Wednesday, January 29, 2014

I New York, del två av två. Eller, det stora inlägget om inträdesproven.


Det var ju för den här lilla damens skull vi for till New York.
Karolina är den enda anledningen till att det blev en iskall vinterresa till staden som ligger 37 mil norr om oss.
Som ni alla vet var det auditions som gällde till tre olika teaterskolor.
Boston University.
Syracuse University
och
New York University.

Boston och Syracuse håller flertalet auditions i NYC så att folk lättare ska kunna ta sig till dessa inträdesprov. Detsamma gäller teaterskolor från hela North East, och även delar av The Mid-West.
Man kör, helt enkelt, auditions i stora teaterstäder, som ju New York City är.


Karolinas första audition var den för Boston University.
Det var isande kallt då vi tog en taxi upp till Columbus Circle. I vanliga fall hade vi ganska lätt kunnat gå dit, men Karolina var klädd i auditionkläder så därför tog vi en gul taxi dit upp.  OCH ja, det var ju galet kallt för övrigt.



Bilden ovan lade jag ut på Instagram.
För mig, som var med, säger den ALLT. Då jag tog bilden var vi inne på köpcentret vid Columbus Circle. Vi hade tio minuter kvar innan vi skulle gå till studion där Boston U huserade. Luften vibrerade av spänning och nerver. Karolina så lugn och samlad på ytan, men SÅ sammanbiten.
Vänner, om jag hade haft en kniv i denna stund hade jag kunnat SKÄRA i luften. SÅ förtätad var stämningen just här. JUST innan.
Tio minuter senare vandrade vi till studion som var belägen i en "walk-up" dansstudio på fjärde våningen i ett gammalt hus på Åttonde Avenyn. Karolina ville att Peter och jag skulle gå direkt, så det gjorde vi.
Vi två fördrev tiden på olika fik.
Två timmar senare var Karolina klar.
Hon sa att det kändes bra, att det gått bra. Hon hade fått framföra tre monologer, och sedan blivit intervjuad.
Det var med lätta steg Karolina hoppade hem. För ja, vi gick hem. DET var isande KALLT, förstås!


Kylan, jag kan inte minnas att jag någonsin i mitt liv frusit så mycket som jag gjorde dessa dagar på Manhattan.
Jag tycker att jag är en härdad själ som tar power walks under Polar Vortex utan att blinka och som älskar att promenera i rykande snö, ni vet sådana saker.
Dock, i New York var det rått, blåsigt, halt och därtill så isande iskallt att jag gick och hackade tänder. Visst, vi hade ju inte med våra tjockaste dunjackor och tjockaste vinterkläder. Nej, det hade vi inte, men vi klädde oss i lager på lager, hade mössor konstant (utom Karolina då hon skulle till sina auditions) och yllehalsdukar så fort vi gick ut. Det hjälpte bara marginellt. HUA!!


Det ser slaskigt ut, men det var nog -12 grader.  NYC saltar sina gator IN ABSURDUM!!

På fredagen var det dags för Syracuse audition.
OCH ja, den var intensiv. Peter och jag hängde med, och stannade kvar.
Det var intressant, och det var ganska otäckt. Vi fick ju INTE sitta med då Karolina gjorde sina monologer framför juryn (det får man aldrig), men vi satt i föräldrarummet.
PÅ den uttagningen var det som på film. Förtätat som bara den, tonåringar som mätte varandra med blicken, köer, uppvärmning och sen då väntan på SIN TUR!!
En av dramalärarna talade hela tiden med oss föräldrar. Han var nog bra, men allt han sa gick stick i stäv mot det han menade.
OCH så detta; 700 söker in på dramalinjen, de tar in 45 och förväntar sig att 23 tackar ja.
Peter räknade ut att det är mindre än 1% chans att komma in där. I stort sätt gäller detsamma på Boston U, men det ändå så annorlunda där. Väljer man inriktningen Musical Theatre är konkurrensen ÄNNU större, 900 sökande till 45 platser där de förväntar att 23 tackar ja.
Helt galet.
Karolinas monologer framförde hon bra, sa hon. Men det är en konservativ skola, och Karolina trodde att hennes monologer är för moderna för SU.
Vi får se, men som ni förstår så tror vi ju knappast att Karolina kommer in där.


