Wednesday, January 10, 2018

Men, jul och nyår då!?





Hej och godmorgon onsdag!


Jösses, jösses vad julen börjar kännas avslägsen nu. Nästan som om den aldrig existerat …


På nyårsdagen började jag plocka ner julen.  Jag bytte gardiner, kuddar och allt sådant.
Eftersom jag--som ni vet-- har SÅ mycket pynt tar det lång tid (flera dagar) att plocka bort, sortera, kasta, städa och förvara.
Men vilken befrielse det ändå ÄR att få bort pyntet.
Jag kan säga att jag var TAGGAD då det var dags för nerplockning.
Fram till nyårsdagen vill jag ha kvar julen, fullt ut. Men så fort nyårsklockarna har tystnat vill jag BARA ta bort den.
Jag har däremot mycket svårt att förstå dem som plockar bort sin jul redan på annandagen, eller kanske till och med på juldagens kväll.
Nej, det kommer jag aldrig att begripa.

Jag får sådan lust att fixa nytt i hus och hem efter jul. Antar att det är många med mig som delar den känslan, så säg?
Det är härligt att plocka in lite ljusare färger igen, att få in BLÅTT i mitt liv igen. Blått är en bannlyst färg i mitt kyffe under julen, men under övriga månader älskar jag samtliga blåa nyanser i huset.
Blått, blått och blått!!





Hur var då julen!?
Ja, hur var den egentligen? haha!!
Den gick FORT. För fort. På julaftonen var vi hos min kompis Susanna och hennes man Marc, som vanligt. Det är en mysig tradition som har många år på nacken.
Vi öppnade inte en enda julklapp på julaftonens kväll i min lilla familj. Vi håller helt och hållet på att gå över till det amerikanska vad gäller julklappar. Egentligen tycker jag att det ÄR mycket mysigare att öppna paketen på kvällen, men det har bara blivit så här. Det funkar det med.
Vädret var fint, kyligt och vintrig även om det inte var någon snö. Men vintrigt och kallt var det iallafall.





På juldagen kom kräksjukan in i våra liv.
Japp— eller jag ska säga— den kom in i Peters liv. Vi var hos Peters pappa, Pete, som alltid på juldagen. Där var även Peters systrar med sina familjer. Peters systrars familjer hade bägge drabbats av kräksjukan dagarna innan jul. Japp, många i familjerna hade legat och spytt bara dagar innan. OCH under juldagen låg två familjemedlemmar (som skulle varit med) hemma och kräktes. Yippeyyoooyay, vad kul, eller inte …
Jag blir så förbannad, ja faktiskt. Hade det inte varit bättre att SKJUTA på firandet? USCH, syrrorna hade dessutom lagat en massa mat som de hade med sig hem till Pete. Hujedamej.
När vi kom hem skrubbade vi våra händer, och jag tog fram STORA burken med vitpeppar och svalde en halv grabbnäve, haha. Karolina tog sig också en näve. Peter avstod …(det fick han sota för sen, höhö)
JAPP, och natten därpå drabbades den kära maken av eländet. Of course he did. JAG var, konstigt nog, ovetande om detta fram till klockan 6 då jag vaknade och såg honom i ylletröja och en massa extrafiltar  skakandes i sängen.
-You sick???
OCH så kom hela historien om natten … och den vill ni inte höra. För ni fattar ju ändå.
Peter var trött och matt i två dagar efteråt.
Karolina och jag började kampera ihop i hennes rum istället, haha. Peter fick bara använda en av toaletterna i huset. Såklart.
Karolina och jag tvättade våra händer i sinne, jag skrubbade det som skrubbas kan och så åt vi vitpepparkorn. Eller svalde. Jösses vad vi har fått i oss vitpeppar denna jul.
Karolina och jag blev INTE sjuka!! Under över alla under!! VI SLAPP!
Men sjukan färgade våra mellandagar ändå.
Peter orkade inte göra så mycket. Vädret var kyligt och vackert.  Trots sjukdom tyckte jag ändå att mellandagarna gick för fort.
Hjälp!







