Wednesday, March 29, 2017

De sämre delarna i en amerikansk storstad.




Godmorgon onsdag!


Idag tänkte jag att vi skulle prata lite om de sämre delarna i den stad man råkar bo i.
Jag fick uppslaget av mina goda bloggvän, Monica, som kommenterade våra ryggsäckar i gårdagens inlägg. Ni vet, det inlägg där jag visar bilder av körsbärsblomningen i DC.
Peter och jag brukar för det mesta ha ryggsäckar när vi åker in till stan om vi ska knata långt.
Jag har en ryggsäck i tyg för “stadsresor”, en Vera Bradley (av alla designens i världen, ja jag vet, suck ... ). Peter har en “vanlig”. Ibland är det bara jag som har min  Vera med mig, och Peter har ingen alls.
Men i min Vera ligger alltid min Canon-kamera (då den inte används) och i den ryggan lägger jag också min plånbok, tunnelbanekort och en hårborste och läppstift, typ.
Ja, ni vet, sånt.

Monica undrade lite över risken för rån när man är inne i DC.
Det fick mig att fundera lite på det här med osäkrare stadsdelar …

Alla amerikanska storstäder har sämre områden. Varenda en. Det finns inga undantag.
Samtliga städer har så pass farliga områden att de  SKA undvikas. Det finns områden i Washington DC jag aldrig varit i, och som jag varnats för sedan jag flyttade hit.

Bild från theburtonwire.com

När jag kom hit som au-pair hade jag redan i Sverige hört om vilken farlig stad Washington DC var.
DC ledde mordstatistiken i USA på den tiden, och jag vet nog att det fanns dem därhemma som var lite smått oroliga över att jag skulle bo just i Washington DC. OK, i Arlington, Virginia men det är ju faktiskt så gott som att bo i downtown DC, iallafall Rosslyn, VA där jag bodde.
När jag kom hit frågade jag ju givetvis min värdfamilj om de sämre områdena (det hade vi säkert pratat om redan under intervjun, om jag inte minns helt fel).
De, i sin tur, talade om för mig att jag aldrig skulle åka till South East DC, eller (då på den tiden) gå bortom 14 gatan, och att jag skulle vara försiktig i delarna bakom The Capitol Buildning. Idag är det lite annorlunda, man behöver inte längre vara rädd för att gå bortom 14 gatan, och bakom the Capitol är det väldigt “uppstädat”. DOCK, det finns delar som fortfarande inte bör beträdas. Det är souh east DC och Anacostia bara för att nämna ett par.
Men, detta vet man, och man åker således inte dit.

Det finns tydligen en app man kan ladda ner som heter Sketchy Neighborhoods. Detta var en nyhet för mig, fick reda på det då jag googlade igår.

Under mitt år som au-pair hände inget “farligt” mig trots otaliga besök i DC. OCH trots sena hemkomster med tunnelbanan.
Det som är tydligt, och det gäller samtliga amerikanska städer, är att man KÄNNER AV när man kommer in i ett område som är lite halvtaskigt.
Det KÄNNS och det SYNS på en gång. Man får lite dåliga vibbar, och man går därifrån. Det lustiga är att på gatan bredvid kan det vara väldigt lugnt och fint och helt annorlunda. Så det kan finnas små fickor av sämre områden man kan vandra in i då och då.    Det är vattentäta skott mellan stadsdelar och gator ibland.  Ena sidan ska undvikas, medan den andra är totalt och helt okej, om vi ska hårddra det.

De sämre delarna av amerikanska storstäder kan man nog faktiskt rent beteckna som slum och ghetton.
ÅK med Amtrak (vår motsvarighet till SJ) mellan till exempel Washington DC och NYC så får du se slumområden. För ja, tågrälserna drogs ju alltid genom de sämre delarna av städerna. Det märks så tydligt i Baltimore, där går tåget in genom slummen, och det är faktiskt rent otroligt det du får se. USAs absoluta baksida. Hus där folk bor som inte har fönsterglas, du ser tältstäder, du ser ruckel där människor framlever sina dagliga liv, du ser barn som leker i detta. Det är deppigt och läskigt som FAN att se. Ursäkta min franska.
Sen tuffar tåget in i Philadelphia, och där ser du samma sak. Igen, tågspåren går genom de allra sämsta delarna av städerna. Wilmington, Delaware…samma sak.
Sen kommer du in i New Jersey, och där ser du ett och annat också som du kanske inte tror att du skulle få se.
OCH så tuffar tåget på mot Penn Station på Manhattan. Du ser graffiti (som ofta är väldigt vacker, ska tilläggas), du kan se hur någon sitter på bangårdarna och eldar något i ett oljefat. Du förstår genast att den personen inte borde vara där.  Du förstår att personen kanske bor i tunnlarna, eller att denne någon bor bland tunnelbane och tågvagnar på en bangård.
Jag hoppar oftast av vid Penn Station när jag ska till Manhattan.
Under mitt år som au-pair,  då jag hade en god au-pair kompis som bodde i Connecticut, brukade jag ta Amtrak för att hälsa på henne. Tåget girar ut från Manhattan genom Bronx och Yonkers och jag minns att jag var helt och totalt häpen över den misär som där fanns, och säkert finns än idag. MEN Bronx är till stora delar “uppstädat” numera.