Efter bloggträffen på lördagen (som ni kan läsa om i gårdagens inlägg) vandrade jag från Grand Central Station ner till Washington Square Park.
Ni som läst min blogg ett tag vet vilket universitet som huserar där. Just det, det är New York University med The Tisch School for the Arts det!
Karolinas drömskola nummer 1 i världen. Den skola där hon gick på dramakurs i somras, och som hon älskar SÅ mycket.
Där var det auditions hela eftermiddagen, och en helt annan känsla än på Syracuse.
Här var det trevligt, lugnt, avslappnat men samtidigt så proffsigt och lättgjort.
NYU har ju en dramaskola att vara oerhört stolta över.
Karolina träffade en av sina bästisar från i somras, Cory från Tennessee. OCH vi träffade samtidigt Corys mamma som vi snackade-- och hade jättetrevligt med-- hela eftermiddagen. Den goda energien flödade!




Karolina träffade så många ungar från i somras på NYU som var där för att pröva in. Bara glada möten, många kramar, många glädjerop!
Innan inträdesproven började värmde alla upp (sånt här får aldrig vi föräldrar se).
Sedan var prov, och intervju.
Karolina sa att allt gått bra, och det kändes bra. Som grädde på moset hade Karolina och Cory stått och snackat med mannen som är huvudansvarig för intagningarna i en halvtimme efteråt. De hade haft  jättekul med honom. De träffade även sin kära dramalärare från i somras i en av korridorerna på Tisch.
Kära återseenden!!


Vad vi tror om NYU?
Vi törs inte tro ett enda dugg. Konkurrensen är knivskarp. De tar också in väldigt få i varje dramaklass. Det är ingen ide att ens  tänka på detta. NU.
Karolina har gjort sitt yttersta och bästa, mer kan hon inte göra. NU är det bara att vänta och se. I april får vi svaren.




På bilden ovan står fyra NYU-ungar som träffades på NYUs sommarskola i somras, och nu på undergrad-audition i lördags. Efter att denna bild tagits gick de alla ut och åt tillsammans. Killen i mitten ska inte gå på NYU, han har kommit in på en filmskola i Boston i höst. Men, Karolina, Cory och Skye hoppas på NYU. Eller på någon annan större teaterskola. Alla har åtskilliga auditions kvar att göra. Karolina har NIO stycken kvar. Så vi vet ju vad vi har att göra varenda helg hela vintern.


OCH ute snöade det.
Det snöade ymnigt och det snöade vackert!!


Utanför NYU.  Kolla in modden och snön!!!  Inte roligt, men samtidigt SÅ vackert!!


FALLANDE snö i mängd då vi lämnade Tisch!!






Washington Square Park (WSP är NYUs Quad, kan man nog säga) förvandlades till Narnia.  Det var MAGISKT att få vara med om detta stora snöfall i New York, och speciellt magiskt att vi just då befann oss i The Village!




Yrsnö och högt ISO-på kameran, därför ser det hela lite grynigt ut.  men ack och O så härligt det var, trots allt!!


Greenwich Village.

Och här har vi den kära Saltisen, vi träffade henne och Ella och åt frukost med dem på söndagen. Så roligt. Jag är så glad att jag träffade Saltis hela två gånger under vår vistelse i NYC. Hon är en sann vän, mer än bara en "bloggis"! OCH ni vet ju att Saltis ska ha en baby. JAG kan berätta att Saltis har den sötaste lilla babykula till mage. SÅ fin!


Nu ska jag önska er en fin onsdag! Igår var det iskallt här i Reston, -14 men det kändes som -21. Jag iddes inte gå ut och gå. Jag är ju köldskadade sedan NYC.
Idag ska det bli lite drägligare, men fortsatt kallt. Jodå, jag ska ge mig ut!!!

Ha en bra onsdag!!

36 comments:

Elisabet. said...

Å, så intressant att få följa med i en så helt annorlunda tillvaro!

