, vin, berg och hav … det är vi det …

En del av er känner till att jag har ett privat konto på Instagram.

Förutom @Skandigirl driver jag även @nesw_travels som jag endast väcker till liv när vi är på resande fot.

Det kontot är mycket mer personligt och spontant än vad Skandigirl-kontot är. 

Jag lägger ut bilder där när lusten faller på och skriver en del likaså. Så följ mig där!!!

Jag kommer att aktivera det kontot väldigt snart, redan idag fredag.

Häng med mig på Instagrams bägge konton!

Sedan återkommer jag här igen med en massa nya intryck och berättelser från den motsatta kusten.

OBS!

CIKADABILDER NEDAN!!!

ELLER det skulle det vara. MEN något var FEL på Blogger igår när jag skulle ladda upp bilder. MORR! Jag ska försöka lägga upp bilderna--och en video idag--istället. 

NU börjar jag tycka att cikadorna är mer coola än äckliga. 

OCH nu har vi MASSOR!!

Hela tiden ligger det en jämn ljudmatta i luften. Hela dagarna.

På mitt deck landar en massa cikador hela tiden och man ser dem klumpigt flyga i luften.

I Kalifornien finns dessa Brood X-cikador inte. 

Det är bara här på östkusten de håller till. Det ska bli intressant att se om de ännu är här då vi kommer tillbaka ...

Och just DU ska ha det så bra du kan tills vi hörs igen!

Stay classy!!!

Torsdagar, Veckans Chorizo, Gatukonst, Somliga får aldrig nog och Lite om bensinbristen som var.

Godmorgon torsdag!!

* Torsdag!

Min mamma brukar säga, det känns som om veckan endast består av torsdagar. Kan hålla med på ett sätt. Det känns som om det ofta är torsdag. HAHA.

Torsdagar är trevliga veckodagar. Det är nästan helg och torsdagar ger mig en skön känsla överlag.

Idag är jag värdinna för svennefrullen. Svennefrullen är en annan trevlig sak med torsdagar. Att träffas och äta frukost med mina svenska vänner hemma hos någon av oss.

Den här traditionen är över 20 år gammal nu. Bara en sådana sak.

Idag ska vi sitta ute på mitt deck tänkte jag.

  * Veckans Chorizo.

GIVETVIS är Chorizo redo för cikadainvansionen just nu.  Mer än redo med hatt, skyddsnät och flugsmällan i högsta hugg.

Till och med skyddsglasögon har hen på sig.

GOTTA love Chorizo.

Jag är hyfsat impad över att Chorizos matte hittat så naturtroget fejkade cikador!!!

* En del får aldrig nog …

Japp, vi befinner oss med MITT i Brood X-invasionen.

Cikadorna spelar hela dagarna och jag fotar dem förstås. Lika bra att dokumentera allting eftersom det är så unikt det som sker nu.

MEN häromdagen såg jag en lite udda trädgårdsflagga. VET inte om jag själv skulle vilja ha den.  Eller nej, jag vill inte ha den.  Dock lite kul är den allt!

 

Man fattar att det är unik när det till och med finns trädgårdsflaggor med Brood X.

* Gatukonst igen!

Kvinnan som är så grym på gatukonst har gjort det igen!!  Tycker hon är otroligt skicklig.  När jag gick förbi där igår hade delar av hennes fina cikada blekts ur på grund av regn.  Så jag snodde den här bilden från hennes instagram istället.

* Bensinbrist

För någon vecka sedan rådde akut bensinbrist i östra USA. Orsaken till det var att en pipeline slutade funka. Eller faktum är att någon hackade sig in där virtuellt och gjorde att den slutade fungera. Alltså, en cyberattack på denna pipeline som består östkusten med bensin.

Folk blev som tokiga, som alltid då det hotas om brist på något. Ni skulle sett köerna till bensinstationerna. ACK JA.

