Thursday, January 11, 2024

Lugn & Ro, Boktips, Här & Nu, Fascinerande fall och Netflixtips.




Godmorgon torsdag!


* Lugn och ro!

Nu känns det som om jag kört hårt varje veckoslut ett längre tag. Varenda helg har jag varit uppbokad sedan Thanksgiving i november. Den här helgen ska jag baske mig inte göra ett skit.
Eller jo, jag tror vi ska ut på en vintervandring på lördag faktiskt. Det blir mysigt att komma ut på en vandringsled i bergen igen. Min själ behöver det, känner jag.
Så fram med vandringsskor och vandringsstavar och ut mot The Blue Ride Mountains och Appalacherna. Men annars, lugn och ro. Just lugn och ro.


* Bra bok!

Jag kommer återigen att prisa bloglandia, bloggare och läsare. SÅ många tips och råd jag fått genom åren via min blogg, och även genom andras bloggar.
Ibland kommer tipsen från trogna läsare också, alltså ni som kommenterar utan att ha en egen blogg.

Elisabeth (trogen läsare sedan länge) tipsade mig om en bok någon gång under senhösten, jag laddade ner sagda bok på min Kindle.
Och ja, jag har slukat den boken. SÅ bra var den!

Boken jag talar om heter “Det finns liv här” och är skriven av Elise Karlsson.
Boken är den första i en trilogi som handlar om förorten Rinkeby i Stockholm. Vi får följa olika personer som bor i stadsdelen då den var alldeles ny på 70-talet. Vi följer dem under hela decenniet och vi får ta del av deras liv, tankar och öden. Boken är även en tidsstudie över hela 70-talet, vilket jag älskar.


 
Bild från SVD.

Jag minns när Tensta och Rinkeby var nya. Jag kommer också ihåg när Blåa Linjen på tunnelbanenätet öppnade.
Jag och min familj gjorde det som utflykt att åka med Blå linjen till slutstationen som väl var Hjulsta?
Vi fikade i Rinkeby eller Tensta.
När jag gick på gymnasiet gjorde jag praktik på en lågstadieskola i just Rinkeby, och jag minns att jag tyckte om den skolan, eleverna och dess personal.

Annars har jag inte vistats speciellt mycket i varken Tensta, Rinkeby eller Hjulsta. Men förorterna är ju kända (ökända) och denna bok sätter verkligen fokus på hur det är att bo där.

Jag ger boken fem stjärnor av fem möjliga och tackar Elisabeth massor för tipset! Längtar redan nu tills nästa del i serien kommer!


* Här och nu.

I januari månad har det hittills sett ut så här på mina morgonrundor.
Vinterns palett råder. Den som är ganska tråkig, om än vilsam.
Min älskade dotter avskyr vinterfärgerna här. Tur att hon bor i Los Angeles numera, haha. DÄR råder en slags evig sommar istället, långt från den beiga vinterfärgskalan i The Mid Atlantic.



Har ni hört talas om Gypsy Rose Blanchard?
Tjejen som mördade sin mamma med hjälp av den pojkvän hon hittat på Internet. Gypsy Rose utsattes för övergrepp av sin mamma under hela sitt liv, hon fick aldrig känna på hur det var att leva normalt. Mamman led av Munchhausen by Proxy, och under hela sin uppväxt trodde Gypsy att hon var svårt sjuk och mentalt sent utvecklad.
Mamman sa att Gypsys förstånd var som en sjuårings, vilket Gypsy och alla andra godtog. Mamman kunde övertyga läkare att dottern hade än den ena åkomman efter den andra, många var de läkare som gick på det  Gypsy fick genomgå många smärtsamma behandlingar och undersökningar genom hela sin uppväxt. Så fort någon läkare började ana oråd flyttade de.
Gypsy satt i rullstol fastän hon inte behövde, hon fick aldrig gå i skolan, Gypsys mamma hemskolade henne, men den kunskap hon fick sig till livs slutade i andra klass. Gypsy visste att hon kunde gå som vem som helst, att benen funkade, men mamman bröt ner henne totalt psykiskt. Om inte Gypsy gjorde som mamman sa straffade hon henne med allt möjligt. Ibland kunde hon låsa fast Gypsy i sängen i flera veckor.  