På nyårsafton var den kära maken frisk och kry igen! OCH alla var taggade!
Nyårsaftonen firar vi alltid hos grannarna. Dansparty som heter duga. Alltid roligt. Iår var det kanske inte lika kul som tidigare år av olika anledningar i grannskapet. Vår grannkonstellation har ändrats under 2017, och de mest dansglada grannarna har gått skilda vägar och flyttat härifrån. De var dock med på festen, bägge två.  Ja faktiskt, den ena av dem hade åkt långt för att vara med om festen. Den andra bor kvar i Norra Virginia. Men, det var som om något hade skiftat i stämningen och draget. Nåväl, vi dansade och hade kul iallafall, fast det var inte samma galna drag som det brukar vara. Det blir annorlunda nästa år när alla landat mer.



Nyårs-Annika


Nyårs-Peter.  Keith och Peter gick som Blues Brothers, och de öppnade också dansen med temat från Blues Brothers.  SÅ kul!!


Här har de Jorge med sig också, haha.

PÅ nyårsdagen började operation TA Ner Julen. Jag jobbade och jobbade med Peters goda hjälp. Jag kände mig ganska låg, grå och hade lite julblues. MEN mest hade jag lite blues över att Karolina skulle tillbaka till Elon följande dag.
Peter led av samma känslor. En grådaskig dag på samtliga plan. Årets tråkigaste dag, som jag brukar kalla nyårsdagen för.
Pizza åt vi givetvis, internationella pizzadagen är det ju, haha!! Ingen av oss var bakis, men pizza blev det ändå.

Den andra januari körde vi ner mot Elon igen. Sista terminen. Hur konstigt är INTE det? SÅ egendomligt och svårt att förstå. Den 19 maj är det examen.
Isande kallt nere i Elon också.
Nyårshelgen var för övrigt smällkall. Vi fick snö på annandagen, och den snön ligger kvar än idag (ja, alltså, den försvinner ju snart eftersom det blivit milt).
En natt tillbringade vi i Elon. Vi for hem följande dag igen.
Karolina, vi vet inte när vi kommer att ses nästa gång. Det känns “sådär” att inte veta. På sitt vårlov kommer hon inte hem, hon ska då kryssa med en hel bunt kompisar från Elon. KUL för dem såklart.
Som det ser ut i dagsläget åker Peter och jag ner till Elon en sväng i mars.



Japp, hörni, det var min jul och nyårshelg det. Lite blandad konfekt, kan man säga.
Vi såg två filmer på bio, Lady Bird och Downsizing.
Lady Bird var UNDERBAR!! SÅ himla fin och BRA film. Se den!
Downsizing, såååå besviken! Jag rekommenderar den ICKE!

SÅ, nu har ni hört lite hur jag haft det under mitt blogguppehåll (som var skönt).



NU går vi in i 2018 och hoppas på ett BRA år!!

16 comments:

Pettas said...

Jag förstår att du blev arg! Man går inte på "kalas" och smittar andra när man har kräksjuka på gång. Så onödigt och faktiskt oansvarigt. Stackars Peter! Jag har aldrig trott på det där med vitpepparkorn men det verkar ju verka :) Jag har en väninna som påstår att hon håller sig på benen om hon lägger vitpepparkornen i naveln. Haha, förlåt,att jag skrattar. Jag tycker det skulle vara svårt att pilla ut dem senare. Men om man tror på något och det fungerar så fungerar det. Det behöver ju inte vara krångligare än så.
Hos oss är nyårsdagen en lugn start på det nya året. Backhoppning i tv-n hör till och så är det nyårskonserten förstås, kanske Ivanhoe också. Dock inte i år, det blev bara backhoppning.
Ja, nu har vi gått in i 2018 och hoppas på det bästa för oss alla!

Anonymous said...

