Tuesday, November 08, 2022

A hike in the clouds.




Good morning!!


I hope you all have had a good November weekend. Peter and I headed for the hills. Again.
Hiking time. Of course. 
We drove to the border of Virginia/West Virginia to hike Big Schloss. Now, this is a hike (and a place) I have read a lot about for years. The views are supposedly amazing and the hike is said to be “something else”. 
It is not a very long hike (5 miles or 8,5 km), but a steep one. You have to climb up, up and up for a while before you reach the ridge line. Kinda tough, to tell you the truth … But, once you’re up, you’re up.


However, I was really looking forward to some amazing, and rewarding, views. Peter and I left Reston before dawn and arrived at the trail head a little before 9.  The further west we drove the cloudier it got. AND, especially on the mountain tops. Oh well, our apps said that it was going to be cloudy but that was about it.


As we drove up in elevation on the mountain to reach the trail the fog/clouds got thicker and thicker. The hell!? Did we pick the wrong day, after all?
Peter wanted to wait in the car until the fog burned off, but I told him that a "burn off" would never happen this very Saturday. The clouds would linger for the rest of the day. So, we decided to hike Big Schloss despite the fog.
It is still a good hike, right?


Yes, we got out of the car and headed for the trail. And sure, it was foggy as anything. The fog so thick, thick, thick that I could hardly see Peter when he was ahead of me. And as we got to the exposed areas on the ridge it was SO windy.


The fall leaves covered the rocky trail and the wet blades made it hard for us to know where we would plant our feet. 
The trees were dripping from the previous rains. I am SO glad that we are using our hiking poles when out and about. Without the poles, I would not have been able to complete this hike. The poles make it so much easier as you walk the trail, step on rocks etc. And, they are incredible good for ones balance.


As we climbed this trail, we saw several openings in the trees and all we saw was fog thick as pea soup.
We said that these are probably tremendous view points. And we pretended that we saw the landscape and the mountains surrounding us, HAHA!!


And, in the end we entered our goal for the day, Big Schloss.
Picture these fantastic views in your mind, Peter said.
What could we do but laugh about all of this?


ON our way back to the parking lot it started to rain. We ate our lunch sitting in the trunk of our car, tail gate style.



WE will return.  Sooner than later.




Even though this is not what we had expected it was still a good hike.
The woods were eerily beautiful. It is late fall up on the ridges. All the trees are barren, that is not the case when you get to lower elevations.

Big Schloss, we’ll be BACK!! Very soon. BUT we’ll have to check the weather reports as hell before we’ll attempt this again.


Have a very good Tuesday!

19 comments:

Snart Dr Johanna said...

Nej va tråkigt med dimma när man väl kommit fram och dit. Men precis som ni säger så är det bara att ge sig ut. Kul att ni kunde skoja om det iallafall :) Kan se framför mig en fantatiskt utsikt där någonstans.

Nu går dagarna både snabbt och långsamt här, snart dags att börja fundera på julklappar och dylikt. Dock har inte julkänslan innfunnit sig, är ju tidigt för många än dock.
Börjar det kännas att det snart är Thanksgiving? Har du någon favoritmaträtt till Thanksgiving? Jag äter inte fågel (jag vet lite ovanligt) men tycker stuffing är en höjdare. Nu har jag dock bara ätit Thanksgivingmat ca 3 ggr. Fint med tacksamhet men mindre fint med historian bakom...ja vad man nu ska kalla det. Men så är det med så många saker som man firar nuför tiden.

Mamma C said...

Nu snackar vi dimma 😲 men ni kom ut på en hajk i alla fall.
Sedan får ni kolla väderappen väldigt noggrant nästa gång så ni får uppleva de fantastiska vyerna där ifrån.
Kram Carin

Yvonne said...

Oj, vilken dimma, skulle inte vilja/våga gå där när man knappt ser handen framför sig, lite spöklikt blir det.

Skulle nog vara rädd att gå vilse också. Måste vara jättehalt med alla de där nerfallna, fuktiga löven på marken. Tur ni inte halkade.

