Wednesday, May 10, 2017

Att ständigt glo ner i en telefon ...




Godmorgon onsdag!



I förra veckan skrev jag om internetbortfall och den stress sådant kreerar. Vi är alla, egentligen vad vi än säger, mer eller mindre beroende av nätet.
Tror förresten att beroendet ökar snarare än minskar hos befolkningen i allmänhet.

Det är de smarta telefonernas fel.
Så fort folk har en sekund över åker de upp. Överallt är det samma sak, på tunnelbanor, i köer, på kaffeställen.  Mobilerna åker till och med fram då man står vid ett rödljus, alltså då man sitter i bilen.
Som chaufför.
Listan kan göras lång.
Överallt går folk och stirrar ner i sina mobiler.
Hela tiden.  Dygnet runt.
Jag lider lite av den sjukan jag också.

Ja, jag vet, jag har skrivit om detta förr, men vi kan ta upp det igen. Det tåls att tas upp igen.
Ibland undrar jag i mitt stilla sinne, hur ska det sluta?
När ska vi inse att livet är här och nu, och inte på Facebook.
Lever vi vårt liv mer och mer genom andra som in sin tur lever sitt liv genom andra?
Är vi så upptagna av andras liv att vi glömmer att leva vårt eget liv?

Ja, jag skriver den här bloggen. Jag är glad över att ni läser här, att ni kommentarer så pass flitigt som ni gör.
Visst, jag har inte lika många kommentarer som jag hade för ett par år sen. Skyller det på att de flesta läser via sina smarta telefoner, och jag VET hur knepigt det är att kommentera från dem.
No worries, whatsoever…
Det är inte det jag menar med mitt inlägg idag.

Man suckar och stönar över att ens barn är för upptagna med sina lurar eller paddor. Faktum är dock, att jag tycker att många i min egen ålder är precis lika goda kålsupare.
DET stör mig-- som rivande naglar på en griffeltavla-- när man sitter och pratar med någon som samtidigt sitter och glor ner i sin mobil.
Alltså, det är nog bland det mest irriterande jag vet. SE på mig när VI pratar. TITTA inte NER i din mobil medan vi för en dialog.
USCH.
Jag försöker verkligen att undgå att göra detta själv. Visst, ibland måste man kanske besvara ett textmeddelande ögonaböj. Men du behöver fasiken inte ge dig ut på Facebook, twitter eller instagram medan vi talar med varandra.

Min dotter är uppvuxen med allt detta. Hon är född rätt in i internetvärlden. Karolina satt vid en dator innan hon ens var två år gammal.
Det var spel som spelades. Spel vi spelade tillsammans. Liksom alla andra i hennes ålder blev hon superduktig vad gäller den nya tekniken.
Att använda dator och internet var en given del av skolgången från första början, och är en given del på college. En elev idag klarar sig inte utan en egen laptop.
När Karolina började high school fick hon en egen sådan. Idag kan jag tänka mig att barn får en egen laptop långt innan HS.

Något som fascinerar mig med dagens unga vuxna och tonåringar är att se hur läxor läses.
När Karolina pluggade/pluggar kunde/kan hon sitta med sin laptop i knät. Samtidigt pågår ett group chat med kompisarna på mobilen. Kanske pågår en annan chat på Facebook eller dylikt.
Ibland spelades musik samtidigt. ELLER så står TV:n på.
Att det inte blir fullkomligt KAOS i hjärnan. Att hjärnan ens kan processa information mitt i allt detta? Jag blir, ärligt talat, trött bara vid tanken.
MEN, vad kan jag säga? Inte mycket, betygen har alltid varit toppen och det har allt annat som rört skolan varit också.
Vi är--helt enkelt--från två helt och hållet olika generationer.


Denna skylt finns i Stockholm.  Den borde finnas överallt.  I städer över hela världen. Bilden är från nätet, så jag vet inte VAR i Stockholm denna skylt finns.

Samtidigt, tekniken är UNDERBAR! Det är underbart att kunna googla fram information när man undrar över något VAR man än ÄR.
Jag älskar det. Det gör jag verkligen.
Google är min vän!
Internet är min vän!

Sociala medier är min vän!
Men, när har det gått för långt?


