Tuesday, March 21, 2017

The First Day of Spring

Good morning!

It is Tuesday again.
It is also spring.
Yes, officially it is indeed spring. Yesterday was, what they call here in the US, The First Day of Spring (vårdagjämningen).
The snow is gone, more or less. You can still find some ugly piles of snow here and there, but they will disappear before this week is even over with.

I am sort of glad, in a way, that the winter storm we had last week prolonged spring.
I do not want spring to pass too fast. It was on its way to just rush by us, so in a way I am thankful that we had a bit of winter (even though it was SO depressing).
The experts think that half of the cherry blossoms have survived the COLD weather we had last week.
So, I guess it is a half empty, half full situation.
I will keep on hoping.
You can tell that some flowers froze to death last week, like the forsythia.
Sad.


The snow is all gone! SO nice.


Down by the creek, this really looks like EARLY spring to me.


Karolina got home on Friday night. It is so nice having her home again.
But, none the less, she took off for University of Virginia (UVA) Saturday night to visit a bunch of old HS-friends that are students at that university, and at other universities fairly close by, they all met up at UVA.
Peter and were like,  OH OOOOH-KAY. But, we get it, too.
She spent a night in Charlottesville, the hometown of UVA (about 2 hours southwest of Reston). Karolina had so much fun with her old high school friends, so I am glad that she indeed went down there.
She’s back in Reston again.
Sunday night she cooked for us, fajitas.  It really is so nice having your child cook for you! It has not happened many times before (the cousins have all cooked for us at the summer house), but I think this is the first time Karolina cooked something for us all by herself.
We spent the rest of the evening watching some Netflix and playing Karolina’s favorite board games.
I am SO glad to have her home for a week.



Nice Sunday stroll by Lake Audubon.


Monday morning walk.

The forsythia did freeze to death.  

I am ready for spring now, for reals. Bring it on.
I am getting ready to fix up the deck for the season. I am slowly ready to give my little garden a go. However, it is not quite time for that yet. I usually fix the garden in mid- April. We can still get nasty frost nights.



Still cold mornings, but that is perfectly OK


Lake Thoreau right after sunrise.



Have a good one, you all!!



Some ugly snow piles linger on.

18 comments:

Äventyret framtiden said...

Vårbilder som känns!
Och fortfarande rätt mycket snö vid vägkanterna? Mera än vad vi har...

Ha en fin tisdag Annika! Njut av våren!

Channal said...

Många vårtecken i naturen nu. Jag jobbar så mycket så jag har tom missat mina vita krokusar i rabatten. I söndags hade vi strålande sol o blå himmel. Igår grått och trist. Men i inlandet, typ Örebro fick massor av SNÖ! Tur det inte kom hit. Idag är det växlande väder, sol o moln om vartannat. Men visst är det vår. Förstår att det är kul att ha Karolina hos sig. Men visst, hon har sitt eget liv också. Lite jobbigt att släppa taget. Kul att hon kommer hem en hel vecka.

Ha en fin dag! KRAMAR Anna

Monica said...

Roligt att Karolina är hemma denna vecka och visst, ungdomar flyger och far, inga problem alls med några timmar hit och dit:-), det är det verkligen inte när man är ung så man får skylla på ålder nu tror jag:-).

Hoppas körsbärsträden har klarat sig till hälften, är nog så och tur att inte ännu fler blommor kom igång i värmen, nu ska det väl vara över med vinter hos er och ni får en rikblommande vår. Så fint att se de små gröna bladen. Här snöade det igår, försvann, tidigt i morse hördes konstiga dova ljud, massor med snö föll och täckte allt, mark och bilar, vi somnade om. Nu har allt smält några timmar senare. Ska hålla på så här och det är bara trist.

Önskar er en fin tisdag Annika tillsammans!

Annika said...

Karin:
Visst känns våren i dem.
De där snöhögarna kommer att vara borta innan veckans slut.
Idag ska det bli 17 grader, men mulet är det.
Ha en finfin tisdag

Annika said...

Channal:
Ja, och nya kommer hela tiden. Det är en fin årstid.
Ja, du jobbar på nu, så roligt att du trivs på nya jobbet.
Snö ja, den kan väl komma till och från genom april månad hemma också. Ett vårtecken i sig, hur trist det än känns :-(
Karolina ja, visst hon har ett eget liv, och jag förstår att hon kände för att sticka ner till UVA. NU hoppas jag dock att hon stannar hemma resten av lovet :-) OCH det gör hon.
Kramar och ha en bra tisdag!

Annika said...

