Wednesday, April 11, 2018

Hur vi lyssnar på musik NU, och hur det var DÅ!




Hej och godmorgon!!

Nu ska jag återigen ta tag i det inlägg som av någon för mig mystisk anledning helt och hållet RADERADE sig själv förra gången jag skrev det.
Fattar noll av det som hände än idag, och hoppas att det aldrig ska återupprepas. YOU hear!!


Jag tänkte att vi skulle prata om hur vi lyssnar, och köper, musik idag och hur det gick till förr.
Mycket har ändrats sedan 70 och 80-talen, minsann.
ALLT har blivit lättare och vansinnigt tillgängligt. Frågan är, har det blivit bättre?



DÅ!!


PÅ den tiden, 70 och 80-talen, var det skivaffärer som gällde. Det var DÄR vi köpte våra lp-skivor och kassettband.
Kasettband var lite vanskliga, dock. De kunde lätt gå sönder och trassla in sig. Helt enkelt, de blev LÄTT förstörda.
Lp-skivor var vad jag, och de flesta med mig, föredrog.
Att köpa en ny LP var stort, det var verkligen det. Det gällde att spara sina veckopengar för att ha råd att köpa de dyra skivorna.
Låtarna man gillade hörde man på radion, eller i något sällsynt tv-program om de råkade ha ens favoritartister där. I mitt fall var ABBA de stora idolerna, husgudarna med stort A! ABBA, alla mina kompisar ÄLSKADE dem!
Så fort de släppte en ny lp var det som en enda drog. MAN ville så gärna ha den nya skivan. Ville, ville, ville …
På den tiden var det inte bara att åka och handla den samma dag den släpptes. Nej, så lätt var det inte, som sagt veckopengen …



Bild från guiguyan.com


Man kanske kände till en eller ett par låtar på varje LP, de man hört på radio. De övriga spåren på skivan lärde vi oss älska och uppskatta efterhand. OCH det var det som var så himla BRA!!! På det sättet hittade vi alla våra egna guldkorn bland de övriga låtarna på plattan. Vi fick lyssna in oss på dem, helt enkelt. OCH på så sätt uppstod nya favoriter. Underbart.
Gissa om vi alla på den tiden hittade favoritlåtar som INTE var stora hits.

På slutet av 70-talet var ABBA de stora idolerna, jag gillade även Olivia Newton-John, Tina Charles, Donna Summer och Penny McLean. Just det, discodrottningarna.  OCH Björn Skifs, bland många, många andra artister.
Givetvis var filmmusik från dåtidens storfilmer HÅRDvaluta, vi snackar Grease, Saturday Night Fever och Xanadu här. Musik som jag ÄLSKADE!! Och för all del älskar än idag. Ränderna går aldrig ur.



Bild från Sunrise records



I slutet av 80-talet snöade jag in på artister som Whitney Houston, WHAM!, Zzaj (Anna Nederdal), Little Mike and His Sweet Soul Music Band med Anna-Lotta Larsson, Cook Robin och Johnny Hates Jazz med flera.
DÅ hade CD-skivorna intagit scenen, och deras ankomst kändes SÅ lyxig! Att slippa fippla med LP-skivor och kassetter, och helt kunna sätta in en CD-skiva som inte behövde vändas! OCH som inte repades, efter vad vi TRODDE DÅ!!
Det var ju liksom bara, WOW!!
För mig, och de flesta andra, var cdns ankomst välkommen och underbar.


Bild från dreamstime


Idag vet jag att lp-skivorna fått en renässans. Egentligen vet jag inte varför? En del säger ljudet, men det TROR jag inte på. När CDn kom fick vi veta att ljudet på dem vida översteg det på en lp-skiva.
För egen del skulle jag aldrig börja köpa lp-skivor igen. Det känns som en ung hipster-grej idag. Anammas helt av dem som aldrig upplevde lp-skivorna första gången det begav sig. De som idag går in för att köpa LP-skivor var inte ens påtänka att vandra på denna jorden way way way back när vi gamlingar köpte plattor, haha ...

Idag är det så att Peter och jag inte ens äger en CD-spelare. Det borde vi nog, för vi har massor, massor med CD-skivor i vår ägo som vi numera aldrig lyssnar på.
SYND!!


Detta för oss till …




NU!!






När jag idag hör en låt jag gillar, och jag inte vet vem som sjunger--eller titeln på låten--tar jag upp min mobil och aktiverar apparna Soundhound eller Shazam. På det sättet får jag veta vem som sjunger den, och vad låten heter.
Därpå laddar jag ner spåret, oftast från iTunes i mitt fall.
*pang- boom*, jag har låten i min ägo på några sekunder.



