Från höstlov till tangentlöshet ...




Hej onsdagsgfolket!!


I förra veckan skrev jag att hösten kändes så lång när jag var barn.
Det var liksom bara en enda lång sträcka till julen. Julen låg där som en glimmande rubin längst ner på höstbotten. Vägen dit var en lång termin kantad med läxor och prov. 


Det fanns inga helgdagar som bröt hösten. Kanske en och annan studiedag, och då var ju eleverna lediga. Förstås.
Men annars, knata på. Det gick såklart ingen nöd på mig alls. Men visst minns jag hur lång hösten kändes. Eftersom jag sjöng i skolkören började det förberedas inför advent och jul någon gång i oktober, tror jag. Det var nog då vi började öva på advents, lucia och julsånger. Speciellt skulle det ju övas inför luciatåget. Men iallafall, det var roligt när alla julsånger kom på tapeten igen.


På den tiden, alltså stenåldern då jag gick i skolan, fanns inget höstlov. Höstlovet kom i bruk någon gång efter att jag redan flyttat till det stora landet i väst.
Måste googla … Oh my, det står att höstlovet successivt började byggas ut till en femdagarsledighet 1985! SÅ tidigt.
Men det etablerades--på det sätt vi känner till det idag-- först i mitten av 90-talet. 
Alltså det hade kommit på tanken innan jag ens börjat planera för ett år i USA.
Innan, och runt 1985, stod det att man aktivt la studiedagar runt allhelgona, och det kanske jag minns faktiskt.


När mina föräldrar gick i skolan hade de potatislov på hösten. Då skulle barnen vara lediga så att de kunde hjälpa till att ta upp gårdens potatis inför vintern, och hjälpa till med annan skörd likaså. Detta pågick fram till 1959 då skolverket avskaffade detta lov.
Läser också att man sedan 2016 kallar lovet läslov i Sverige. Det för att uppmuntra barns läsning. Jag har nog hört att det kallas läslov, men fick en påminnelse nu tack vare Google.



 

Bild av Crimson Mustique via Pixabay 


Läslov ja, ni som är lärare som läser min blogg, försöker ni uppmuntra era elever att läsa under höstlovet?
Isåfall, måste alla läsa samma bok?
Eller är det valfritt vilken bok eleven själv vill läsa?
Är det isåfall något eleven måste skriva om, alltså om den bok de läst?
Eller förekommer det något förhör?
Misstänker att det inte ges läxor, eller uppgifter, över höst/läslovet.


Det är verkligen viktigt att läsa böcker. Jag har ju förstått att böcker, och läsning, är rätt ointressanta för många yngre idag. Det är så tråkigt. 
Vet att läsförståelse är det skralt med på många håll idag. Sorgligt.
Jag skulle verkligen önska att barn och ungdomar hittar in i böckernas ljuvliga värld.
Ännu en fråga till er lärare, eller andra som vet, tycker ni att elevernas läsförståelse är sämre än vad den har varit?
Är det något som dagens elever får träna på? 
Jag minns att vi, redan på lågstadiet, hade det som kallades “sagokort”. Det var ett litet häfte med en text, en kort saga. När sagan var läst fanns det ett stycke som skulle fyllas i, det kallades för “vad var det jag läste?”. Fröken rättade sedan, och hade man svarat rätt fick man ännu ett “sagokort” som var lite mer avancerat. Så där hölls det på under de tidiga skolåren. Smart, tror jag.



 

Bild av Andrea Piacquadio via Pexel


På tal om skralt såg jag nyligen en reklamsnutt när jag vi tittade på något program. Även om man strömmar slipper man inte reklam på exempelvis YouTube. Just denna reklam handlade om att nu finns det laptops att köpa utan tangentbord. Du kan bara tala in vad du vill skriva ner så sköter datorn det.
Peter och jag sa till varandra att DET HÄR kan inte vara bra.
Är det något som är nyttigt Är det ju att SKRIVA ner sina texter. 
Jojo, jag vet att det finns rösttjänster på de flesta laptops, plattor och mobiler idag också. Men att helt ta bort ett tangentbord är ju inte bra.
Sköter tekniken om punkteringar, frågetecken, kommatecken, nytt stycke etc helt per automatik? Eller måste personen bakom skärmen säga till när det ska vara punkt eller nytt stycke?
Jag vet ju att det funkar så i chattfunktionen iallafall. Man måste tala om när ett mening är uppbyggd och klar. Eller var exempelvis ett utropstecken ska placeras.