När jag var ny i USA--och besökte Manhattan--var det en mycket osäkrare tillvaro där än det är idag.
Idag känns det som om de allra flesta delar av Manhattan är säkra, inklusive Harlem och The East Village. MEN då, 1990, var det inte speciellt säkert att ens besöka Time’s Square. Den delen av stan skulle helst undvikas. Idag är det en stor turistpunkt.
I DC är det lite samma sak, mycket som blivit “uppstädat”.
Men, problemen flyttas ju således till andra delar av staden, eller till utkanterna.
Delar som man verkligen inte vill, och bör, besöka.


Man är givetvis inte säker någonstans. Det är ingen. Du kan bli rånad när du minst anar det.  Varsomhelst.  Här i Reston finns det vissa delar som jag faktiskt undviker lite också. Inte så att jag paniskt undviker dem.  Inte på det sättet jag undviker South East DC, men det finns områden här som inte är så jätteroliga heller.
Igen, man känner det direkt. DU känner av det då du kommer till dem.

Bild från Fandom.  Riktigt SÅ här övertydligt är det kanske inte.


Mitt råd till dig som ska till en amerikansk storstad är:
*  Kolla upp innan var de sämre omårdena ligger. Oftast vet du det, du har hört talas--och läst-- om dem innan du kommer till den stad du ska besöka.
*  UNDVIK dem. Var inte dum, åk inte dit enbart för att du är nyfiken. DET kan stå dig dyrt och det kan bli mycket farligt.
*  OM du känner av att vibbarna förändras då du vandrar i en storstad, gå därifrån. Direkt. Hoppa in i en taxi om du inte tycker att du kommer därifrån fort nog. Gå på din magkänsla, den förråder dig nästan aldrig.
*  Dela upp dina pengar i olika fickor. Ha helst inte mycket cash på dig. Lämna de kreditkort du inte behöver hemma.  Dela upp de kreditkort du har med i olika fickor.
*  OM du blir rånad, lämna ifrån dig det de vill ha, MUCKA inte.
*  Gå inte ner i tunnelbanan om du tycker att stämningen är lite otäck i den stadsdel där du går, ta en taxi.

På det stora hela tycker jag man oftast känner sig “safe”, tro mig. Ingen behöver vara rädd för att resa till en amerikansk storstad.  Faktiskt, tvärtom!!   Håller du dig till de platser där allt är “OK” så är det inte skrämmande. Det är bara kul.
OCH du, var inte rädd för att fråga om hjälp, amerikaner är oftast så otroligt hjälpsamma och hjälper dig gärna.

Ha nu en fin och bra onsdag!

32 comments:

P i X E L I E - Erica Pettersson said...

Jag gillar verkligen att du skriver om detta :-D
Har tänkt på sådant ibland, men tyvärr inte så mycket om sanningen ska fram.
Men det är ju faktiskt jättebra att veta! I alla fall ha ett litet hum, om man ska åka till någon storstad, så en inte hamnar i någon situation en absolut inte vill hamna i...
Helt ärligt tycker jag det känns extra bra med denna informationen för en människa (läs: jag) som kommer från en liten landsortskommun/stad i norra norrland där det aldrig händer någonting.
Jag är inte van vid det här med ställen man (helst) ska undvika, så jag hade med stor sannolikhet varit väldigt naiv utan sådan information ;-)

------------

Ryggsäck älskar jag! (Även om jag inte har någon för tillfället.)
Men jag älskar känslan att en frigör BÅDA händerna och ändå har sina saker nära.
Dock är jag tyvärr rädd för att ha just ryggsäck i större folksamlingar, då jag vet att det gick runt någon info (tror det var runt PDOL) att tjuvar smyger upp bakom en och skar upp botten på ryggsäcken så att sakerna ramlade ut utan att man hann vara med om att bli rånad.
Sedan dess har jag aldrig haft ryggsäck på PDOL ;-P

------------

Hoppas du får en bra onsdag :-)
MVH /Erica

Nettan said...

Åh vilket bra inlägg Annika, speciellt med tanke på att det verkligen finns områden i nästan alla storstäder som är sk no go zones. Tyvärr, och det är ett stort tyvärr så börjar det bli liknande tendenser här hemma, vi har områden i Malmö och säkert även i våra andra större städer där posten inte delar ut post, där blåljuspersonal utsätts för hot när de är ute på uppdrag. Redan när mannen arbetade med att byta elmätare för ett antal år sedan hade det börjat dyka upp områden där de absolut inte fick utföra arbetena ensamma utan var tvungna att vara minst två man. Och ja jag tror att du har förstått att jag jobbar i ett område där det skjuts regelbundet, och där den ekonomiska statusen är låg, utsattheten bland barn och unga är enorm och det är inte Rosengård. Visst det är inte total slum, men det är nergångna hus, så sent som förra året var det ju rabalder när tältlägret i Malmö revs så det finns områden även här hemma som har en oerhört negativ utveckling och som svensk och medborgare i en rik värld så skäms jag över att resursfördelningen är så skev, för det finns egentligen resurser så att alla skulle kunna ha det bra och det är bara pinsamt att det finns människor som skor sig på andras lidande.

