Friday, September 28, 2018

Här och nu




Fredag!


Det här känns som en ganska bortkastad vecka då jag inte gjort många knop.
MEN, jag har bytt gardiner, kuddar, filtar och sådant. Jag har helt enkelt gjort lite höstfint härhemma.
Min täppa ser ut som sju svåra år. Imorgon hoppas jag kunna ta tag i den, och fixa den så den ser någorlunda okej ut igen.
Just nu tycker jag den är en skamfläck.
Jag skyller på förkylningen. Eller om det var influensan?
Jag vet faktiskt inte riktigt vad det är vi har har haft/har?
Men, jag mår bra igen nu. Visst, det “luktar” fortfarande förkylning i hela huvudet, men hostan och alla andra symptom har vikt hädan.
Otroligt skönt alltså.
Nu hoppas jag att jag inte ska bli förkyld mer på hela hösten och vintern.


Finns det då hösttecken hos mig?
Njeaee …. det är nog mest sommar som råder. Men veckan som gick har varit extremt grå och mycket regnig.
Jag bryr mig inte eftersom jag varit förkyld. Det är rätt skönt med gråa regniga dagar också.
Men grått och mörkt har det minsann varit.
Sen märks det att kvällarna är mycket mörkare. Nu går solen ner före klockan 19. OCH innan dess känns det som om det är skymning från 17 ungefär.
Mörkret bekommer mig inte alls.
Det känns som om decklivet är ett avslutat kapitel för året. En viss mättnad har uppstått vad gäller att grilla och hänga på verandor.
Nu är jag mycket mer redo för innelivet.

Peter har varit i Nebraska hela veckan. Han kom hem tidigt imorse, och han åker igen på söndag. Precis, tillbaks till Omaha igen.
Karolina och jag håller ställningarna härhemma.

Karolina, det var någon av er som frågade om henne.
Allt är bra med henne. Hon har inte blivit smittad av oss, vilket är smått otroligt. MEN mycket bra.
Karolina har jobbat hela sommaren. Hon har hållit tre jobb i luften. Ett på J Crew (en klädaffär), ett på American Tap Room (där hon serverar) och så har hon jobbat med Science Tellers.
Science Tellers hade hon sitt sista gig hos den 23 augusti. Det har varit utmanande och tufft med det jobbet, men lärorikt.
Imorgon, fredag, gör hon sin sista dag på J Crew. Det här med att stå i affär tycker Karolina stundtals är mördande tråkigt, och därtill med ganska dåligt betalt. Hon har fått nog av det, helt enkelt.
ATR kommer hon istället att jobba mer på, hon gillar att servera. Gillar tempot och att det aldrig är någon dötid. Sen, och det går inte att förneka, är dricksen BRA!
Hon kan dra in mycket, mycket pengar där om restaurangen är full och hon har gott om bord.
Karolina kommer också att satsa mer på det hon är utbildad för i höst. Visst, Washington DC är ingen teater och filmstad, men VISST finns gigs här också. Givetvis.
Karolina ligger inte på latsidan utan skickar ut intresseanmälningar hela tiden. OCH faktum är att denna helg har hon två gigs.
Karolina kommer att bo hemma till efter jul. Efter jul väntar något helt annat. Jag berättar om det i sinom tid.


Jag ser fram emot vandringar denna höst. Givetvis ser jag också fram emot besök på vingårdar.
Jag ser fram emot att skriva mer kreativt.
Kort sagt, jag är helt och håller redo för hösten.

Hoppas att ni alla får en fin och bra helg!
Vi ses här igen på tisdag!

Thursday, September 27, 2018

Vi kan väl kalla detta en HET sommar ...





Godmorgon torsdag!


