Hur var det egentligen i Stockholm i mars?
Svaret är att det var grått, rått och kallt.
Närapå varenda dag var det så med några få ljuvliga undantag.
Det var så pass grått och trist att det blev väldigt lite fotograferat för min del.
Inte heller hittade jag några blåsippor eller ens tussilago.
Blåsippor gillar sol, och de få dagar det var sol var jag inte ute på någon jakt efter de blommorna.
Så vädret får underkänt med besked.
Det blir ett stort F för FAIL!!!
Men en dag i början av min vistelse var vädret magiskt. Min mamma och jag gick ner till Mälaren. Jag blev helt lyrisk, ljuset var sååå vackert!!
I år var det bara grått, grusigt och kallt.
SÅ MYCKET GRUS!!!
När jag var hemma 2022 i mars var det underbart, sol nästan varje dag.
Så ja … mars är en nyckig månad. Ingen överraskning där.
Den som åker till Sverige i mars kan nog bli bra besviken på vädret. Men jag vet, jag vet sen gammalt …
Det är alltid så roligt att vara tillsammans med min familj. Jag tycker de stunderna är så BÄST!
Min mamma var i rätt god form och snart ska hon flytta till en lägenhet på bottenvåningen utan en enda trappa.
Det blir toppen för henne.
Jag hälsade även på min moster och hennes man på Lilla Essingen flera gånger, så kära och fina besök.
Det har hänt både bra, och tråkiga saker, men jag går inte in på det så mycket mera här.
Jag är så glad att jag kan vara hemma denna tid på året. Just det, DET trots vädret. Men återigen, jag vet ju hur opålitlig mars är. Och ja, rent krasst är ju vädret ganska oväsentligt för mig ändå.
Det är en HELT annan känsla i mars än det är på sommaren. Jag ogillar det inte, inte alls.
Jag gillar lågsäsong och jag tycker om att det är lite lugnare.
Min mamma och jag hade det så bra ihop, vi levde det det lugna livet.
Vi åt god mat, spelade kort, drack ett glas vin ibland, bjöd in en gemensam underbar vän på middag, såg på TV och tog det allmänt lugnt.
Vi började packa så smått inför hennes flytt (inflyttning första maj). Jag hängde med henne på olika besök runt stan i olika ärenden.
Semlor fanns tillgängliga hela tiden jag var hemma. Det rådde noll och ingen brist på dem. Gott var det, men jag åt bara tre på hela tiden.
Det är alltid SÅÅ mysigt och fint att vara där.
Vi har tusen och en saker att prata om. Min syster är inte bara min syster, hon är också min bästa vän. Jag vet, en ynnest.
Jag har andra bästisar därhemma också, och jag är så tacksam för dem alla.
Sara fixade espresso martinis åt oss, så goda!
Vädret på påskaftonen var GULD!
Jag gick till minneslunden där min pappa ligger. Det var så vackert där.
Jag letar ju alltid efter tecken likaså. När jag kom ner till parkvägen som leder in till kyrkogården (Råcksta) kom en citronfjäril flygande, den var SÅ vacker och så gul. Den flög framför mig hela vägen till grinden. Jag försökte locka den till mig, men den ville inte sätta sig.
I min värld var det min pappa som flög framför mig. Det kändes så fint i mitt hjärta.
OCH jag vet, det är vår, fjärilar vaknar till liv ur sin slummer. Men jag känner mig så nöjd med det jag såg och kände oavsett allt.
Inne i minneslunden var det så fint, vackert och varmt också. Så ljuvligt att sitta där.
När jag satt där och tänkte på min pappa (jag hade AirPods på mig) och lyssnade på lite musik blev jag avbruten av ett äldre par som också lämnade blommor i minneslunden.
Mannen började snacka med mig och undrade om jag visste att det legat en scoutstuga på den plats minneslunden ligger idag på 60-talet? Hade jag åkt skidor där, liksom han gjort? Nej det visste jag inte. och nej det hade jag inte.
Dessutom sa jag att jag inte var så gammal så att jag skulle minnas den stugan, haha.