Så oansvarigt... Kräksjukan är inte något man ska bagatellisera. De borde stannat hemma och inte träffat någon på 48 timmar minst. Yngste sonen hamnade på sjukhuset en gång för han fick inte behålla vätska alls och behövde dropp till slut, visst han var bara två år men det kan gå illa.
Tror starkt på pepparkorn, så har vi klarat oss massor av gånger!
Och tur att du och K klarade er!

Annika said...

Karin;
Ja, jag tycker det är så fräckt. OCH så dumt. KLART att de smittade då de var där.
Ja, vitpepparkornens kraft kan jag väl inte svära vid. Ev kan ju K och jag tillhöra den del av befolkningen som inte får det där viruset. Vem vet???
Men, jag tar med glädje vitpeppar vid nästa drabbning också, om och när den kommer.
Ivanhoe var det så länge sen jag såg. Oj oj.
Men, vi ska hoppas att 2018 blir ett lovande och bra ÅR!!

Annika said...

Brysselkakan:
USCH ja, jag blir fortfarande rätt arg då jag tänker på det. Fastän det är överspelat nu. Men aldrig mer, kan jag säga, att vi åker dit en jul om ngn har kräkts det allra minsta. Fy sjutton alltså.
Ett är då säkert, K och jag klarade oss och vi åt vitpepparkorn en masse. Om det sedan var det, eller ev ngt annat, som gjorde att vi klarade oss vet jag inte ...
Men jag kommer att fortsätta ta dem nästa ggn vi får in det huset.
Ja, verkligen, kräksjukan kan verkligen ställa till det alltså. Vidrigt, vidrigt.

P i X E L I E – Erica Pettersson said...

Vad kul att läsa om din julledighet :-)
Men usch och fy för kräksjuka! DET är något en INTE vill ha just till jul!
Håller med om att det verkligen är oansvarigt att åka dit man ska umgås tätt med andra människor (som julfirande) när man fortfarande är smittobärande, med just den sjukdomen.

Vid "vanlig" magsjuka är det ju trots allt rekommenderat att en stannar hemma 48 timmar EFTER att en är symptomfri.
Och vid vinterkräksjukan (som ju är så mycket värre) gäller ju till och med 72 timmar. Efter sista symptomet.
Av den anledningen att en fortfarande är smittobärare.

Jag vet att förskolor brukar ha svårt med föräldrar som lämnar för tidigt efter magsjuka, vilket resulterar i att det bara går runt, runt.
Ibland kan det ta 2-3 månader innan en förskola blir av med magsjukesmittan, på grund av föräldrar som inte respekterar 48-timmarsregeln (gäller hela landet, så jag pratar inte bara om min stad).

Men vad skönt att ni i alla fall fick en mysig jul och nyår, trots sjukdom.
Och så kul att du fick lite snö.
Och kunde jag skulle jag gärna skicka över ett par ton av vår snö också.
Har hört av andra här (själv har jag inte tidningen) att det tydligen kommit 3 gånger så mycket snö hittills i vinter än det brukar...
Förvånar mig dock inte. På vissa ställen är det verkligen sjukt mycket snö, och en människa försvinner lätt bakom vissa plogkanter.

Hoppas du får en fin onsdag!
MVH /Erica

Steel City Anna said...

Oj, det var inte roligt med kräksjuka! Och jag hade inte ätit av den maten ;) detta med vitpeppar har jag inte hört talas om? Verkar ju vara värt att prova :)

Låter så himla kul med dansparty, även om stämningen var lite annorlunda.

Eva i Dalarna said...

Stackars Peter! Men sån tur att han kryade på sig tills det var dags för dansparty. Kräksjukan är hemsk men för det mesta brukar jag klara mig ifrån den, om det nu beror på alla vitpepparkorn jag tar eller nåt annat...Jag kan ju hamna mitt uppe i det hela tack vare mitt jobb på ett äldreboende o tar alltid vitpeppar vid kräksjukeutbrott. För nåt år sen stod jag i spyor och kräk i cirka 14 dar utan att bli sjuk så..jag tror på vitpeppar!
Önskar dig God fortsättning på 2018. Här är julen kvar än, I alla fall det mesta. Har inte varit Tjugonda Knut än vet du...Och så måste jag passa in bortplockandet på lediga dagar!