Lycka till, till dottern, jag.

Elisabet. said...

"säger jag ...", ska det förstås vara.

Jenny said...

En procents chans, herre min ge! Jag håller alla tummar och tår. Och det låter verkligen som en film, det du beskriver. Hon är modig och stark, din Karolina! Heja, heja!

Channal said...

Oj oj så spännande! Vilken erfarenhet att få vara med om detta! Nu får vi hålla tummarna och be till högre makter! 1% ah, chansen finns! Absolut!

KRAMAR Anna

Marianne said...

SÅ spännande. Ska bara tala om att jag hoppas att jag drömde sanndröm i natt ...

Vilket toppläge att hon gick sommarskolan och lärde känna några som nu också sökte in. De där positiva vibbarna tror jag hjälper enormt mycket! Plus att dramaläraren från i somras vet ännu mer vad hon går för, inte bara det hon presterade på proven.

Ja, det är bara att hålla tummarna, som sagt.

Kramar!!!

Vform said...

Intressant läsning!
OCH vilken press Karolina har på att prestera, men vad jag anser klarar hon det jättebra!
Duktig tjej!
Intressanta bilder också från Storstan ... men vilket väder!
Vi har närmare tjugo alla morgnar nu en period! Men SOL!! Klagar gör vi förståss ;)
Det hade räckt med 10!!
Ha det bra!
Kram ♥

Desiree said...

Så spännande att höra mer om dessa auditions och hur det gått för Karolina. Tycker hon var super duper duktig. Första intevjuven är ju alltid den värsta. Man blir lite mer lugn efter att ha klarat av den. Men åh vilken press!!! Karolina är så attans duktig som fixar detta på så bra sätt. Jag håller tummarna hårt för henne och hoppas att hon kommer in på sitt nr 1 val.

Bilden du la ut på instagram säger ALLT precis som du tar upp. Flickan, staden, drömmarna, förväntan. Allt finns i denna bild.
Sedan älskar jag bilden från Washington square i skymmningsljuset. Så vacker!!!
Tänk att du fått uppleva NY city i både extrem kyla och extrem hetta. En extrem stad med mycket att erbjuda.
Kraaam!

Cari said...

Tack för vackra bilder och intressant text.
Hoppas, hoppas att det går bra för Karolina.
Det är ju inte "turen" utan skickligheten som gäller, så då kan låg % ändå ge en chans.

Miss Marie said...

Vilka bilder! Ser kallt ut! Verkligen isande kallt. Håller tummar o tår för K-girl. Är det lite meriterande att faktiskt ha gått sommarkursen? Tänkte att dramalärare o så kan berätta hur "duktiga" vissa elever är o så?

Humlan said...

Vilken helg ni har haft! Roligt att höra om proven, kan tänka mig att det är intressant för er föräldrar att vara med lite, men vilken press på K! Men hon måste ju lära sig att klara av det om hon ska kunna jobba i ett yrke som detta. Måste ha varit roligt att träffa dom som hon gick på sommarkursen med, dom kom väl från hela landet, så det är väl inte så stor möjlighet att träffas annars.
Vilka vackra bilder från NY! Det är verkligen en speciell stämning även om jag nästan känner den där råa kylan också.
Ha en bra onsdag, du också!
Kram

brysselkakan said...

Stark dotter ni har! Visst var hon säkert nervös men det känns som hon klarade allt galant!
Här är -2 enligt termometern idag men vinden, ja den gör det isande bistert...
Mysiga bilder från NY! Och kul med bloggträff, sånt saknar jag...

brysselkakan said...

PS Skrev en massa om kulörer i svaret på din kommentar hos mig!

Carin Cullen said...

Oj, oj, oj! Ja man måste nog ha thick skin för att göra nån av de proverna. Så stolta ni måste vara över K för att hon vågar göra det. Hoppas innerligt att allt gått bra för henne och håller tummar och tår och allt annat möjligt.

Millan said...

Fy sjutton det later kallt! Jag tycker det ar kylt med 5 plus har i dag ;-).