Sen frågade han varifrån jag kom, och det visade sig att han var född och uppvuxen i samma förort som jag bott i. Hans fru sa att hon var från Hässelby. Så vi pratade på om det—det faktum att vi alla är födda och uppvuxna i Västerort.
De berättade om var de bodde nu, om sina tre vuxna barn och det blev så nyfikna när jag berättade var jag bor.
De var trevliga, det var de. Inget fel alls på dem. Men jag vet inte, jag ville inte bli avbruten i mina tankar där jag satt.
Jag tror själv inte jag skulle börja snacka med någon som sitter i en minneslund.
Hur känner du? Rätt eller fel?
Stryker under igen, de var trevliga!!
Jag återkommer med ett inlägg i punktform om min resa i nästa vecka igen. Men så mycket mer än så blir det inte berättat om mina veckor hemmavid.
NU önskar jag dig en riktigt fin och trevlig helg!
Vi hörs här på tisdag igen för den som vill titta in då!
23 comments:
Förstår dig helt vad gäller vädret, vi var ju hemma till 24 mars och det var precis som du skrev bedrövligt väder. Påsken var vi ju i Skåne på konfirmation och det var lite samma väder där, påskafton var soligt men inte ens så pass så man kunde sitta ute, de andra dagarna grått och dimmigt och kyligt. Nå, inget man kan styra bara försöka gilla läget.
Vilken vacker minneslund och jag förstår dig fullständigt, det är ju en plats man vill sitta ensam i utan att bli störd av någon eller något. Tycker det var tanklöst av det paret att börja prata och berätta det där, hade passat bättre att prata vid infarten/utfarten, men absolut inte där de gjorde det.
Fina bilder som vanligt.
Ha en jättefin helg och en stor kram skickar jag
Så fint att få umgås med din familj, och bara mysa med din mamma i lugn och ro (förutom flyttpackningen då... :D). Trist med vädret men som du säger så är ju inte vädret det primära i ditt läge, och mars är ju verkligen ingen solsäker månad i Sverige som jag minns det :)
Förstår precis hur du kände med fjärilen, jag samlar alltid på tecken från Universum när jag är ute i naturen speciellt, känner in och tar emot <3 Det är fint och rogivande.
Nä,man vill inte bli störd i minneslunden det förstår jag verkligen, dom menade säkert inget illa men man kanske bör känna av situationen på en sån plats :)
Stor kram och njut av din fredag nu <3
Visst är det underbart när vädret är på topp också. Men de nära och kära slår ju vädret med hästlängder ändå. Så tänker jag när jag är hemma i Sverige.
Nej i minneslunden vill jag inte bli störd. Men de tänkte inte så utan kanske bara var ute efter en trevlig pratstund.
Ha en fin och skön helg nu.
Kram Carin
Yvonne:
Det var verkligen under ALL kritik, vädret. Uselt.
Men de få dagar då det INTE var det var det totat underbart.
Som du säger, det är bara att gilla läget. Göra det bästa oavsett allt.
Nej, jag tycker faktiskt inte heller man ger sig i slang med någon i en minneslund.
tack för att du håller med mig.
TACK kära Yvonne!! HA EN riktigt fin helg nu!!
Kramar från mig!!
Sara:
DET är verkligen det bästa av allt.
Att få vara med sin familj. Ju äldre jag blir desto viktigare blir det.
En flytt, what a hell it is. Sa till P när jag kom hem, jag vill aldrig mer flytta--haha.
Och då har jag inte flyttat på 24 år, hehe. Bara tanken på att packa ihop allt ger mig rysningar.
Exakt, mars är vad den är. man får inte ha några förväntningar alls på vädret då. Det är bara att gp with the flow och göra bästa tänkbara.
Nä de menade alls inget illa, inte alls. Tror bara de var tondöva, eller vad jag ska säga. För nej, man avbryter inte en person i tankar med AirPods (GAAHAHAHA) som sitter på en bänk i en minneslund.
Men absolut , de menade inget alls med det. De ville bara snacka. Bra tanke, men fel plats.