Sommaren i Norden var … unik. Det finns inget bättre sätt att beskriva den på än just unik. Jag har aldrig varit med om dess like någonsin förr. Mina föräldrar och min moster sa samma sak, de kunde inte minnas någon liknande sommar så länge de levat.
Visst, absolut, det har funnits dagar med temperaturer på långt över 30 grader förr om somrarna. MEN då har det varat i ett par dagar högst, och inte mer.
Denna gång snackar vi ju värme som pågick vecka ut och vecka in. Dag och natt.



Bild från den allra första morgonen. OCH det var HETT!


OCH så flaggan för året, It's five o'clock somewhere.  En flagga som jag hade med mig från USA.
Jimmy Buffet fans som vi alla är av olika grader.


Dagen efter att jag kommit till Sundet var en rekordhet dag. Jag tror att man sa att det var 34 grader varmt.
Overkligt. Rent overkligt. Det är nästan svårt att förstå att det KAN bli så varmt där. Där, där en normal sommartemperatur annars ligger på runt 23 grader.
Att sitta i solen var inte att tänka på.
Alla våra måltider i somras intogs i skuggan. Så gott som samtliga. Det var en pina att befinna sig i solgasset på verandan där vi annars brukar äta.
I fjol sommar byggde Håkan och mina bröder ett nytt däck, som ligger i norrläge, vid vår gammelkåk.
DET norrläget var poppis denna sommar, kan jag säga. Det var där vi åt våra middagar.



Kinn i solen på klippdäcket.  


Solnedgång över sundet den 18 juli klockan 23.


PÅ dagarna kom vi undan med hjälp av bad. Vi har en underbar strandtomt och det är bara att tacka och ta emot.
SÅ, mycket bad blev det! MASSOR.
Det första jag gjorde när jag vaknade var att hoppa i spa’t. Det sista vi gjorde innan vi la oss var att ta kvällsdopp. Varje kväll.
Så mycket som jag badat denna sommar har jag inte badat i vuxen ålder.




Sara-dagen den 19 juli!!  Här sitter vi skuggan på norra verandan och äter.


AC? Men glöm det. Det finns inte. Faktum är, att om somrarna ska fortsätta att bjuda på sådan här hetta så måste vi nog införskaffa AC.
Jag läste i tidningen att en sommar som denna kan komma att bli den nya normen under många år framöver …
Vi har flera grannar i sundet som har AC-aggregat installerade, och gissa om vi många gånger var avundsjuka på dem.
Eftersom vår tomt ligger i västerläge så pumpar solen på hela dagen och halva natten. Det var bara att dra för gardinerna i husen under dagarna, hålla dörrarna stängda så mycket det gick.
Det var tufft, jävligt tufft. Nätterna var stundtals hemska.



Ella och David uppträder på norra verandan med Håkan och Staffan.  Killarna har på sig Karolinas gamla peruker, haha.  OCH som ni ser har vi fläkten med utomhus.


Alla fläktar var slut i hela Närpes. Hela tiden.
Så fort någon butik fick fläktar försvann de lika fort som de kommit dit. I vårt hus har vi en enda fläkt. EN!
Så ni förstår ju att det inte är gångbart.
Jag brukar sova i en översäng. Det var tidvis helt uteslutet denna sommar. Ingen ville gå upp i översängarna. Där var hettan än värre. Det blev så att jag sov mycket på soffan denna sommar, men det var hett där också.
Min svåger hade inget annat val än att sova i översäng i det lilla rum där han och Sara bodde. Det rummet vi kallar jungfrukammaren. Håkan fick gå ut mitt i natten, lägga sig på solsängen på däcket, ibland badade han mitt i natten. Det var brutalt allting.
Jag svettades floder på min soffa. Alla hade det jobbigt. Jobbigast var det för stackars hunden Skrållan, en corgie med tjock päls. Hon led verkligen i somras, kan jag säga.
Min svägerska, Kinn, som också gick ut och tog dopp mitt i natten när det blev för jävligt, sa att Skrållan en natt frivilligt rusat i vattnet. Det gör hon aldrig annars.
Min bror Gunnar och Kinn gjorde allt för att Skrållan skulle ha det drägligt, och de fick ta den enda fläkt vi har in till sig.
Jag tror att vi alla kommer att vara mer förberedda till nästa år. Kinn läste om hundsängar som kan kylas ner och en hel del annat.