Detta trots att man lovade att bensinen snart skulle vara tillbaka igen. Nä, det blev hamstring ändå. Många liknande det vid toapappersbristen för ett år sen.

Under några dagars tid var nästan varenda pump vid bensinmackarna stängda. Så fort någon hittade en station som hade bensin gick djungeltrumman varm.

Peter och jag träffade en kvinna som beställt sju (26 liter) gallon bensin för hemkörning till priset av 125 dollar!!!

På en mack i Reston just nu--den 26 maj--  kostar en gallon bensin tre dollar och tjugo cent.

Sju gallon kostar alltså 22 dollar och 10 cent.

SÅ vad gäller kvinnan kan vi snacka panik!! 

Men, visst är det sårbart att det kan ske cyberattacker av detta slag.

Nu, efter vad jag vet, är allt normalt igen.

***

Vi hörs en stund imorgon igen!! En bra torsdag tillönskar jag alla!!

Nostalgi-Annika: Dofter då det begav sig ...

Godmorgon onsdag!!

Häromdagen gick jag förbi en kvinna som doftade ganska starkt av Chanel no 5. 

Det är hyfsat sällsynt numera, tycker jag, att man stöter på folk som doftar parfym. Jag själv använder inte parfym dagligen.

En gång i tiden gjorde jag det, jag nyttjade parfym VARJE dag. Ibland kan jag sakna det.

Numera har jag endast två parfymer på hyllan vilka används så sällan att jag ibland är rädd att de slagit av sig och börjat lukta alkohol. Dock, sprutade på mig lite White Linen i lördags och kände att den fortfarande doftar precis som den ska. Min andra doft är Amarige från Givenchy.

White Linen är en sådan där parfym som jag ÄLSKAT sedan den dagen jag upptäckte den.

Det skedde på 80-talet någongång. JAG föll för den, och har aldrig släppt den sedan dess. 

Amarige är också en gammal klassiker som aldrig lessnar på.

Det här fick mig att tänka tillbaka på hur det var förr.

På de dofter jag använt genom livet.

De allra första “parfymerna” som kom in i mitt liv var Date-dofterna. Minns ni dem? Pamela var nog den jag doft jag tyckte bäst om.

ALLA använde Date, mer eller mindre. Vi köpte dem på Domus eller Tempo. Andra dofter jag minns att ALLA bar var Le Jardin från Max Factor. Kommer ni ihåg den? Blommig doft i frostad flaska. Finns den doften kvar?

 

Bilderna från Pinterest

EN period skulle alla lukta musk. Jovan Musk Oil. 

Minns ni den? CLASSIC. 

Varenda kotte gick omkring och stank musk. På den tiden fattade man ju inte heller att lagom är bäst. Nej, det skulle vräkas på, phew …

 

Bild från Basenotes 

En annan klassiker från min tidiga ungdom var Anais Anais från Cacharel.

Flaskan vit med rosa blommor. Bara flaskan i sig var som ett smycke på sminkbordet. Doften, så fin … EFTER vad jag MINNS alltså. Blommig.

Säkert väldigt ungdomlig och passande en tjej i sena tonåren. Undrar om den finns kvar? Minns också en doft som hette Apple Blossom, kommer ni håg den?

 

Bilder från Pinterest och Amazon

En doft som nog var för damig då det begav sig, och som jag använde, var Poison från Dior. 

Svart flaska, TUNG som synden. Kryddig.

En gång satt jag på en konsert då en kvinna frågade mig om det var JAG som hade "på mig huvudvärksparfymen Poison”.

Guilty as charged.

Hon bytte plats med en väninna … Ehhh, ja …

Opium från YSL kunde jag också gå och spruta på mig då lusten föll på. Dagtid, haha. 

Madame Rochas var en doft som också var alldeles för damig för mig då det begav sig.

 

Bild från Pinterest.

EN annan doft jag älskade som ung var Paris från YSL. 

