Tuesday, January 31, 2017

A tad bit winter ...

Good morning Tuesday peeps!


We got a tad bit of snow yesterday.
Enough snow to brighten the world. Enough snow to delay the schools with a two hour late opening here in Fairfax County where I live.
I am sure the school kids in my area are craving a snow day by now. There has been zero of those  days so far this year.
Strange.



No problems taking a drive on Soapstone Drive this morning.  None at all.  Snow, yes, but just a pretty and inconvenient snow.


The woods are so pretty when covered in a layer of snow.  



Snow makes me happy!
It really does.


Maybe we should sit down for a chat? Or maybe not ...



I took a walk in it. I mean, could I even resist?
There was NO P to the W yesterday. None of that. It was slippery, and I had to take it VERY easy while walking.
However, I did walk around Lake Thoreau. It took a bit longer than usual due to icy patches along the paths and me photographing more than I usually do.



I just love when snow paints the neighborhoods.




I can tell you one thing, you HAVE to look out for patches of ice and black ice.  YOU just have to!

This is not enough snow in any way. Hardly a dusting, but it felt lovely. AND, I do hope we’ll get more snow this winter.
February has not even started yet, so there is still hope. Or, so I reckon.
Well, one will have to see.



Calm lake.


Usually the lakes should be covered in ice this time of the year ...



Today it will ALL be gone. We’re expecting a temperature of 50 F (10C) today and tomorrow.
I get so tired …
Bring in a blizzard. Bring it now!









Have a good Tuesday!




Lake Thoreau, the east end.


The golf course right outside my house.


Do you see the fox?  We have several foxes living on the golf course.  I like them a lot.  Sometimes you can hear them scream, especially at night.  A gruesome sound ...


Fluffy grass and fluffy snow.

Monday, January 30, 2017

Ett bra veckoslut

Godmorgon måndag!



Hoppas att ert veckoslut har varit bra.
Här har det gått fort, som vanligt.
OCH varit bra.
Mycket matlagning bidde det. Jag gjorde Channals goda kycklinglasagne på fredagen. TOG inga bilder, så dumt.
Jag är lite dålig på att ta matbilder, måste nog skärpa mig där.
God var den iallafall.

På lördagen kom Peters pappa och Peters kusin hit och åt middag med oss.
Det blev svenska köttbullar, gräddsås. potatismos och lingon.
ALLA vet att det är lite svajigt med köttbullar. Ska de bli bra? Håller de ihop?
Ja, ni vet.
MEN jag lyckades. Det var roligt.
Roligt också med det svenska. OCH det bästa av allt att det blev så många köttbullar att jag sen kunde frysa in ett helt gäng.

PÅ söndagen blev det bio igen.
Denna gång filmen Jackie med oscarsnominerade Natalie Portman.
Fantastiskt bra.
Jag ger den fem stjärnor av fem.  Natalie Portman är  SÅ värd en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.  Hennes tolkning av Jackie Kennedy är helt och håller otroligt.  Filmen handlar om dagarna efter mordet, Jackies stora sorg samtidigt som hon tog beslut om både begravning och framtid.  Helt fantastiskt fint porträtt gör Natalie Portman av ikonen och legenden Jackie Kennedy. Djupt och rått.
Biografen vi såg den på är lite speciell också. Man blir serverad riktig mat medan medan man ser filmen. Mat, öl, vin...you name it. Det var faktiskt första gången jag var på en sådan biograf. Givetvis har sådana biografer funnits länge, men det här var första gången jag besökte en sådan. Roligt och annorlunda.




Efteråt blev vi bjudna till min kompis Sara som bor i närheten av biografen. Där fick vi äta en jättegod soppa. Trevligt sällskap fick vi på söndagkvällen.  TACK Sara och Wendell!