STOR KRAM!!
Carin:
JAAAA!!! De dagarna solen verkligen sken var HELT ljuvliga. Mamma och jag gick ut och satt oss i solen, och det var helt fantastiskt. Älskade det.
Det när ju så, vädret är ändå sekundärt för oss som bor långt bort. Familjen är viktigast.
Precis, de tänkte inte. De valde fel plats för snack, men de var mkt trevliga. Jag säger inget om det.
Bara fel plats, hihi.
Kramar och trevlig helg!!
Tror mars var soligare här hos mig för jag minns en hel del sol!
Förstår hur du tänker om de som började prata med dig i minneslunden men kanske det var deras sätt att orka med att gå dit och besöka någon? Deras sätt att hantera deras sorg.
Brysselkakan:
Det måste den ha varit, bättre hos dig alltså.
Tjaa, kanske det ... fast tvek på den, han verkade vara typen som jämt slår sig i slang med folk, hahaha.
Hej Annika! Marshimlen hade samma grå färg som Bråviken men visst fick ett underbart väder på påskafton! Det var lycka! Mysigt att få bo med din mamma. Sådana stunder är guld värt. Härligt med en tiominuterspromenad till Mälaren. Hoppas hon kommer trivas i sitt nya boende i maj. Lite avis på att du har en syster. Tänk, en syster o bästa vän! Jag har tre äldre bröder och det är ok det också. Men inte på samma sätt som att ha en syster. När vi går till kyrkogården då hälsar man bara på de andra besökarna. Inte så att man börjar prata med varandra. De var väl pratsamma och nyfikna. Inget ont i dem. Men förstår att man vill sitta i lugn och ro vid graven.
Önskar dig en skön helg! KRAM Anna
Ja du! Då fick du uppleva en bråkdel av denna vinter som faktiskt började den 5 november och pågick till för ungefär en vecka sedan. Flera snöomgångar krävde lika många omgångar grus och eller salt, så gissa om jag är trött på allt vad vinter heter. Mellan november och nu har vi som bäst haft totalt tio soldagar. Så om solen kommer fram två dagar is träck, viket den har gjort en enda gång hittills är man strålande glad.
I ditt fall var det ett par som ville prata med dig vid minneslunden. Jag hade kunna tänka mig att en ensam person kanske skulle söka kontakt med dig. Någon som nyligen mist sin man/fru. Själv har jag ingen åsikt faktiskt...
Vilken vacker minneslund och där tycker jag att man ska få sitta i lugn och ro. En del människor saknar ju förmågan att läsa av en situation men just på en minneslund borde man kunna förvänta sig en lyhördhet för sina medmänniskor.
Jag är fullt införstådd med att de hade goda intentioner men ack så självupptaget.
Jag har tidigare haft lätt att hamna i situationer, när man är öppen och vänligt sinnad, för att sen förbanna att jag inte satte en gräns för mig själv.
Jag bara tänker att du såväl behövde den egentiden med din pappa.
Låter alltid lika mysigt och härligt när du berättar om din närhet till din syster.
KRAMAR!!
Mars och april är verkligen månader som en vill ha vår men Sverige är inte så pålitligt :) Bra en vet det så det inte blir besvikelse. Jag tror inte jag hade pratat med någon i en minneslund. Känns som en plats för tystnad, jag hade nog inte pratat med mitt ev. sällskap heller med andra ord. Hoppas du ändå fick en fin stund där med de vackra tulpanerna och pappa. Kram
Du hade helt klart otur med vädret! Här hos mig tycker jag ändå att vädret i mars fick godkänt. Visserligen var det inte så mycket sol här heller, men åtminstone inte lika kallt som förra året, då mars ju var en enda lång fortsättning på vintern. Såg vårblommor betydligt tidigare än i fjol också. Fint ändå att resan i övrigt var bra. Det är så roligt att läsa om hur du umgås med din mamma (och dina syskon också, förstås), för pratar jag med mina kollegor verkar många av dem mest tycka att det är irriterande att umgås med sina föräldrar. De menar att de kan umgås med sina föräldrar några timmar då och då, sedan får det räcka. Så är det inte alls för mig och därför är det alltid lika positivt att läsa om dig och din mamma. (Och för övrigt även om dig och Karolina!)