Jag haller verkligen tummarna for att Ks drom gar i uppfyllelse och hon kommer in i New York. Lite maste man ju fa hoppas i alla fall... men jag forstar att konkurrensen gor att ni inte riktigt vagar hoppas!

Sa skoj med Saltis och Ella ocksa och spannande med den plutten i magen!
Kram

mls73 said...

Heja Karolina!!

NYC är ju magiskt i snön och kylan! Så vackert

kram
Marie

Annika said...

Elisabeth:
Tack. ja det är en annan värld.
Tack vi ska hoppas att det kommer att bära ngnstans iaf.


Channal:
Ja, vi ska hålla tummarna.
Det är ju ngt bättre odds på andra ställen, ngt bättre odds på nyu också- Men en tuff branch är det.
MEN en erfarenhet är det verkligen!!
Kram!!

eastcoastmom said...

En sån helg, och lycka till med fortsatta auditions!

Annika said...

Marianne:
Mkt spännande.
Hoppas det var en sanndröm du drömde, bästa Marianne.
Vi vågar nog inte riktigt hoppas…
Det är ju lite extra pluspoäng med sommarskolan på ngra plan ja.
Nu får vi se, och vänta tills i april!
Kramar!!



Vivan:
TACK!!
Ja, det är intressant att ta del av detta som är så annorlunda.
HOPPAS ska vi göra nu!! Mer kan vi inte.
Ja det var svinkallt i NYC. Kn inte minnas när jag senast frös så mkt.
VIDRIGT!!!!
-20 är kallt, vi var -14 idag.
Brrr….
Kramar!!


Desiree:
TACK!!
Roligt att du gillar att läsa om detta.
Ja, det är så annorlunda, och de flesta har ju ingen egen erfarenhet av detta. Så det är verkligen annorlunda.
Ja, vi ska hoppas att K kommer in ngnstans.
Bilden ja, du var ju snabb på att plocka upp vibbarna på insta då jag hade den där. TACK för det Desiree!!
Ja, det var så man kunde skära i luften. DEY var så att man tyckte att hela NYC borde k
nna av det, och ana. Ja, du vet…SÅ starkt kändes det.
Sen är allt mkt lättare då första audition är gjord. Det var Boston det.
Nu ska vi bara vänta och hoppas!!
KRAMAR!!

Annika said...

Cari:
TACK!!
Ja, vi ska hoppas nu. Det är Boston U, Syracuse och Carnegie-Mellon som är det allra tuffaste. de andra tar in flera.
Men vi kan inget annat göra nu, bara vänta.


Marie:
TACK!! Ja, det var så isande, isande kallt att jag nog aldrig tror att jag frusit mer. Ngnsin.
Vinden gjorde ju sitt till.
Ja, jag vet inte egentligen hur meriterande sommarkursen är? Kanske.
Vågar nog inte tänka för mkt…

Annika said...

Humlan:
Tack, ja det var högst intressant.
Verkligen.
Och mer blir det ju,
Precis, auditions kommer hon att göra massor om hon ska ägna sig åt teater.
Den hårda grymma verkligheten i en astuff branch, kanske den värsta man kan välja?
Det var jättekul för K att träffa gamla NYU vänner.
Ja, vintern ja..
Herregud, vi har det så kallt. OCH det var så bittert i NYC. SÅ rått.
VIDRIGT!!
Kramar!!


Brysselkakan:
TACK, ja stark är hon!!
DET
r då säkert. OCH inte rädd.
Tack och lov för det.
Vi ska hoppas nu.
Det var så kallt i NYC att jag tror aldrig jag känt dess like. Det är -14 här nu, och det var ingen konst att ta en PW i det. Det blåser inte.

Annika said...

Carin:
ja, man måste vara stark och orädd för att orka igenom alla prov.
Men det är ju också en heck of a branch hon valt.
Lite jobbigt, kan det kännas.
Nu ska vi bara hoppas, hoppas och hoppas. OCH samtidigt förbereda oss för fler auditions inom kort tid.

Millan:
SÅ KALLT!!
SÅ rått och så blåsigt.
DET var det värsta. Vi har -14 här idag, jag har varit ute. Men det kändes inte alls jobbigt.
Tack, ja nu håller vi tummarna för K!!
Hårt.
Kramar!!