 

Bild av Pavel Mudarra via Pexels



Många idag kan ju knappt läsa handskrivna texter, än mindre tyda skrivstil.
Ska nu tangentborden plockas bort också? Jösses, ska man inte ens behöva lära sig skriva längre?


Jag VEEEEET, jag låter som den tant jag ÄR nu. Som den äldre generationen alltid låtit, och förmodligen alltid kommer att låta. Men so be it då …


All right, det här blev ett inlägg som började med tankar om höstlovet och slutade med tangentlösa laptops.


Ha nu en riktigt bra onsdag och LÄS och skriv i massor!!

Comments

Lisa said…
Jag kämpar, åh vad jag kämpar att få mellanstadiebarn intresserade för läsning. Jag är medveten med alla val av böcker för att de ska bli fångade. Senast i förrgår fick jag kastat i ansiktet att INGEN tycker om när jag högläser. När vi diskuterar läsläxan kan det i vissa klasser vara helt tyst. De vet inte vad orden betyder och har ingen aning om vad texten handlar om. Men jag fortsätter kämpa. För ibland, kommer den ändå fram en elev och berättar att de älskat en bok de läst och det brinner jag för.
Yvonne said…
Ja du, man undrar vart vi är på väg när elever knappt kan skriva vare sig texta (snyggt, läsligt) eller läsa skrivstil. Helt förfärligt enligt mig och då kommer ju bokläsning i skymundan den också. Jag är så glad för att våra 3 barnbarn har läst böcker i massor även om de två äldsta killarna (20 och 17 år) inte läser så mycket längre, den yngsta på 12 (år) slukar böcker och är väldigt duktig på att skriva för hand. Dagens ungdomar kan ju knappt skriva sin namnteckning, ser ut som en femåring som gjort det, helt hemskt!

Hoppas verkligen inte tangentborden försvinner, vore förskäckligt! Tänker på hur det är i skolan idag, behöver de inte lära sig anteckna viktiga saker längre?

Tror inte ändringen av höslovet (novemberlovet) till läslovet har ändrat inställningen hos elever, det är bara ett lov och där gör man det man gillar utan tvång. Tycker även det verkar som läxor snart är ett minne blott, inte heller bra om det försvinner. Många saker i skolan har ändrats genom åren och inte alla till det bättre precis.

Tack för intressant inlägg, kul att höra vad andra tycker också.
Kramar och ha en fin onsdag
Annika said…
Lisa: Hej, tror du är ny!! Välkommen HIT!
ÅÅÅ vad BRA att du försöker iaf. Tänk vilken skillnad det är alltså, det var så roligt när klassen fick gå till bibblan på skolan och låna böcker när jag gick i mellanstadiet . OCH när fröken läste högt ur en bok, bästa bästa, tror ALLA i klassen gillade det!! Usch Lisa, jag blir lite ledsen av det du skriver. Du får glädja dig stort när ngn elev berättar för dig om bra böcker! Tiderna har förändrats, sååå mycket.
Annika said…
Yvonne: jag vet, ibland känner jag att jag nog överreagerar på det sätt som äldre alltid har gjort. Men det känns onekligen som en enorm utförsbacke. Barn måste få lära sig skriva med penna och papper. De måste också få lära sig att skriva skrivstil, och att TYDA sådan.
Tycker det är toppen att dina barnbarn läser, och HAR läst. Dina dottersöner kanske börjar läsa igen, det är ju mkt möjligt. DE har iaf grunden. Superbra att din dotterdotter läser och älskar böcker.