Annars har jag nog mest tänkt på den nya regeringen. NU får väljarna skörda vad de sådde.
Hur i h-vete ska detta sluta?
Jag är faktiskt rädd, på riktigt, inte bara jag är rädd utan de allra flesta jag känner.
Jag vet att jag sagt att jag inte ska skriva mycket om politik, men det kanske blir omöjligt för mig att inte göra det.  Ni förstår säkert.  Det känns som om jag måste.
Detta är en helt unik situation för USA. Så ovanligt för landet med denna enorma kovändning. Tycker att det känns som om vi är med i en skräckfilm, och vi kommer inte ut.
USCH.


Men nu är det PW som gäller. OCH jag hoppas kunna lägga in lite P i W.

Ha en bra måndag.

Friday, January 27, 2017

Året på Instagram

Godmorgon på er!


Fredag igen!
MEN, så skönt alltså!


Instagram är ett trevligt medium, tycker jag. Jättetrevligt.
Inom snar framtid är jag inbjuden på ett insta-meet här i Reston.  Ett helt gäng med duktiga Reston-instagrammare ska träffas för allra första gången. Det ska bli roligt, av alla dem som ska med är jag bara bekant med en enda.
KUL!
Jag har kommit på att det är ganska lätt att skaffa sig insta-vänner också. Många schyssta prickar man utbyter ett litet ord med, eller skickar en lajk till, varje dag.
Ett trevligt ställe i cybern att hänga på, helt enkelt.
Snabbt, lätt och BOOM, publicerat.

Jag har inget Twitter-konto.   Jag existerar på Facebook.  Jag har dock inget konto på Pinterest (fattar ännu inte vitsen med den sajten.  Enlighten me!!!).
Instagram fattar jag däremot vitsen med, till fullo. Jag var skeptisk då jag började, men nu tycker jag det är SÅ "spot-on".


Vid varje månads slut gör jag ett collage med nio bilder jag tagit under månaden.
Jag är ingen "spammare" på instagram, jag lägger ut en bild om dagen. Ibland kan det gå dagar utan att jag lägger ut något foto. Det beror lite på.
Jag har nischat in mig vad gäller fotomotiv, på gott och ont. Jag visar mest naturbilder från mina promenader, eller bilder från resor jag gör.
Ibland skulle jag vilja visa annat, men nu känns det som om det är "för sent", jag är för nischad På Insta försöker jag att ta samtliga bilder med min iPhone. Ytterst sällan lägger jag upp Canon-bilder där. Ibland plockas mina bilder upp av något stort konto som visar dem, det är roligt.
En dag kanske jag öppnar ett privat konto på Instagram och lägger ut blaj-bilder helt spontant. Vi får se.


Här är 2016 i bilder. Året på Instagram.



Januari!



Saffranssemlor hos Lotta,  route 29 i centrala Virginia på väg hem från Elon och så den vinter vi faktiskt hade i fjol.  Jag tyckte den vintern var dålig.  Jag visste inte vad jag talade om, haha (med tanke på den usla usla vinter vi begåvats med iår)!


Februari!


Mer vinter, mer snö.  Men milt var det ju.  Snödroppar i slutet av månaden.   Ärligt talat tror jag nog jag får ge mig ut på span efter dem. Snart tror jag att de kommer att blomma.  Än har jag dock inte sätt några.  Semlor hos Lotta igen.


Mars!



En bra och trevlig månad, den däringa mars!



April!




Årets top of the line månad när det kommer till skönhet!

Maj!



Skitmånad vädermässigt i fjol.  Men jag lyckades ju fånga vackra morgnar.  OCH vandringar.



Juni!



Trevlig månad det också!  En viss dotter fyllde 20 år likaså.



Juli!



Fem bilder från Kalifornien, tre från NoVa och en från Maryland.


Augusti!



Sensommar i naturen.  Reston och Närpes.


September!



Sverige!  Stockholm på fem bilder, Småland på två och slutligen Reston på två.


Oktober!




Najs månad också.  Naturen vacker som en dröm, iallafall under andra halvan av månaden.  Morgonljuset är så innerligt vackert.  