Saken är ju den dock, jag laddar aldrig ner hela album längre. Bara enstaka låtar. Det tror jag gäller de flesta av oss.
På det sättet går vi ju också miste om en massa bra låtar som ALDRIG blir hits, men som vi alla skulle lärt oss älska.
Det har på det sättet blivit mycket tunnare i musikvärlden.
Fattigare och armare.

Sitter man på kvällen med ett glas vin och snackar åker Spotify fram. SCHWOOOM, aktivera Bluetooth och lyssna via högtalare.
Vi plockar fram någon spellista, eller kanal. Lyssnar på den.  Sanningen är förstås den att musiken  ligger mer som en skön matta i bakgrunden.
Vi kan dela med oss vad gäller spellistor, du kanske gillar någons och laddar ner den, och tvärtom.

Jag kan ärligt säga att jag inte lyssnar på musik lika aktivt längre som jag gjorde förr i världen.
Är jag ute och går—eller fixar med något hemma—lyssnar jag på poddar eller något radioprogram. Jag lyssnar nästan aldrig på musik. Hur sorgligt är inte det?
Sitter jag och skriver, som nu, är det helt tyst omkring mig.


Man brukar säga att en person oftast fastnar i den musik, och musikstil, som den gillade i sin ungdom. För mig skulle det betyda 70-80-90 talsmusik. OCH ja, så är det nog till viss del.
Kanske inte 90-talsmusik, men däremot 70 och 80-talsmusik.
SUCKER me!!
Då och då hör jag något bra som jag vill ha på radion, eller på Spotify.  Men det är inte ALLS som det var förr.  Inte ens i närheten.



Hur är det med dig?
Hur lyssnar du på musik?
Lyssnar du mindre aktivit än förr?
Laddar du någonsin ner hela plattor?
Eller blir det enbart enstaka spår här och där?
Kan du sakna hur det var förr?
Saknar du skivaffärer?
Lyssnar du mycket och ofta på Spotify?
Skapar du egna spellistor där?
Känner du att du fastnat i den musikstil du gillade som ung vuxen?

Ha en bra onsdag alla ni!
Och dagens text, nej den åt inte upp sig själv.  Även fast det var just detta jag tänkt lägga ut för ett par veckor sen.
Tacksam för detta är jag :-)


27 comments:

Nettan said...

Lyssnar mycket på musik, både det som kidsen lyssnar på, allt från house och 70-90 tals musik med ABBA som solklar favorit. Men är faktiskt rätt så all-lyssnande och lyssnar gärna på klassiskt, eftersom jag sjunger i kör så finns det en salig blandning i mitt inre, just nu är det mycket i folkviseton som snurrar i hjärnan då vi lär oss kulning på kören just nu inför konsert i maj.

Lyssnar inte mindre aktivt nu, utan det är nog lika. Att ladda ner hela plattor händer ju via tex Itunes men oftast lyssnar jag via spotify, och vi har många olika listor på vårt familjespotify, allt från avancerad klassisk musik (sonens) till senaste housemusiken.
Kan sakna att stå i skivaffären och bläddra bland LP-skivorna, vi har en ganska gedigen samling som vi typ aldrig lyssnar på.

Klart man är lite fast i det man gillade som ung vuxen men å andra sidan finns det så mycket nytt att lyssna på.

Kramar
Nettan

Steel City Anna said...

Det har du rätt i, man missar låtar som inte är hits. Minns inte när jag sist köpte ett helt album. Poddar har också tagit över för mej, lyssnar ganska sällan på musik.

Tyckte mycket om kassettbanden. Ibland fick man nåt sånt romantiskt blandband av nån pojke :) det var gulligt. Och rätt mkt jobb bakom när man var tvungen att sitta o passa med play o rec :)

Anonymous said...

I mostly listen to classical music, tried a bit rock or pop and such but never managed to get into it. When I look for something I most often look at YouTube, I have no apps for music. I almost never miss anything from the past I'm not at all a nostalgic person, so I like the new.

Annika said...

Nettan:
Gillar. Du är som Peter, han håller sig så uppdaterad inom musikvärlden på ett helt annat sätt än vad jag gör.
Jag känner nog att jag har fastnat på ngt sätt. OCH att jag lyssnar för lite på musik övh.
Är också allätare egentligen, även om jag inte gillar heavy metal etc.
Visst kan man sakna skivaffärerna, det var så roligt att stå där och flippra bland skivorna.
Gillar att du laddar ner hela plattor. DET gör nog aldrig jag numera. DUMT nog!!
Kramar!!