Monica said...

Roligt och vackert att se och läsa om din jul Annika, särskilt granen är så fin att se igen, är nåt speciellt med dem ändå, mycket nostalgi tror jag finns med i allt som den består utav. Sen tyckte jag nästan det var svårast att ta bort de fina stjärnorna i fönstren eftersom de är så vackra tända och fungerar som lampor, blev lite trist först med en blå lampa där i ett fönster som ersättning men nu har jag vant mig. För blått är min färg, jag älskar blått, det där fräscha vackra i den färgen och glada!

Och nu är det en lättnad med all jul borta och som gick väldigt fort på något sätt.

Fin nyårs-Annika och fin nyårs-Peter! Så skönt att han var på benen igen då. Ja jag tror bergfast på vitpepparn och sanering till max! Usch vad den sjukan smittar! Och att laga mat till andra då, hmmm, jag säger inget mer än så.

Själv trodde jag att jag var immun för jag hade inte haft nånting sånt på många år men så förra julen, lite innan den åkte jag hem från UK och måste blivit smittad på flygplatsen, käre tid, vilken tur jag hann hem, blev så sjuk och efter flera dygn var jag inte bättre och bestämde mig för att fasta på kamomillte och drack bara det i flera dygn för att rena hela mitt system, tog över en vecka innan jag blev bra och efter det är jag extremt noga, tar aldrig något som bjuds i affärer t ex som nu i jultid, köper aldrig bröd som ligger öppet och det har gått bra, konstigt förstås för maken blev inte smittad men jag var också extremt noga med hygien och han var på behörigt avstånd:-)

Ha det fint Annika och roligt att läsa om era helger förutom den där eländessjukan.

Annika said...

Erica:
Roligt att du tycker det :-)
Känns redan så avlägset. Verkligen.
Jag vet, håller med, tycker verkligen inte att det var schysst av dem att dyka upp sådär. OCH också fel av OSS att åka dit, men vi trodde ju att den familjen där sjukdomen var aktiv inte skulle komma. Men, ack nej ...
De tog så lätt på saken och berättade vitt och brett om sina kräkningar och hur de mått. SUCK.
Vad trött jag blir.
Otroligt att K och jag SLAPP. Otroligt.
Men, ja annars var julen fin och bra. Mysig.
Vilken VINTER ni har. WOW!!!
Otroligt härligt. Ingen snö här längre. OCH milt är det ju nu också. Ser fram emot snö.
Njut av allt det mysiga hos dig!!
Här råder ganska svår torka, så regn och snö är välkommet!

Annika said...

Anna:
INTE kul alltså. Vitpeppar, det ska du testa nästa ggn sjukan härjar.
Nej, jag åt inte av syrrornas mat heller, med det gjorde P. OCH så fick han sota för det.
Danspartyt har många år på nacken nu. OCH det brukar vara grymmandes KUL. Lite annorlunda iår, men det blir bättre när alla landat lite mer :-)

Annika said...

Eva:
Inte kul för P. Brukar också klara mig från kräksjukor för det mesta, vitpeppar eller inte. Eller så tillhör man kanske de 20% som är immuna? Vem vet? Vitpeppar är iaf da shit att ta in vid magsjuka, kommer jag aldrig att sluta med.
P tycker nog inte det är lika äckligt och dramatiskt som jag tycker heller (har kräkfobi) och tog rätt lätt på det hela, trots allt ...
Det är bra Eva, vi tror på vitpepparns helande krafter. Kan ju inte finnas ngt mer naturligt att ta in heller :-)
God fortsättning!!

Annika said...