Jag älskade Paris. Den doftade rosor och var förmodligen också ALLDELES för tung. OCH jag använde förmodligen alldeles för mycket av den. MEN åååå vad jag älskade Paris.

 

Bild från Pinterest.

OCH så hade vi förstås Giorgio Beverly Hills som ALLA jag kände använde under en period. YES, det var en annan älskling bland dofter då det begav sig.

 

Bild från Amazon

Jag var helt enkelt galen i parfymer ett tag på 80-talet.

OCH jag var inte ensam, det kändes som om alla i min ålder var lika tokiga.

Undrar hur mycket pengar vi la ut på dofter egentligen?

Jag kommer också ihåg Jardins du Bagatelle från Gueralain. En av min ungdoms allra käraste dofter. Blommig och underbar.

Tror faktiskt jag har en flaska av den i nån låda i mitt sovrum. Måste leta upp den och se om den fortfarande funkar? Tror inte att Guerlain tillverkar den längre.

 

Bild från Pinterest.

Så är det ju, dofter kommer och dofter går.

På 90-talet minns jag att Calvin Klein var märket du jour. Eternity och Escape.   Sedan kom CK One som var en unisexdoft.

Jag var galen i både Eternity och Escape. På 90-talet bodde jag ju här i USA.

Jag och mina svenska vänner därhemma kom fram till att just Calvin Klein kostade såååå mycket mindre här än vad de gjorde i Sverige. Alltså minns jag att jag alltid hade beställningar på de dofterna då jag åkte hem.

 

Bilder från Pinterest och Amazon

Sedan avtog det där med dofter för oss. 

När jag fick barn slutade jag nog med dem för det allra mesta. Det trappades ner mer och mer. För att sedan stanna på ett minimum och där har det blivit kvar.

Numera är det endast vid enstaka tillfällen jag sprutar på mig dofter. OCH endast då lite bakom öronen och kanske på handlederna.

FÖRR var det bakom öronen, handlederna, vid knäna. ALLA ställen där pulsen skulle sprida dofterna vidare. ACK ja!!

Andra klassiska dofter jag minns, och har ägt vid något tillfälle:

Chloe från Lagerfeldt

Lady Manhattan från House of Manhattan

Ma Griffe från Carven

L'air du Temps från Nina Ricci

Sunflower från Elizabeth Arden

Beautiful från Estee Lauder

Rive Gauche från YSL 

Femme från Yves Rochas

Vilka dofter minns du från förr?

Vilken VAR din favorit?

Använder du parfym ofta i dag?

Vilken är din favorit i doftvärlden numera?

En bra onsdag önskar jag er alla!!

Weekend fun

Good morning Tuesday!!

DISCLAIMER: This post contains pictures of cicadas ... ;-)

How was your weekend?

I hope it was a good one for all of you. 

In Scandinavia, some of you might have celebrated pentecost (pingst), another religious holiday that is NOT observed in US.

Well, maybe in the churches, but that’s it.

Church and state are deeply separated in the US. The few christian holidays that ARE indeed observed are Christmas Day and Easter Sunday. That’s it. The rest of our federal holidays are non-religious.

BUT, regardless of not observing pentecost, it has been a very nice weekend.

On Friday (during my early morning walk), I heard the cicadas go nuts singing for the first time this Brood X-season. 

At places, they are SO loud. SO loud!

At other places, it is more quiet.

At some places, you see SO many of them.

At other places, they are more sparse.

But, they are indeed here and they are everywhere.

 

Cicadas galore!!!

They do like places like lamp posts and information signs, too.  They like them a lot as a matter of fact.

I found these guys yesterday.  Sure, it is kind of too much and a bit gross.

The weekend also consisted of a very fun happy hour on our deck with our best neighbors and our best friend.

SO much fun. And the fact that we are getting back to normal more and more is nothing short of fantastic. We were also invited to another good friend’s house on Saturday night.