Alltså om tangentborden börjar tas bort ... Helt galet. Helt sjukt.

Ja Yvonne, det där med läxor också ... TA inte bort dem!!
Gud, vi är gamla. Det känns som om allt är så annorlunda nu.

TACK kära Yvonne för att du gillade detta. Blir så glad.
Hoppas jag får fler kommentarer på inlägget.

KRAMAR!!
Channal said…
Go’kväll Annika! Visst är det viktigt att uppmuntra barn att läsa, och gärna låta dem själva välja böcker som väcker deras intresse! Jag tror att läslusten är en nyckel till både bättre läsförståelse och ett rikare språk. Att läsa ska inte alltid behöva vara en prestation med frågor och uppgifter efteråt, utan också få vara en stund av ren glädje och fantasi. Samtidigt håller jag med dig om att skrivandet är viktigt och att tekniken inte får ta över allt. Att kunna läsa, skriva och uttrycka sina tankar med egna ord är värdefulla kunskaper som vi behöver värna om. På min skola är vi med i en lästävling, antal timmars läsning per klass! Oj, vad de sitter och läser!

KRAM till dig! Anna
Elisabeth said…
Fick dela upp kommentaren i två, den fick inte plats!

Jag tror inte att det är många i skolans värld som kallar höstlovet för läslov, förutom möjligen på lägre stadier. Hos oss är det i alla fall ingen som benämner kommande lov något annat än höstlov. I vår läsårsplanering, gemensam för hela kommunen, kallades det likaledes höstlov.

Min inte alls politiskt korrekta uppfattning (speciellt inte som lärare...) är dessutom att benämningen läslov är rätt larvig och inte alls påverkar hur mycket barn och unga läser. Dessutom, varför ska man tvinga barn som tycker att läsning är trist/svårt/jobbigt att göra detta när de är lediga? Det är som om jag hade tvingats att ägna mina lov åt valfri bollsport (jag ogillade dem alla!), friidrott eller i princip vilken annan sport som helst, bortsett från ridning och att vara ute och gå i skogen. Jag hade hatat det och inte alls förstått varför min lediga tids skulle ägnas åt detta. Precis som vuxna behöver barn och ungdomar dessutom vara lediga och ägna sig åt sådant de tycker om. Lov ska vara lov! Och ja, jag kan absolut uppmuntra mina elever till läsning, men jag skulle aldrig "tvinga på dem" en bok att läsa över lovet.

När det gäller mina svenska som andraspråk-elever har läsförståelsen blivit bättre, men det har den logiska förklaringen att de som går i gymnasiet nu kom till Sverige som mycket yngre än dem jag hade för sådär fem, sex år sedan. Med andra elever däremot märks det dessvärre stor skillnad åt det negativa hållet. Mina elever tränar mycket på läsförståelse, speciellt i årskurs 1. Ibland känns det dock som att det inte ger någon effekt i andra ämnen, men det kanske hade varit ännu värre utan övningen.

Det jag tycker är viktigt med elever och läsning är att de får prata med varandra om boken, utan att jag hela tiden bedömer det. Jag delar alltid upp en bok i olika delar, och efter varje elev brukar eleverna ha boksamtal, där de hela enkelt sitter i gruppen och samtalar om det de läst, utifrån punkter de fått av mig. De har lite svårt att acceptera att jag inte sätter betyg på dessa samtal, men jag vägrar att bedöma allt. De måste inse att det är roligt att prata om en bok och jämföra sina upplevelser av den! Att de har nytta av samtalet! För att detta ska vara genomförbart (och för att jag ska kunna delta i samtalet till och från) läser alla i en klass alltid samma bok.

Vissa tycker ju att elever bör välja en bok själva, men nej, jag håller inte med. Det går absolut bra på lägre stadier, om man har bänkbok eller liknande, men i mitt uppdrag ingår även att öppna elevernas ögon inför litteratur de annars inte hade valt. Utmana dem lite! Få dem att inse att de faktisk visst klarade att läsa den där boken de tyckte kändes så svår, var så gammal, eller för den delen hade ett tema de inte gillade.