Inom snar framtid kommer jag att stänga av sociala medier under en vecka.
DÅ kommer allt att bli förbjudet som jag gör idag på nätet. Jag får inte läsa bloggar, jag får givetvis inte skriva min blogg heller, jag får inte besöka Facebook eller Instagram. Jag får inte söka information på nätet.
Inte heller får jag läsa tidningar på nätet.
Det enda jag får göra är att maila och att svara på textmeddelanden. Allt annat kommer att under en veckas tid vara förbjuden frukt.
Jag har inte bestämt när detta kommer att äga rum ännu. Det får inte ske under resor och semestrar. Det måste ske under en vardagsvecka, så att säga.
Undrar hur det kommer att kännas? Abstinensens blir stor, det vet jag.
Ja, jag kommer att låta er veta i god tid innan jag börjar min veckofasta från nätet och sociala medier.


Hur beroende är du?
Skulle du vilja/kunna strypa samtliga sociala medier under en vecka?
Skulle du kunna låta bli google?
Vad stör du sig mest på vad gäller folks surfande på mobiler?

29 comments:

FREEDOMtravel said...

Jag är väldigt beroende, tror jag. Om jag skulle strypa alla sociala medier skulle jag må dåligt tror jag. På riktigt! Jag klarar mig ju utan under en arbetsdag typ, men sen börjar det klia i fingrarna. Man har ju precis hela sitt liv på datorn/telefonen. Jobb, ekonomi, fritid, vänner, kärlek ... Finns den där skylten i Stockholm? Var då?

Anne-Marie said...

Börjar med bröllopsbilderna.
Vilket vackert bröllop! Och alla ser så glada och lyckliga ut.
Fin energi och stämning.
Jag blir full i skratt när jag kommer till Stockholm och ser alla som har mobilen helt fastklistrad i handen. Jag börjar tro att mobilerna faktiskt finns "inbyggda" i folks händer. ;)
Var jag än befinner mig - bussen, tunnelbanan, ute på gatan osv. Visst har folk mobiler även här i Weed men Stockholmarna “slår" Weedborna helt klart. :)
Jag har ingen smart phone och saknar alltså inte den typen uppkoppling.
Jag skulle nog klara en vecka utan sociala medier men samtidigt skulle jag inte kunna klippa helt med internet eftersom jag måste vara ute på internet på jobbet. De skulle inte förstå en veckas abstinens. :)
Det som stör mig mest är att folk inte tycks kunna leva utan sina mobiler. Och att de använder dessa i bilar, när de umgås med andra osv. De är beroendeframkallande och det tror jag finns som en avsikt.
Kramar!

Äventyret framtiden said...

Jag ser på ovanstående kommentar från Anne-Marie att jag har missat ett bröllop! ? Måste förstås ta igen detta men allra först så tycker jag att du tar tag i något väldigt angeläget med beroendet av att jämt och ständigt finnas tillgänglig för övriga världen. I ur och skur.
Det är ju inte alls nödvändigt och därför är jag som kärringen mot strömmen; jag nekar att skaffa mig en Iphone och allt därtill hörande mojänger. Jag använder fortfarande min gamla gsm-Nokia, som duger hur bra som helst. Jag upplever ändå att jag använder alltför mycket av min tid till att vara ute på Internet.
Vi ser ofta, i vårt sommarcafé, människor som kommer hit för att umgås. De köper sitt kaffe med fika och sätter sig ner tillsammans, ibland riktigt stora sällskap, men hinner knappt sätta sig ordentligt innan telefonerna åker upp, alla fotograferar det de ska äta ( förmodligen bra reklam för oss, förstås) men sedan sitter de där och "umgås" med sina telefoner och övriga världen men inte med varandra alls. Finns det små barn i sällskapet försvinner de lite hit och dit och förvirrade föräldrar tittar upp efter en stund och undrar vart tog barnen vägen?
Jag blir nästan skrämd av allt datoriserande i den vägen. Många gånger möter man bilister som plippar på sin telefon mitt i en kurva i hög fart osv. Det har varit nära smällar ibland.
Tänk Annika, när vi vaknar upp så småningom till verkligheten och undrar vart livet tog vägen? Vårt eget liv.
Måtta med allt!
Det gick en film på Youtube om en kvinna som hittades druknad i en vattenreservoar i Kina/Japan?. En dold kamera hade filmat händelseförloppet. Hon tittade hela tiden in i sin telefon och gick raka vägen ner i vattnet som hon inte kunde ta sig upp ur. Allt hände en natt när ingen annan var på vägen hon gick längs.
Men visst, det finns hur många goda saker som helst med internet.
Men som sagt, måtta med allt.
Ha det gott overthere!
Nu ska jag söka fram bröllopet!