När det gäller era områden så är det ju än mer bekymmer för familjerna fastnar ju, resan att ta sig ur sådana förhållanden är så lång och spänner oftast över flera generationer. Minns när jag läste Swede Hollow av Ola Larsmo om de svenska familjerna som levde i slummen vid St Paul och Minneapolis precis vid järnvägen och de stora tunnlarna, hur hårt livet var där och vilka resor många familjer gjorde och när svenskarna väl började lämna så flyttade andra in längst ner i dalen. Om du inte har läst den boken så är det ett boktips.

Vad gäller ryggsäck och rånrisk så tror jag den är lika stor oavsett var man befinner sig och hur man än gör.

Kramar
Nettan

Monica said...

Otroligt bra inlägg Annika! Tydligt och klargörande, ett sånt du kunde ha i ett radioprogram. Misären finns ju inte här när det gäller bostäder på samma sätt eller rena slumområden, förutom de extremt fattiga som kommer för att hitta någon utväg men inte är bosatta här.

Men miljonprogrammen rustas upp, det är fina bostäder och det är ju väldigt fin natur i omgivningarna där de husen finns, nära sjöar, fina stränder och fina parker, utegym m m, hur vackert som helst men tyvärr har ju de områdena fått så dålig klang. Bra kommunikationer har de också och här i Stockholm i alla fall nästan de finaste skolbyggnaderna, byggs nytt och renoveras hela tiden och bästa skolmaten. Är en förskola lite gammal rivs den och det byggs en ny toppmodern. Bra och utbildade lärare har de men många av dem orkar inte längre.

Vet inte hur många år man pratat om att högstadieskolan borde rivas här där jag bor men det skjuts på framtiden, vi bor i en rik del och får det sämsta. Och inte har vi några utegym heller, vill vi ha något vad det än är får vi ordna det själva.

Så misären hos er i de områdena är mer påtaglig och det går att förstå bättre tycker jag hur hemskt det är att leva där. Samtidigt som det är farligt för många andra att vistas där. Här är det mer luddigt även om man vet och som du säger, man ska gå på magkänsla och intuition, den där första som kommer, här ska jag inte gå och handla därefter.

Vi har ju så mycket kriminalitet i Sverige nu och den blir mer och mer spridd över hela landet. Och de fina områdena i städerna är väldigt utsatta.

Läste senast igår en polisrapport att Tyskland, Frankrike och Spanien har jobbat stenhårt med dessa ligor de haft och nu har de flyttat sig till Sverige istället och står för upptill hälften av all kriminalitet och inbrott. Ett land, man nämner Georgien, har gjort som princip att komma hit i mängder och söka asyl, då kan de inte kastas ut under tiden utan lever här länge även om 100% får avslag så småningom. En last de kollade vid utförsel var i ett värde av 100 miljoner. Bilar, båtmotorer, redskap, andra fordon, smycken, datorer, ja allt stjäls och det sker mängder av villainbrott och inbrott hos folk som har gårdar. Känns som att allt går utför här. I dagarna talas också om alla åtgärder som las ned i NY och hur det vände och hur vi måste lära oss här också. Känns konstigt att skriva om det här och att det är Sverige. Är olustigt. Känns som att det är rätt tafatt här från politikerhåll.

Ja den gav ett mycket intressant inlägg den där ryggsäcken:-) och den är så praktisk, jag kan ju ha en bara att bära i och en miniväska med det viktiga, brukar ha en större väska med mig utan något av vikt i den och gör som du numera, lägger ur kort m m. Talade med en äldre dam som flyttat hem från Spanien efter 11 år, där var det lugnt, hon hade ingen väska när hon åkte till stan utan kort och nycklar på sig och en påse att bära i bara.

Ha det nu så bra Annika. Och tack för ännu ett intressant inlägg!


Miss Marie said...

Intressant! Det var ju inte så länge sedan som New York inte ansågs som säker att åka till. Tror mina föräldrar var där 97 eller 98 och då ansågs det ha blivit mycket bättre än tidigare, har för mig att det var Guliani som städade upp NY?

Förstår att man får se både ett och annat när man åker tåg genom USA, tänk vilka människoöden det finns där! Skönt att det inte finns på samma sätt i Sverige, inte här i England heller förresten, fast här finns det många ställen jag inte skulle gå ensam till! När jag bodde i Paris fanns det en del ställen jag inte skulle gå till ensam ens under dagstid, men så är det väl i storstäder. Jag kommer ihåg en gång i trappen från tunnelbanan, då kände jag ett litet ryck i väskan jag höll i handen så jag tittade ned, och där stod en liten pojke, säkert inte äldre än Alfred är nu, som snabbt försvann. Det tog någon sekund innan jag fattade att han hade försökt ta min plånbok! Ja, jag var en liten naiv bondjänta då... ;)

Annika said...