It was so nice hanging out in her garden amongst all the cicadas, haha. BUT, the cicadas are kind of cool and quiet at night. It is during the day they go totally nuts. 

OH, yes … OH YES!

We did catch the European Song Contest on Saturday afternoon. IT is so fun doing so and it has turned out to be a bit of tradition for Peter and I to watch it. 

In the meantime, we chat with my sister and brother-in-law in Stockholm. This year my brother and his wife joined in as well. SO fun with the chat. 

And so fun with the whole song contest.

I did NOT like the winning song AT ALL!!!

Malta was my choice.

Sweden was OK. Sorry people, kind of a boring song if you ask me. I totally get that he did not place higher than 14.

However, loads of fun to watch.

Do you guys now that Christer Björkman and Peter Settman are about to introduce a similar contest here in the US? They are … WE’LL see how that goes!!! It might work.

Or, maybe it is a purely Euro-thing that you can only appreciate if you grew up with it??

Sunday Peter and I took a very HOT and long walk/hike on a nearby trail.

I am so damn happy that we have so many nature trails to pick from.

At times, it was unbearably hot, the sun was BAKING down on us on the exposed parts. It was easier to deal with the heat in the woods.

But, it is always nice to be out and about.

 

Along the trail

Honeysuckles, they are so fragrant and lovely.  

The blackberries are in bloom now as well!

On exposed parts of the trail it got almost unbearably hot.

This caught Peter's eye.  Kind of cute!

WHAT does Peter point at?

And with this I wish you all a very nice and good Tuesday!

Het helg in spe!

Fredagshej från mig!

Jaha, så står ännu en helg för dörren. Inte dumt det inte.

Cikadornas status AS of RIGHT now är, jag ser fler än igår men de har inte börjat sjunga än.

Har inte sett några flygande ännu heller.

DET kommer.

 

Veckans bilder får hänga med i fredagsinlägget som vanligt.  DET har varit en fantastiskt vacker vädervecka med helt UNDERBARA morgnar.

LJUSET i arla morgonstund är nästan magiskt just nu.

Jag gick tillbaka och läste i min dagbok från 2004 om hur det var förra gången vi hade BROOD X-cikadorna på besök.

Det där med stanken från dem. DET stämmer, det stank tydligen. Jag har glömt bort det, men i dagboken har jag skrivit “Idag på min morgonrunda vilade en tung odör över hela grannskapet. Insåg att det var ruttnande cikador. SÅ less på krypen nu”. 

HAHA, så var det. TUR ändå att man lyckas glömma bort ett och annat. DET blir ju lätt så då går 17 år mellan gångerna.

 

Långgräs en sommarmorgon.

Ännu en gång, tack och lov att jag har mina dagböcker. 

Började skriva dem det år Karolina föddes, 1996. Har alltså skrivit i snart 25 år nu. Å vad de här böckerna varit till hjälp vad gäller mycket genom åren.

Min mamma, pappa och moster skriver också dagböcker.

Min mamma började 1960 då hon var 20 år.

Min moster började redan som tonåring. Samtliga dagböcker finns kvar som de skrivit.

Min pappa började skriva senare i livet när han var runt 60, tror jag?

Min mormor och morfar skrev också. Alla de böckerna är sparade. En rikedom.

 

Underbara speglingar på sjöarna denna vecka.  Här Lake Audubon.

Kaprifolerna blommar nu, gissa om de doftar gott!

Mina dagböcker är inte direkt privata, även om jag inte VILL att någon ska läsa dem kanske.

Men mest handlar det om vad jag gjort blandat med en och annan privat fundering.

 

Lake Thoreau i en perfekt spegling.

Dessa två bilder är tagna vid samma tillfälle.

Iallfall, nu har vi VARMT. För att inte säga HETT.

Sommar är det.  PÅ riktigt.

Det går inte att kalla det för vår längre.

 

Lake Audubon och björnbärsblommor.