Gypsy Rose med sin mamma DeeDee. Bild från USA Today.


Detta är alltså en HELT och hållet sann historia.
Den 28 december lämnade Gypsy det fängelse där hon suttit i åtta års tid för mordet på mamma DeeDee. Nu har hon en villkorlig frigivning i ytterligare två år innan hon blir helt fri.

Det finns en jättebra dokumentärserie om Gypsy på HBO MAX, Mommy dead and dearest.
Det finns också en dramaserie som heter The Act vilken Karolina, Peter och jag slukade under julen. SÅ bra, om ni KAN så SE DEN!! Här i USA går den på Hulu.
Jag började med att se The Act (alltså den dramatiserade serien med Patricia Arquette i rollen som DeeDee Blanchard, Gypsys mamma).

I dagarna släpptes ännu en dokumentärserie om Gypsy på TV-kanalen Lifetime---The Prison Confessions of Gypsy Rose Blanchard.   Den ska jag se med tiden också.

Gypsy Roses öde fascinerar mig stort och jag önskar henne ALL lycka till nu. Det är inte lätt att vara 32 år, ha levt i en skyddad värld hela sitt liv, blivit misshandlad,  suttit i fängelse för att  sedan släppas ut i den “normala” tillvaron som nu väntar henne. Dessutom är media efter henne som hökar nu.  Alla vill ha en bit av Gypsy.

Gypsy Rose idag. Under sina åtta år i fängelse läste Gypsy in hela sin skolgång och hon har nu gymnasieexamen.  Bild från CNN. 


* Netflixtips!

I julas dök en trailer upp allt oftare på mitt konto på Netflix, så pass ofta att Peter och jag blev nyfikna på den.
Samma trailer dök upp på Peters Netflixkonto. Kan berätta att Peters och mitt konto på Netflix är mycket olika. Detsamma gäller på Spotify, haha. MEN saken är ändå den, de flesta serier ser vi ändå tillsammans.

Den serie jag nu tänker tipsa om heter Fool me Once.
Peter och jag började titta på den häromkvällen. Vi knarkade tre avsnitt på ett bräde, och sen knarkade vi två igår igen. Ikväll kanske vi avslutar serien … SÅ BRA ÄR DEN!!

Den handlar om Maya vars make blivit mördad.
Maya är alltså nybliven änka med en liten treårig dotter. Vi får se, redan i trailern, att den mördade maken dyker upp på den nanny-cam som Maya fått av sin väninna. Maya är dessutom gammal militär (helikopterpilot) och har tvingats avsluta den karriären efter att hon av misstag dödat civila i tjänsten.

Det är en intrikat historia där den ena personens öde vävs in i nästa.
Vi får även följa den polis som har i uppdrag att ägna sig åt att lösa detta mord.  Vem mördade Mayas man?
Till saken hör även att Mayas syster mördades i hemmet en tid innan den egna maken fick sätta livet till …  

Maya själv är en riktig tuffing som inte räds något alls. Serien är totalt beroendeframkallande och du kommer att vilja beta av avsnitt efter avsnitt. TRO MIG!

Jag kan redan nu berätta att det är en avslutande serie, vilket jag tycker är bra. Det finns alltså bara åtta avsnitt.

Vill du ser något riktigt spännande och BRA så ska du se Fool me once.



Bild från Netflix


  ***


En riktigt fin torsdag önskar jag dig!

21 comments:

Yvonne said...

Blir säkert skönt och avkopplande för er att vandra i bergen, låter som du behöver det. Det är iofs kul att vara uppbokad men inte varje helg sååå länge.

Den boken ska jag absolut beställa när jag kommer hem, har inte så stor erfarenhet av de förorterna, men vi bodde några år i Kista och hade då bara ängar mellan, nu är det ju byggt överallt och även vägarna är ombyggda. Blir spännande att läsa, tack för tipset!

Du lyckas verkligen att få vinterfärgerna att bli vackra genom dina foton, ser rofyllt ut att promenera i dina omgivningar. Skulle inte vilja ha sommar jämt som i LA, enda fördelen är väl att man inte behöver vinterkläder och tjocka skor, ha, ha

Gypsy Rose har jag läst om, men det är längesedan, så förfärligt hon hade det. Hoppas hon får ett bra liv nu när hon är fri.