Annika said...

Helena:
Ja, jag tror vi alla lider av sjukan. I olika grader. Om man säger att man inte är det så är man det ändå, hehe. Jag tror verkligen det.
EXAKT, jag måste testa hur det KÄNNS att strypa sociala medier i en vecka. HUR skulle det kännas? Vad skulle jag göra? Måste genomföra den där vita veckan. Tror nämligen jag skulle lida också.
Såg skylten på nätet, vet inte var den finns.
Tyvärr.

Annika said...

AM:
TACK!
Ja, bröllopet var SÅ fint!!
Älskar bröllop, så fin anledning att fira!
Samma sak här, AM, mer eller mindre, mobilerna sitter i var mans hand.
DET jag verkligen HATAR är när ngn sitter med mobilen medan vi talar med varandra. OCH ser man därtill att personen sitter på fejjan eller instagram, då blir jag fan förbannad.

Jobbet och dess internet är en sak, men just all "okynnessurfing", Jag tror det skulle vara svårt att klippa sociala medier, men jag känner att jag måste testa endera veckan. Verkligen!!
Inget fejjan, inga bloggar, inget insta och inga googlesökningar.
Bara mail och sms.
I¨ll let you know when I¨ll do it!!
Kramar!!!

Annika said...

Karin:
DU hittade dit, till bröllopet. SÅ roligt att du tog dig en titt på de bilderna också!!
Så bra, Karin, att du verkligen håller dig till din gamla Nokia så länge det bra går. OCH det lär gå länge till, det är BRA kvalitet i de lurarna. Det kan man inte säga om smartphones, tror de är gjorda att hålla i två år och sen ska man köpa nytt, igen. SUCK. Så det är bra att du står emot.
Som du säger, det blir nog med nätet iallafall.
OCH det gör mig galen ffa när man är med folk som glor ner i sina mobiler fastän man själv är där.
Jag sitter ju annars också "som alla andra" och stirrar ner på den på tex starbucks eller i köer av olika slag.
GAAAHHHH!!!
Ah, ja, jag förstår att du verkligen ser det på ditt cafe!! Har ni wifi-password hos er? Som kunderna får? Såklart bra reklam för er om det hashtaggas och geotaggas. Men det är just resten .... Att glo ner i de där tingestarna fastän man sitter med andra. Lever sina liv via andras liv. Makes me CRAY!!
OCH barnen ja, helt säker på att de lider, kolla lekparkerna och flädrarna och mobilerna.
Ska lyssna på ett karlavagnen när jag om en stund är ute och går. Det programmet ska handla om detta jag skriver om idag. Synd att jag inte lyssnade innan jag skrev det här. Eller bra på ett sätt kanske.
Precis Karin, en dag kanske vi säger, var är mitt liv? Vart tog det vägen?
Just att hela tiden leva livet genom andras liv, som sin tur lever via andras liv som i sin tur ...
Nääeee...
Alltså, ibland undrar jag om det inte kommer att bli en antirörelse. Att folk får nog.
Ja, jag är inte förvånad över det du skriver om kvnnan som ramlade ner i en brunn. Fy fan.
Jag brukar inte surfa medan jag är ute och går, men istället fotar jag i tid och otid. Men surfar gör jag inte, dock lyssnar jag på program via nätet. SÅ visst är jag uppkopplad.
Men jag älskar nätet, älskar sociala medier och vill inte vara utan det en enda dag. Varken nätet eller medierna .
Men jag sla strypa sociala medier i en veckas tid, det ska jag.
Det blir tufft.
Ha en fin och bra dag och TACK för din kommentar!!!

P i X E L I E - Erica Pettersson said...

Precis; detta är ett ämne som verkligen inte kan tas upp för många gånger!
Och det är som om det blir aktuellare och aktuellare för varje gång, då internet bara tar över mer och mer. När en trodde att "nej, nu har vi väl ändå nått maxnivån" så blir vi plötsligt ÄNNU mer beroende!

Du har så rätt angående smartphones.
Det är verkligen fascinerande, irriterande och störande på samma gång när man inte längre kan prata med varandra. T.ex. på arbetsplatser... det sitter tio personer vid ett bord och ingen pratar eftersom alla stirrar ner i sina mobiler.
Och då blir det till slut att en själv också plockar fram sin, eftersom det blir så tråkigt att bara sitta tyst och titta på när alla andra tyst surfar.
Tycker den utvecklingen är så Tråkig!