Ännu en familjemiddag.  Men här har styrkan tunnats ut.



Det märks så väl i Norden att flora och fauna inte är gjorda för den här sortens hetta. Träd tappade sina blad redan i juli, allt hade blommat över i förtid. Säden på fälten brådmognade. Björkarna led.
Ibland kom det stora invasioner av små, små flygfän som helt täckte luften. Man sa att fästingarna torkade bort. Se där, ett stort plus.
Sedan var ju naturen så fnösketorr också eftersom det INTE regnade. Ja, i Sverige rasade ju vilda skogsbränder. De vilda djuren sades lida i hettan. Nödslakter skedde på bondgårdarna.



Midnattsdopp.  Sara, Gunnar och jag.



Det är tröttande och hemskt med värme då man INTE kommer undan den. Här hos mig i US kommer man ju UNDAN den i hus och hem och i allmänna lokaler. Det gör man inte hemma. Där får man tugga i sig eländet hela tiden. Man har inget val.
Eftersom värmen varade under så lång tid blir mycket snart tärande för vem som helst.



Underbar kväll över Ledörsundet.


Samtidigt är det fascinerande och roligt att ha fått vara med om en sommar som denna. Ingen svenne som älskar värme kan klaga över sommaren 2018. OM man däremot hatar värmen-- vilket många gör-- finns all anledning till gnäll, haha.
Jag klagar dock inte. VISST, absolut, nätterna var på gränsen till vansinne. Men annars var det nog mest härligt.
Ja, jag säger det eftersom vi har en strandtomt. OM jag hade suttit på en skogstomt hade det låtit annorlunda.
Det var härligt att kunna slänga sig i böljan den blå närhelst man hade lust. Det var underbart att sitta på bryggan under kvällarna och inte frysa.
All form av fysiskt arbete blev tufft, och det arbetades mycket. Vi håller på att restaurera gammelkåken. Det var främst mina bröder och Håkan som slet med det, och ordet “arbetsläger” hördes nog nämnas då och då, haha.
Nej, men det var tufft för dem medan de slet. Som tur är kunde de ägna mycket tid åt fiske också.
Skulle jag vilja att nästa sommar blev som denna vädermässigt? Kanske, men med lite mindre tryck. Det var FÖR varmt.



Min mosters ställe i södra änden av sundet.  Junkarsgrund.


Skrållan, den fina lilla corgin, hade det INTE lätt i hettan.

Nu ska jag avsluta detta inlägg om den otroliga hettan som rådde i Norden 2018.
NI var alla där, eller de flesta av er iallafall. Ni vet precis hur det var.
HUR gillade DU sommarvädret?
Hur kom du undan värmen? Har du fläkt?
Eller, du kanske också har installerat AC?
Skulle du vilja se en fortsättning av denna supersommar framöver?



Kinn i solnedgången.

Morgon i sundet, och allehanda handdukar och baddräkter hänger på tork.

Wednesday, September 26, 2018

Vad kan man göra då man har 12 timmar att slå ihjäl på Arlanda?





Hej och godmorgon på onsdagen!


Jag lämnade USA på eftermiddagen den 16 juli och styrde kosan mot den höga nord.
Lämnade ett hett, fuktigt och åskdrabbat Dulles Airport för att anlända till ett lika hett, men inte lika fuktigt, Norden.
SAS-planet var knökfullt, som vanligt. Jag hade fönsterplats och lyckades inte sova på hela natten. Naturligtvis.
SAS är ett bra bolag att åka med, tycker jag. Gillar dem, och om jag kan välja så åker jag helst med dem.
Min önskan är att de skulle sätta in en non-stop rutt Dulles-Arlanda. Kom igen, SAS, hör min önskan!
Som det är i dagsläget byter jag plan på Kastrup. Det är helt OK, men jag får alltid skynda mig så in i bänken om jag tar planet som går mot Stockholm vid 8. Mellan terminalerna är det långt på Kastrup.
Men jag hann!!



