Wednesday, June 09, 2021

Första resebrevet från Los Angeles





Godmorgon på er!


Nu återuppväcker jag min blogg igen efter resan till Kalifornien.
TACK till er alla som hängde med på färden via mitt privata instagramkonto. Ni har redan sett en del bilder från den underbara del av världen jag just besökt.


DOCK, på instagram blir det ju ändå begränsat. Det är ju faktiskt mycket bättre att läsa om resan i form av resebrev.
Bilderna gör sig också mycket bättre i större format än på en liten skärm.


Kort sagt, vi har haft en underbar vistelse i Los Angeles, Solvang och längs Pacific Coast Highway upp till Carmel-By-The-Sea.

Men, eftersom jag kommer att skriva i form av resebrev så ska vi ta allt från början … 


Lördagen den 29 maj var det dags att flyga för första gången sedan i september 2019 då jag återvände till USA igen efter min långa vistelse i Sverige och Finland den sommaren. 
INTE visste någon av oss DÅ vad som komma skulle i form av en pandemi … 
Det kändes förvånansvärt normalt att checka in på en flight igen.
På med munskydd, skriva in informationen på dataskärmen, printa ut flightremsan (vad kallas den där tejpremsan med flightnummer och destination som ska sättas på resväskan????) och biljetterna. Japp, sedan checkade vi in den enda resväska vi hade med oss. Peter och jag hade ryggsäckar som vi tog med ombord.
Vi flög äkta monkey-class, haha.  Den billigaste av flygresor med United Airlines. Vi fick inte ens ha med något bagage som INTE skulle få plats under sätet framför oss. Vi fick inte lägga något bagage i hyllorna ovanför sätena med våra snål-ekonomibiljetter.
Ryggsäckarna gick det bra att stuva in under sätet ändå. Vi saknade inte att vi ej fick använda hyllan under taket.  Det gick så bra ändå.




Vi lämnade ett rått, grått, regnigt och kyligt Washington DC bakom oss.



Att ta sig igenom säkerhetskontrollen på Dulles Airport gick snabbt. Bland det snabbaste jag någonsin varit med om. Det kändes lovande. MEN i gaten blev vi varse om att det skulle bli knökfullt ombord. OCH det blev det.
Flighten till LAX var till och med överbokad. SÅ, inte blev det så att Peter och jag fick ett extra säte inte. NOPE. 
Vi bokar alltid så att vi har ett säte mellan oss. Ibland har vi tur, ibland har vi det inte. Som denna gång. Killen som satt i mitten hade givetvis inget emot att flytta till sätet närmast gången. 


Munskydd gällde HELA resan.
Lustigt nog gick det bra och kändes helt okej. Den lilla, lilla påse med snacks United delade ut var sparsam, minst sagt. Tursamt nog hade Peter och jag varit förutseende nog att ta med egen frukt, varsin bagel och kex. TUR det, för det tar ändå drygt fem timmar att ta sig till Los Angeles med flyg.
Nästan direkt (då vi nått marschhöjd)  kom flygvärdinnorna med drickavagnen. Kaffe för mig och cola för Peter.
Så i och med det åt vi vår medhavda matsäck. JO, haha, man fick ta av sig munskyddet medan man åt. FATTAS BARA!! Men sen skulle det på ögonaböj igen.



 


Passade på att andas lite "frisk luft" medan jag åt och drack ...




Att flyga över USA är ganska intressant. Jag slås alltid över hur mycket ödemark det finns här. Platser där ingen bor. DET blir övertydligt då man flyger.
Ibland färdas man över städer, men det är ändå mest ren landsbygd och ren ödemark man ser. OCH plattland. DET som kallas för “fly-over country”.
SEN kommer Rocky Mountains och de är MÄKTIGA!!!! SÅ coolt och läckert att flyga över den bergskedjan. Massor, massor med snötäckta berg. 
Då man passerat Klippiga Bergen fortsätter lanskapet att vara kuperat hela vägen till Los Angeles. Vi flyger över Sierra Nevada-bergen likaså och även andra bergskedjor.
ALLT väster om The Rockies är läckert och annorlunda och dramatiskt. USAs stater väster om de bergen ÄR de riktigt dramatiskt vackra staterna. Öster om The Rockies är naturen så annorlunda. De enda berg man egentligen ser innan man kommer till The Rockies är Appalacherna, och de är som små kullar i jämförelse med de höga bergen västerut.