Fool me once ska jag också notera, låter spännande och 8 avsnitt låter också som lagom.

Ha en fin torsdag hälsar jag och skickar en stor kram

Hannas krypin said...

Tack för boktipset! Den vill jag läsa. Vad intressant att du skriver om Gypsy, vi pratade om henne i veckan i skolan. Temat på föreläsningen var barn som far illa. Har tänkt att ta reda på mer om henne och syndromet som hennes mamma har.

Channal said...

God morgon Annika! Vandra i Appalacherna låter exotiskt och spännande. Ska bli kul att se bilder därifrån. Haha förmodligen tar du bilder på er tur. Dina vinterbilder påminner mig om mars... de beiga tonerna är vackra. Påminner mig om mars.

Tack för boktips! Barn av vår tid är alltid kul och fascinerande att läsa om. Jag har sett mycket reklam om Gypsy Rose men aldrig fattat att det var så illa. Den dokumentären måste jag se. Fool me once har jag precis sett. Håller med, den var bra! Vill tipsa om en film på Netflix som spelar på en sann helt galen historia, Rouge Agent. Se den!

Önskar dig en fin dag! KRAM Anna

Storiesbysarab said...

Som det sägs så vackert: "When the mountains call, I listen!" Precis så känns det för mig, så förstår dig till fullo. Och Appalacherna och The blue ride mountains, låter fantastiskt... som en film typ, haha :D

Kul, älskar boktips, den ska lägga på min lista genast :) Kan tänka mig att den var extra spännande eftersom du har minnen till den också. Jag växte upp i Uppsala (och tidvis i Småland) flyttade sen till Märsta (innan det blev flytt igen) och åkte ytterst sällan till den delen av Stockholm.

Fool me once avslutade vi precis också, mycket bra och sevärd. Vi ska nu börja kolla på Den oskyldige, också Harlan Coben men i spansk version.

Vackra foton! Och jag är kluven måste jag säga...det där lite gråa, vintriga är också vackert på sitt sätt, stillsamt, och ett läfte om vad som komma skall... Här i Spanien är det ju mer färgstarkt överlag, året runt, men i vissa delar av bergen här, kan det se ut sådär, och jag tycker om det. Känns vårigt och lovande på något sätt :)
Kramar från Barcelona!

Mamma C said...

Låter som en skön och härlig helg du har framför dig. Bara vara ett med naturen behöver man för kropp och själ.
Tänk vilken hemsk uppväxt hon har haft Gypsy Rose. Kan man bli helt återställd efter sådan tortyr i nästan hela sitt liv.
Jag har sett trailern men inte sett serien Fool me once ännu. Men det kommer jag att göra snart.
Ha en fin och bra dag.
Kram Carin

Anna i Portugal said...

Så mycket bra tips! Tack så mycket. Här knarkar vi gärna serier och att det är en begränsad avslutande serie gillar jag också. Hört många prata om Sanningen (Fool me once) men inte sett den än, nu blev jag lockad. Ha en go torsdag, här skiner solen och jag har städat poolen :)

Äventyret framtiden said...

Många fina tips, tack för dem Annika. Gypsy Roses öde tar mig, det märker jag starkt.
Ja, vi är nog där alla tror jag, där vi behöver lugn och ro i själen, att ta det lugnare än tidigare, njuta av naturen och att bara vara.
Så känner jag det också just nu.

Ljuvliga foton som alltid här hos dig!
Kramar över havet!

Annika said...

Yvonne:
Gillar att vara uppbokad till en gräns.
Men inte varje helg. Det blir toppen att komma till bergen och vandra lite. Härligt blir det..

Yvonne, nu har jag börjat läsa The German Girl. Lovande må jag säga!!
Ja köp den bok jag tipsar om, gillade den mkt.

Tack Yvonne, även om färgerna här är tråkiga är det ngt vilsamt i den vinter som råder nu.
LA har väl vinter också iofs, men det är absolut inte i dessa färger, det är alltid ngt som blommar därute och alla palmer och allt det där.
Men nej, det är inte min grej alls.