Och precis; det är inte begränsat till någon speciell ålder. I undersökningar tycker jag ofta det brukar komma fram att människor i medelåldern nästan är "värst" när det kommer till mobilberoende.
Gillar dock vad mormor brukar kalla smartphones (hon har ingen egen)... Klösbräda/klösbrädor ;-D

Ja, dagens barn och ungdomar är ju födda rakt in i teknikens värld. De får tekniken/internet med sig ända från att de föds, (så gott som) bokstavligt talat.

Själv brukar jag säga att jag tillhör den sista generationen som växte upp utan internet. Och det är jag ändå glad för.
Jag är så pass ung att ny teknik inte är så stort hinder för mig, men ändå så pass gammal att jag inte tillbringade min barndom bakom en skärm.

Jag gick i högstadiet när vi skaffade våran första familjedator.
Jag var 16 år när jag fick min första mobil (när jag började gymnasiet).
Jag var runt 20 (or so) år när jag/vi började få tillgång till bredband och kunde använda internet obegränsat.

Jag är riktigt glad över att jag var så gott som vuxen när jag fick tillgång till allt detta. Jag hade redan haft mina barndomsår :-)


Precis; idag klarar sig en student inte utan en egen laptop. De kan inte sköta skolarbetet till 100% om de inte hade en dator.
Det är förmodligen därför som alla ungdomar på gymnasiet idag får varsin laptop av skolan; s.k. skoldator.
Sedan tror jag de får möjligheten att köpa loss den för en liten summa när de tar studenten.
Jag tycker det är Jättebra! Att eleverna får datorer genom skolan alltså.
För trots att datorerna behövs för skolarbetet så finns det sååå många familjer som ju faktiskt inte har råd att köpa laptops/datorer till sina barn.


Jag måste nog erkänna att jag är ganska så beroende av internet.
Inte av mobilen, faktiskt. Jag kan åka iväg och lämna den hemma utan problem (känner mig ofta ganska ensam om det, haha :-))
Men att inte kolla t.ex. bloggen, instagram, Youtube o.s.v. varje dag skulle tyvärr vara ganska jobbigt.
Däremot har jag också länge funderat på det där med att ha en sociala medier-fasta, typ en vecka. Ibland har jag nästan funderat på att ta det ett steg längre, och ha en hel teknikfri vecka. Ingen dator, ingen TV och ingen mobil. Men det skulle kanske bli lite overkill att börja med, hehe ;-)
En kanske skulle samordna en sådan challenge, där alla som är med mediefastar samtidigt :-) Och sedan analyserar alltihop när veckan är slut :-)
Det enda jag dock skulle vara tvungen att fuska med gäller jobbet, eftersom vi beställer varor, mat och sådant via internet.


Hoppas du får en fin onsdag!
Här snöar det idag. Fortfarande. Det är helt sjukt!

MVH /Erica

Monica said...

Ja där går gränsen för mig, att folk tittar i telefonen när man umgås, de frågar om något viktigt och så börjar man berätta och de då glor i telefonen istället, ja otrevligt på alla sätt och ouppfostrat och gamla är lika som unga, kanske värre:-). Och när de står i kassan och ska betala och sliter upp telefonen, jag frågade en väninna om det hänt något allvarligt, nej hon svarade en försäljare, svarade alla. Mitt i en mening och just då frågade kassörskan henne om något hon höll på att betala. Suck! Nej jag blir aldrig sån!

Och att vi blev påkörda och fick bilen kraschad orsakades av en mobil i handen av den föraren, hon tyckte det blev tråkigt med alla stopp i Stockholmstrafiken och tittade i mobilen istället och körde in i oss.
Blev dyrt för oss förutom en kraftig smäll i ryggen.

Och jag har nog ett hyfsat avslappnat förhållande till datorer och allt runt omkring. Lång användning sen 70-talet inom sjukhusvärlden och var med under all uppbyggnad med datorverksamhet på mest gott ändå, mycket jobb och trassel men det skulle inte gå utan idag, men vad händer om allt kraschar? Det är sårbart också detta i hela samhället.

Utbildade mig också till programmerare så jag fick verktyg och kunskap om hur allt är uppbyggt och kunde skriva på olika datorspråk själv och göra program, tycker kanske det inte är så fascinerande som många andra, kan vila från det.