November!



Skitmånad, men vädret var vackert och naturen underbar.  Roliga händelser och astråkiga sådana kantade månaden


I december blev det istället ett collage av årets mest "lajkade" bilder!



Varje december exploderar instagram av "top nine", man kan logga in sig online och se vilka av årets bilder som blev de mest "lajkade".  De bilder ovan är 2016 mest "lajkade" bilder.  Ett tema anas, höst och jul.  DET kan ju också betyda att jag hade fler följare i slutet av året än i början av året.

PÅ instagram är min nick, skandigirl.  Om du står i valet och kvalet över att gå med så tycker jag att du SKA gå med.  Det är roligt, och det är lätt.
Pssst...det är mycket roligare än Facebook, jag lovar!

Ha en fin och bra helg!!

Thursday, January 26, 2017

Så härligt, Tvätta håret, det här med alternativ och är man gammal när man ...?

Hej och godmorgon alla torsdagsmänniskor!



*   Att gå!


Häromdagen gjorde jag något jag inte gjort på nästan tre månader. Jag gick runt en av “mina” sjöar. Först hade jag tänkt att jag bara skulle gå upp till sjön, men sen när jag var där bestämde jag mig för att knata runt hela.
Det var så otroligt härligt och det kändes som om jag fick lite av det jag hade tillbaka.
Jag var så glad.
Igår gick jag till den andra sjön, och det var så soligt och skönt.  Solen gjorde mig så varm att jag nästan fick skala av mig min jacka. Ja, den värmer verkligen nu, solen.
Det var en härlig runda som väckte livsandarna.
Tänk vad beronde jag har blivit av dessa rundor.
Att gå, och samtidigt lyssna på olika program. I tisdags lyssnade jag på "STIL" då de talade om Melania T, mycket intressant. Gillar Susanne Ljung.
Igår lyssnade jag på Stina Wollter och “söndagarna med Stina Wollter”- Älskar Stina Wollter. Hon är så skön och har sådan värme. Såg att hon ska vara med i Let’s Dance! Kollar aldrig det programmet, men nu känner jag att jag vill se Stina on the dance floor. Det var länge sen jag såg Let’s Dance motsvarighet i USA, här heter det “Dancing with the stars”.
Iallfall, underbart med alla radioprogram och poddar jag lyssnar på när jag är ute och går. Annars lyssnar jag mest på dem medan jag städar. Ett bra sällskap. TACK SR! OCH TACK alla andra trevliga poddar.



Lake Thoreau i tisdags.


En av de många parkvägar jag nöter.  Förresten, alla bilder är tagna med min mobil.


Ett trevligt villaområde kantar min väg.


Lake Thoreau igår.  SÅ blått och så vackert!!


Men, jag gick vidare till Lake Audubon denna gång.  SÅ härligt BLÅTT och stilla.  Det var så varmt medan jag gick.  Ja, faktum är att under gårdagen blev det hela 16 grader varmt.  Ja, jag säger ju att det är en sjuk vinter.  







Trevliga radhus vid Lake Audubon.


*   Tvätta håret, gaahhh …


Alltså, ja…
Varför är det så in i bomben trist att tvätta håret?
Det är ju så trist att jag drar mig för att göra det. Eller, det är väl framförallt stylingen efteråt jag tycker så illa om.
Det är så tråkigt. TRÅKIGT.
Eftersom det är så trist med hårtvätt tvättar jag bara mitt hår två gånger i veckan. Har inte fett hår, så det funkar.
Hur ofta tvättar du ditt hår?
Visst är det trist? ;-)


Bild fr imgrum.net


*   Alternate facs.