Vad skönt att din mamma ska bo i en lägenhet på bottenvåning. Trappor kan verkligen vara ett gissel om man har ont i höfterna till exempel.
Rätt märkligt med paret som ville prata med dig i minneslunden, inte minst att de pratade så mycket! Okej att man byter några ord, kanske framförallt något om att minneslunden i fråga är fin eller liknande, men inte fortsätta med en massa annat.
Mars är verkligen en opålitlig månad när det gäller vädret, och april har hittills inte varit mycket bättre. Den började med ett extremt snöoväder och nu regn och hårda vindar. Men både blåsippor och tussilago har vågat sig upp ur marken.
Jag känner som du, att jag hade avstått från att prata med någon som sitter i en minneslund. Där tycker jag att människor ska få vara ifred med sina tankar och minnen.
Jag tänkte ofta på dig under mars, då jag visste att du var där du var. Jag visste också om hur vädret var, jag har ju mina "barnkanaler". Men vädret är som vädret är, man gör det bästa av det i alla fall och det gjorde du. Härligt med din mamma och dig, med din syster och dig och allt det andra som du har.
Minneslunden är så vacker. Naturligtvis var han där med dig, men inte bara där.
Jag funderar hit och dit på din fråga, om paret som pratade. Jag skulle inte ha tagit illa upp, utan tagit det för ett möte så där mitt i allt trots att du satt i minneslunden. I sådana möten kan man också få "svar" på något man själv funderar på i ett helt annat sammanhang. Sånt har hänt mig. Nej, jag skulle inte ha tagit illa upp..kanske stannat lite längre kvar där istället efter att de hade gått. Du kanske ingav till samtal, man vet ju aldrig vad man ger andra för sken. Mina funderingar bara, vi är ju alla olika.
Kramar!
Hej och godmorgon i stugan,
Visst är det grått och trist i Sverige den tiden på året. Jag skulle vilja befinna mig på varmare breddgrader från precis efter jul till början på maj. Det skulle vara det perfekta upplägget.
Det verkar ändå som du har haft det mysigt och trevligt med nära och kära och fått i dig någon semla och njutit av tulpaner som svenskar är de största konsumenterna på i hela världen har jag läst :-)
Vi var i Stockholm under helgen och nu börjar vårblommorna titta fram så smått, om än försiktigt.
HA det gott! Njut av våren i Virginia. Kommer ihåg alla tulpanträd och magnolior och azaleor när vi bodde i Maryland. Ljuvligt!
Kramen,
Anneli
Channel:
Påskaftons väder var en enda dröm!!
SÅ ljuvligt. Tror det var den finaste dagen av alla.
Så jag förstår att ni nkit vid Bråviken den dagen.
Min mamma kommer säkert att trivas i nuya lgh. Den ligger i samma kvarter, bara ner för backen på nästa gård.
Perfekt.
Jo, det är nog ngt speciellt med en syster, det tror jag. Men jag, precis som du, har jättefin kontakt med min bröder också. Det är en ynnest med fina syskon.
Exakt, de ville bara smacka. de var trevliga, det var de verkligen.
Bar fel plats kanske. Men no biggie ...
Kramar i massor!!
BP:
Njaee, kan väl inte kalla det väder vi hade i mars vinter direkt. Det var ju barmark, hela tiden. Ingen is, ingen halka. Inget vintrigt per se så.
Det var bara en ovanligt trist månad vädermässigt. I fjol var det ju vinter som hette duga i mars.
men iår, det var bara ett ingenting. Vårvinter kanske ...
Egentligen var det ju bara ... mars ...
De soliga dagarna var så härliga, men så få.
Påskaftonen var nog den finaste av alla.
Ja paret ja, vi kan iaf fastslå att de var pratsugna ...
Bettan:
Den är så fin, jag tycker om den minneslunden.