Tycker det är bra med en fasta som du tänker göra, skulle bara ha koll och vara anträffbar för familjen, övrigt kan man fasta ifrån ett tag.

Och kanske det kommer en antirörelse, samhället förändras ju då och då och folk vill ha nya spännande upplevelser hela tiden, så kanske det blir något annat.

Våra barn och ungdomar har ju växt upp i ett annat samhälle än vi och det är förklarligt med deras användning men kanske kommer det att ändras lite det också, ofta kommer ju det nya från ungdomen. Och kloka!

Och tror vuxna är värst, har motionscykel i en hörna med fönster mot parkeringen, tänkt på det först nu, att alla, ja precis alla som kliver ur bilen med hund, barn, sällskap, matkassar, tar upp mobilen och går hela vägen mot hemmet stirrande ned i den, ja visst undrar man vad som är så viktigt sen de senast tittade i den när de körde, vilka världshändelser som drabbat dem på några minuter som de måste åtgärda:-)

Ja ett intressant fenomen du tar upp! Ha det fortsatt fint Annika och så roligt att du skriver om olika ämnen och dina bröllopsfoton får du en eloge för igen, de är så fina och lite annorlunda fångade tror jag än av fotografen som kan känna sig mer styrd av dagen.

Anonymous said...

Beroende... Nja, kanske det men det är ju en del av vardagen numera så då kan man ju lika väl säga att folk förr var beroende av tidningar, uppslagsverk mm. Det är ju så här vi lever idag!
Men jag kan, liksom du, inte acceptera folk som fipplar med mobilen när man samtalar. För ett tag sedan lunchade jag med en vän, berättade öppenhjärtligt om en svår sak som gav mig tårar i ögonen och när jag tittar upp på hen så så är hen djupt försjunken i något på mobilen. Var väldigt nära att bara resa mig och gå kan jag säga. Respektlöst!
Visst det kan vara något viktigt men säg det då eller vänta en stund, få saker behöver svaras på direkt.

Annika said...

Erica:
Precis, man kan snacka om det länge, för det finns ju hela tiden framför oss. Varje dag.
Ja, jag hatar det där när en grupp människor sitter tillsammans och mobilerna är framme. VARFÖR!!
Helt galet.
Då går utvecklingen absolut åt fel håll.
NOT a fan!!!
Nej, så sant, det är verkligen inte åldersbundet. Inte alls.
sant, du är nog sista generationen som inte hade internet. OCH jag är glad att det inte fanns då jag växte upp. Verkligen.
Sån press på dagens unga, tycker jag.
nej, dagens elever klarar sig inte utan en egen laptop.
De måste ha den, och kanske tom tidigare än gymnasiet. Visste inte att eleverna får datorer hemma. Det tror jag inte de får här. Eller det får de inte.
Otroligt. Ja, det är fint att de kan få sådana.
PRECIS, Erica, när jag bestämmer mig för att köra min vecka kommer jag att se om det är ngn annan som nappar. Men tv är Ok för mig, mail också och sms. MEN inget annat.
Absolut inga sociala medier, inget google. Inget alls på nätet. Nada.
Det får bara brytas om det händer ngt stort i världen, eller stort i livet. Annars får det inte brytas.
Ska bli intressant, och det ska absolut utvärderas när veckan är över.
KUL om iaf du vill hänga på. Just nu funderar jag lite på att det ska bli första veckan i juni ...
Jobb på internet är givetvis tillåtet. Såklart.
SÅG att det snöar hemma. GALET!!
Ha en fin onsdag!!

Annika said...

Monica:
SÅ sjukt störigt om man sitter vid ngn son kollar ner i sin mobil. Blir förbannad. OCH ffa om man ser att det är FB eller Insta eller ngt annat. USCH!!
Eller en chatt. Meh!! Herregud!!
Nej, jag blir inte heller sån när jag ska betala. SÅ himla otrevligt.
Riktigt vidrigt med mobilsnackande och textande i bilar, det kan bli farligt på riktigt.
Som för er.
FAN!
DET kunde ha slutat illa, och ni kunde ha fått whiplash på kuppen.
Hemskt.
Visst är datorsamhället sårbart. SÅ otroligt sårbart.
Nästan allt är ju datoriserat numera.
TROR faktiskt att det kan bli ngn slags antirörelse, kanske ffa vad gäller sociala medier. För det är där det börjar stjälpa över.
Precis, ungdomen är klok, och de kan nog ändra detta. Det tror jag.
OCH jag, ständigt detta stirrande ner i mobilerna. FÖR jävligt.
TACK för snälla ord, du gör mig riktigt glad. Just det, jag hade ju ingen press på mig som plåtis på bröllopet. Det fanns proffs till det.
Så jag tog mina bilder, och Ingrid ska få en hel drös av dem.
TUSEN tack!!!