 

NU har vi börjat gå ner för landning.  Los Angeles är omgivet av berg och bergskedjor.  Det här är San Bernardino National Forest enligt min lur.  Precis alldeles utanför Los Angeles hank och stör.  DET är inte KLOKT så mäktig naturen är strax utanför USAs andra största stad.


Jag gillar att flyga över USA, men visst känns resan LÅNG.
Vi landade på LAX hela 25 minuter före utsatt tid. WOW, det är man inte van vid.
Karolina hade inte kollat vår flights status online så hon var inte där då vi kom. MEN hon dök upp med sin bil efter ungefär 20 minuter. 
roligt att SE henne igen och hon var LIKA strålande glad över att se oss som vi var över att se henne igen!!!




 


Karolina styrde bilen mot Culver City där hon hört om en restaurang som skulle vara bra.
Culver City är mycket av det gamla film-LA. Här gjorde man film innan stadsdelen Hollywood tog över.



 


KOLLA in de fina Jacarandaträden!!  DE blommade över hela LA nu!!


June gloom vilade grå och tung över stan. May Gray and June Gloom är väderfenomen som uppträder under vår, försommar och ibland även under högsommaren. 
DET är det kalla vattnet i Stilla Havet som gör att morgnarna och förmiddagarna ofta är gråa och dimmiga. Detta brukar upphöra framåt eftermiddagen då det blir soligt och klart.
JODÅ, vi fick vår beskärda del av June Gloom under denna resa, men mer om det sedan.



Vi pratade på och gladde oss under lunchen, sedan for vi till den AirBnB som Peter och jag hyrt i Melrose under de första dagarna i Los Angeles.
Den lilla lägenheten i markplan var PYTTIG!! Dörrarna i glas hade det lätt gå att ta sig in i för den som velat det, hehe.
MEN området anses säkert och vi gillade vibbarna i den lilla, lilla ettan, trots allt. OCH vi sov GOTT där under de tre nätter vi bodde där. Bilder från vårt boende kommer i nästa resebrev.



 


Väggmålning i Culver City!



OCH vi fick se Karolinas lägenhet i West Hollywood. SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ FIN!!! SÅ jättefin!!
JAG skulle kunna bo där. Hon delar den med två andra tjejer, Sara som gick på Elon likaså (dock inte samma inriktning som Karolina. Sara har en examen i PR och hon jobbar för Warner Brothers idag) samt Noah (som är en kompis till dem bägge). Alla tjejerna har eget badrum, de delar kök och vardagsrum. Superfin lägenhet, det tyckte både jag och Peter.


 






Givetvis fick vi ju se Karolinas pojkvän Mikes lägenhet likaså.
OCH ja, den var cool för att underdriva en smula.   Modern med betonggolv i alla rum. Jättestor!!
Mike delar den med sin bror och sin barndomskompis. Alla från New Jersey, men nu har de bott i LA i snart tre år.
Mikes lägenhetskomplex har pool, bubbelpooler, flera olika grillar, eldstäder och massor med uteplatser som alla som bor i huset kan använda. De har gym likaså. Ett riktigt ballt ställe att bo på.


 


Utsikt från takterrassen.



Vi drack vin och åt en ostbricka där på en av uteplatserna. SÅ mysigt.
Inte jättevarmt, det var bara att dra på sig en jacka. Tur vi hade en eld att värma oss vid.


På kvällen hade vi bord på “Son of a Gun” där Karolinas ex-pojkvän Austin jobbar (nu var han dock i Delaware för att hälsa på sin nya tjej, som även hon gick på Elon, haha).
JO, jag kan också berätta att Austin och Mike är jättebra kompisar. Austin och Karolina är givetvis också de bästa av vänner. 
Ärligt talat, förstår mig inte på dagens unga och hur de alla är så goda vänner med sina ex!!
MEN, hey, det ÄR skitbra att det ÄR så! Fast både jag och Mikes mamma tycker det är konstigt (det har Mike berättat för mig att även hon tycker), haha.


Åker du till LA kan jag verkligen rekommendera “Son of a Gun”. Galet god mat! Den näst bästa middag jag åt på hela resan, och då har vi ätit GOTT som bara den hela tiden!!!


 

Min aperol.  Jag var tydligen för trött för att plåta maten!! HAHA.



När middagen var uppäten var Peter och jag mer döda än levande. 
Sjukt mätta och med skriande jetlag. Klockan var 22, det betyder att klockan var 01 på östkusten …
Alltså fick Karolina och Mike köra oss till Melrose så att vi fick stupa i säng … OCH gissa om vi sov gott … 


Mer om resan i nästa resebrev från Los Angeles.