Annika said...

Anna:
Visst är det så, och på det sättet missar man massor!
Kan inte heller minnas då jag sist köpte ett helt album. Kanske då Prince dog? MEN då var det ju en samlingsskiva på hans största hits, så det räknas inte ...
Nej, man missar mkt numera, tyvärr.
Poddar och radio har tagit över mitt liv. Inget ont i det, men musiken har iom det strypts. Och jag räknar inte bakgrundsmusik via Spotify, hehe.
Ha en fin dag!

Annika said...

Ano:
I am curious about you, ano. Do you live in the US? Do you know Swedish? Or do you google translate my posts?
Haha, just curious. You do NOT have to answer. I love having you here!
Youtube, I can get stuck there for hours. I start listen to something, then it goes on and on and on.
Classical music, sometimes I can get into that as well.
Have a wonderful day!

brysselkakan said...

Nostalgi deluxe, Annika!
Jodå, minns så väl de få LP-skivor jag hade råd att köpa och faktum är att jag har alla kvar och T alla sina. Vi gjorde för några år sedan en vägg av de vi gillade mest med hjälp av ramar för LP-skivor (Ikea har dessa bland annat, finns fler som har). Så i vårt trapphus hänger de numera på väggen ovanför en rokoko-soffa (bra stilkrock där).
Cd-skivorna fyller en stor låda och ingen lyssnar på dem längre. Nåja, jag lyssnar ytterst sällan på musik överhuvudtaget, gjorde det förr, men desto äldre jag bli desto sämre klarar jag en massa ljud så tystnad hemma och i bilen! Men poddar när jag går PW.
Kul inlägg!

Monica said...

Åh skivaffärer var sååå roliga och tänk när man fann "sin" skiva och kunde köpa, vilken lycka. Nu finns de väl knappt men tittat i UK där de ännu finns stora skivaffärer i flera plan och LPn börjar komma tillbaka. Jo vi är lite hipsters både maken och jag;-).
Lyssnade mer på musik förr jag också men ska bli bättring, välja ut favoriter och lyssna mer. Lyssnade enormt mycket på klassiskt tidigare så får göra en liten mix med annat också. Tycker också om tystnad, kan ha det helt tyst större delen av dagen ibland, skönt bara och bakgrundsljud i TVn avskyr jag, har den aldrig på, maken är mer för det men jag stänger in honom i eget rum, haha.

Där har de inte din radioröst ska jag säga, tänker ofta på det att sitter jag och tittar kan rösten gå an men när jag är i annat rum så vad skrikiga och gälla röster många har och tjatar enormt, ja då blir det stängd dörr till maken. Tycker det är hemskt att ha detta i bakgrunden.

Tacka vet jag P1 och poddar och så läser jag mycket och då gillar jag att ha lite musik på. Och det gillar maken med, han sjunger fint själv också.

Skönt att detta inlägg lagrades för dig, kul att läsa! Och lite tycker jag det var bättre förr:-). Ha det så fint idag Annika!

Annika said...

Brysselkakan;
HAHA, ja absolut nostalgi.
KUL att du har alla skivor kvar. Min syster har en del av våra gamla. OCH för ngra år sen kollade vi in dem, gud vilken känsla det var. Sedan letade vi upp de låtar vi gillade bäst på Spotify.
ÅÅÅÅ vad jag gillar att ni gjort som ni gjort med skivorna! Har sett det i tidningar etc. Ser SÅ coolt ut. OCH dessutom är det ju personligt!
Jag vet att du och jag är lika då det kommer till detta med musik vs poddar. Poddarna leder!!
Måste ha det tyst hemma, ffa om jag skriver.
Ha en fin dag!!

Annika said...

Monica:
Jag vet!
Kan fortfarande känna hur det kändes!! JUST för att man visste ju aldrig om skivan skulle finnas eller inte. Ibland fick man dra stan runt efter den.
HAHA, ni får hippstra på du och maken. VET ju att Lp:n gjort comeback. Har sett dem i affärer, men det var verkligen år och dag sedan jag var inne i en riktig skivaffär, de få som finns kvar vill säga. Kan tänka mig att de finns i London, och att de ÄR stora där.
Jag klarar inte av att ha på TVn under dagen. Det går inte. Jag mår lite dåligt av det, på riktigt.
Tänker också bättra mig vad gäller musiken, Monica. MER lyssning ska det bli!!
Du och jag är väldigt lika där.
Skrikiga röster på tv hatar jag, och på radion för den delen. TACK än en gång för att du gillar min röst. du är så gullig.
Just nu är det helt tyst hos mig, hör bara mina egna öronsusningar. HAHA.
ÄLSKAR P1, har precis lyssnat på en dokumentär där som golvade mig totalt, skriver om den imorrn.
Ja, detta inlägg klarade sig från spöket, haha!!
Numera sparar jag allt i molnet, hehe. Förr kunde jag bara låta mitt utkast ligga osparat. DET misstaget gör jag inte om.
Ha det så gott, fina Monica!!