Gypsy Rose har fått så mt uppmärksamhet här nu sedan hon släpptes ur fängelset. Lite väl mkt, hoppas hon grejar det.
Vilket liv hon har haft, helt sjukt.

Kramar i massor till dig!!

Elisabeth said...

* Vad trevligt med vandring - det är verkligen ett skönt sätt att tillbringa helgen, och det kan ni helt klart behöva efter så många uppbokade helger.

* Som sagt; jätteroligt att du gillade Det finns liv här! Den måste ha varit extra intressant att läsa för dig som känner igen dig på platserna. Det gjorde ju inte jag, men bra var den ändå.

* Jag tycker faktiskt att vinterfärgerna hos dig är vackra, men det kan väl delvis hänga ihop med solen, för ljuset blir vackert i den kombinationen. Dessutom är du så duktig på att fånga naturen på bild och liksom få fram det fina med den.

* Fallet med Gipsy Rose Blanchard är verkligen förskräckligt; vilken fruktansvärd uppväxt hon hade. Visst, mamman var psykiskt sjuk, men ändå... Jag tänker också som du; det kan inte vara lätt att vara i hennes situation. Dessvärre lär väl media inte visa någon hänsyn heller.

Elisabeth said...

För övrigt håller jag HELT med dig angående kommentarer som "snö, NU?!" när det är januari eller februari. Eller uttalandet "nu har det varit jul, nu kan det bli vår!". Det är då jag får bita mig i tungan för att inte påtala att det faktiskt är större sannolikhet för snö i januari och februari än det är i december, i alla fall i min del av Sverige.

BP said...

Tensta och Rinkeby och Orientexpressen (t-banan). Minns att vi ofta åkte till just Tensta och marknaden där på lördagar. Deras "frukt&grönt" var i en klass för sig. Både godare och billigare än i fruktdisken hos ICA. Har aldrig åkt dit med t-bana.
Rinkebys "kebabhak var det det bästa i nordvästra Stockholm.
Är inte helt säker, men jag tror att man gjort en dokumentärserie om området som är baserad på boken.

Gipsy Roses öde har uppmärksammats på BBC. Fruktansvärt!!! Dessvärre är tjejen en kopia på sin mor. Att bli påmind om alla dessa hemska år bara hon tittar i spegeln måste vara fruktansvärt. Önskar tjejen all lycka i världen. Hoppas att hon har kunniga rådgivare och tar bra betalt av alla medier som vill ha en bit av henne. Hon är värd ett liv i lyx som litet plåster på såren...

Susjos said...

Skönt med en lugn helg för kropp och själ!
Å tack för alla tips, får läsa ditt inlägg en gång till, för nu måste jag rusa till jobbet...
Ha en toppenhelg!
KRAM

Annika said...

Hanna;
Den boken tror jag du kommer att gilla.
Och visst är det intressant med Gypsy Rose. Både dokumentären och The Act är såååå bra. Sen finns ju den tredje som jag ännu inte sett. MEN den lär vara så bra också.

Annika said...

Channal:
Visst är det lockande namn, Appalacherna. Bor ju nära de bergen och vandrar där ofta. Älskar det.
Jo du har rätt, visst påminner våra vinterläger om marsfärgerna i Sverige.

Gypsy Rose, när du väl börjat krypa ner i det kaninhålet finns ingen återvändo. Jag ville bara veta mer och mer. Ja det var förfärligt illa, barnmisshandel av högsta grad. Hon stal hela Gypsys barndom och tonår och så stor del av Gypsys vuxna liv.
hemskt.
TACK för tips om serien, Anna. Den lägger jag på listan.
Kramar!!!

Annika said...

Sara:
Visst är det så! När bergen kallar måste man dit.
Ja, det är lockande namn, jag håller med. Har tur som bor så nära the Appalachian och Blue Ridge Mountains.

Roligt om jag kan ge dig boktips.
Fool me once var bra, men jag vet inte vad jag tycker om slutet, phew ...

Vinterns färger här är vad de är. Färglösa. Men ganska vilsamma ändå. Desto härligare sen när färgerna kommer tillbaka. Absolut, du har mkt mer färg i din vinter. Tur det, hihi!!