Annika said...

Brysselkakan:
Sant det du säger, vi lever så här idag. Men jo, vi är nog alla beroende, mer eller mindre. OCH ffa av sociala medier, tror jag. Just, har ngt HÄNT?
Nej, bara en ny blombild, typ, haha!!
Det är skitkul, men det skulle också vara intressant att se hur man skulle reagera under en fasta.
Jag skulle få abstinens, det vet jag.
FY SATAN, det som hände dig. Fy fan vad jag hade blivit ledsen, och arg. Förstår att du ville resa dig upp och bara gå. SÅ respektlöst av den personen. Blir förbannad på riktigt. Det är ngt fel när det är så.
Riktigt fel.
Sa du ngt till hen?

Anonymous said...

Till mångas förvåning har jag varken mobil eller smartphone.
Döttrarna gav mej en mobil att ha i bilen, där jag kan kontakta
911, om så skulle behövas.

Jag tycker också det är underligt att folk har radio på, när dom
är ute och går - som du gör. Missar du inte ljud efter vägen -
fågelkvitter t.ex.? Det är visst omöjligt för många att "bara vara",
som det är poppis att säja i bloggar.

På Bargain Loft händer det att någon är intresserad av en artikel
och vill veta mer; då kommer smartphonen till gott bruk. - Antagligen,
om jag vore mer ambitiös, skulle jag lära mej allt "det där". :)

Ruth i Virginia
(härligt väder i dag)

Eva i Dalarna said...

Jag tycker det låter spännande att prova att "stänga ner" en vecka. Jag har själv inte twitter blogg facebook eller instagram men jag läser ändå en hel del på nätet. Bra att du talar om när du ska stänga av, jag tror jag hänger på! Om det blir en vecka som passar mig.

Annika said...

Jag funderar en hel del på det där just nu! Jag släppte ju bloggen för att det är så mycket på gång här men jag har fortfarande facebook och insta. Och tittar som synes på andras bloggar regelbundet ;) .

Facebook släpper jag till sommaren (som börjar om en vecka) tror jag, iallafall under sommarmånaderna. Det jag märker när jag överlägger att leva utan och utanför sociala medier är hur mycket min identitet, mitt självvärde och känsla av att jag är NÅGON är uppbunden i dem. Om jag åker på utflykt eller gör något fint och roligt så blir det liksom mindre betydelsefullt om jag inte fotar och rapporterar. Sjukt! Får mig att undra om vi alla har blivit fullständiga narcissister av de sociala medierna..... Man ska inte se Eiffeltornet utan man ska ta en selfie av sig själv MED Eiffeltornet. Man funderar alltid på hur det man gör och upplever SER UT. Men som sagt, där är jag och nu är det dags att försöka återerövra sig själv litegrann och kanske att få bukt med den stora och ocheckade narcissismen. Och att inte leva mitt liv på något annat ställe än där jag fysiskt befinner mig (det där handlar ju också om att man är utlandsboende och många som är viktiga för en är någon annanstans i världen, inte just här).

Och jag håller med dig både om det där med koncentrationen och - för egen del - att lära känna sig själv igen. Titta inåt och vara närvarande. Det blir ju också svårt om man hela tiden funderar på hur allt man gör och är reflekteras utåt och har ett pågående samtal med 150 personer (inte ens närmsta bästa vänner) som är någon annanstans. Men detta är mer för mig själv än andra - jag tror att folks hjärnor anpassar sig och funkar annorlunda om de vuxit upp med att koncentrera sig på många många saker på en gång. Och våra hjärnor anpassar sig ju också naturligtvis.

Jag känner mig just nu - speciellt när saker är tröttsamma och rätt jobbiga - som jag har så många låggradiga beroenden och tics som jag tar till eller vill ta till för att undvika obehagskänslorna: äta en kaka, ta en öl, kolla facebook, osv. Så ja, sociala medier är definitivt ett beroende och en "avoidance strategy" för mig.