Nej, jag skulle aldrig själv börja prata med ngn som sitter i en minneslund. Det tror jag inte.
Jag hade ju AirPods på och allt. De såg de också.
Så är det, visserligen tror jag att min pappa finns överallt där jag vill att han ska vara. MEN askan ligger ju där, och jag ber alltid om tecken då jag kommer till den begravningsplatsen.
Ibland kommer de också, som i citrinfjärilen eller i det rådjur som plötsligt steg fram i somras.
Så jag hade nog suttit där och pratat med honom om just tecken och så om inte snacksaliga paret kommit, haha.
Nåväl, han finns där jag finns.
Mne ja, jag var lite putt efteråt, hur trevliga de än var.
Jo Sara och jag har det riktigt bra ihop. TACK snälla Bettan!!
Kramar!!
Anna:
Haha jaaa ... SÅ är det onekligen.
De är opålitliga som få. Är de vackra så är de UNDERBARA! Är de dåliga så är det sååå dåliga, sanning!!
Tycker som du, i en minnesstund ska man få vara ensam med sina tankar. Det är ju inte precis så att jag kan gå dit när jag vill heller ...
Kramar!!
Elisabeth:
Du hade nog bättre väder, alla gånger.
I fjol ja ... DÅ var det midvinterväder hela mars då jag var hemma. Minns att jag reste hem under snöväder då med, den 29 mars. Det var så mkt snö då att taxin hade slirigt.
SÅ var det inte i år. Det var barmark hela tiden, den lilla snö som ibland yrde i luften la sig aldrig.
Men det var SÅÅÅÅ grått. SÅÅÅ rått och SÅÅÅ kallt.
Det var en fin resa annars, riktigt fin.
Jag är så glad att kunna vara med min mamma, hjälpa henne med olika saker, prata etc.
Ja lite så som du har det med dina.
Nej, jag har aldrig känt som du skriver om kollegor etc. Jag vet, jag hör ju detsamma här också. Tycker det är så sorgligt med dem som inte har bra förhållande till de sina.
Nej, jag förstår att du är mer som jag , du har inget emot att åka hem och bo med dem.
OOH ja, så bra för min mamma att bo på bottenplan. Hon har ingen trappa alls att gå i, hon har ont i ett ben och har stora problem nu med att bo tre trappor upp utan hiss. Nya lgh har så hög mysfaktor dessutom.
Ja jösses vad de babblade med mig i minneslunden. De var en svada av ord, ochjag gick veta var de jobbat, var de bor nu, har många barn de har, uppväxten i V-ort etc etc. Och sen fick jag en massa frågor om mitt boende etc.
PUST:
HAHA, kanske var det min pappa som ville retas lite, fniss. De var trevliga annars, inget tu tal om saken.
Jo jag tycker att i en minneslund tar man det lite lugnt med svador överlag, haha.
Jossu:
Så är det, så är det verkligen.
JOOODU, i det snöovädret och de vindarna den 2 april var jag på Arlanda på väg till USA igen. Snacka om snö och stormvindar, avisning av plan etc.
Men en väldigt smooth flight när vi väl kom upp, förvånande nog.
Men ja, sen vet jag ju att det kom ännu mer aprilsnö. Vet också att ni har fortsatt kyligt ...
Tack, ja jag håller med totalt om minneslundar. En plats för stillhet.
Anneli:
Hej och godmorgon kära du!!!
Ja, det var en tråkig månad, mars. SÅ grå och kall.
Jag har personligen inget emot vintern alls, men just det där gråa och kalla ... Ett ingenting , som det var. Jo marsväder av sämsta sort. Fast snö var det ju inget, ingen is, inget sånt.
det bara var ...
Ha, jaa jag har också läst att svenskar är de största konsumenterna av tulpaner i världen. OCH jag köpte flera buketter då jag var i Svedala. Några var helt bedårande vackra, nästan som pioner.
ÅHHH ja, nu är det som allra vackrast här, Anneli. ALLT i blom.
Det är en enda dröm.
Såg på insta att du varit i Sthlm. MYSIGT!!
Kramar!!
Post a Comment