Förlåt, jag bara måste lägga upp den här bilden.
Det är mycket som seglat upp med den nye presidenten, bland annat hans förnekelser som kan handla om i princip allt. Hans farliga sätt att bli sårad och arg på. Inget rinner av honom, allt går in i honom. Hjälp.
Han kan vrida och vända på allt till sin fördel. Helt otroligt alltså, och helt livsfarligt.
Folk kommer (i och för sig) att få fyra härliga år då de får källor en masse att göra narr av honom på.
Sorry, dudes, jag var bara tvungen.






*   Gamlingarna?


De senaste åren har jag snöat in på det här med innetofflor. Peter också. Innan dess var det helt OK att gå omkring i strumplästen härhemma, eller gå barfota på sommaren (givetvis). Men numera är vi båda två väldiga tofflomaner. Jag har slitit ut ett par tofflor, ratat andra par. De måste vara av en viss sort, helst i mocka med skön ull. Så fort jag kommer hem slänger jag på mig tofflorna. Skönaste som finns. JU!!
Peter är precis likadan.
Det känns som om vi är ett gammal strävsamt par när vi hasar runt i våra tofflor. De står vid sängen varje morgon, och vi trär fötterna i dem direkt. Ja, och sen får de vara på hela dagen.
Igår kom ett nytt par hem till mig, mina nya BearPaws. SÅ sköna.
OCH VARMA!!
Tycker de funkar bra på sommaren också eftersom vi har AC i hemmet då.
Hur är det med dig?
Kör du med tofflor?




Ha en fin, och bra torsdag!!

Wednesday, January 25, 2017

Är det det här man kallar vinter?

Hej och godmorgon!


Onsdag igen för oss alla.

Alltså. vilken bedrövligt usel vinter vi har iår.
Vad är detta?
Vad är det med dessa gråa, dimmiga och regniga dagar?
Varför är det mellan 5-12 grader varmt?
SÅ jädrans less alltså.

Saknar snön!
Jag tror inte det kommer att bli någon snö denna vinter.
Nope, där har ni mina två cents. Jag kan ju förstås bara uttala mig om The Mid-Atlantic states, som vanligt. Men här verkar det kört.
Klart att det kan komma en drabbning i februari, men det verkar inte så.


Så här ser det ut mest varje dag hos mig.  Grått och milt.

Skulle kunna tänka mig en släng av Polar Vortex igen, av de sorter vi hade 2014 och 2015.
Tja, det var givetvis inte så jädra kul när en vattenledning i vår källare sprang läck, det var hemskt. Snacka om chock.
OCH stanken som uppstod efteråt. Firman som sanerade kom inte kom förrän flera dagar senare. DE hade så mycket jobb och slet natt och dag. Samma anledning, så många rör som sprungit läck i den enorma och långvariga kyla vi hade det året. Det blev så att den gamla heltäckningsmattan började ruttna.  Tror vi fick vänta fem dagar på att få mattan utriven så att saneringen kunde börja, men jag måste nog kolla mina dagböcker för att vara helt säker.
Saneringen tog ett par veckor, natt och dag med fläktar som lät i hela huset.
Nej, en repris av det vill jag inte vara med om.
Nytt golv “fick” vi ju (försäkringen), men i efterhand vet jag ju att vi valde fel golv. Källaren är så kall i sig att vi borde lagt in en ny heltäckningsmatta och inte trägolv. Men, det är gjort nu, och inget att snacka vidare om.