P i X E L I E – Erica Pettersson said...

Ja, det är ganska otroligt hur det ändrats på bara några decennier i musikvärlden!
Från att musik antingen endast inhandlades i skivbutiker, eller att den lyssnades på på radio, till att vi endast (bokstavligen) är ett knapptryck bort från vilken låt vi än vill lyssna på.
En utveckling till det bättre, kan jag tycka i det här fallet :-)
Jag är nämligen ingen storlyssnare när det gäller musik, och har aldrig varit.
Jag har egentligen aldrig haft någon idol, utan bara lyssnat på någon låt här och någon låt där.
Men allt som allt lyssnar jag så sällan på musik.
Därför gillar jag dagens variant, att en bara behöver klicka fram de låtar en vill höra. Att en inte behöver köpa en hel skiva, och så är det kanske 1-3 låtar en är intresserad av.

Egentligen är nog så gott som enda gångerna jag lyssnar på musik när sitter och redigerar bilder i Photoshop. Men det är bara för att jag måste ha något igång i bakgrunden. Helst vill jag ha nåt youtubeklipp igång, men efter som min äckligt jäkliga dator skiter på sig om jag har igång PS och internet samtidigt så blir det istället Spotify i bakgrunden. Det brukar oftast gå bra, även om det också kan lagga någon gång under den tiden.

-------
LP-skivornas era är jag för liten för att minnas, men absolut inte kassettbanden!:-D
Lyssnade heller inte direkt på musik på 80-talet, utan var ju då i den åldern då det var Musiksagor som gällde :-)
De där då det följde med en bok och ett kassettband, där boken var inläst.
Och på dessa band fanns den klassiska meningen "När du hör det här ljudet *pliiiing*, då vet du att det är dags att vända blad" ;-)
Det är mitt minne av 80-talets kassettband ;-P

Julen 1995 fick jag pengar som jag använde till att köpa en egen CD-spelare, och jag tror det var den julen jag också fick min första CD-skiva (minns dock inte vilken det var).
Det roliga är att jag fortfarande har kvar exakt den CD-spelaren idag. Den står i min ena garderob, eftersom jag inte använder den så mycket, men den fungerar felfritt fortfarande.
Jag kan tycka det är rätt kul, eftersom om en köper en spelare idag så lär den ju vara sedan länge kasserad 23 år senare... :-)

P i X E L I E – Erica Pettersson said...

Under min tonårstid lyssnade jag också mest på "strölåtar" lite här och där de gånger jag lyssnade på musik.
Och jag var aldrig på fester, så egentligen har jag ingen större koll på vad folk i min ålder lyssnade på. Annat än de allra största artisterna då.
Minns att jag i alla fall lyssnade en del på Hanson, Backstreet boys, Westlife och yttepyttepytte lite på Spice girls. Med andra ord; de band som var så störst bland ungdomar i slutet på 90-talet ;-)

Numera lyssnar jag egentligen uteslutande på låtar som ger mig nostalgiska känslor, så jag skulle absolut säga att jag "fastnat" i låtar från barndomen (men men undantag såklart).

Gällande musik så kan jag också tycka det känns som om "gårdagens" musik håller bättre. Den mesta musiken idag har ingen större potential att bli klassiker. Inte som t.ex. 70&80-talslåtar.
Jag menar; t.ex. ABBA-låtar lyssnas det ju fortfarande på idag, men jag är ganska säker på att om 30 år kommer ingen att lyssna på (eller komma ihåg) typ [valfritt stjärnskott på Spotify].
Självklart fattar jag ju att det handlar om MÄNGDEN av musik som produceras idag. Kvantitet före kvalitet oftast, medans det var tvärtom för 40 år sedan. Men ändå.

Kan tycka att Melodifestivalen är ett bra exempel att plocka från (oavsett vad en har för inställning till DEN tävlingen)...
(Så gott som) alla svenskar vet vad Främling, Satellit, Waterloo etc är för något.
Men VEM kommer att minnas "Shuffla" om 30 år? Eller ens om två år?