Anlände till ett strålande vackert Stockholm. Det är alltid en väldigt speciell känsla när man gör inflygningen över stan. Jag fylls av ett inre jubel då jag flyger in över min hemstad.
Hemma.
Kaptenen berättade att det förväntades bli 34 grader varmt i Stockholm. TRETTIOFYRA!!
DET är en temperatur man inte hör benämnas i kombination med Stockholm speciellt ofta.

JAG kunde ta det LUGNT. LUGNT. Min flight till Vasa skulle från början ha avgått vid 14 tiden. DEN hade SAS dock ställt in redan för två veckor sen, så jag fick vänta hela dagen-- till 20:30-- innan det var dags att bege sig till Österbotten.
Jag hade faktiskt nästan 12 timmar att slå ihjäl på Arlanda. OH HOHUMMMM så HIMLA kul ... eller INTE!!

Det började med att jag åt frulle, och den frullen bestod av:  JUST DET, RÄKMACKA!!!
SÅ gott!
Jag gick sen och köpte en massa härliga svenska tidningar och en massa svenskt godis. YAY!!
OCH, så besökte jag Pocket Shop och köpte på mig lite böcker.



NU var det inte så att jag skulle sitta av dessa 12 timmar i Terminal 5 på Arlanda. Nej, genom en bekant i Österbotten (som också bor i USA) hade jag sommaren innan fått veta att det på Arlanda finns något som heter “Rest and Fly”.
Min bekant berättade att det stället räddat henne och hennes make många gånger då de kommit till Arlanda från USA och haft en lång lay-over innan nästa flight till Vasa.
Detta ställe skulle jag leta upp!
Jag fick veta att det skulle ligga i Sky City. Det var bara att lämna femman, gå ut genom tullen och bege sig mot Sky City.
Det gör man ju lätt per fot.

Jag gick ut "i friska luften" ett tag, och fasiken vad varmt det var. Jag minns att jag tyckte det var chockerande varmt för att vara hemma i Stockholm. AC, det inte något de direkt har på Arlanda heller, så det var ganska varmt inne på terminalerna också.
JAG hittade Rest and Fly!
Det ligger i Sky City! Lite undanskymt mot Terminal 4. Där gick jag in, hyrde ett rum i sju och en halvtimme.
Rummen var små som båthytter med över och undersäng, lakanen låg på sängarna så man fick bädda själv. Rummen är fönsterlösa. Inne på rummet finns också en byrå och en stol. Undersängen är 120 cm bred, och översängen 90 cm.
I korridoren finns toaletter och duschar.

Alltså detta, mina kära vänner, blev räddningen för mig. TACK Rest and Fly för att ni FINNS! Vilken guldgruva för den som har jetlag och lång layover. Det var underbart att borsta tänderna, ta bort sminket, ta på nattlinnet (ja, jag hade det med i handbagaget) och sen krypa ner i den mörka hytten.
OCH jag sov. Jag sov!
Det var så otroligt skönt och härligt. Det är inte mycket mer man behöver, ett mörkt litet rum, en säng och en dörr att låsa om sig.
Detta kurerade nog min jetlag lite också, tror jag.
Jag rekommenderar verkligen Rest and Fly om någon av er har många timmar att slå ihjäl på Arlanda.
OCH så är jag så glad att jag fick NYS om stället. Jag hade inte vetat om det om det inte vore för tjejen jag är bekant med.

Vid 17 begav jag mig tillbaka till femman igen, gick igenom säkerhetskontrollen och sen gick jag till F-piren. Den piren gillar jag på Arlanda. SÅ lugnt, fint och tomt där.
Jag slog mig ner på Melker Anderssons och tog … just det ... ännu en RÄKMACKA!!!
OCH så pratade jag med tjejen bakom disken, i långt över en timme.
SÅ trevlig, gullig och glad.