Den vintern var vi New York i över en vecka.
Karolina hade auditons för fyra olika universitet, Boston University, Syracuse University, Ithaca College och New York University.
Det var då vi kajkade längs hela östkusten (efter vad det verkade) en hel vinter.
Audition efter audition ...
Dramaskolorna reser ofta in till New York så att man kan ta sin audition där, och köra alla under flera dagar i följd. Såkallade Unified auditions.
Alltså, jösses, så jag frös i New York den januariveckan.  Som jag frös där har jag ALDRIG frusit förr eller senare. Detta var under Polar Vortex, och det var alla gånger -15 grader och blåsigt. Det var så kallt så att jag ville skrika. Jag är van vid kyla, men denna råhet och vind ... USCH!
Vi hade lika kallt där jag bor, men vinden som ven mellan skyskraporna gjorde det hela högst vidrigt. OCH därtill råheten som förstärktes av två floder och havet, brrr ...  Men, det var en bra och kul vecka iallafall.
Det var senaste gången jag var i New York. Ett bra tag sen, med andra ord.
Tur att jag har en tripp till staden i april igen. Ser fram emot det!
Konstigt att vi inte åker oftare, det är ju ändå inte mer än 40 mil mellan DC och NYC. Det är faktiskt  längre till Elon än till NYC.
Men, det blir inte av. Så dumt. Men i april sker det iallafall. Härligt. Älskar New York!!
Då bör det vara rätt okej väder, även om april är en väldigt opålitlig månad här hos oss. Det kan vara väldigt varmt, men också rått och kyligt. Mycket regn brukar det vara i april också. MEN det är också en av årets vackraste månader med ALL blomning.

ÅÅÅÅ vad jag minns detta ögonblick tydligt.  Karolina samlar ihop sig för sin allra första audition.  Den var för Boston University.  Det kändes som om man kunde skära luften av spänning här.  Vi är vid Columbus Circle, inne i Time Warner skrapan.  Det var isande, isande kallt ute.

Tycker alltid det är lite komiskt när man börjar läsa hur många som börjar yra om vår direkt efter jul.
Så fort julgranen ligger på backen kommer det,  “Nu kan våren komma” eller “när blir det vår?”.
Samma visa varje år.
Blir full i skratt. Våren kommer ju inte förrän i mars iallafall, på riktigt. Hos mig, lägger jag till. I mars är det vår här, men inte innan dess.


Ja, ni ser ju ...

Nu önskar jag mig en snödrabbning och lite kyla, men det är nog för mycket begärt.


Hur är det med dig?
Är du nöjd med vintern som råder hos dig?
Skulle du vilja ha kallare och mer snö? (JO, jag vet att det är dåligt med den varan på många ställen i norden också).
Eller, du kanske gillar de nya milda vintrarna som verkar ha blivit norm?
Hur skulle din idealvinter se ut?


Min idealvinter skulle ligga på -5, snö och ömsom sol och ömsom lite mer snö, haha.  Inget kaos är nödvändigt.  Alls.
Det skulle vara lite lagom sådär.


Washington Square Park.

Vet ni förresten att LAGOM håller på att bli lika mycket modeord i USA som “hygge”. Lagom is da shit och så coolt för Fandavians (folk som älskar allt skandinaviskt och nordiskt). Tänk att till och med ordet LAGOM kan bli poppis. Komiskt.

Men en lagom vinter, med lagom kallt konstant (-5) och lagom mycket snö?
Ja tack!!!


Ha en bra onsdag!

Tuesday, January 24, 2017

My own experience: The Women's March on Washington

On Saturday about a million women, men and children attended The Women’s March on Washington!
I was one of them!
And folks--let me tell you-- I am SO happy we attended said march despite the HUGE crowds.

I have never seen so many people in my life before.
Mind blowing, to say the least.

Peter, Keith, Karolina, Katie, Sara, Wendell and myself decided to take the Metro downtown from Reston.
As we drove to the station we could tell that it would be packed. There were so many cars on their way to said station.
We were lucky, we got a parking spot and we walked up to the station.
And, you guys, there was a line, a long line, just to ENTER the station. There were SO many people lining up. I have never seen anything like it at a subway station.  EVER.
There was a great atmosphere while we were waiting. People were cheering each other on!  All the time!


At the Reston metro station around 8 Saturday morning.


Just waiting.  We are not even close to the trains.


People in costumes everywhere!  