Så helt ärligt tror jag på att de verkligen kunde konsten att skriva odödlig musik förr. En förmåga som jag helt ärligt tror att så gott som ingen besitter idag.


Så, tänkte att jag skulle avsluta nu någon gång. Innan jag kommer på lika mycket till att skriva, så att jag måste dela upp detta på typ fyra kommentarer ;-P

Hoppas att du har en fin onsdag!
MVH /Erica

Annika said...

Erica:
Visst är det!!
Helt otroligt. PÅ gott och på ont.
Precis, det är ju skitbra att bara kunna klicka hem en låt. OCH inte hela skivan. MEN å andra sidan missar man så mkt då.
Tyvärr lyssnar jag inte på musik lika aktivt som förr. Poddar och radio har tagit över.
men visst, utveckligen är bra i det här fallet visst är den det.
ÅÅÅ förstår att du inte lyssnade så mkt på musik på 80 talet. Musiksagor, ja de var ju gulliga. Lyssnade mkt på barnsånger då jag var liten, på 60 och tidigt 70. OCH sen mkt på mina flädrars musik som var mkt bred.
OCh du har sluppit kassetter helt, bra det :-)
KUL med din spelare!! Fantastiskt att den funkar!! DET var kvalitet det!
Och vilken bra pryl du köpte åt dig själv!
Du lyssnade lite på boybands alltså, ja det var ju den tiden. Hanson ja, mmmmm-bopp....HAHA!!
Spice girls, gillade dem! Har deras cd ngnstans... haha!!
Tror det är lätt att fastna i den musik man växte upp med, tror verkligen det.
Mellon, den har väl verkligen överlevt sig själv? Fattar inte att den inte görs om igen till det den än gång var, eller högst ha två uttagningar och en final. Typ. eller EN enda final.
Fattar inte hur folk orkar med det där, ärligt talat. Men det är kanske mest kidds som ser den?
HAHA, KUL med långa kommentarer, Erica. GILLAR!!!
Ha en fin dag nu!!

Nilla Tankebubblor said...

Det har ju gått så snabbt! Från LP, kassettband till CD och nu Spotify. Jag lyssnar bara på Spotify och på radion numera. Jag lyssnar fortfarande aktivt på musik, men inte alls som förr. Då kunde man bara sitta och lyssna på en skiva. Nu gör man så mycket annat samtidigt. Jag lyssnar gärna på hela album av en artist. Men mest är det blandade listor. Jag gillar att allting är så lättillgängligt nu. Jag har inte fastnat, utan har hela tiden lyssnat mest på samtida musik. Fast jag gillar såklart 80-talsmusiken mycket fortfarande. Min dottern har just nu snöat in på 80-talsmusik. Kul! (Hon gillar tv-serien Stranger Things.)

Anonymous said...

Yep jag kan svenska, brukade kommentera på svenska här förut, bara att när du skrev på engelska så gjorde jag det med. Jag kommer inte ihåg hur jag kom till din blogg första gången. Jättebra och intressant blogg. Ja jag lyssnar inte jätteofta på musik heller, är inte en sån som har på musik jämt eller i bakgrunden. Tycker det är väldigt skönt att ha tyst ibland också.

Annika said...

Nilla.
Visst har det gått fort!!
OCH en stor förändring har skett i hur vi lyssnar på musik. Inte alls som förr, vilket ju är väldigt tråkigt på många sätt. Det var ju på det sättet vi upptäckte många nya låtar.
jag vet, jag sitter inte heller ner längre och verkligen lyssnar på musiken. Eller texterna heller för den delen. Det känns som om jag missar mkt.
Spotify är toppen med alla listor etc. Verkligen en bra tjänst.
ÄLSKAR Stranger Things, vilken bra serie det är. KUL att dun dotter älskar den (min älskar den också).
Roligt att se dig här igen, Nilla!! Välkommen tillbaka!!

Annika said...

Ano:
Aha, så du är samma ano som ovan. KUL!! Det är kul att du kommenterar inläggen, speciellt tisdagsinläggen, på engelska. SÅ roligt att ha dig här.
VISST är det jätteskönt att ha det tyst omkring sig, håller med helt och hållet.

Anne said...