Vad menar jag då med tema de inte gillade? Låt mig ta ett exempel: För några år sedan hade jag till exempel en elev som, när vi skulle läsa en roman med en homosexuell person i huvudrollen, konstaterade att hen minsann inte gillade sådana böcker. Sedan började vi läsa och ganska direkt hade hen ändrat sig. Det var faktiskt en bra bok! Hade hen fått välja bok själv hade naturligtvis aldrig valt den.

Det som stör mig mycket angående läsning är all "lyssneläsning" som elever förefaller ägna sig åt på lägre stadier. Jag ser inget fel i ljudböcker, men barn MÅSTE öva sig i att läsa utan att samtidigt lyssna. Hur ska de annars lära sig?
Elisabeth said…
Del 2 (missade uppenbarligen att stänga kursiv-taggen ovan, blev väl så exalterad av ämnet, haha)

Avslutningsvis: Det är verkligen viktigt att barnen/ungdomarna får arbeta aktivt med det de läser i skolan, inte "bara läsa". Alldeles för många tror att de förstår, när de inte gör det. Som lärare måste man, tycker i alla fall jag, exempelvis arbeta med ordkunskap till texter för att utökade elevernas ordförråd. Och det går inte att be eleverna skriva ner ord de inte förstår, för de allra flesta TROR att de förstår ord som de egentligen inte kan ordentligt. Man måste också prata om boken, diskutera vad den handlar om etc, för på så sätt förs läsningen framåt.

Därmed inte sagt att det inte är positivt att de läser på fritiden också, för det är det naturligtvis, inte minst för att det precis som du skriver är så härligt att komma in i böckernas värld. Men i skolan är det viktigt att det handlar om kvalitet också, inte bara kvantitet. Det är, enligt min ringa mening, bättre att läsa 100 sidor och verkligen arbeta med dem, än att läsa 500 sidor och inte göra något av dem.
Annika said…
Jag tror helt klart läsförståelsen har blivit sämre. Och läser själv mindre än jag gjorde när jag var ung - delvis har jag förstås väldigt mycket att göra men dessutom tycker jag att telefonen och sociala medier river sönder min koncentrationsförmåga. Jag borde stänga ner mina sociala medier (eller begränsa dem) men då tappar jag ju också en massa andra sociala sammanhang. Som känns tråkiga att förlora.

Häromdagen skulle jag välja ut fem böcker jag läst (dvs mestadels lyssnat på) nyligen och tyckt varit bra till min syster, som ska ut på äventyr och vill ha något att läsa. Då upptäckte jag att en bok jag gillat fanns som "sammanfattning för upptagna" - blev så irriterad. Så folk ska officiellt kunna läsa en kort sammanfattning så de kan LÅTSAS ha läst en bok som kommit ut? Varför liksom. Om folk inte vill/kan läsa kan de ju iallafall vara ärliga om den saken.

