Back from the OBX




Hello dear friends!


I am back again!
Back from the beach that I love so much.
Back from Hatteras Island in the Outer Banks in the state of North Carolina.
Oh my how much I love this area of the world. It is probably my second favorite place on this earth (my summer house in Närpes takes the first spot).


But the OBX is an extra kind of wonderful.
I need my OBX fix every year. I am already looking forward to next June.


Peter, Keith (slept over at our place since we had to leave so early) and I jumped into our PACKED Subaru Forester early Saturday morning to pick up Karolina and Mike at Dulles Airport.
Their flight landed at 06:15. From there, we all settled into the the Forester and continued our trek southeast. We stopped for breakfast and lunch along the way. I believe the drive took us about 6 hours door to door.



 

When you are driving out to the more remote areas of the OBX, the road looks like this.  You are surrounded by sand dunes.  The Atlantic Ocean is on your left side and the Pamlico Sound on you right.  You can not see land at all from the Pamlico Sound.  You are, literally, in the middle of the ocean.



Our rental house was good.
I have zero complaints. It had good, friendly vibes (Karolina and I can sense these things easily as we enter a new place).


It had the regular, classic beach house layout.
Laundry room and storage on the first floor.   The second floor had four bedrooms and three bathrooms. The upper level is, as always on the beach, the social area. Here you can find the big living room, dining room, kitchen and a half bathroom. Open layouts (except the loo, haha).
On the top level there was a big deck, we had happy hours there every night. On the second level you also had two decks.
The house came with its own private pool and jacuzzi. Very important, yes it is. It is so beyond nice to have a private pool. It is a must for us, spoiled brats, to have a pool when we rent a beach house.
A big huge shout out goes to Keith for renting yet another fab house in Salvo.




The deck outside our bedroom.  Yes, I hung out in the hammock at times.


We love the area that consists of the three villages Rodanthe-Waves-Salvo.
It is remote and it is simple. Therefore, it is the best!


We all settled in. 
Peter, Keith and I went to pick up three BIG pizzas from the VERY popular island establishment, Lisa’s Pizza. And yes, we had to wait an hour and a half to get them!! Sure, this place is PACKED on arrival days. In the meantime, the young couple took a nap.


It was so lovely to hang out on the upper deck with the gang. 
The pizzas tasted extra good. The company was fantastic and the drinks were so very good in the hot and humid evening.


 



The following morning I started my walk at 5:30.
I did NOT want to miss the sunrise on the beach.
And no, I did NOT miss it. I caught it!




The sky and ocean, so very lovely.


And just as always, I get emotional as the sun rises.
It gets me every damn time.
It is so special, first you just see the light in the east, then you start seeing a sliver of the rising sun and then it goes so fast. All of sudden the sun is rising over the horizon.
This never, ever, ever, ever gets old. I do not live by the ocean, maybe if I did I would feel different.
The sunsets have the same effect on me.
Can you ever get tired of sunrises and sunsets? I do not think so.



 

This is what I am here for!



All right, my dears, I’ll be back tomorrow again with more from Salvo, OBX, North Carolina.


I hope ALL is good with ALL of you!

Comments

Yvonne said…
En lång bilresa men verkar helt klart vara värt det. Passande namn på bron som tog er till det magiska stället. Häftigt med sanddynerna på båda sidorna av vägen ut.

Huset ser ju jättefint ut, både ut- och invändigt så jag förstår ni trivdes bra . Gillar både solupp- och nedgångar, så vackert och ännu vackrare när man är vid havet.
Kul att få se fler bilder därifrån imorgon.

Ha en fin tisdag säger jag och skickar en stor kram från ett väldigt blåsigt Spanien där luften ser lite mysko ut just nu och det doftar rök, vilket är lite nervöst då vi har en stor park full av (mycket torra) träd som börjar när vi går över gatan och sträcker sig ända ner till havet. Nå, någon borde ha ringt brandkåren om det var där röklukten kommer ifrån. Så skönt med lite vind men röklukten gillas inte. De har visst hotat med några droppar regn också, så vi får se.