After about 45 minutes we did board the train!
And, let me tell you, it was a packed ride.
I have never been so squished on a metro train before.
But, again, the people onboard were in such great spirits. UNBELIEVABLE!!
After a while someone started singing, We all need somebody to lean on!
People started singing along.
Then someone sang "This land is our land", and people immediately  joined in.
I was floored, I almost started crying. It was just such a united train. We were ALL going to the same place.  For the same cause!



On the train on our way to DC.  We were leaving Wiehle station in Reston here.  The train got packed already at its starting point!

We disembarked at L'enfant Plaza.  A lot of people, that is.  All of us.

The same place it was. As we got up to the street level--after coming up from the metro station--there were people en masse. SO many people. SO. VERY. MANY. PEOPLE!
Women, men and children! Everywhere. A lot of people were dressed up in costumes of different kinds.  A sea of  PINK "pussy hats" everywhere.
The pink pussy hats were awsome. I never got a hold of one myself, but Karolina and Katie were wearing them! AND so did a lot of other people, women and men.
Powerful!
The signs people had made were funny, and true! We loved reading them all!










It was so packed that we never made it to the stage, we were not even close to a screen. Therefore, we never heard any of speeches, or heard any of the songs.
But, the spirits were high among people.







WHAT really got to me was the friendly vibe!
There was NO violence at ALL. No hard words (at least I did not hear any). No frowning faces. People were just happy and patient.
Because you did need to keep your patience.  And, as far as I know DC Police Department made zero arrests.  The police we saw, and they were present, were so friendly and in super good spirits, too.  Amazing!






People were even up in trees!





We're about to start our march on this gray, damp January Saturday.

The organizers of this march had expected about 200.000 people to show up. They got so many more. SO. MANY.  MORE.
The entire march route had to be re-directed in a haste due to the huge amount of people attending.
SO, instead of starting the march at 13:15 we started closer to 14:00 (I think).







Do you see the big, orange balloon?  That was DT's face bouncing among us all.

It was so powerful to walk amongst people that share your views, women and men. Young and old.







The three of us never made it all the way to The White House. We left the march close to the Washington Monument. By then we felt accomplished and pleased.
We lost Karolina and Katie right away at the metro station. They had grabbed great “seats” up on a wall near the Hirschhorn museum.
We had lost Sara and Wendell long before,  they "disappeared" at the Reston Metro Station.  And, we happened to end up on separate trains on our way downtown.  We could not keep in touch with anybody during the march.  Nobody could.  The cell phone service was so over burdened. You could not call, not text and absolutely not go online.
So, if you lost someone you were kind of on your own.





CROWDS are marching!



My knee held up all right. But at times I did wonder what the heck I was doing to myself. As for example, when we stood liked packed sardines waiting for the march to begin.
However, everything was so worth it!



We left the march at The Monument.  It felt wonderful to get some space!

People were resting their backs, and their legs, on The Washington Monument.

I think this is the beginning of a huge movement in the US and the world.
I will gladly take part of it.
I think a new 1960’s might be dawning.
People are strong and ready to defend the human rights we have come to take for granted.



I got a sticker ...

Me!  Sadly, I never got a hold of a pussy hat ...

The day ended with the three of us Ubering home. I did not feel like heading down into the metro system again. So glad we took an Uber, to tell you the truth.
Really, the march ended with me ending up on Swedish Public Radio (once again) reporting from the march (see the link in my post on Sunday).



After this day, we pretty much crashed. We went out to dinner at a local place, a lot of women and men eating there were fellow marchers (so cool). Pizza and wine ended the day.
We all went to bed early Saturday night.

A good, good, good day. I would gladly do it again. I will probably do it again.

I will not write much about politics going forward. I can assure you that, but this is a thing I really wanted to share with you all!

Karolina shot this picture from the wall she found outside The Hirshhorn Museum.  A sea of pink pussy-hats.  SO cool!  And, Karolina and Katie got to see all the speeches.  Here you can see Gloria Steinem on screen.  The girls really liked what she had to say.

Katie's insta-pic!

Have a beautiful Tuesday!