Saturday, November 05, 2011

The story of my weekends...



...är att vara chaufför.

Igårkväll:
Körde Karolina och kompisar till filmfestivalen i Reston TC.
Idag:
Köra Karolina till ett Sweet 16 party.
Hämta Karolina från sagda partaj.
Innan dess ska vi hitta en present till den 16-åring som har festen.
Imorrn:
Köra Karolina till en klasskamrat där hon och ett gäng ska jobba med ett skolprojekt.
Köra Karolina och några till upp till Reston TC där de skall äta middag då de är färdiga med projektet.
Hämta Karolina och ett par kids för att sedan köra hem dem.

DET är tur att bilen får rulla.
Nästa år har Karolina eget körkort, men jag vill helst inte tänka på det nu.

Ha en fin lördag!

18 comments:

Alexander Johansson said...

Jag tycker att det verkar helt galet att man får ta körkort vid 16 års ålder i USA. Köra bil är ju ingen lätt match, inte ens för mig som är 26. ;-)

Trevlig lördag!

Pettas said...

:D, det är en tid då man ligger på vägarna och kör på andra kors och tvärs....minns det så väl.

Kör försiktigt och ha det bra!
Karinkram!

Annika said...

Alexander:
Välkommen hit!
ja, om det kan man ju tycka så. Jag är 45 pch tycker inte heller det är ngn lätt match.
Men, det funkar och det är bara att go with the flow. Det är då de tar "drivers ed" via skolan etc.
Is i magen. Men visst...
Ha en toppenlördag!
Välkommen tillbaka!!

Karin:
Jo, visst är det så.
Det är den perioden nu och det funkar ju det med även om det kan vara lite tärande ibland.
Ha en fin lördag och stor kram!

Lotta said...

Så har vi det här med men det har lättat något nu när alla är 18 och de flesta har körkort och många egen bil. Idag är min sötnos på väg till Ikea...och jag är som vanligt nervös!

Her schedule is your schedule ;)

Kramar och ha en skön lördag. Soligt och fint är det!!

Saltistjejen said...

Ja detta måste vara den stora skillnaden med att bo så som ni gör och att bo som vi gör. Här tar ju alla antingen bussen, tåget eller tunnelbanan. Eller går. Beroende på avstånd och tidpunkt. Själv tycker jag det är underbart att man slipper vara beroende av bil. Men visst, som förälder har man kanske mer kontroll när man själv (eller vänner) kör barnen? Att hon tar kökort nästa år måste ändå kännas skönt också?? Eller??
Kramar!

Annika said...

Lotta:
Ja, jag tror 16 är åldern över hela USA.
JO,jag förstår att det r skönt då de är lite äldre och har ngra års erfarnehet. Men nervig kommer man att vara. SÅ NERVIG!
Jag förstår att du är det då de är ute på vägarna.
JAPP, her schedule is my schedule. OCH get roliga är att när man frågar VEM som ska köra så säger K, Ja jag och mina vänner ska tala om det...
De bestämmer, hahahahaha!!
Kram!

Saltis:
Ja, det är skillnad minsann, på att bo i en stad och att bo i en förort.
Visst finns det bussar, men inte så att ungarna skulle ta dem upp till RTC.
nej det är vi fldrar som kör.
På ett sätt är det ju skönt för man har koll.
Visst, körkort ska hon ju ta och jag tror alla ggr det kommer att bli bra. Dock, det finns stora restriktioner för hur mkt och hur sent en 16 åring får vara ute på vägarna. De får heller inte skjutsa mer än en, tror jag.
Kram!!

Cari said...

Visst måste det bli lite lättare för er då hon tar körkort.
Tror att det kan vara så att man måste gå i high-school för att få ta körkort redan vid 16 år. Är så i Texas i alla fall. Man tror väl att ungdomarna som går i skolan är mer försiktiga (eller nåt).
Önskar er en trevlig helg, i Sverige tänder vi ljus på gravar och i minneslundar ikväll.

Annika said...

Cari:
O ja...
DET blir det, men det är en hel del restriktioner för unga förare.
Ska snart gå en kurs och bli varse.
Ja, de allra flesta 16 åringar går ju på HS och det är där de tar sina "drivers ed" klasser. Vilket ju är jättebra.
Ingen aning om det är samma regler i VA som det är i TX, men de kan nog likna.
Ja, ni har det fint ikväll på kyrkogårdarna.
Kollade kyrkorna här, och ja...All Saint's Day uppmärksammas i KYRKORNA imorrn. Inget annat.
Skulle gärna vandrat på en nordisk kyrkogård efter mörkrets inbrott. Det måste ju vara så vackert!!

Peter said...

Nämen din uppgift på helgerna verkar ju vara helt identisk med min: Att vara chaufför. Hur kunde det bli så?

Desiree said...