Monica:
Haha, ja.
Ja, för dem är det inga problem att dra 15 mil bort klockan 19:30 en lördagkväll. Stanna uppe till 4 på morgonen, och sen åka hem vid 12 nästa dag. Easy peasy, haha!!
Vi skyller på åldern vi gamla.
Ja, vi får väl se vad gäller körsbären. De fick sig en ordentlig kyss i förra veckan. De hade kommit för långt då i sin blomning. Håller koll på grannarnas träd, de ser OK ut.
Nu är vår vinter slut, det kan jag nästan ta gift på.
Er fortsätter att gästspela ett tag till, men det är väl så det "ska" vara gissar jag. Men jag fattar ju att det är trist.
DET gör jag.
Tack Monica, önskar dig en bra tisdag också!

Anonymous said...

Tack vare snön ni fick så känns det nästan som vi är i fas när det gäller våren i år! Men jag antar att ni kommer springa ifrån snart.
Men det känns att våren är verkligen på G nu och här i stan började de sopa gatorna igår, ett sant vårtecken!

eastcoastmom said...

Och vad trevligt att hon kommer hem på spring break! Inte drar till whatever alla reser nånstans och krökar... Vi kanske kanske åker förbi Elon om några veckor när våra kids har spring break, det är en av skolorna jag vill att Dottern ska kolla in!

Keith said...

Hopefully we have full-on spring and not some trick. Poor flowers that bloomed early 😢 Yes, kids have better endurance than us "old" people. Haha!

Annika said...

Brysselkakan.
OCH det är inte så dumt, tycker jag :-)
Att det mattades :-)
Det behöver inte komma så himla tidigt. För ju tidigare det kommer desto tidigare är det över.
Säkert springer vi ifrån er snart, det brukar ju bli så.
ÅÅÅÅ gatsopning, det är verkligen ett SANT och härligt vårtecken hemma.

Annika said...

AnnMarie:
Ja. kul!!
Hon hade sin lilla rövare nere i Tampa i början av mars :-), då VA-skolorna hade spring break. Då tog hon ledigt två dagar fr Elon, flög ner och mötte upp med gamla HS-vänner. Vill inte veta hur vilt det gick till :-)))
Men nu är hon här, och det är så fint!
AnnMarie, då tycker jag ni ska ordna en date med K!!! Mailar dig!!!
Vore ju så kul!! Hon kan visa er runt o ni kan få se hennes lgh etc.
Ska faktiskt själv dit snart, tänk om vi ses :-)

Annika said...

Ketih:
I think so. Spring. But tomorrow will be a bit on the cooler side, for sure.
No more snow, tho.
Yes, OMG, the energy...first they left in pouring rain saturday night (Ka and D). They get to UVA around 9:45. Party until 4 AM. Drive home at noon the next day. OMG,I get tired just thinking about it ...
Young people tho...

Anne said...

Fina bilder Annika, så "enkla", "rena" men våren känns genom dem. Vad tråkigt med hur vissa inte klarade av köldknäppen och ovädret ni fick. Eller för säga som en viss herre brukar säga SAD!!!
Kan inte komma ihåg, men du lider inte av pollenallergi eller hur? Jag har börjat knapra medicin, det suger faktiskt och gör mig lätt deppig. Inte för att låta gnällig, det finns ju värre problem men det förtar faktiskt en del av den där vårberusningen. Att man får lida när man trotsat och valt spendera tid utomhus och njutit av våren. Tröttheten som kommer när man ändå samtidigt vill njuta av våren. På det sättet kan jag personligen längta efter att allting exploderat och blivit färdigt, då mina allergier bara är i början av våren (körsbärsträden tex, magnolia), inga problem med gräs och andra sommarblomningar. Så rusa igenom 1 dryg månad kanske och sedan släpper det. Tack och lov, vet de som har säsongsallergier mer eller mindre från februari till september.
Haha, ja den ungdomen... De där unga vuxna har energi som tusan och inga problem att spontant dra iväg nånstans halvt mitt i natten och knappt sova några timmar före det är upp igen och full fart. Puh, det känns ju helt otänkbart palla med själv... Men så det ska vara och anstränger jag mig minns jag det tydligt själv också, hur det en gång var och jag var precis sådär.
Det är väl sådär som det sägs, att när barnet är i tonåren först, sedan äntrar i det unga vuxenlivet och 20-talet så kommer man på sista plats....typ... Noll intresse av att hänga med päronen och man får väl vara glad om man får en middag ihop. Men så det ska vara, sedan i slutet av 20-talet, så blir man mer "vuxen" på det sättet man börjar se sina föräldrar på ett annat sätt, boomerangen studsar tillbaka och man börjar spendera mer tid tillsammans som familjer igen. Från att ha kommit hem på jullov och annat men knappt varit hemma utan bara träffat kompisar och farit runt, så äntrar man en annan fas igen, där man vill umgås med föräldrarna och ser framemot det också. Det där stärks ju hela tiden sedan, eller hur. Ju äldre man blir, desto mer "återvänder" man till sin familj och de börjar betyda så mycket igen. Först är de barn, mamma och pappa är bäst, betyder allt, sedan blir de tonåringar och frigör sig, unga vuxna är en förlängningen av det då familjen inte prioriteras utan allt och alla andra viktigare men sedan går den där cirkeln ihop igen, när de blir äldre och äntrar andra faser i sitt liv och man får tillbaka dem igen. Jag minns själv då jag ibland mellan 19 till kanske 25 åkte hem på helger, från Stockholm till Åland. Hur mina stackars päron längtat och sett framemot umgänge men jag bara fladdrade runt, helt ärligt hade jag noll intresse spendera tid med dem då, mina prioriteringar var att pressa in så mycket återträffar med kompisar som möjligt, att hela tiden vara på gång, maxa tiden. Det betydde ju inte kärleken inte fanns där, jag var bara så upptagen med allt det andra som just då var så viktigt i livet.
Jaja, de är ett eget släkte, de där unga människorna :)
Kramis!