Kramar!

Annika said...

Carin:
Det ska bli riktigt skönt.
Just naturen är ju så fin att återhämta sig i.

Se dokumentären om Gypsy, och även The Act. Där får man verkligen se vilket helvete hon hade. Jag undrar också om Gypsy kan återhämta sig. Det behövs massor, massor med terapi nu för henne. OCH vägledning till max.
Ser på hennes instagram att hon ännu hr lång väg att gå ... Hon är som en tonåring som just upptäckt sociala medier. OCH det är inte så konstigt, följarna brakar in, erbjudanden, influencing ... you name it. Är lite skraj faktiskt.

Ja se Fool me once :-)

Kramar!!

Annika said...

Anna:
KUL om jag kan tipsa.
Tyckte mkt om Fool me Once. Det gjorde jag verkligen. Är klar med den nu, en del frågetecken har jag. MEN det mesta var riktigt bra.
Boken är toppen.
Poolstädning, vilket åtagande, PUST!! Men skööööönt att det är gjort. YAY YOU!
Kramar!!

Annika said...

Karin:
Försök att hitta ngt av de program jag nämner om Gypsy. Det är ett kaninhål, när du väl kommit ner i det är som att du bara vill veta mer, mer, mer.
Hemsk historia och alldeles sann.
Vidrigt.
Naturen, Karin, det bästa vi människor har.

KRAMAR!!

Annika said...

Elisabeth:
DET ska bli riktigt skönt att komma ut en sväng i bergen.
Ser fram emot det.
skönt också att inte ha några andra planer än just det.

TACK och tack för DET tipset. Jag slukade boken.
Ser verkligen fram emot tvåan!

TACK!! Jag tar mina bilder när ljuset är som vackrast. Visst är det vilsamt i mångt och mkt. Tror det är bra för själen faktiskt. Sen blir våren som en kontrast.

Se om du kan titta på ngt av de program jag listar ovan om Gypsy Rose. Det är en historia man knappt tror är sann. SÅ hemskt den mamman agerade. Hon rånade Gypsy på allt. Media är som hökar på henne nu, och folk överlag. Alla ska ha en bit av henne. Och hon är ju näsan nyfödd, det kan man nog säga. Ifängelset kanske hon lärde sig lite, hon tog iaf igen hela sin skolgång där. Men på det hela taget, hon är så sårbar. Det ser man bara på hennes instagram om du vill söka upp och kolla henne. Kontor är öppet, hon har flera miljoner följare. Bara en sån sak kan nog skada en som inte är van. Det märks att hon är ganska barnslig i det, och det är inte konstigt. Hon fick ju aldrig vara barn eller tonåring som alla andra. Nej det är hemskt.

Exakt, sådana uttalanden stör mig så in i bänken. Vill bara skrika. Säga att det KAN inte bli vår nu, och det är inte konstigt att det snöar i jan och feb eller ens i mars. Ge dig!! HAHAHA!!!
Sen det där med längtande, det är en annan sak såklart. Att längta och att acceptera och göra det bästa av allt.

Annika said...

BP:
HAHA, orientexpressen .., har inte hört det uttrycket om blå linjen förr. Vi sa lite annat om den som jag inte tänker skriva här ...Hehe.
Ja, jag kan absolut tänka mig att marknaden i Tensta var i en klass för sig. OCH är säkert det ÄN om de ännu har ngn. Men området har ju så dåligt rykte att jag inte tror att många svennar åker dit alls.

Jadu, vad kommer att hända med Gypsy Rose nu? Hon är hett villebråd för media och folk i största allmänhet. Jag hoppas hon har bra rådgivare och att hon verkligen får hjälp med allt.
Hon gifte sig i fängelset med en man hon brevväxlade med. Jag menar, bara det ...
De bor ihop nu. Jag säger bara, må det gå.
Men jag har en djup känsla av att allt inte är sagt om Gypsy Rose ännu.
Läskigt lik DeeDee är hon.

Annika said...

Susjos:
Så skönt!
ja kolla in tipsen igen- de är bra ;-D
Kramar!