Och ja även på universitetet tryter ofta läsförmågan och koncentrationen. Känner mer och mer att vi behöver smartphone-fria utrymmen så man kan använda hjärnan och koncentrera sig på det gamla sättet igen. Jag vet att allt ständigt förändras men jag kan inte föreställa mig att vi mår bättre/funkar bättre när vi inte kan koncentrera oss mer än tre minuter åt gången. Bring back the flipphone! :)
Kramar,
Annika
Annika said…
Channal: Verkligen!! Såg fram emot att höra dina åsikter. Precis, tycker som du, låt barnen välja de böcker de vill läsa. Jag hålor helt med dig där, läsning av böcker ger barnen ett bättre språk.
Kan ju också absolut hålla med dig om att läsning inte ska behöva följas upp av frågor. Men ibland kan det nog vara bra. GILLAR verkligen att ni har lästävling, och att barnen verkligen läser. YAY!!
Kramar!
Annika said…
Elisabeth: Väntade på din kommentar likaså :) och den fick jag, tack!!
Höstlov ja, men det är nog vad de allra flesta säger, det tror jag med.
Tror inte heller att många läser under det lovet, ja såvida de inte väljer att göra det själva, men då gillar de redan böcker.
Speciellt inte om boken som valts inte kommer som läxa eller så. Nä, då tror inte jag heller att elever läser. Och visst har du rätt i det du säger om tex bollsport. Jag hade också hatat det.
Jamen det verkar ju högst logiskt att de elever du har som andraspråkselever NU har bättre läsförståelse än de du hade tidigare. De kan svenska bättre och har därför lättare med språket överlag.
VILKEN bra inställning du har med dina elever om böcker. Jag gillar verkligen att du sitter med dem och diskuterar böckerna som lästs. DÅ får du ju, och de också, en bra uppfattning om läsförståelse. Du delar in boken i stycken, och sen diskuterar ni efterhand. Dessutom i små grupper. DET är BRA!!
Och jo, jag fattar absolut att ni då läser samma bok.
SÅ var det ju för oss också i gymnasiet då och då, en bok och den skulle vi sedan skulle diskutera. Minns ju att på högstadiet var det tex Mina drömmars stad, och då var det ett tvång. Jag tvingade mig igenom boken. Läste om den som vuxen och slukade hela serien.
För dina elever är det nog en enorm styrka att kunna ta sig igenom en bok som de först trodde skulle bli så jobbig.
Just det, och du har en bra poäng i boken som din elev inte ville läsa. Hen ändrade uppfattning.
Herregud JA!!! Håller med dig så om ljudböcker. Fine att de finns och att de fyller en god funktion hos folk. MEN nej, skolbarn ska absolut inte lyssna på böcker, de ska läsa dem. Som du säger, hur ska de annars lära sig? Och böckernas värld ÄR magisk. Det gäller bara att hitta porten.
Annika said…
Elisabeth, Det är med läsförståelse är ett aber. Jag har ju förstått att det blir sämre och sämre med den saken. Vi blev ju drillade redan med sagokorten. jag ska inte säga drillad, för det var roligt. Ordkunskap ett absolut måste, vet en elev inte vad ett (eller flera ord) betyder är det inte lätt att ta till sig en text heller. Så det är ju jättebra att ni pratar om böckerna på det sätt du gör i ditt klassrum.
Du har givetvis rätt i din slutkläm. Kvalitet före kvantitet. Det är just det, att ha förstått det man läser som ändå spelar roll.
Annika said…
Annika: Jomen absolut är det så, tyvärr.
Jag med, Annika, jag med. Min telefon har tagit över kvällstid. Förr läste jag ALLTID innan jag somnade. Nu är det luren jag har i min hand. OCH jag vill ändra det. Istället sätter jag mig ner på em och läser. MEN det är då dagens sanning, telefonen för mig med innan jag ska sova. GRRR!!! Nej, vill inte heller stryka de SoMe jag har.
Det du skriver om är såååå CRINGE. ja jag tycker verkligen det. LÄS BOKEN!! Sitt inte bara med en sammanfattning via Wikipedia eller Clift notes."Sammanfattning för upptagna" --- MY A$$.
I hear you, jag förstår att du ser skillnad på studenterna nuförtiden mot dina äldre studenter ur tidigare årskullar. ATT det har försämrats.
Undrar så om det kommer ngt slags motstånd till smartphones? Eller om SoMe på ngt sätt kommer att tappa mark?
För du har ju SÅÅÅÅ rätt, fram med zoner där mobiler är förbjudna.
Right, på många sätt hade det varit bättre om utvecklingen stannat vid flip-phones ;-D
Nu har jag hört från mellanstadie, högstadie, gymnasie och universitetslärare. I love it. Tyvärr gillar jag inte en del av det ni berättar. Men jag förstod det också. It is slipping!!!
KRAMAR!!
Cari said…
Ang Annikas kommentar om förkortade böcker: förr (50- och 60-tal) fanns det ”Det bästa” tror jag ett hette. Det var förkortade versioner av romaner. Så inget nytt påhitt.

Någon annan som minns dessa böcker? Hört talas om om inte läst?