Annika said...

Eastcoast:
Jo det kan man säga :-)
Tack ,vi ska hoppas allt flyter på!!

Nettan said...

Åh vännen, blir alldeles piggig i skinnet av att läsa om Karolinas och er upplevelse, vet ju hur det är och vi har vårt kvar mellan vecka 9-11 gäller det att ha nerver av stål och tålamod samt komma med uppmuntran och tilltro.

Underbara bilder och det ser så vackert ut i NY.

Håller tummarna för bra besked i april.

Kramar
Nettan

Annika said...

Nettan:
Jadu, jag vet…
Jag blev alldeles skakig själv då jag kom SUs uttagning…
Vi har nio kvar vi med. NIO längs med denna kust.
Det bara måste gå.
Nerver av stål för oss ALLA, Nettan. För er med, minsann!!
Jag vet hur det känns hos er.
Kramar!!

Lisa said...

Magiska bilder Annika!
Kramar, Lisa

Martina said...

Ännu fler vackra vinterbilder fran bästa NY. Men jag än ännu en gang glad för att jag far uppleva det genom dina bilder och slipper kylan!

Jag förstar att det var spänt och nervigt för K. Och för dig och Peter. Nu haller jag alla tummar för att hon far positiva svar!
Kramar

Annika said...

Jag kan inte låta bli att tänka på Fame när jag läser om Karolinas auditions... Ojoj, vilken vinter ni har framför er! Så grymt imponerad av Karolina som klarar pressen så bra! Heja henne!

Anne said...

Alltså, jag får ärligt RYSNINGAR att läsa din text och se dina bilder. Du skriver så bra och det känns faktiskt som jag är med. Jag vet inte vad jag ska säga, det bara knottrar sig på mig. Så starkt. Så mycket känslor, så mycket. Instagrambilden säger allt, håller med det Desiree säger om flickan, staden, drömmarna. Nu börjar det, er fina tjej står på randen till ett nytt kapitel i sitt liv och jag HOPPAS SÅ innerligt att hon ska komma in på en av de skolor hon vill!
Som du skrev, nu är det ingen mening älta, analysera eller tänka på det. Hon har gjort sitt bästa och ska vara så stolt över det hon gjort hittills. Fantastiskt gjort.
Men du, det där med konkurrensen, luften så tjock att den kunde skäras med kniv, ungarna som kollar in varann och mäter varann med blicken. Ja, som på film och så som jag inbillar mig det är också.
Vad härligt det lät med återseendet, NYU, hennes drömskola nr 1 också, som hon redan fått känna på.
Det slår mig nu att vilken fantastisk grej hon fick förra sommaren, att hon lyckades komma in på sommarskolan var ju megastort och ni som föräldrar som kunde ge henne den gåvan att få gå kursen och se hur mycket hon trivdes, hur bra det blev. Minnen för livet.
Oj, ja det är många auditions kvar. Turnén rullar på för familjen.
Kreativa yrkesdrömmar som teater, sport, musik eller vad det nu må vara är speciella och jag tror att den sortens talang och drömmar MÅSTE man försöka förverkliga, är man ung och vet vad man brinner för så måste man ge sitt allt för att lyckas. Jag tror dock många föräldrar skräms av att se sina barn ha de drömmarna, för de känns inte lika "trygga" så de uppmuntrar inte alls den sidan i sina barn. Hörde nyss en sportkille på tv:n (inför super bowl) prata just om hur hårt det varit att inte känna stöd från egna föräldrar, inte ha de som support och stöd att försöka nå framgång med det man drömmer om (spela fotboll, i killens fall).
Nu svamlar jag, hade ingen poäng att komma med annat än att säga jag tycker er supertalangfulla tjej är så duktig och ni är de bästa som finns där för henne!
KRAMAR

Jane said...

Vi får hålla tummarna. JAg var i NEw York vintern 2008. DET var det kallaste jag någonsin upplevt, och då är jag född Umebo!

myhrans said...