Lågt växande kaprifol vid Lake Audubon.

Jag går omkring i shorts och t-shirt.

Summer it is.

Ha en riktigt fin helg!!

Skräckblandad förtjusning, Veckans Chorizo, Gatukonst, Bokad och Skulle du vilja ..?

Godmorgon torsdag!

* Ja, det är med skräckblandad förtjusning …

Jag förstår att detta med Brood X verkligen är en nyhet för de flesta av er. När jag var au-pair 1990 och fick höra talas om det de här cikadorna tackade jag min lyckliga stjärna över att jag inte var här under ett sådant år.

Det hade senast ägt rum 1987 och jag var helt och håller på den säkra sidan. Minns att jag tänkte att det är ju tur att jag aldrig någonsin kommer att få uppleva det här.

HA, little did I know … 2004 var det dags, och så nu då. Nästa gång fenomenet inträffar är jag 72 år gammal. Konstigt att tänka på det … MEN så är det!!!

Nej, jag är inte rädd för dessa stora insekter alls.

MEN jag vill helst inte få någon PÅ mig. Jag vill inte att de ska flyga in i mig.

Någon av er frågade om dessa proteinrika, feta insekter börjar lukta efter att de döden dött?

Faktum är, jag minns inte om det började osa om dem 2004? Men det borde det ju ha gjort?

Tyckte jag kände en lite underligt lukt då jag var ute imorse som jag inte kände igen. Redan nu ligger det ju stora blaffor av döda cikador på marken.

  * Veckans Chorizo

Chorizo är iallafall inte utklädd till cikada.  NEJ, hen uppmärksammar fågellivet istället och alla nyfödda söta små fågelungar.

Chorizo ligger alltid rätt i tiden. MEN, det skulle inte förvåna mig om hens matte viker en vecka åt cikadorna också. Vi får väl SE!!

* Gatukonst

Hos tjejen som är SÅ enormt duktig på gatukonst ser det ut så här nu.  Den här målningen på parkvägen är från Mors Dag.  SÅ söt!!

Hon ligger också alltid precis rätt i tiden.  OCH detta är ju något att inte blunda för.

Jag tycker hon är SÅÅÅÅÅ duktig!!

* Beställt flygbiljetter.

OCH vet ni vad. NU har jag beställt flygbiljetter med SAS hem till Sverige. NU är det gjort. Nu är det bokat och betalt.

DET känns så bra att ha det klart och att jag ska åka. Karolina ska också hänga med, vi ska åka samma plan härifrån Dulles senare i sommar. Jag har känt mig så stressad angående det här med att boka, men nu då det är gjort känns det så skönt.

Lotta, en av mina svenska kompisar här i NoVA, for hem till Sverige i måndags.

Då var det 30 personer på SAS-flighten mellan Washington och Köpenhamn.

Negativt covidtest måste visas upp innan man flyger över Atlanten. Lotta visade sedan upp det på både Kastrup och på Arlanda. Ingen frågade efter hennes vaccinationskort.

Jag och Karolina räknar också med att det blir Närpes i sommar.

DET räknar vi stenhårt med. Karolina stannar i ungefär två veckor.

Jag? Jag stannar i över två månader i Stockholm samt i Österbotten.

Det är två år sen jag var hemma sist.

TVÅ ÅR!!

NU ser jag verkligen FRAM emot sommaren därhemma. 

* Vill du prova detta?

Som jag sa igår. NU kör tidningarna cikadarecept om nu någon MÄNNISKA skulle få lust att äta dem. JAG vill inte för mitt LIV smaka på krabaterna. Men, det verkar finnas de som är nyfikna. 

Insekterna är feta och fyllda med protein.

 

DOCK, jag lägger nog något annat på grillen och i stekpannan än cikador. YUK!!! 

  ***

Ha en finfin torsdag!

ETT ovanligt, äkta, unikt--och ganska äckligt-- amerikanskt fenomen!