Erica:
TUSEN tack, det ÄR så roligt att höra dig säga det. Jag blir både glad, och taggad, tack!!!
Precis, Erica, de ghetton och den slum som finns i storstäder här ser man inte i Sverige övh. ÄN, lägger jag till. Den finns inte.
Men här finns den, och har funnits länge.
Sen finns det enorm fattigdom på landsbygden också, men på ett annat sätt. Men i städerna är det ghetton, och du MÅSTE undvika dem.
Grejen är att du VET vart du inte bör gå.
Älskar också ryggsäckar, och just för att man har händerna fria. SÅ himla bra. Men visst, de är en risk. Helst ska man nog inte ha ngn väska alls, men det är ju svårt också.
Jaha, usch,,,skär upp botten på ryggan!??? SÅ vidrigt. Har inte ens tänkt på att det skulle vara em metod. MEN jag vet ju hur snabbt ficktjuvar jobbar, usch.
Tack för din kommentar, Erica.
Ha en bra onsdag!!

Stockholmsbo said...

Annika.
Nog är du skicklig. Du är otrolig på att skriva, och att hitta ämnen,
Detta är guld.
OCH något vi alla kan ta till oss.
Ja, även i Stockholm även om just ghetton som i amerikanska städer inte existerar på det sättet.
Men ändå.
Säger som så ofta förr, hatten av till dig.

Annika said...

Nettan.
Tusen tack, så glad att du gillar det här inlägget.
DET är ju så det är tyvärr, utan undantag i ngn amerikanska storstad.
Ja, du ser ...
Jo, jag har ju läst en del om tex Malmö, och förundras över det. OCH förfasas.
För jävligt.
Visste inte att posten inte delas ut i vissa områden. DET är en nyhet för mig.
Jag vet, du har ju skrivit lite om ditt jobb, och jag förstår att det är en helt annan värld av Sverige. En värld jag aldrig sett.
MEn det har du. Minsann.
Håller med dig i det du skriver om resurser.
Skäms också lite över att det är så hemma. Sverige som alltid varit ett sådant föregångsland i så mkt.
Absolut, det soclaia arvet är tungt, och hur kan de nånsin tag sig ur det? Det känns som att är du född i slummen i en storstad, eller i fattiga trakter på landet, så går det fasiken inte ta dig ur. Ja, bara om du är otroligt driven och målmedveten. Men de flesta är ju inte det. De flesta är som "folk är mest".
Det är så sorgligt.
Jag har läst många andra böcker om livet i tunnlar i ffa NYC, men inte Ola Larsmos bok. TACK, ska försöka få tag på den.
Det sägs att tunnelbanesystemen har en hel del invånare, i storstäderna. OCH jo, när man läser de böcker jag läst förstår man att det nog är så ...
Hemskt.
Ryggor är bra, och bekväma, men självklart är det bäst att inte ha ngn väska alls, men det blir ju lite problem med det också.
Kramar!!

Annika said...

Monica:
TACK!
OCH tack för uppslaget!!
När du skrev din kommentar igår visste jag genast att, aha detta är intressant, det här ska jag skriva om. FÖR ja, det är ju ngt som FINNS där. OCH kommer att finnas, kan inte se ngt slut på slum och ghetton i amerikanska städer. vet inte hur det skulle gå till.
Nej, slum och ghetton som finns här finns INTE hemma.
Man kan inte jämföra. Här bor de i urblåsta ruiner i städerna. hemma skulle sådana rivas. Här står de kvar, och folk BOR där.
Exakt, så sant, tex Järvafältet är ju SÅ fint.
OCH en av Sveriges bäste rektorer finns väl i Rinkeby? Eller fanns där iaf.
Men husen de byggde i ffa Tensta är ju så hemska. Fattar inte hur de kunde slänga upp de där betongblocken, men ja, de skulle ju bygga så ...
MEN visst, det är helt annorlunda med de sämre områdena hemma. Vet du, här skulle jag inte våga ta mig tilli närheten av de sämre områdena. Nej, jag skulle inte våga.
Jag inbillar mig att jag fortfarande skulle kunna åka till tex Tensta.
SANT, man ska lita på magkänlan, egentligen hela tiden. Jag kan ibland undvika vissa skogsvägar här, bara för att jag känner att det inte "står rätt till".
Kan ju inte veta om jag har rätt, men jag undviker dem.
OCH ja, jag ser ju direkt också när jag kör in i sämre områden både här i Reston och i hela min kommun (som är bland de rikaste i hela US). Men armod finns.
USCH, jag blir matt över det du skriver, Monica.
Det är sådan nedslående bild av Sverige.
OCH det måste göras ngt, och jag hoppas att det blir tuffare där också. ATT man även hemma kan göra som man gjort i Spanien och Tyskland och Frankrike. Just ligor är ju så lömska.
Tafatt, det är just det jag får upp i huvudet också.
Hemskt.

ja, du ser vad din kommentar ryggsäckarna gjorde. TACK för den!! Tror inte jag skulle ha kommit på detta annars :-)

Ja, det är alltid bäst att lägga ur kort och annat man inte behöver när man ska ut på stan.
Dela upp.

Ha en riktigt fin dag!!

Annika said...