Aaawww, vilket superinlägg Annika, glad du orkade skriva om och på nytt!
Känner så väl igen det du skriver, känslan gå in en i skivaffär, pengarna, spara och sukta. Bara att kolla på omslagen var ju ett nöje, de var ju ofta väldigt bra och artisterna lade väl ner rätt mycket krut på dem. Minns hur jag kunde gå omkring och vända, vrida, titta på omslagen bara.
Vem bryr sig om sånt idag, finns väl inte ens mer då all musik är online. Singlarna minns jag också, de var billigare och mer överkomliga så de kunde man unna sig oftare/mer. Men visst var musik ingen konsumtionsvara på det sättet som det är idag, så när man väl köpte en LP-skiva var det något man verkligen ville ha och precis som du så bra säger så lyssnade man in sig, hittade pärlor och låtar att älska som inte var självklara hits. Det minns jag såväl också, hur man verkligen lyssnade igenom skivorna och hittade favoriter. Inget sånt idag, aldrig köpa hela album, bara rakt på de favoritlåtar man redan fastnat för. Å andra sidan så är ju musiken billigare och mer lättillgänglig idag, man kan liksom chansa och hitta musik man back in the days aldrig skulle hittat. De LP-skivor man köpte var liksom säkra kort, artister man visste man gillade. Man hade inte råd att chansköpa nåt. Idag känner jag att jag nog vidgat mig mer, blivit lite bredare kanske. Du vet, man hör en låt i en tv-serie eller film, tänker fasen vad bra den här låten var, kollar upp den, laddar ner och så lär man sig den kommer från någon liten, smal artist man aldrig hört talas om och så upptäcker man att jässes, det här är ju jättebra musik. Tror du inte det på det sättet är lättare nåt ut med sin musik idag, som artist, för de mindre?

Jag är som du, dålig koll och uppdaterad på artister och låtar idag. Jag tror inte det är en åldersgrej, känner många som är mycket äldre och har stenkoll och sätter sig in. Jag har helt tappat det där med, visst en del nya hits och artister snappar jag ju upp, laddar ner och lyssnar på men överlag är jag nog rätt mossig så det där med att lyssna på musik från förr, det stämmer in på mig också.
Abba var inte riktigt i sin topp då jag började konsumera musik, de hade redan släppt alla sina album och försvunnit från scenen på det sättet men likväl var de ett band som vi lyssnade på, växte upp med. Kanske de är tidlösa, kanske de även har yngre generationer idag som årtionden senare lyssnar på dem? Kanske varje generation tycker det är lite coolt också upptäcka musik från en annan era, jag minns jag och mina kompisar en tid blev helt sålda på 60-talsmusik, som ju inte alls var i vår era utan något våra föräldrar växte upp med som unga. Än idag gillar jag 60-talsmusik. Min mamma gillade country, hon lyssnade mycket på det, a´la svensk variant typ Mats Rådberg och Alf Robertsson, mer försvenskad country. Ibland Dolly Parton. Jag gillar country idag också, men alltså den riktiga, genuina amerikanska versionen.
På 80-talet var ju Carola och Herreys stora för mig men även rockbanden som Bon Jovi och Europa. Jon Bon Jovi var såååå snygg med sitt pudelrisiga hår...Bryan Adams också, rock ballader a´la 80-talet gick hem hos mig och faktiskt något jag fortfarande lyssnar på.... Min första konsert i Stockholm var Bryan Adams på stadion, åkte själv över med båten med mina kompisar då jag var 16-17, det var magiskt...
Än idag gillar jag faktiskt Bon Jovi, de släpper ju album än, men har mognat mer. Lite som Bruce Springsteen, han har väl flera generationer som fans och är fortfarande aktiv.
Tidigt 90-tal var det många i mina kretsar som var helt sålda på den här grunge musiken (är väl så genren kallades? du hör hur mycket jag brydde mig om den), du vet Kurt Cobain och Nirvana, Pearl Jam, Soundgarden och allt vad de hette. Totalt ointressant för mig, aldrig musik jag greps av eller lyssnade på.

Anne said...

Jag har också tyst hemma nuförtiden, jag tycker tystnaden är skön istället för en massa skval i bakgrunden.Ibland kan jag sätta på nåt vågskalp-avslappning-musik på youtube eller nån mer lugn klassisk lista på spotify eller liknande. Men mest har jag det tyst.
Jag växte upp med ständig radio på, tror jag delar den upplevelsen med många, kanske du känner igen dig? Pappa framför allt men även mamma satte alltid på radion det första de gjorde på morgonen. SR, nån av P-kanalerna och så var radion på från frukost till kväll. Typ. Ekot varje timme. You know the drill. Lördagarna var det ju ring så spelar vi, svensktoppen. Tracks gillade jag men inte de vuxna (hehe, och spelade in låtarna och fick alltid Kaj Kindvalls snack med...). Just radions betydelse, SR som alltid var på. Det är för mig min uppväxt i ett nötskal. Så är det förresten fortfarande då jag åker hem, ja även samma hos svärisarna. Radion sätts på direkt vid morgonkaffet och så skvalar den på. Det är som att kastas tillbaka i tiden när jag åker hem och märka att precis så lever mina päron fortfarande, så de konsumerar radio.
Inte alls så jag lever. HAde nog inte gjort det om jag bott i Sverige heller, kanske en generationsgrej? Däremot lyssnar jag mycket på radio då jag är ute och går, sådär som jag vet du gör också. Just poddar och vilken otrolig kvalité och utbud det är på dem, det är verkligen något jag uppskattar. Jag lyssnar också på ljudböcker, vilket jag aldrig trodde jag skulle gilla.
Kramis Annika, roligt inlägg som fick mig nostalgiskt blicka tillbaka.