Godmorgon tisdag!

VARNING för “läskiga” bilder i dagens inlägg!

IDAG ska vi behandla ett ytterst amerikanskt fenomen av det ovanligare slaget.

Ett fenomen som är HÖGST aktuellt i skrivande stund.

Dock, detta UNIKA har inte riktigt hunnit komma igång ännu och vi väntar med bävan på vad som komma skall.

Vad är det jag talar om?

En del av er vet och har hört om det via exempelvis USA-podden på Sveriges Radio. Några av er kanske har läst om det i Dagens Nyheter.

Somliga av er kanske visste om det långt innan tidningar och radio ens började skriva och tala om fenomenet.

VAD är det då jag talar om. 

SPILL THE BEANS, Woman.

Jag har ju hintat i flera tidigare inlägg om detta, hehe… 

VAD är det som sker vart sjuttonde år i naturen där jag bor?

VAD är det jag fick vara med om redan 2004 och som jag bävade för då?

VAD är det EGENTLIGEN som sker i naturen?

JO, det är så att i jorden här finns en insekt, närmare bestämt cikador av sorten Brood X.

Cikador av den årliga sorten har vi varje sommar. Ni vet, de som sjunger under heta, fuktiga dagar. Cikador av den “vanliga stammen” är lika självklart som att en amerikansk östkustsommar är het och fuktig. De hör till, cikadorna.

Brood X är en viss typ av cikada som endast kryper upp ur marken vart sjuttonde år för att leta upp en partner att para sig med så att denna underliga art överlever i ännu sjutton år …

De ljusskygga cikadanymferna letar sig uppför trädstammar där de sedan kläcks, och där de lämnar kvar sina skal. De skal som kallas för exoskeletons.

Vi ligger ännu i denna invasions vagga. Temperaturen i jorden måste uppgå till 18 grader celsius innan dessa krabater börjar krypa upp ur jorden.

I massor kryper de upp. OCH med det menar jag MASSOR!

Samtliga bilder idag har jag tagit med min iPhone under mina rundor i veckan.  Här har vi två Brood X + skalen från dem. 

Redan nu ser man tecken på vad som komma skall. 

För varje dag jag är ute och går ser jag fler och fler cikador som håller på att födas eller som är nykläckta. Väldigt snart kommer de att börja flyga.

SNART kommer de även att börja sjunga … OCH då, gott folk, LÅTER DET!! Det låter HÖGRE än jag kan beskriva.

DEN dagen de börjar sjunga ska jag filma och lägga ut här så ni VERKLIGEN får höra.

 

Ett övergivet skal på ett träd.

Dessutom, när detta når sitt kulmen kommer det att finnas cikador ÖVERALLT.

Precis ÖVERALLT.

Du ser dem i drivor, närapå. Det hela är fascinerande—och äckligt—på samma gång. OCH SÅ UNIKT!!!

Förra gången, 2004, minns jag EXAKT hur det var den morgonen jag hörde att de börjat sjunga. Det kom som en havsvåg som bara brusade upp i allt högre volym. OCH som de sjunger. ÖRONBEDÖVANDE!!! Hela dagarna.

De sjunger så högt att du knappt kan höra vad du själv tänker. Förra gången minns jag att jag ringde hem och lät min familj lyssna genom telefonen. OCH jag minns att bara genom DET tyckte folk på andra sidan Atlanten att oljudet var enormt enbart via en telefonlur.

 

KOLLA in dessa alltså!!!

Dessa cikador kommer alltså upp ur den djupa underjorden för att para sig, och sen dör de.

Då har de lagt sina pyttesmå ägg på träd och buskar (en cikadahona kan lägga 500 ägg om dagen) som i sin tur blir små, små nymfer som sedan trillar ner i marken för att bo i underjorden i sjutton år tills det är DERAS tur att komma upp …

AND so it goes, on and on and on …

DET betyder att det kommer att ligga massor med döda cikador överallt WHEN all is SAID and DONE!! Döda insekter ser jag redan nu på mina rundor. DET fastän de knappt har börjat krypa upp ur underjorden ännu.