Monica:
Tack Monica! Mysfaktorn saknades inte. DET lovar jag :-)
Så härligt. Granen var GRYM!! Den var otroligt, den barrade knappt.
Ja, jag vet, det känns så kalt och kallt då man tagit bort julen. OCH visst, håller med om stjärnorna och allt det där. Det blir så tomt ...
Men ja, vi kan frossa i blått igen nu :-) Roligt att du också älskar den färgen.
VISST är det en skön känsla då man plockat bort julen. SÅ härlig. OCH sen är det lika härligt att ta fram den igen då det blir dags.
Vitpeppar, det är grejer det. OCH så naturligt och så bra. Bara att svepa en handfull då och då då sjukan härjar.
Ja, jag vet...jag hoppas att Peters systrar inte google-översätter detta inlägg, men visst är det knäppt. SÅ knäppt. Jag åt inte av deras mat.
Åt bara det jag hade med och det som Pete lagat. Pete klarade sig också, bra det, han är ändå 77. Men Monica, fasiken vad du drabbades. VAD vidrigt. USCH!
jag inbillar ju mig lite smått att jag är immun (brukar inte få magsjuka *peppar peppar*), men det som du drabbades av var ju för hemskt. Vilket elände. Antar att det finns flera varianter av skiten. Kanske är vi immuna mot noro-viruset, men inte mot andra magvirus?
Vilket helvete för dig. Nej, jag är också försiktig med allt sådant där, som smakprov i butiker etc.
Sen är jag extremt noga med handhygien. Så fort jag varit ute tvättar jag händerna. Direkt. Vad jag än gjort.
Ha en fin dag, bästa Monica!!

Anne said...

Jätteroligt få en så bra rapport om hur helgerna var. Gillade läsa, Annika. På allvar, roligt läsa. Skit med kräksjukan dock, jag ryser bara jag tänker på det. Tanken att människor som varit sjuka/hade sjuka hemma stod och kockade i köket och sedan tog med den maten också....huuu. Men där ser man, kanske vitpeppar funkar... Himla skönt ni klarade er i alla fall.
Visst är det konstigt hur man är så redo plocka ner allting då nyår är över, samtidigt som när man plockar upp det efter Thanksgiving är så laddad och kan tänka hur ska jag stå ut plocka ner myset igen. Men man är så laddad och redo efter nyår, det kommer bara pang på sådär.
Håller med, nu är man laddad för nya, fräscha grejer och piffa upp i hemmet. Jag köpte faktiskt själv ett par nya gardiner för vardagsrummet. Vi gör lite köksjobb nu, lite mini köksrenovering och killarna som är här sade att en av deras mest hektiska tid är just efter julhelgerna och vintern, då är folk taggade fixa om. Ja, de har förstås jobb året runt men den här tiden på året verkar det vara en peak, vad jag förstod på dem. Kan förstå det, förändring och hemmafix är man sugen på nu.
Intressant höra dynamiken och känslan var lite annorlunda i år, men förstår det om det blivit sådana förändringar i grannskapet och i er klick. Som du skrev, nästa år har det nog satt sig och kommer vara mer sig likt igen. Å andra sidan, har en förändring en gång börjat och en dynamik skifta så kan det lätt fortsätta. Inte så att det blir sämre men det kan bli annorlunda. Speciellt om människor inte bor kvar och bara kommer och hälsar på/deltar några enstaka gånger per år då det är traditionsenlig nyårsfest och liknande. Inte för att vara neggo, men på sikt kanske t.om. de utflyttade liksom mer sällan kommer. Du vet hur saker rinner ut i sanden när folk flyttar, börjar om och fortsätter med sina liv. Till slut brukar det bli att linan till det gamla kapas helt. Rätt odramatiskt, det brukar bara bli så. Behöver ju inte bli så heller förstås. Men äh, du vet vad jag menar.
Snygg nyårsdress och look förresten!
Kramar

Annika said...