Marie:
SÅ sant alltså!
Det var han som städade upp stan, sas. Guilliano.
Men det hade nog börjat så smått redan innan.
Men jag vet ju att det sas, kanske på 70-talet, att i NYC skulle man inte gå ut efter 18.
DET var säkert överdrivet till max, men ändå.
Idag är Manhattan sgs en säker plats att vistas på, tom Harlem och East Village.
Sen finns det "fickor" där också, men man kan undvika dem.
Times Square var en farlig plats i NYC förr, där såldes droger och där fanns den undre världen. Idag är det en turistfälla av rang.

ja, du ska se det man ser här när man tar tågen mellan storstäderna, och här på östkusten ligger ju de stora städerna som ett pärlband, från DC upp till Boston. Massor med folk som bor här.
OCH kåkstäderna är stora, så utbredda.
Men det är inget du märker av downtown sas.

Precis, de där sämre delarna ska man inte ens besöka mitt på dagen. De ska undvikas till varje pris.

Ja, när barn börjar ge sig ut för att stjäla, som pojken i tunnelbanan i Paris, då är det illa. Verkligt illa.

Annika said...

Stockholmsbo:
TUSEN tack.
Blir glad.
Det är ju ett problem, och kommer alltid vara ett problem.
Jag vet inte hur det här problemet kan tas om hand. Det är för långt gånget och för "dömt".
Nej, det finns inget liknande hemma. ÄNNU.
OCH jag hoppas att det aldrig ska gå så långt.
Tack för din kommentar.

Nilla Matthews said...

Tack Annika för att du skrev om detta heta ämne. Det är bra att vi blir påminda om att vara försiktiga i vissa områden och ö h när det gäller att vara försiktig var man stoppar sina kontanter och kreditkort. Ficktjuvar finns tydligen överallt. De är så otroligt kvicka, och smarta, man märker ingenting. I mitt fall tror jag det var en dam på cykel som stod nära mig i en folksamling, för nära tyckte jag då, men reflekterade inte vidare på det. Vi var uppe vid en liten medeltida borg för att titta på den vackra utsikten i bergstrakten nära Valdemosa på Mallorca. Hade öppnat väskan tillfälligt och kastat ner en slant i en "Wishing-well". När vi skulle shoppa i staden sedan, upptäckte jag först när jag skulle betala, att plånbok och anteckningsbok var borta-vilken chock! Ändå tyckte jag att jag var extra försiktig med att låsa blixtlåset på tygväskan och hålla handen över, utom vid ett enda tillfälle. Märkte ingenting alls, och båda var puts väck. Hemskt att brott och oprovocerat våld har nått oss även i Sverige, även om vi inte har så många slumområden ännu. Malmö har det nog värst pga att staden ligger så nära gränsen och det nog är svårt att skilja på kriminella och vanliga invandrare/flyktingar. Polis och rättsväsende har inte tillräcklig erfarenhet för att klara upp det allt svårare läget. Fick ju också besvär med rumänska migranter som satte upp stora läger mitt inne i stan och var svåra att flytta på. Vi behöver nya lagar för helt nya problem i Sverige och vi behöver titta på hur andra länder har löst liknande problem. Har för mig att en av NYC borgmästare startade med 0-tolerans och på så sätt rensade upp åtminstone i innerstaden.

Monica said...

Annika, så sant om den rektorn i Rinkeby, helt outstanding. Han hade extraklasser efter skolans ordinarie tid och många elever ville lära sig mer, tror de blev bäst i flera ämnen i landet när de testades. Och sedan fortsatte han till en söderkommun och arbetade på samma sätt, känner till honom genom lärare och han var också väldigt mån om personalen, hade en öppen dörr och gick ut i klassrummen och kom någon lärarstudent så informerade han särskilt och följde med och stöttade så de eventuellt skulle söka tjänst så småningom.

Men, ingen orkar arbeta så, han hann aldrig prata med sin egen familj och till slut blev han utbränd och han blev nog verkligen det. Kan tycka att när någon eldsjäl arbetar så kan resurser sättas in så de blir fler och avlastar det som kan avlastas men det fungerar tyvärr inte så på arbetsplatserna, folk utnyttjas till de stupar, dåligt är det. Då sparas det istället.

Annika said...

Bra tips för turister.

Tror att mycket av fattigdomen i USA har flyttat ut till landsbygden istället numer. Och en hel del av den är dold. Det är sant att man känner när det området förändras på ett ögonblick. Var nere i centrala San Diego med en kompis häromveckan - vi letade efter ett galleri vi ville besöka - och började gå nedför en gata men stannade omedelbart och tittade på varandra och sa att "det här känns inte bra, vi tar nästa gata istället." Bättre att gå på magkänslan. En annan kväll körde vi runt i Denver och kom in i ett område som inte kändes helt okej - men där var inte en människa ute på gatan, det var det som gjorde att det inte kändes bra, att det var så otroligt tomt och ödsligt. Det konstiga är att det förändras på en handvändning ibland, att gränsen är så skarp utan någon gradvis förändring.
Kram

Annika said...