Förstår ni vill dit i bättre väder, är säkert jättefin utsikt där. Bara att studera väderprognoserna ordentligt nästa gång.

Nu väntar en kopp kaffe, vi har precis varit och tagit influensasprutan och sprutan mot lunginflammation. Snacka att man har tagit många sprutor på kort tid, 5 mot covid + de här 2 idag.

Kram från ett blött och disigt Åkersberga

Äventyret framtiden said...

Hahahaha....nu gick ni in i dimman Annika! :)
Härliga bilder också i ett väder som det du visar.
Tur att dimman inte blev tjockare än så; ni slapp skära er framåt.
Novemberkänslan är total. Slippriga våta löv usch, man får tassa på försiktigt, bra att ni har vandringsstavar.
Det är sådana där dagar också ibland och kul att ha att jämföra med när vädret är på annat humör.

Varma soliga novemberkramar !

Annika said...

SNART Doktor J :-D
Visst, lite trist men ändå är jag glad att vi gjorde det. Det är ngt förtrollande med dimma och sådan skog.
Men tillbaka MÅSTE vi!!
Det ska ju vara enorm utsikt där, haha. DET kunde man inte tro i lördags!!!
Fniss.

GILLAR Thanksgiving mycket.
Efter julen är den min favorit bland helger.
Nej, själva bakgrunden med ursprugnsbefolkningenoch dess förföljelse är ju bara ett sådant svart hål. Även om just Thanksgivingmiddagen i sig låter vacker. OCH det var den säkert också.
Det var sen allt brakade löst för indianerna och den vite mannen bara "claimade marken", som tex K-O säger i Utvandrarna då han han hugger upp sina otaliga hektar på indianernas mark som sedan blir hans. Ja och so on and so forth ...
MEN Thanksgiving har idag mer en tyngdpunkt på det du är tacksam för, och uppskattar, idag. Fast för många ordet nog bara att vräka i sig mat, kolla fotboll och jäsa.
HAHA.
Men jag gillar den helgen MASSOR, inte minst för att den är lång.
Ska skriva mer om den sen när den närmar sig.

Som du säger, mkt vi firar numera har ju ganska mörk bakgrund som lyfts fram i annat ljus, och allt ändras ju hela tiden.

Annika said...

Carin:
YES, dimma av rang.
OCH regn på det.
HAHA.
Ja nästa gång ska vi verkligen bevaka vädret där.
Men en fin hajk blev det oavsett.
Kramar!

Annika said...

Yvonne:
DET var dimma det som hette duga.
OCH hala stenar på stigen och allt det där. Absolut inget idealiskt väder, men ändå skönt.
TACK och lov för stavar, jag säger bara det. OCH bra vandringsskor. Men utan stavarna hade jag inte grejat det.
Leden är väl utmärkt, tur det.
Jag vara livrädd för att halka och gick som en krympling nerför, nerför är värst ...
VI ska dit igen, absolut.VILL ju se denna plats på riktigt.
Men ja, då ska vi verkligen kolla vädret NOGA!!!!
Gör inte om ngt sådant här igen, haha.

ÅÅÅ vad bra att du tagit de sprutorna. Har du tagit bältrossprutorna också?
Måste boka tid för både covidbooster och flunsavaccin.
VAD bra att dina är gjorda nu. Nu är du verkligen värd kattet och mer därtill.

Kramar från ett soligt Reston!

Annika said...

Karin:
Alltså det GJORDE vi, haha. OCH den blev bara tätare och tätare.
TACK, jag gillade hajken ändå, även fast vi inte såg ett enda dugg.
Men det var vackert och lugnt (där det inte blåste).
TACK och lov för stavarna, utan dem hade jag inte klarat denna vandring. För det var halt. Tur att jag har bra skor dessutom.
Stor kram till dig!!

Anonymous said...

Jag måste säga, att dina foton av bara träd och träd-
grenar enot en dimmig bakgrund är fascinerande.
Och så roligt att se vyer utan sol och blå himmel.
Du har fångat känslan av mystic och ovisshet,

Jag beundrar er stick-to-it-ness, när ni bara fortsatte
trots hala löv och stenar. Hoppas ni inte hade alltför
ont nästa dag.

