Sunday, March 04, 2007

Back in Business

NU är vi hemkomna från West Virginia!!! TACK för alla urgulliga kommentarer! ALLT har gått bra, och ingen av oss har brutit några ben. Jag ramlade bara en gång!! OCH det var när jag kom av en av liftarna. Inte så att jag stoppade upp liftsystemet eller så, tack och lov, men jag körde rätt in i en snövall.

Resorna till och från Snowshoe var INTE roliga. På uppvägen var det regn, HÄLLREGN och några plusgrader + att det var DIMMA!!! Vi körde ju genom bergen så det var serpentinvägar som gällde. Peter körde, och som TUR är har jag en lugn make. Det är mycket lite som rubbar honom. Han körde lugnt och fint fastän vi knappt såg två meter framför oss. Men fram kom vi!!! Genom dimma, regn och STORM!!! Vi bodde mitt i byn! PERFEKT läge. Det var bara att gå ut så var vi backen!
Trevlig svit med sovrum, kök och öppen spis!
Vi misströstrade dock om skidåkningen eftersom det regnade och stormade HELA natten.

Dagen grydde, och med den kom solen!! Blåsigt som tusan, men sol!!! Karolina i skidskola! Vi med!!! Karolina hela dagen. Vi endast i två timmar! Hur kändes det då för mig att åka igen efter 16 år? Pirrigt som FAN. Jag var rädd! Men, tack vare skidskolan visade det sig att gamla takter sitter i. Efter bara någon timme kändes det jättekul! Både Peter och jag vågade oss på lite svårare backar, men jisses, då var jag SKRAJ och plogade mest i dom brantaste partierna. När vi tog paus på en bar nere i slutet på en av pisterna ringde Peters mobil. Det var vår LARMFIRMA som ringde. Larmet hade gått hemma hos oss! Fasiken så obehagligt DET kändes då!! Falskt alarm dock, fast vi vet fortfarande inte vad det var som utlöste larmet...


Igår, lördag, var det samma bittra blåst. Karolina i skidskola halva dagen. Vi skötte oss själva. ONT i benen. Kändes helt enkelt svårare att åka dag två. Benen stummare, vi var tröttare, snöfall till och från plus att det var trångt i flera backar och långa liftköer. Speciellt före lunch, efter lunch blev det mycket bättre, men efter att ha kämpat mig ner för en blå pist ville jag bara SLUTA! Och precis som Jacal skrev i sin kommentar i inlägget under det här LÄNGTADE jag till en sandstrand. SÅ! Efter den blåa pistens skäck la jag av...Då var klockan ändå 15.
Igår kväll satte det igång att SNÖA!!! Snart var snöstormen ett faktum! OCH det snöade och blåste HELA natten. Då vi vaknade imorse såg det ut som ett julkort + att det fortsatte att snöa och blåsa, men vackert var det ju. Vi visste inte om vi ens skulle kunna lämna Snowshoe! Men, men for hem gjorde vi och hyfsat bra gick det även om det var bra läskigt i bergen. Snön virvlade och ven, och inte heller nu kunde vi se den vackra utsikten i bergen. Snöstormen var med oss i 2½ timmes tid. Resten av resan hem gick bra. Jag orkar inte lägga ut några foton nu ikväll. Det får bli imorrn istället...Go'kväll till alla!

9 comments:

Fia said...

Välkommen hem igen! Du har varit saknad ska du veta. Nu känns det bra igen, nu vet jag att min morgonrutin blir bra imorgon. Egoistiskt, men också ärligt. KRAM!

JaCal said...

Låter som en intressant helg - synd med jobbiga resor - även om man har en bra förare så är ju alla spända.

BRA att du inte stängde ner liftsystemen! ;-) Två dagar är alldeles lagom...

Ser fram emot bilder i morgon och BRA att du är tillbaka!

Lilla B said...

Skönt att inga ben är brutna utan bara fina minnen. Bilderna ser jag fram emot. Själv åker jag inte skidor av fri vilja. Kommer från västkusten och där säger vi GÅ på skidor.

Matildas fikarum said...

Välkommen hem! Vad härligt det låter trots onda benmuskler.

Sara said...

Välkommen hem igen, sis! Ni verkar ha haft det bra trots ömmande muskler och snöstorm. Bra träning är det iallafall!

Tina said...

Låter som om du är igång med träningen igen :-)). Skönt att allt gått bra, himla dum snödriva och stå ivägen för dig!
Att larmet går när man inte riktigt kan kontrollera det är jobbigt. Jag blev en gång uppringd av vår larmfirma när jag i stort sätt står runt hörnet till vårt hus, ensam hemma och runt halv elva på kvällen! Gissa om jag väntade tills STORA STARKA larmkillen kom och gick igenom huset. Men det var inget ...

Annika said...

Fia:
Gud vad du är RAR!!!
Kram!!!

Jacal:
Visst! Även om man har en bra förare sitter man som på nålar. Trötta både fysiskt och psykiskt igår. Nu är det bättre, men benen värker alltjämnt.

Jag är himla glad att jag inte stängde ner ngt liftsystem :-)))


LillaB:
Ska lägga upp bilderna så fort jag får en chans här idag.
Ganska smart att säga NEJ till skidor! OM man inte GÅR på dem, vill säga :-))

Matilda:
Tack! Det var en fin resa! Musklerna ömmar, men det är ju lite skönt också.

Sara:
Nog 17 är det bra träning...Svetten dröp av din syster. Mkt bra!

Tina:
Man kan nog säga att träningen är igång igen, fniss!!!
Dert där med larmet var otäckt. Vi vet faktiskt inte vad som utlöste det. ALLT var i sin ordning härhemma. Inget hade fallit, ingen hade försökt ta sig in. Mkt underligt...
Kan tro att du var jätterädd den ggn larmet gick hos dig på kvällen...USCH!! Man blir ju SPATTIG.

Anna Malaga said...

Hjälp, vilket äventyr ;-) Det ska bli spännande att se bilder!

Annika said...

Anna:
Trevligt äventyr, men ack vad man spänner sig när vädrets makter är emot en!