Nilla:
Jag tackar dig som tycker det är intressant att läsa om!
Blir glad för det.
ja ficktjuvar verkar vara som trollkarlar nästan. Jobbar snabbt och man märker inte vad de gör innan det är försent.
USCH!
Det var säkert den kvinnan med cykeln som stal det du hade. FY, det är så hemskt, och man blir verkligen chockad. ÄNNU mer när man är i främmande land och därifrån ska börja deala med banker etc. USCH.
SÅ jobbigt och så chockerande.
Tycker också det är hemskt att Sverige gått in på en lite annan väg än den vi är vana med. Tror dom du att Malmö är värst just pga läget.
Det måste göras ngt åt det som sker där, och i andra städer. Nej, det är inte som hos oss ännu med rena ghetton, och jag hoppas att det aldrig ska bli så heller.
Håller med dig till 100 i det du skriver, nya regler och lagar behövs. Sverige måste börjar titta på andra länder.
Ja, det var till stor del Rudy Gulliano som städade upp NYC, även om det börjat lite innan han tillrädde. Men visst, RG gjorde mkt gott för NYC.

Annika said...

Monica:
Har för mig att han var finlandssvensk också. Ja, han fick verkligen skolan att vända. Fler rektorer som han borde finnas i skolorna hemma.
Nej, han var en verkligen eldsjäl, och som du säger så är det nog få som har den orken.
OCH om han brände ut sig, ja det förstår jag isf.
Måste ta och googla lite på den mannen.

Annika said...

Annika:
tack
Ja, det tycker jag.
Mkt man kanske inte tänker på.

Sant, på landet i vissa delar finns stor fattigdom. Den ser man då man är ute och kör, och ffa om man börjar köra in i West Virginia, eller om man kör bland bergen i södra VA.
Ja, inte lätt det där inte. har en god vän som jobbar med husprojekt i landsortsstäder.
Ja, visst är det otroligt hur man känner av hur stadsdelar förändras, från en gata till en annan. Otroligt,
OCH ja, jag tycker nog man helt ska gå på sin magkänsla och lyssna på den.
Kram!

brysselkakan said...

Känner igen det där från tiden i Bryssel! Områden man inte ens ville vara i dagtid och de man inte var i nattetid... Minns första gången jag åkte pendeltåg till en ändstation, dagtid, och helt klart kände att här vill jag inte vara om det är mörkt. Åker man tåg i Bryssel är det precis som du skriver; man får bokstavligen se baksidan av alla hus och det är inte vackert alls. Många lever på en betydligt lägre standard än vi är vana vid.
Vi bodde ju de sista 2,5 åren på gränsen till den muslimska delen av Bryssel och många varnade oss; där kan ni inte bo, det är farligt, det är för nära en stor tågstation och där är det inte säkert på natten. Nåja, vi hade ju inte direkt för avsikt att vara vid stationen mitt i natten och om så skulle ske tog vi taxi. Vi trivdes och området var helt OK. Men visst vi hade ett inbrottsförsök en natt, när jag sov och vaknade av att någon gick på taket fem våningar upp, men enligt poliserna som kom så sker det fler inbrott i Bryssel i de fina områdena för där finns saker att sno.
Man kan råka ut var man än är eller bor, och precis som du skriver, så använder man sitt sunda förnuft så kan man inte göra mer.

Annika said...

Brysselkakan:
Ja, jag kan tänka mig det.
Det gäller ju i en hel del europeiska städer också.Just det, delar man inte ens vill vistas i under dagtid. ELLER ens bör vistas i utkanterna av.
Precis, åker man tåg åker man igenom den verkliga baksidan. Det är intressant och det är skämmande.
Tror jag minns när ngn hade försökt bryta sig in er lgh, och det där att du hört ngn på taket. OTÄCKT!!
Precis, shit happens, och det kan hända dig varsomhelst. Närsomhelst. I alla möjliga och omöjliga stadsdelar.
MEN vissa av de där stadsdelarna åker man bara inte till om livet är en kärt.

Pettas said...

Tack för ett intressant inlägg Annika!
Jag försöker tänka efter hur det är i lilla Mariehamn, men kan inte tänka mig någon plats som är farlig i den bemärkelsen som man känner av farlighet i större städer.
Precis som du skriver så känner man genast när man har gått över gränsen. Man känner sig utsatt och märker att man är iakttagen på ett annorlunda sätt än annars. Betraktad som ett villebråd av något slag. Det har hänt mig i Köpenhamn och i Rom. Man drar in ändan, vänder lite lojt om och försvinner så fort man kan. Ungefär.
Men som sagt saker kan hända var som helst om det vill sig.

Ha en fin onsdagskväll! Här skiner kvällssolen så vackert.

My kids' Mom said...

Hej!

Jag tänker genast Anacostia! När vi bodde i Laurel, MD brukade vi åka in till DC via Washington-Baltimore Pkwy och sedan in över Anacostiabron. Jag läste någonstans att till och med pizza bud vägrar att leverera i delar av Anacostia, och det säger ju enormt mycket. Vidare kommer jag ihåg att när jag studerade på University of Maryland så fick man som lärarstudent gratis tuition om man efter avslutad utbildning undervisade i Prince George County i ett år. Vilket klipp tänkte jag...tills min man förbjöd mig. Tydligen fanns det en orsak bakom detta för mig till synes lukrativa arrangemang :-) Naiv svenska var jag då.

Kram och ha en toppen dag!