Kramar!
Anna i Portugal said…
Vilket trevligt hus Kevin ordnat! Härliga sällskapsutrymmen och självfallet behövs en pool, det hade jag också sett till att boka. Jag älskar också soluppgångar och nedgångar, troligen för att det dels är väldigt fint med ljuset men också för att det är en förändring, dygnets förändring. Kram vännen!
Ser helt fantastiskt ut Annika!! Förstår att ni mår som kungar och drottningar där i ert älskade OBX <3
Och så fint att få umgås med de unga tu dessutom, kan ju inte bli bättre :)
Soluppgångar är nåt alldeles speciellt, så magiskt att se den stiga upp ur havet och bjuda in till en ny dag <3
Huset ser riktigt häftigt ut, och pool känns lyxigt och mysigt att ha :)
Älskar hur vägen dit kantas av sand, verkligen på väg åt rätt håll då förstår man :D
Ser fram emot att få se mer av er resa <3
Stor kram!!
Halloj!
Välkommen hem igen och till blogglandia.
Det ser så vackert ut så jag förstår mer än väl att du längtar dit varje år.
Det spelar ingen roll om man bor nära havet jag blir lika hänförd varje gång jag ser solen komma upp.
Kram Carin
Channal said…
Hej Annika! Härliga bilder och unikt vilt landskap! Hav, hav, vida stränder och häftiga hus! Det låter som ni hade en fantastisk start på semestern, med både god mat, bästa sällskapet och den där magiska strandkänslan som OBX ger. Jag förstår verkligen vad du menar med att soluppgångar aldrig blir gamla! Det finns något djupt lugnande och rörande i att se dagen börja så stillsamt och storslaget.

Ser redan fram emot nästa inlägg. Välkommen hem (även om det låter som en bit av ditt hjärta är kvar där vid havet)!

KRAM till Dig! Anna
Cari said…
Verkligen vackert där ni bodde. Och vilket hus. Så fint och praktiskt.
Förstår att ni vill ha pool, är det för mycket vågor är det svårt att bada i havet.

Vet du om de behöver röja vägarna från sand? Som man behöver snöröja här.

Annika said…
Yvonne: En lång resa, men sååå värt det!!! Ja vägen ut till Rodanthe är ngt extra. Det är så öde, bara sanddyner och havet. Ingen som bor där. Och så denna väg. Det är så härligt.
Eller hur, havet ger soluppgångar, och nedgångar, en extra dimension. Verkligen!!

OJ har ni sådant väder, så obehagligt med brandröken. Är det sanden från Sahara som gör luften underlig?
Må det regna lite på er, och må verkligen ingen brand uppstå!
Kramar!!
Annika said…
Anna: Jamenvisst, det är Keith som hyr varje år. Vi står för resor och all mat och dryck på plats. Så bra detta. Ja poolen ett måste numera. Den är guld värd. Efter det salta havet är det verkligen sååå härligt att ligga vid poolen ngra timmar. Visst är det så, soluppgångar och nedgångar är en dröm just för ljusets skull. Men också som du säger, en ny dag eller slutet på en. Blir så emotionell. Stora kramar!!!
Annika said…
Sara: Ja det är verkligen ett älsklingsställe deluxe!! Så trevligt att ha de unga tu där.
Jag vet, det ÄR verkligen ngt alldeles speciellt att se en soluppgång vid ett öppet hav. Det liksom tar på hela mig. Solen stiger oavsett hur världen ser ut.
Ja vägen ut på Hatteras Island är ngt alldeles speciellt extra. Just dessa sanddyner och bara havet. Älskar det.
Tack Sara, mer kommer. KRAMAR!!
Annika said…
Carin: TACK CARIN!!!! Ja jag längtar verkligen dit varje år. Det är så speciellt i mitt hjärta. Jag kan förstå det, Carin, soluppgångar är alltid LIKA speciella. Och du ser dem varje dag, varje dag ser du solen stiga ur havet. HUR underbart är inte DET!! Lyckost dig. Vet ju att du också dras till tidiga promenader just därför. Kramar!!
Annika said…
Channal: TACK Anna!! Ja jag älskar det här landskapet. Det är ju en sandbank, mer eller mindre. Och då blir naturen därefter. OCH ljuset!!!
Det är ngt sååå underbart med att se solen gå upp över en obruten horisont. Det för ngt med mig. Samma med att se solen gå ner över havet. ÅÅÅ vad det är vackert och vemodigt. ALLT på samma gång.
TACK Kära Anna, välkommen hem till dig också. Kramar!!
Annika said…
Cari: Tack Cari! Huset var jättebra på alla sätt. Ja precis, har jag sååå svårt för att bada i havet just pga av vågorna som jag INTE gillar. Poolen är guld. Älskar att sitta i strandkanten, men jag är inte alls förtjust i stora vågor. OH ja, de behöver ploga vägarna från sand, speciellt efter orkaner eller stora vindstormar eller om det regnat kopiöst. Har sett när de plogat. Det är ju bara en enda väg ut också, hgwy 12. Finns inget annat sätt att komma dit. Så när det evakueras, vid orkaner, har de det inte lätt där.
Brysselkakan said…
Det är verkligen ett speciellt ställe och jag förstår att du trivs där!
Magiska bilder här och på Insta medan du var iväg.
Anonymous said…
Åh så fina bilder! Soluppgångar är underbara. På Elba yogade jag in solen ensam på stranden nästan varje morgon. Finns det något vackrare? Kram Marika
Susjos said…
Alltså den soluppgången, jag förstår att du längtat dit, allt ser heelt fantastiskt ut!!!!!! Härligt att du är tillbaka i blogglandia ;-)
Ha det gott!
Kram!