Vilket m o d hon har - all lycka till till henne! Och du beskriver det hela så man nästa sitter och biter på naglarna..! Skall bli så otroligt spännande att se var hon kommer in. Och finfina New York-foton!

Anonymous said...

Hej Annika!! Vilket spännande och underbart inlägg! Jag håller alla tummar jag har för Karolina!:) Här i SF suburbsen är det supervarmt och körsbärsträden blommar(!!). Lite skillnad från vintern i Göteborg. Har nog inte riktigt kommit in i livet här än för jag längtar ofta hem och tycker Sverige är bäst på allt, haha:) men jag vet att allt tar sin lilla tid och jag försöker njuta av äventyret! :) Ser fram emot att läsa mer om era äventyr i vinter! Stor Kram från Elin

Annika said...

Lisa:
Tackar!
Kram!


Martina:
Ja, det var så kallt att jag aldrig upplevt dess like, tror jag.
Inget jag kan minnas.
USCH!
Tack, ja håll alla tummar du kan!! Det kan nog behövas.
Kramar!!

Annika said...

Annika:
Ja, jag vet. Den tanken har slagit mig också!
Fast detta är på uni-nivå då.
TACK, ja nu ska vi heja på Karolina!!
Kram!!


Anne:
Tack min vän!!!
Ja, det var så mkt känslor. Inte för att Karolina på ngt sätt basunerade ut hur hon kände det så fanns ju allt där.
När jag tog fotot inne på Columbia så kändes det som om hela NYC borde känna av nerverna, om du fattar vad jag menar.
ALLA borde känna det vi kände. Det var så starkt just då jag tog det fotot.
Ja, nu får vi hålla tummarna. Det blir inte lätt detta. Nedslående siffror är det ju, onekligen.
Jag är så glad att vi kunde ge henne sommaren på NYU. Så innerligt glad.
Den lärde henne så mkt, och stärkte henne på så många plan!
Anne, imorrn ska jag skriva om detta med att vilja ta en BFA. OCH vad många fldrar, och andra, sagt om det.
Det finns, i min omedelbara närhet, flera personer som satt stopp för sina barns konstnärliga drömmar.
Berättar mer om det imorrn.
Tack öför snälla ord, vi fortsätter med våra auditions ett bra tag till.
Känns SÅ fint med stöd, Anne. TACK för det.
Kramar!!

Annika said...

Jane:
TACK!!
Ja, du, kylan i NYC var nog den vidrigaste jag känt.
Så glad att du också säger det :-)


Penny:
TACK!! Jag vet, vilket MOD!!!
Otroliga unge.
Tack för att du gillar mina NYC-bilder.

Annika said...

Elin:
Stort tack!!
Tack för tumhållning och för att du gillade detta inlägget.
Ja, det tar tid att landa. Jag vet, Elin.
Men tänk på att det är en del av processen. I slutändan vet jag att du kommer att gilla det, även om det är tungt i många stunder. BEEN there!!
Jag vet, i början VINNER Sverige i allt. HIHI!! Jodå, jag minns mina + och - listor från way back.
Numera är det balans, och jag inser att sverige inte är bäst på allt.
Jag lovar, Elin, det kommer att bli bättre. Skulle du inte vilja börja blogga? Det finns nog gasnka många yngre tjejer i din sits runt om USA. Om du vill ha stöd etc så tveka inte över att skriva till mig. Du kan också leta upp mig på Facebook, mitt namn finns i högermarginalen på bloggen!
Kramar!!

Saltistjejen said...

Vad roligt att läsa ditt inlägg från NYC Annika1 Jag har inte hunnit förrän nu. Förra veckan var jag ju bortrest och denna har varit galet yrket också för att jobba ikapp allt haha!
Det VAR verkligen fantastiskt roligt att träffa er och så kul att få lite inblick i Karolina's audition värld. Så annorlunda.
Nu längtar jag till våren. Jag vet att du inte gör det men jag är lite trött på kylan och snön. Framförallt att snön kommer och GÅR hela tiden... PLUS att min vinterjacka verkligen snart är för liten och jag vägrar köpa en ny för typ ett par veckor. Hahaha!
Kramar!!!