Anneli

Annika said...

Karin:
ÅH varsågod. Trevligt att du gillar det.
Nej, nej, Mariehamn och en amerikansk storstad kan man inte jämföra på samma dag, och det är tur det :-)
Ja, det är verkligen så att man känner av direkt när man kommit in i fel delar av stan. Man bara vet. OCH det är rätt känsla. Så ska en bara gå-
Gå därifrån.
Precis, det kan hända att man blir rånad varsomhelst och närsomhelst. Så är det.
Men känner man av dåliga vibbar, då är det bara att vända på klacken.
Härligt med solen. Vi har fint också, och idag ska jag rengöra decket!!
Ha det då gott!!

Annika said...

Anneli:
Japp, det är ett riktigt dåligt område i DC. Riktigt illa.
Tror däremot att stora delar av Prince Georges county är riktigt uppstädade idag. Visst, det finns nog lite skumma delar i den kommunen också. Men på det stora hela är det nog rätt OK där. Det lär vara den mest välmående kommunen med flest svarta invånare.
Så där hade det nog faktiskt varit rätt lugnt, iaf idag. Kanske inte då du pluggade.
Anacostia och SE däremot ---- eeehhhhh ... NOT so much. Tror inte heller pizzabud etc åker in där.
Kramar!

Steel City Anna said...

Sant har tanker jag inte sa mycket pa. Jobbade forr i de 'varsta' delarna mycket. Tog inga onodiga risker men var heller inte sa radd. Nu ar jag mer orolig tror jag. Men slar bort det.

Anonymous said...

När jag reste i tidigare jobb så frågade jag alltid på hotellet vilka områden man skulle undvika, de vill ju gärna att kunderna ska komma tillbaka. Det var bara i Förenade Arabemiraten som jag inte frågade. De har ju sin sorts brottslighet, men det fanns ingen risk att gå runt i stan som ensam kvinna om kvällarna där.

Och jag har sett vyerna du pratar om när jag för ett par år sedan var i Baltimore, kom dit med tåg från NY. Innan dess hade jag bilden av att Östkust och Västkust var ganska välmående delar av USA, men det finns enorma variationer.

Min mamma var med om en väskryckning i en storstad i USA, hon hade tur trots att hon gjorde generalfelet att hålla kvar i väskan. Hon skrek samtidigt så det kom folk till undsättning, men det var först när polisen frågade om tjuvarna hade varit beväpnade som hon begrep hur illa ute hon var, de kunde ju ha skjutit henne.

Misären i Sverige är inte på samma fysiska nivå som i många andra länder, såvida man inte räknar de olika varianterna av uteliggare både inhemska, europeiska och de papperslösa. Men de som har någon form av bostad har ändå en hyfsad nivå, jag hoppas att det fortsätter så, jag tror det är en styrka att ett land inte har allt för fattiga fattiga, och inte heller har allt för rika rikingar. Även om jag i Sverige inte räknas åt vänster så skulle jag nog ses som väldigt vänster i USA, för jag tycker gratis utbildning, billig sjukvård (och gratis sjukvård för barn) är bra grejer och att det finns hyfsade bostäder åt folk. Läste något tror det var av Katarina Janousch och hur hennes föräldrar när de kom till Sverige hade valt en modern lägenhet i ett miljonprogram framför en gammal lägenhet på Östermalm, de var trötta på gamla lägenheter, de ville ha bra badrum och ordentligt kök.
/Tysta C

Monica said...

Intressant att läsa vad Tysta C skriver och om bl a Katarina, har hört fler säga samma sak och även Olof Palme flyttade ju från Östermalm till Vällingby även om inte det var något miljonprogram-område men nybyggt och modernt ville de ha:-)
Hörde Lena Endre berätta, hon fick hyra en lägenhet på Östermalm utan både toalett och dusch på 70-talet, det kändes ofattbart för mig men fanns ju fortfarande kvar så omoderna i City då. Medan Dogge, rapparen m m berättade att hans mamma tyckte att hon kommit till himmelriket i Alby, bodde på en höjd i en toppmodern lägenhet i miljonprogrammet:-)

Och även om vi inte har den värsta misären som i många andra länder har vi många idag som har det väldigt tragiskt och hemskt, fler hemlösa, både våra "egna" och från andra länder i Europa och papperslösa tyvärr. Och ingen borde ha det så i vårt land. Jag såg "Gatans kör" som gick i TV och förstod mer bara där.

Annika said...

Anna:
Inte?
Här måste man tänka på det. Men visst, det är nog lättare då man är yngre att vara modigare.
En blir allt oroligare med åren, helt sant.
Hoppas att du inte jobbar i de sämsta delarna av staden idag.

Annika said...