Med detta önskar jag DIG välkommen tillbaka till min blogg.
Ha en riktigt fin onsdag!!

12 comments:

Monica said...

Hej igen Annika, så kul att läsa resebrev och se alla fina foton. Vad roligt att ni kunde göra denna resa och träffa kära dotter och se hur fint hon bor och att allt är bra. När det gäller vänskap så tycker jag det är hur fint som helst, tror jag måste vara riktigt modern, haha, men jag tycker unga har så varm och fin vänskap och vårdar den, är fint att se och tycker inte det är nåt konstigt alls med ex om de har trevligt och gillar varandra som vänner.

Här har varit sommar, så skönt och tror aldrig jag sett sån grönska, det fullkomligt svämmar över i växtlighet i år.

Vi är i paradiset då och då hos Anna, helt underbart bor hon, som ett reningsbad med all vacker natur och att bo i nybyggt hus har jag inte fattat förrän nu så otroligt fint det är. Så tittar på tomter, haha. Nej inte realistiskt, men titta kan man ju.

Ha det så fint hemma nu Annika.

Humlan said...

Jag förstår att du gärna sitter och tittar ut under er flygning (när det är klart väder) för det skiftar ju verkligen när man åker över denna kontinent. Jag blir också nyfiken på de där cirklarna! Berätta när du får reda på vad det är.

Så roligt att åka runt i olika delar av staden och att ha bra guider som vet vart man åker och var man äter. Deras lägenheter ser också trevliga ut och att ha så mycket extra på allmänna utrymmen som Mike har, höjer verkligen trivselfaktorn.

Jag är också väldigt god vän med mitt ex, det är den person som jag har mest kontakt med i mitt annars ganska ensamma liv. Men vi är båda singlar, så det gör det kanske lättare.

Ja, det blir verkligen mycket mer när du skriver resebrev och jag känner mycket mer att jag är "med" på resan. Tack för att du skriver så bra och mycket om era resor!

Stora Kramar!

Annika said...

Monica:
Verkligen SÅ roligt!!! En sådan otroligt LYCKAD resa också.
Ja, det är lite konstigt det där med exen och vänskapen, kan jag tycka. MEN det är JU perfekt att det ÄR så. Jag är så glad att K och Austin är så bra vänner idag.
OCH att Mike o Austin är så goda vänner. Fascinerande och ROLIGT!!!
Har förstått att ni har riktigt varmt och fint nu. Härligt!
OCH cad fint att ni kan vara hos Anna och njuta av fina dagar där- DÅ är det som allra bäst!
Absolut, titta på tomter ni. VEM vet ... ni kanske gör slag i saken?
HIHI!!
Tack Monica, tillbaka i Cikadaland. Fascinerande det också ;.D

Annika said...

Humlan:
VILL alltid ha fönsterplats. Även om det är jobbigt att behöva krångla sig upp om man måste på toa. Behövde inte gå en enda ggn under ditesan, hehe.
Ja, ibland är det molnigt under en, ibland klart.
Exakt, måste googla på de där cirklarna. Har sett dem varenda gång jag flugit till LA.
Lovar att återkomma.

JA, det betyder så mkt att ha guider som KAN stan.
OCH alla restauranger vi åt på.
Hade aldrig hittat dem på egen hand.
GULD!!

Ja, visst bor de fint. Mike har sådana otroliga allmänna utrymmen hos sig.


HUMLAN!! Vad glad jag blir över att höra det!! UNDEBART ju!!!
Tänk att det går även för oss lite äldre. MEN självklart gör det ju det.
Härligt Humlan!!!!

TUSEN och ett tack också för att du gillar mina resebrev. DET betyder mkt!!!
För nej, det blir inte samma sak på insta.

Kramar till dig!!!

Stockholmsbo said...

Vad bra du skriver, Annika.
Dina resebrev är riktigt roliga att läsa och bilderna så fina.
Du skriver levande och engagerande.
Resereportage för en tidning kanske resetidning?
Ser fram emot nästa brev redan nu-TACK!

Annika said...

Stockholmsbo:
TACK, jag blir verkligen glad över dina ord.
DE värmer.
En riktigt fin resa var det.
Nästa brev kommer snart!!
Tusen tack!!

Brysselkakan said...