Annika said...

Annika:
TACK!!
De är alla tagna med min nya iPhone :)
Vet, SAD, det är precis vad det är. SAD!
Men jag har rätt gott hopp, tycker det ser hyfsat positivt ut. MEN idag såg jag magnolior som faktiskt frusit ihjäl. Alltså blommor, det var ingen rolig syn. DE hann aldrig börja blomma.
SAD.
SO SAD, som han säger den däringa...
Jo, jag har pollenallergi, men den har blvit bättre med åren. ALLTID ngt va!! Tror det började dala vid 40, och nu tio år senare känner jag knappt av den längre. Otroligt NOG.
Men jag kan drabbas. Karolina har ganska svårt i pollentider.
Ja, den där energin alltså , som de unga har. OTROLIG!!!
Fattar inte att de orkar.
Får vara glad över att K hänger med oss så mkt som hon gör, igår och idag. KUL!
DET underlättar absolut att hennes vänner är på college. TACK för det liksom.
SÅ är det nog, Anne, de har inte så stort intresse att hänga med de gamla fldranran då de kommer hem. De har ju så många kompisar i stan som drar och som de såklart vill träffa.
Njut av Stella-tiden nu. Min mysigaste tid med K tror jag var mellan 7-14 år. Då ville hon hänga med oss, hitta på grejer, då var hon med på samtliga semestrar och tyckte det var skitkul. Då var hon tillräckligt stor för mkt. Sen i HS börjar ett nytt liv, och så ska det vara.
SÅ njut av tiden ni har med Stella NU!!!
Kramar!!!

Anne-Marie said...

Ja, nu blir det bara ljusare framöver. :) Inte så “dramatiskt" som i Sverige där man blir beroende av de väldigt ljusa sommarmånaderna. Jag måste nog säga att jag föredrar det litet mer jämnt fördelade ljuset här på mina breddgrader.
Fint att Karolina kan komma till er även om hon har sitt eget liv till viss del. Hon är ju vuxen nu. :)
Tänk att det blev så kallt att vissa växter frös och inte kommer igen i år. Men troligen har många också klarat sig.
Jag såg en del små knoppar idag på några träd och buskar. Vi ligger efter och nu regnar det och är relativt kyligt.
Kramar!

Steel City Anna said...

Sa harligt med varen. Synd pa korsbarstraden bara. Men de blir nog fina anda.

Jag har nog lagat mat till mina foraldrar sen tidig tonar :) eller tidigare i den man jag fick vara i koket. Nu blir det ju sallan dock sa det kanske jamnar ut sej.

Annika said...

AM:
Jodå, det kan jag också göra. Uppskatta fördelningen mellan mörker och ljus här, även om jag älskar de vita nätterna också.
Absolut.
Men det är nog en "bättre" fördelning här.
SÅ kul att ha K hemma, men visst lever hon sitt liv .-)
Hon är vuxen och bestämmer själv. Men nu är hon hemma varje kväll, alla kompisar är ju i princip på sina resp college :-) BRA, tycker vi föräldrar.
Ja, körsbären blev de mest drabbade, men man får se till det som är bra med dem, och de som klarat sig.
Rätt skönt när våren dröjer, tycker jag. Sommaren är sååååå lång ändå. Hoppas du tycker detsamma.
Kramar!!

Annika said...

Anna;
Ja, det är trist med körsbären, men de var i en så känslig fas när det blev kallt.
Karolina har aldrig varit intresserad av mat, så det är först nu hon börjat intressera sig lite för det. Sen hon började college. Bra det :-)