Jag tror att det var mycket så för våra grannar Jeff och Liz som hade en dotter som för ett par år sedan var just i Karolinas ålder. Det var därför de pushade på sin dotter Caroline att skaffa körkort då hon fyllde 16 och då fick hon även Volvon (begagnad men ändå en snygg och bra stor och trygg bil) som hon kunde köra själv. Visst blir det nog läskigt när man tänker att de ska köra själv men det gick bra. Man får lära dem att köra med ansvar. Sedan fick Caroline också alltid messa och tala om vart hon skulle och vart hon var så att föräldrarna kände sig trygga och hade koll på att hon hade kommit fram ordentligt osv.
Det blir nog bra ska du se Annika men just nu verkar du ju ha ett heltidsjobb på helgerna ;-)
Kram!

Katarina said...

Annikas Taxikurir! Jag kan tro att det blir mycket körande än hit och dit när man har barn i henens ålder.

Snart kanske hon kan vara sin egna chaufför och då får du lägga ned Annikas Taxi för då vill din resenär fixa själv,, du kanske kan få låna bilen ibland, om du har tur :)

Kram

Ulrika i England said...

Hihi här i England ser man ibland klistermärken på bilarna där det står Mum's taxi. Det är så man känner sig ibland - som en taxibil. Här blir det mycket körande till olika aktiviteter i veckorna efter skolan också. Så har du nog också det Annika.

Jag har inte kommmenterat sedan september. Min dotter blev nämligen inlagd på barnintensiven efter en plötslig VF arrest (vet ej vad det heter på svenska ännu, men väldigt otäckt). Nu är vi äntligen hemma igen, dottern mår bra och jag har kommit ikapp med alla dina blogginlägg. Kram!

Annika said...

Peter:
Ja, hur är det möjligt :-)
DU har dessutom TRE!!
:D

Desiree:
Ja, nog är det så. Jag tror många fldrar blir väldigt les på det där körandet, jag är ju det. Jag har bara ETT barn.
Så visst ska det bli skönt då K får körkort.
Sen gäller det då att man bankar i dem körvett, och att de får många timmar bakom ratten innan de tar körkortet.
Det kommer att li sjukt läskigt, men alla tar ju kärkort vid 16 så det r klart K ska göra det också.
Kram!!

Katta:
SÅ är det!
Det är Peter och jag som kör henne överallt just nu.
Japp, sen kan vi lägga ner och hon kan köra OSS.
:-)
Kram!

Annika said...

Ulrika:
Ja, de märkena förekommer här också. Ibland känns det verkligen så, att man kör taxi.
Här äger måna aktiviteter rum på skolan efter skolan, men visst 17 blir det körande iaf.
USCH vad hemskt det låter med VF-arrrest!! VAD är et?? Ska genast googla.
USCH!
GLAD att allt är bra NU, Ulrika.
Kram!!

anna of sweden said...

Jag som körde så mycket i USA. Plötsligt behöver jag nästan inte köra barnen alls. Det känns väldigt märkligt.

Men jag är glad att Sverige har 18-årsgräns för körkort. :)

Huggies!

Ulrika i England said...

Annika det är när hjärtat plötsligt kommer in en mycket snabb rytm, så snabbt att inget blod eller syre pumpas runt i kroppen. Kan resultera i Sudden Death Syndrome. Alice fick hjälp direkt av sin kompis pappa som gjorde hjärt - och lungräddning (CPR) på henne. Själv var jag helt hjälplös eftersom jag inte hade lärt mig hjärträddning. Kompisens pappa räddade livet på henne! När ambulanserna kom (3 stycken!) rättade de till hjärtrytmen med en bärbar defibrillator. På sjukhuset fick min dotter en defibrillator inopererad bredvid hjärtat ifall hon får en vf-arrest igen. Nu håller vi tummarna för att det inte händer igen. Det har varit så hemskt. Vi miste nästan henne. Nu lämnar jag kanppt henne ur sikte ska du tro...

Annika said...

Ulrika:
JA JÖSSES. Jag googlade det där.
Det lär förfärligt otäckt.
GUD i himmelen vad rädda ni måste ha blivit. Jag kan bara föreställa mig ångesten.
TACK och LOV att det gick så bra för er.
Kompisens pappa, vilken hjälte!
Ulrika, jag känner så otroligt mkt för och med er. Du anar inte.
Jag kan bara sätta mig i den rädsla ni måste ha känt.
Hände det hos kompisen??? Såg du det hela också?
Stora varma styrkekramar!
PS, hur gammal är Alice?

Ulrika i England said...

Ja, jag var där Annika och jag såg Alice kollapsa. Det var så overkligt, hon är (eller rättare sagt var) den friskaste ungen. Jag var så chockad och rädd och visste inte om hon var vid liv. På barnintensiven var hon på 'lifesupport' i flera dagar medan vi väntade på besked om eventuell hjärnskada. Det var så hemskt, något som man förälder aldrig vill uppleva. Men hon överlevde, hjärnan är oskadad och vi är hemma igen. Underbart. Och hon slapp fira sin 11-årsdag på sjukhuset. Snart blir det försenat 'sleepover party' här med ett dussin 10- och 11åringar. Yippie...;) Stor kram till dig!