I morse var det 8C, så jag antar, att du var glad på
din morgonvandring. :)
(orolig för röstningen i dag)/Ruth i Virginia

Keith said...

I saw the view clear as day in your pics. What's wrong with you and Peter that you couldn't see it. Haha! Wow! Really socked in. Good you went through with the hike anyway. You'll have to return when the weather is more conducive.

Humlan said...

Jamen visst är det en speciell stämning att vandra i dimman och det var ju inte så tjockt att ni inte ser varandra eller vandringsleden. Men visst vill man veta hur utsikten egentligen är, ni får återvända en dag med klart väder och bra sikt.

Hoppas du har en bra dag denna valdag!

Kramar!

Channal said...

Det finns så många fina vandringsleder hos er! Blir sugen att hänga på... vi har både Sörmlandsleden och Östgötaleden inpå husknuten. Är dålig på att komma ut och vandra. Ska försöka ta med mig Lasse och gå ut... dina bilder peppar mig! Dimma har vi här också... speciellt på morgnarna vid Bråviken. Det är vackert tycker jag.

KRAMAR Anna

BP said...

Kan lugnt säga att jag njöt av de dimmiga fotona. Lätt för mig att säga, då jag tittade på dom framför datorn i 22 gradig värme inomhus. Dimma är "dekorativ", spännande och för tankarna till såväl Robin Hood som till Jack the Ripper för att inte nämna Stephen Kings skräckböcker. Så himla bra jobbat där. Är dock glad att jag inte var med;-)O

PS. Det ser ut som du har en röd visselpipa med dig där. Mycket smart om man kommer bort från varandra i dimman. DS.

Brysselkakan said...

Förstår att det var en besvikelse att det var så dimmigt men det finns någon slags tjusning i det också. Och när ni kommer dit en klar dag kommer det vara något helt annat!
Vi har ju passerat bergsmassiven innan Seattle tre gånger när vi åkte från Pullman och första gången var det extremt dimmigt. Andra gången var det som ett helt nytt ställe när solen sken!

Annika said...

Ruth:
TACK!
DET är onekligen fascinerande med just dimma. Gillar dimman.
Det blir en speciell stämning i naturen med den.

Precis, det gick inte att fånga utsikten, men mycket annat.
Vi ska göra om denna hike, och det ska bli mkt intressant.

Ja, det är jobbigt med steniga stigar täckta av löv. Bra skor, och stavar, ett måste.

Ja jag vet ... valet ... tror det blir illa, tror verkligen det. USCH.

GILLAR vädret nu, hihi!!

Kramar!

Annika said...

Keith.
HAHA, of course you see it with your master vision.
Peter and I are just plain weird, haha. It was fascinating with it all.
We'll return soon again.

Annika said...

Humlan;
Det är det verkligen. En mkt speciell känsla.
Ja ngn utsikt kunde vi inte se övh. Bara tjock mjölk över de platser där utsikten finns.
Otroligt.
Vi kommer att återvända ganska snart.

TACk, ödesvaldag idag ... har noll hopp.

Kramar!

Annika said...

ChannaL.
Ja, det finns det verkligen. Vi har såååå många leder här och det är helt underbart.
KUL om jag peppar och inspirerar dig!!
Ge er iväg på en liten vandring en lördag. Ni kommer att gilla det!!
Dimma hör verkligen hösten till, både hos dig och här. Mysigt.
KRAMAR!!

Annika said...

BP:
TACK BP!!
Det var verkligen skönt att gå där, fastän dimman låg tjock.
Det är lätt att fantasin börjar spinna iväg i dimmorna. Just skräck, haha.
MEN även ett lugn.

HAHA, visselpipan är en björnvissla. Den ska skrämma björn på flykten om vi stöter ihop med en ... VILKET jag innerligt hoppas att vi slipper. MEN vi är ju i bear contry hela tiden då vi vandrar här. Så det gäller att vara lite bredd på det alltid.
MEN bra också om Peter försvinner in i dimman. HAHA.