Tysta C.
Ja, det är smart att fråga. Better safe than sorry, verkligen.
Ah, och du har sett det sämsta av Baltimore. Då vet du. Ja, det är chockerande. Som svensk i USA ser man oftast de välmående områdena, helt sant.
Det välmående och det rysligt fattiga existerar i samma städer. Överallt.
Som parallella universum.
USCH, din stackars mamma. Det är ju SÅ himla lätt att man börjar skrika. OCH ibland är ju det BRA, tex om man blir indragen i en bil etc.
Men just vid rån är det nog ingen större ide. Precis, man vet aldrig om de bär vapen av ngt slag. De flesta gör nog det, det får man utgå ifrån i ngn form.
Nej, misären hemma är ju absolut inte som den är tex här. Man kan inte jämföra. Men visst, det har ju kommit in en hel del nya de senaste åren, och tiggarna är en ny bild i samhället.
Men visst, får man en lgh hemma idag så ÄR den ju i ngtlunda bra skick. Jag hoppas också att det ska förbli så. Jag hoppas aldrig att vi ska behöva se det hemma som vi ser här i städernas ghetton. För det ÄR misär.
jag är inte heller speciellt vänster hemma i mitt tyck och tänk längre, åren i US har färgat mig. MEN här anses jag nog nästan som radikalsocialist, haha.
Jätteintressant med Katarina J. OCH på ngt sätt kan man förstå tänket. Det var ju SÅ nytt då, miljonprogrammet. OCH man kan bara tänka sig hur fina de måste ha tyckt att lgh var då.
Tusen tack för din kommentar!!!

Annika said...

Monica:
Ja verkligen, superintressant. OCH på ngt sätt så förståeligt också. Tänk vad FINA de lgh måste ha varit då de kom. Miljonprogrammet så nytt.
Precis, Palme m familj flyttade till det berömda radhuset i Vällingby! Inget miljonprogram, nej, men en ny stadsdel. Hans vision var ju lite så också.
Ja, det är verkligen intressant med stadsdelar och hur folk ser dem. Jag hade också en kompis som bodde i stan i en liten etta med dusch i källaren!! Inte på Östermalm, men i Vasastan. De lgh finns väl inte kvar längre, antar jag.
Ja, Monica, jag blir lite beklämd över det nya hemma sas.
Absolut.

Anonymous said...

Ja, att åka tåg ger en en inblick på baksidan av USA.
Med mitt första jobb här, live-in-maid och chaufför, reste
tanten och jag från Providence, Rhode Island till Tampa, Florida;
en lång övernattsresa. Detta var 1952. Som du skrev, Baltimore
var bedrövligt. Vaknade nere i sydstaterna; där var det än värre.
Åkte genom områden där det inte fanns en kåk med raka vinklar och
många utan glas i fönstren. Inget gräs på gårdarna där höns och
ungar sprang omkring.

T.o.m. mitt lilla Herndon har ett område jag inte skulle ge mej in i på kvällen. Vissa parkeringsplatser är också lite "iffiga". Har aldrig varit in i Anacostia.

1952 när jag levererade begagnade bilar från Chicago till Salt Lake
City och Las Vegas, hade jag sytt fickor i min BH för pengarna. Fanns
varken resecheckar eller kreditkort på den tiden. Det gick bra, s.a.s. :)

Ruth i Virginia

eastcoastmom said...

Oj oj! Jag har kört fel nån gång vid Newark Airport, inte bra... känns alltför spännande... Och när vi besökte University of Pennsylvania - som ju är en Ivy! - åkte vi genom mycket intressanta områden...

Och ja New York City har ändrats så mycket. Var här på 80-talet och i slutet av 90-talet, Alphabet-city var verkligen farligt. Vi var på nån restaurang på Avenue A och jag var livrädd.. inget bra ställe. Men nu, inget problem alls.

Annika said...

Ruth:
Verkligen, det är via tågen man får se det som är smutsigt, fattigt, utarmat och ruinerat. Det verkliges USA för många.
Kan tänka mig att du fick se en hel del under den resan, Ruth.
Något av en kulturchock för den unga svenskan, kan jag tro.
Vet precis vilka områden i Herndon du snackar om. OCH det finns även områden i Reston jag undviker.
Nej Anacostia ska man nog akta sig för. NOGA.
Så dit åker vi inte, Ruth.
Du var cool du, Ruth!! Vilka upplevelser du haft!
Du borde skriva en bok.

Ha en bra dag...SÅ trött på dessa mulna morgnar!

Annika said...

AM:
Ja, jag vet, I områden i NJ är det allt annat än kul,
MAN blir allt lite rädd. Jag vet.
P och jag körde fel en ggn i DC för länge sen, och kom till utkanterna till e områdena man inte ska vara i. Jag har aldrig sett P så sammanbiten förr.
Det var inte kul.
Sant, U Penn, och delar av Philly är verkligen en upplevelse. OCH vattentäta skott mellan de bra, och mindre bra, stadsdelarna. K sökte in på en skola i Philly, och jag minns det SÅÅÅÅ väl.
Yale ligger väl också lite risigt till, vll jag minnas? Fast New Haven är ju ingen storstad direkt. Men jag minns att vi åkte igenom mindre roliga områden då vi (av nyfikenhet) kollade in Yale för tre år sen.
NYC ja, snacka om uppresning. Man behöver verkligen inte vara räd där längre.
Minns att man på 80-talet sa, och 70, att man inte skulle gå ut efter 18 på kvällen. Idag, nemas probs.
Tror den uppresningen skett i många städer, inklusive Baltimore. Fast då förstås inte i de delar som man ser från tåget ...