Många äro de som bävar inför denna INVASION. Speciellt sådana som inte varit med om det förr. Jag var också en anings orolig då det begav sig 2004. Bävade nog jag då likaså. MEN, det gick bra …

DOCK, just massinvasionen av detta minns jag SÅ väl.

På varenda buske och träd satt det cikador i otroligt mängder. OCH ja, LJUDET!!!

LJUDET!!!

Dessa cikador är helt ofarliga, men stora och klumpiga är de och de flyger som fulla helikopterpiloter i luften. Rätt som de är kan de flyga rätt in i dig då du är ute. INTE kul, inte kul ALLS fastän de är helt ofarliga. Stora är de!! OCH fula som STRYK.

De ser ut som monster med sin röda ögon.

Washington Post och andra tidningar har börjat lägga ut cikadarecept, haha. FÖR jo, man KAN äta dem. 

AS IF!! Skulle jag aldrig göra ...

För katter, hundar och andra djur är det en enda stor lyxbuffet som snart dukas upp inför dem. De kan äta sig sprängmätta.

 

En cikada håller på att födas ur sitt skal.  

EPICENTRET för dessa sötnosar? Ja, det ska ni veta, det är JUST PRECIS HÄR!!!

Här i Northern Virginia och i DC-området. VI kommer att befinna oss in the SCHMACK middle av denna konsert.

Stora oformliga insekter kommer att flaxa runt oss då vi är ute, och till sist ska vi “vada” bland alla “kadaver”. 

AVIS?

Visst är ni avis? HAHA!!

SOM sagt, IT is COOOOMING!!

DET är på G så det märks på daglig basis.

OCH snart, SNART ekar SÅNGEN!!!

 

DET här är INTE det sista du läser om detta på min blogg. REST assured ;-)

AFTER ALL, något så HÄR unikt måste stötas och blötas, eller vad säger ni?

MOHOHAHAHA!!!

Ha en fin och bra onsdag!!

Are you still masked up?

Good morning Tuesday!!

How was your LOOOONG weekend?

Yes, I do know that some of you readers were working over the weekend as well. But, I hope it was a good one for all of you, working or not.

A four day long weekend IS super nice! 

 

Blackberries in bloom.

Our weekend was good.

It flew by—but then again— it always does. 

We did run some errands, as per usual.

Peter and I went to THE MALL, to Tyson’s Corner, on Sunday (biggest shopping mall in the entire DC-area).

I have not been to Tyson’s since December 2019. IT was great being there again. I am not sure if Peter shared my joy in being back in this shopping mecca again. BUT, I loved it!

We got ourselves some new clothes. ALWAYS nice.

MY very own peonies are SO beautiful right now.

Masks?

Are people still wearing them inside establishments, you ask?

The answer is, HELL YES!!

Hell yes they do!

In all stores and establishments I’ve been to since Friday people are still totally masked. Yes, even though CDC has OK'ed us being without.

But, the stores make their own rules. And all the stores still have big signs outside that MASKS are INDEED required.

People do not seem to mind the continuation with masks either (NOT in this area, at least). 

I think folks in general think that this new no-mask-required happened a bit too fast.

So, needless to say, Your’s Truly is still masked in stores.

Annoying? No, it isn’t. I am so used to it now.

I am sure that the stores and establishments will ease it all in time.

 

Irises in the rain.

The weather has been on the coolish side.

BUT, that will change from now on.

BOOM!! We are welcoming a very, very hot week here in the DC-area.

Time to switch that AC button to ON again.

 

These trees are in bloom now.  This is a tulip poplar tree.  SO pretty in the spring.

Have a very good Tuesday in YOUR neck of the world.