brysselkakan said...

Så här:
https://brysselkakan.wordpress.com/2014/01/02/ibland-tar-saker-lite-tid/

https://brysselkakan.wordpress.com/2014/06/30/stilkrock/

Annika said...

Anne:
Såååå kul att läsa det du skriver. Spot on, liksom så många ggr förr. Jaja, samma hos oss under uppväxten, radion på jämt!!! Oftast P3 på den tiden. Eller så spelades det kassetter o blandband. Än idag lyssnar mina fldrar så. Deras musiksmak då var mkt svenskt, Cornelis, Taube, thorstein Bergman etc etc. men även mkt annat dock inte dansband. Mkt av det där har jag med mig i bagaget. Mkt av den musikskatt jag fick. Men mins fldrar är duktigare på bakgrundsradio än vad jag är. Lyssnar bara aktivt numera. Kan inte ha det på i bakgrunden. Måste ha tyst om jag inte lyssnar. Det är därför det mest blir poddar och SR numera för mig. Oftast under pws eller då jag städar el jobbar ute. Jaja du har rätt, det är ofta jag hör bra låtar i program av allehanda slag. Ny musik o gammal. Laddar ner, men sällan hela album. Peter är sååååååååååååååå mkt duktigare än jag på ny musik. Intresserad etc. han o Karolina har många gemensamma artister de gillar. Vi hade verkligen olika musiksmak under 90 talet! 90 är vad 80 var för mig :). Grunge, not my thing. Däremot Peters. Tack och tack för att du gillar dagens inlägg. Blir såååååå glad!!! Kramar!!!!!

Anonymous said...

Kul tema! - Min bror och jag fick en grammofon i julklapp cirka 1940.
Överlyckliga! Det var en svart låda, där det låg en vev som användes för att
dra upp fjädern. Skivorna gick 3-5 minuter; sen var det dags att veva.
När vi tonåringar hade hippor hemma hos varandra, turades paren om att ha
hand om veven. När vi hade realexamensmiddag på Smedjebackens hotell,
cyklade vi fr Ludvika, och jag hade grammofonen på pakethållar´n; andra
hade skivor.

Under WWII, The Big Band Era, var det Glen Miller som spelades.
Hade enstaka sockhopp i
realskolan, som alltid öppnades med "In the mood"; kan fortfarande höra
melodien. - Strax efter vi gifte oss köpte vi en grammofon, som kunde
laddas upp med många skivor, som ramlade ner allteftersom. Big deal! :)
När vi unga par träffades för knytkalas, dansade vi alltid, och ofta sjöng
vi "Sing along with Mitch" sånger kring pianot. Sen blev det Sinatra, Dean Martin, Ella Fitzgerald, etc. Gillar Johnny Cash!

Älskade Beatles, gillade ABBA, blev Elvisfan. När äldsta dotterdottern
finished highschool, var min present ett besök i Memphis. Hon var större fan av Elvis än jag; spelade gitarr och sjöng hans sånger.

Brukade titta på American Idol, när showen började, men inte nu. Sångstilen är inte detsamma - I mina öron är det mest skrik. Lyssnar sällan på musik nu för tiden, men då och då tar jag mej till "Island in the Sun, med
Harry Belafonte strax för sängdags; my lullaby.

Ruth i Virginia


Annika said...

Ruth:
Först och främst, GRATTIS!!! Otroliga du som fyllt hela 90 år!!
Still going strong!!

TACK för att du gillar dagens inlägg!!
Du hade en riktig gammal grammofon med stenkakor. Tänk ändå!!!
Förstår att ni var överlyckliga över den.
JAAA!!! Glenn Miller, givetvis. Storband. Gillar det jag också. SÅ skön musik!!
ÅÅÅÅ jag vet hur de där gamla grammofonerna såg ut där skivor droppades ner. Kan verkligen tänka mig att det var en big deal att ha en sådan. Lyxigt.
Ruth, bara bra musik och storartade artister i dem du räknar upp- älskar dem alla. Tidlösa!!! Håller lika bra idag som då.
OCH Harry Belafonte, han håller äN han också. Vilken röst!!