Anne:
OCH jag tackar för din fina kommentar. Det känns både sporrande och värmande med feedback. TACK gulliga Anne!!
Ja, kräksjukan ja. Fan alltså. Jadå, syrrorna kom lassade med mat som de gjort. Jag åt den inte. Inte K heller, men P åt den.
Alltså, det var ju korkat av oss också att gå, vi visste ju att de haft sjukan. Men inte att den var SÅ aktiv.
Vitpeppar is da shit. For reals. TA det nästa ggn ni drabbas.
Ja, det är ju för väl det där att man är redo att plocka bort julen när det är dags, och lika välsignat att det är så Kul att plocka fram den i november.
Men jag var så galet taggad på att ta ner den efter julen. Att få bort den.
HAHA, ja, jag förstår det, att folk vill renovera efter jul. Att byggfirmorna har fullt upp. KUL att ni gör en liten köksrenovering. Du ska inte börja blogga igen, Anne?? I'd be your biggest cheer leader!!! Roligt med lite nytt. I WISH!!!
ja, det var en lite konstig nyårsafton. Alltså inte tråkig, bara lite mer spänd. Men, det ordnar sig tills nästa år då alla hunnit ladda lite mer i sina roller. Funderar lite på fenomen grannar och vänner, är det så att med vissa har man just en relation, en bra sådan, bara för att man är grannar? Sen finns kanske inte så mkt mer? Man fattade det aldrig då man bodde vägg i vägg, men man förstår det då ngn part flyttat? Jaja, time will tell. JAG tror inte de kommer nästa år, iaf inte hon som bor i NC. Inte en chans, tror jag. OCH jag tror att om de kommer, kommer inte bägge. Det lär nog inte hända igen. Så visst, den där rinna ut i sanden teorin tror jag på ... Hur trist det än låter.
TACK, den där nyårsklänningen har varit med förr. Ingen ny trasa.
Kramar i massor!!

Humlan said...

Ni verkar ha haft en mysig jul trots Peters sjukdom. Jag undrar lite hur de som kom dit med sjukan tänker när de går hem till en äldre människa med den smittan och dessutom med mat som de har gjort medan de (förmodligen)är smittsamma. Jag har aldrig testat vitpeppar, men brukar tänka på det när man träffar någon som har varit sjuk (eller har sjuka hemma). Ända gånger jag har fått det så var jag på barnkalas där ett av barnen hade varit sjuk under natten ... HUR tänker människor??
Tråkigt att den påverkade hela er (framför allt Peters) helg!

Men ni fick i alla fall fira nyåret och jag hoppas att nyårsgänget ska återhämta sig till nästa år och att det blir lika roligt som det har varit tidigare!

Jag fattar fortfarande inte att K kan gå sista året! Det var ju nyss som ni åkte runt till olika universitet och hon gjorde sina prov.

Här är vackert, frostigt och kallt. Jag har fotat lite utanför huset, men kom inte längre ut i dag. Jag håller på att återhämta mig från influensan, men har inte varit längre än ut med soporna på 14 dagar och inte träffat någon annan människa än han som levererade matkassarna. Sjukdom kan verkligen ta på krafterna!

Hoppas du har haft en bra dag!
Kramar!

Annika said...

Humlan.
Jadå, den var fin. Känns avlägsen nu bara ...
Ja, jag vet inte hyr syrrorna tänkte där alls. Eller hur Pete resonerade, han visste ju om det. Eller ens hur vi resonerade, vi visste ju också om det. Trodde dock inte att det var SÅ aktivt.
Knäppt är det, så knäppt.
Ja, vitpepparkorn är BRA. Kan verkligen rekommendera den kuren.
VISST är det konstigt att K går sin sista termin nu. Verkligen UNDERLIGT!!
jag har sett så fina bilder från Sthlm idag. Underbart fina. OCH du har haft flunsan. Den är vidrig.
Jag vet hut sjuk jag varit de ggr jag haft den. Varit svag och hostig i flera veckor efteråt.
HOPPAS att du piggar på dig snabbt.
Stora kramar!!