Fint rese-brev! Förstår att det kändes lite märkligt att flyga igen.
Jag gillar också när man flyger över USA och jag kan meddela att det är enormt öde på vissa ställen då vi ju bilat tvärs över landet några gånger. Man får planera sina luncher, hotell och att tanka bilen. Och passerat The Rockies två gånger på olika ställen. Och håller med dig att det är så olika på de olika sidorna av The Rockies.
Gillade båda lägenheterna! Antar att det är dyrt att bo i LA... Men bra att de kan dela på hyran.
Och kul att exet och pojkvännen är vänner!

Elisabeth said...

Jätteroligt att läsa ditt första resebrev! Kan tänka mig att det tog lång tid författa det! Kommenterar i punktform:

*Typiskt att det var trångt på flyget, men jag antar att det hänger ihop med att många är vaccinerade och kan börja resa igen. Förstår att han i mitten inte hade något emot att byta till gångplatsen, haha. Tänk att sitta inklämd mellan två personer som känner varandra, det skulle ju varit rätt störande för honom.

*Verkligen fascinerande landskapsbilder från flyget! Landskapet är minst sagt skiftande, och imponerande. Det är rätt märkligt att tänka på hur stort USA är. Alltså, jag vet ju det i teorin, men med dina bilder blir det ännu tydligare.

*Jacarandaträd, så vackra! Det är något speciellt med träd som har blå/blålila blommor.

*Så skönt med eget badrum i delad lägenhet! Sådant existerar nog inte i Sverige, eller ja, kanske i riktigt dyra och fiiina bostäder, men inte i sådana som vanligt folk kan bo i. Karolinas rum ser trevligt ut, precis som resten av deras lägenhet.

*Detta med att vara kompis med sitt ex, det är förstås jättebra, men jag tycker att det skulle kännas konstigt, speciellt när man inte måste hålla sams p.g.a. gemensamma barn... Är nog lite gammaldags jag också. ;-)

BP said...

Det här första inlägget från resan gav verkligen mersmak. WOW! Har aldrig flugit tvärsöver USA, utan alltid kommit in från norr om man säger så. Så spännande att se hur det ser ut från luften.
Dotterns lägenhet är ju hur fin som helst, och det är Mike's också. Gillar det gemensamma utrymmen på "innergården". Det ger en suverän semesterkänsla. Otroligt lyxigt:-)

Annika said...

Elisabeth:
Stort tack för det!!
Blir såååå glad!
Det tog en stund, men det vara BARA kul. Lite som återuppleva första dagen!!

Precis, skulle nog säga att samtliga ombord fått vaccin- Inte för att ngn kollade, men jag bara tar det för givet. hehe.
Exakt, killen hade noll emot att byta.
HIHI:

Jag vet, det amerikanska landskapet är storslaget och det skiftar SÅ!!
DET är det roligaste då man flyger över USA, att se hur det ser ut.
OCH hur mkt ödemark det finns.

Jacarandaträden förlorade jag mig i. SÅÅÅÅÅ vackra!!!


Lgh så fin.
Ja, det är nästan som om den skulle vara byggd för room mates. MEN ett badrum per sovrum är ju inte ovanligt här. Här hemma har Karolina sitt eget badrum, och vi har vårt i direkt samband till vårt sovrum.

HAHA, you and I both ... Jag kommer aldrig att fatta det här med att vara kompisar med ex.

Annika said...

BP:
Stort tack!!
Som det värmer att höra det.
Ja, jag förstår, du reste från Europa då du kom. OCH då blir det ju över norr.
Mikes lgh, den är lyxig.
DET är den. Kan ärligt säga det. Just dessa gemensamma utrymmen och att det fanns SÅÅÅÅ många olika terrasser där.
Karolinas har ingen pool eller gemensamma utrymmen på det sättet. Men fin är den!!

Annika said...

Brysselkakan:
TACK!!
Blir glad över att höra det.
DET var konstigt att flyga igen. Samtidigt så normalt.
Visst är det ÖDE!! Det ser man både från luften och från bilen. Minns då vi for över landet hur jag SLOGS av det, och hur radioskugga rådde, ingen täckning på mobilen, inga radiostationer på radion. DÅ fattade jag vitsen med wifi i bilen.
Tror inte man fattar det om man inte åkt igenom USA, eller för all del flugit över.
Du har ju verkligen sett US både från väg och luft.
Jag är glad att jag åkt över kontinenten och verkligen fått se hur det är.
Har inte direkt kört genom the rockies, som ni har. Utan vi kom söderifrån, nästan på gränsen till Mexico. MEN jag skulle GÄRNA gärna åka genom the rockies med bil. COOLT!!
Svindyrt i LA.
Så jag tycker nog de unga tu ska flytta ihop ...
Hehe.