OCH i skymningen lyfte planet till Vasa.
Jag fick veta varför det första planet blivit inställt. Det berodde på Trumps vistelse i Helsingfors. Man hade stängt av luftrummet över Finland under eftermiddagen. TACK för att du effade upp mitt liv ännu en gång, TRUMP!! HAHA!  OCH så töntigt att stänga ett helt luftrum för en enda stolles skull.
Men så är det, jag har varit på Kastrup när Air Force One och Obama landade en gång. Samma då, luftrummet stängdes av.

Det lilla propellerplanet tog en båge över Stockhols norra förorter innan det flög nordost. Mot kända marker och älskade sommarhus.
OCH jag var mer än redo …


Jag har anlänt Vasa. Min mamma och jag. Min syster knäppte bilden. Klockan är 22:45

Tuesday, September 25, 2018

The Stockholm cold from HELL!





Hello!


I’m here again. Not quite back to normal yet, but I am fast on my way …

This has been the cold from HELL!!!
FROM HELL, PEOPLE!
I haven’t been this sick in years. AND, even after a week I am still not all right. My head is still stuffy. I am a little dizzy. And yes, I can smell my cold with every breath that I take. You know that typical “smell” of a cold that you can trace in every inch of your head.
The cough has been the worst. It has been like torture.
I have had couching attacks that have literally made me cry, and I have been THIS close to throwing up x-amount of times.
All of a sudden it feels like I get stabbed by a sharp knife in my upper throat, and then the coughing spell starts. I can not get rid of “the knife”. Those attacks can last a few minutes once they start. Yup, they did show up several times a day. Fun times, folks, fun times …
And let me tell you, after said attacks I do NOT look pretty.  I could actually scare little kids the way I look after one of those spells.
The knife stabbings are going away now, thank god. However, I had one last night again ...


Me (in tranquillity) last Sunday before the hellish cold broke out.


Even though I am better, I am far from fine. The littlest things I do make me sweat and make me SO tired.
Like, doing a load of laundry! Hey, I am frigging winded afterwards. What gives?
Or, just going to the store (one sometimes has to shop for necessities despite being sick). After a trip to the store I am spoken for.
Or, after I vacuumed the mid level on Sunday!??? Good grief, it was like I had run a marathon.
So no, I am NOT well!
At all.

Power walks and hiking? What a joke, that just have to wait until next week.
My little garden looks like CRAP after this summer. I have so much work to do out there, but that will have to wait as well.


One of my dear readers, Monica, calls this The Stockholm Flu. I am with her, it is like a damn flu. You feel almost as sick as you would if it was a true influenza.
It has crossed my mind a couple of times, is it a cold? Or is this really a flu?
But, my body and joints haven’t really been aching …

Peter got hit BAD as well. And, he’s away on business now. NOT good, but that is the way the cookie crumbles sometimes. He had to leave for this important trip despite the cough and cold from hell.
However, Peter has been to the doctor (Peter has a history of getting pneumonia so he has to see a doctor almost as soon as he gets hit by a severe cold). The doctor gave Peter antibiotics IN CASE the infection went down his airways. And, alas, the infection did go to his airways. So Peter is currently on antibiotics. A good thing. I am not on antibiotics, also a good thing. My cough has not deepened.
Karolina is fine and she’s working around the clock this week.

The weather SUCKS. So when it comes to that part it is OK to be housebound. Rain, rain and more rain.
It has been raining so much in Washington DC this summer. A record breaking summer when it comes to amounts of rain and gray days.
It can stop raining now. We are good. You hear, mother nature?


There are some signs of fall around us.  BUT, this pic is over a week old by now.  


However, since I was in The Nordic Region for two months I saw no rain whatsoever. Quite the contrary, as you all know.
Tomorrow I will resume writing about my summer vacation.