Idol brukade jag också kolla på, orkar inte längre. DET har verkligen överlevt sig själv.

TACK för din fina kommentar och njut av det varma väder som komma skall!!

Nilla Matthews said...

Hej igen Annika! - Tror du blandar ihop mig med en annan Nilla, som kallar sig Nilla Tankebubblor. Nu får jag emellertid ett utmärkt tillfälle att be dig så väldigt mycket om ursäkt när jag snabbt ägnade igenom din sångtext och trodde det var titlar i stället för verser. Du hade lagt ner så mycket möda och tid på att skriva ut sången om Shanandoah River och jag svarade för snabbt. Anledningen till mitt slarv var att jag väntade gäster och passade mat i ugnen. Man lär av sina misstag, heter det, och jag hoppas verkligen att jag lärt mig en läxa där och hoppas du förlåtit mig.

Lyssnade väldigt mycket på musik under 70/80-talen både på radio, kassett och CD Vi hade köpt in ett stort åbäke som kunde spela LDs, kassettband från ett till ett annat och även CDs. Stora stereoburkar hörde till så ljudet blev verkligen fint, som att sitta i en studio. Mina barn (2) har alltid intresserat sig för musik och vi hade musik på så snart vi var hemma. Tog skivspelaren med när vi flyttade till Malmö, men den bara står i ett hörn utan att bli använd. I stället lyssnar jag via mobil, padda och dator - det går ju bra, men ljudet är inte alls detsamma. Det var ofta väldigt fin kvalitet på LP-skivorna.
Fanns massor av bra musik under 1960/70/80-talen, men man kan gå tillbaka längre än så och njuta av musik både klassisk och modern - tror inte det finns så mycket av den nutida musiken som fastnar särskilt länge. Mest bara tröttsam i mitt tycke.

Önskar dig en härlig helg Annika - det är så intressant att läsa din blogg med alla tänkvärda inlägg!

Annika said...

Nilla:
Nej då, ni är två Nillor. Nilla ovan brukade kommentera här då och då förr, mest då vi skrev på tema. Så det var kul att se henne igen.
OCH DIG!
Välkommen tillbaka!!!
KUL att ha dig här igen.

Nilla, jag vet nog inte riktigt vad du menar här, ett gammalt inlägg antar jag? Hade jag lagt ut sångtexten till Take me home country roads? KLART jag förlåter dig för vad det än var :-* Detta är absolut inget jag lagt på minnet. Inte alls :-)
Så allt är bara precis som vanligt. Varmt välkommen hit igen, Nilla! Jag har faktiskt undrat vart du tog vägen. Så det är extra kul att ha dig här igen.


Just det, de stora stereoanläggningarna med kassettdäck, skivspelare, equalizer, cd spelare etc. Vi hade också en sådan, jag och P. Det var verkligen BRA ljud i dem. Håller med.
Undrar om ngn har kvar sin stereo längre? Min moster har, hon spelar ofta sina gamla LPs. Men på det stora hela?
Som du säger, ljudet var SÅ bra i dem!!

Det du kan göra idag är att köpa en bluetooth-högtalare, tex en Bose eller Sony, och därigenom koppla din telefon eller padda trådlöst.
Ljudet toppen. En helt annan känsla än att bara lyssna via padda eller iphone.
Så det kan jag rekommendera. Smidigt också eftersom de nya högtalarna är så små och bärbara.


Jag är så himla glad att du hörde av dig igen, Nilla. OCH det där med Take me Home ... Vet du, det tänkte jag inte ens på. Ledsen om du grubblat över det.

Stor kram till dig och välkommen tillbaka!!!

Nilla Matthews said...

TACK Annika! Skönt att det bara var jag som blev så generad att jag helt enkelt lade av med att skriva hos dig. Brukar inte vara så okoncentrerad.

Tack för råden - tar dem till mig! Underbart med alla blommande träd hos dig. Här ser vi några enstaka knoppar på träd och buskar. Det soliga, varma vädret har just kommit igång, hoppas det varar en stund.

Kram

Annika said...

Nilla:
Det är så trist att du känt så här, för det ÄR verkligen ingenting som JAG nånsin ens reflekterade över.
MEN nu vet du exakt var jag står. OCH jag är glad att du är här igen!!
KRAMAR!!!