I hope you ALL are good and fine. AND, may you NOT get hit with “The Stockholm Flu from HELL”.

Thursday, September 20, 2018

Stängt på grund av sjukdom

Hej på er alla!


Det är nog tyvärr så att jag är för sjuk för att orka skriva något klokt.
Det var länge sen jag var så här däckad. Hostan är värst. Den plågar livet ur mig.
Återkommer då jag känner mig bättre. Kanske redan imorrn? Vem vet? Vågar inte lova något.
Ni får klicka er in och kolla.

Ha det så gott tills vi hörs igen!


Wednesday, September 19, 2018

Nu är jag tillbaka igen! Eller, vi inleder ett nytt bloggår!






Hej igen alla ni!


Jag är tillbaka i USA igen.
Hemkommen sedan i lördagseftermiddag.
Tyvärr har jag åkt på en ordentlig förkylning. Drog på mig den i Stockholm. Smittad av min syster. SÅ kan det gå.
Jag är ändå tacksam över att jag inte blev sjuk där. Faktiskt, mycket bättre att vara sjuk härhemma då jag ändå inte har så mycket på agendan de här första dagarna i "Bubblan".

Bubblan är det tillstånd som uppstår då man kommer tillbaka efter en lång vistelse hemma i Norden.
Bubblan kallas också Ingenmansland och är ett själsligt tillstånd.
Kroppen förlyttas på lite drygt 14 timmar (denna gång). Rätt som det är så står man hemma i myllan igen och frågar sig, what the heck just happened?
Jag är tillbaka i mitt hem igen!
Bubblan är ett tillstånd i vilket man flyter lite utanför allt annat. Man orkar inte riktigt slå sig på det man brukar göra direkt.
Fast visst, jag har redan varit ute och gått långa prommisar, det har jag.

Den fysiska jetlagen är en BITCH av rang denna gång. Alltså, jag har SÅ mycket svårare för jetlag i västerled än i österled.
Experterna säger att det BÖR vara tvärtom, men det stämmer INTE på mig.
När jag kom till Finland denna gång--efter en jävligt (pardon my french) lååång flygresa med inräknade väntetider--somnade jag som en sten trots den enorma hettan som rådde i huset.
MER om allt det DÄR i senare inlägg.
Och ja, jag slapp jetlagen trots att jag då varit på resande fot i ungefär ett dygn.
Nu är det värre.
JAG kan inte sova. Det går inte.
Ligger och spelar Word Crossy på min mobil halva natten eftersom jag inte vill tända lampan.
Nu är jag dessutom förkyld så då mår jag dåligt av det. Ja, så roligt det är alltså …

BUT, this too shall pass.
Det går över.
OCH jag är glad att jag är sjuk på hemmaplan, som jag skriver ovan. Hade inte velat ligga sjuk i Stockholm och på så sätt ha missat allt det trevliga vi gjorde.
Så tack för det iallafall, ödet.

Jag saknar mitt älskade Norden   mycket.
Saknar min underbara familj, och mina vänner.
MEN, jag är samtidigt glad att vara tillbaka i mitt hus och min säng. Bland mina pinaler och prylar.
Glad att vara tillbaka i mitt vardagsliv igen, helt enkelt.
Ni vet hur det är, det är skönt att vara i sitt eget kyffe.

En sak ser jag fram emot, och det är att blogga igen. Känner mig TAGGAD och redo för det.
Ni ser, ännu en sak som är toppen med LÅNGA blogguppehåll.
Jag hoppas att ni alla vill hänga med under mitt nästa bloggår. Önskar er alla varmt välkomna tillbaka.

Imorgon återkommer jag (om jag inte är för trött och hängig) och skriver om reflektioner i punktform.
Välkomna då alla som vill!!



OCH så hoppas jag att NI ALLA har haft en underbart fin sommar var ni än varit. Är ni redo för hösten nu?

DET ÄR JAG!!!