I vilket fall som helst, I´m with you om en "vit vecka" (eller månad) ifråga om sociala medier!!! Men jag tror inte det blir så lätt :) .
Kram

enannanannika said...

Jag erkänner, jag är beroende. Vi är alla beroende i vår familj, så är det. Jag skulle inte klara mej utan min mobil. Men vid matbordet när vi äter tillsammans är mobilen förbjuden. Då är vi närvarande och pratar med varandra, berättar om hur vår dag har varit osv. Jag tror ändå att jag skulle klara av att strypa alla sociala medier under en vecka, om jag bestämde mej för det. Utom instagram... Jag älskar instagram!! :-)

Annika said...

Ruth:
Har du inte det? Du borde kanske ha en i bilen iaf, Ruth.
Älskar att lyssna på radio när jag är ute och går. Visst, fågelkvitter missar jag visserligen ,men det hör jag ändå här hemma ;-) MER än väl, hehe.
Nej, det är perfekt att lyssna på en podd eller radio då man går en PW.
En smartphone ja, har man väl en kan man inte vara utan den, hur hemskt det än låter. OCH det är fantastiskt att kunna söka information när man än vill, som du dina kunder på Bargain Loft.
DET är det bästa med dem, det och radion!!
:-)
Ja, skönt väder idag, synd att det ska bli värre.
Men sen blir det bra igen.
Ha det så gott!!

Annika said...

Eva:
KUL!! Ska faktiskt göra det till en liten utmaning, och se om ngn hänger på. Sen kan vi utvärdera följande vecka. KUL att du är på. Lite smått planerar jag att köra första veckan i juni. Men mer om det sen!!

Annika said...

Annika:
LÄNGE sen jag såg dig här, så jag hälsar dig välkommen tillbaka!!!
KUL!
Uhu, jag här dig...jag här precis vad du säger. OCH det är så skumt. Ofta när jag är ute på tex vandring tänker jag, ooo vad KUL det ska bli att blogga och vissa bilder om detta sen. OCH fotar jag gör jag det mkt för bloggen. OCH för insta.
På Fejjan är jag inte så aktiv, bara ibland. Oftast när bloggen ligger i träda. MEN du har så rätt, jag håller med dig i det du skriver.
Japp, lite narcissism är det allt. Helt rätt.
Alla "ska" synas. Vara med, vara där.
Precis, och också det om man fotar hela tiden (som jag) så kan man gå miste om mkt i en upplevelse. Man lever mer via kameran än via att bara vara där.
OCH sen detta då man inte lagt ut ngt kollar man in vad andra lagt ut, och vad de gjort.
Ja, vilken cirkel alltså.
Så jag håller med dig, totalt.
VISST, jag tror att vi alla lider av beroende av sociala medier. Därför ser jag fram, och bävar, för den där veckan då jag stänger av.
DET kommer fan inte att bli lätt.
JAG hojtar till när jag tar min vecka, som det ser ut nu blir det första veckan i juni. Kör en liten utmaning, och ser om ngn hänger på.
Spännande.
KUL att du tittade in. JAG har saknat dig, på din blogg och här!!
Kramar!!

Annika said...

Annika:
JAG med!!
Jag tror att vi alla är det, i olika grader.
Samma med min familj, Annika. Alla är beroende.
MEN jag har också regeln om att mobilerna måste läggas bort under middagen.
Jag vet, instagram är sjukt KUL!!! Jag älskar också insta!
MEN det går fetbort den där vita veckan. Hehe. Det blir inte lätt.
:-)

Anne said...

Vad bra inlägg Annika, viktigt. Ja, jag tror det kan gå för långt och jag tror den här sjukan som vi alla lider av (som du säger) faktiskt kan gå för långt. Och definitivt inte bara något som drabbar yngre människor, äldre är ju om än värre lika goda kålsupare. Det här med att människor står med sina telefoner i händerna när man för en diskussion, rappa och redo att när som helst blippa lite med telefonen och dessutom även gör det under en konversation. Alltså, det är ju bara så man har lust att drämma luren ur händerna på dem (och ja, jag är nog skyldig till det själv ibland också, men FÖRSÖKER inte göra det). Som jag förstått det så har man ju numera studier och bevis för att det inte är bra med för mycket skärmtid. Och att det för vissa går överstyr. Visst, tekniken är här för att stanna, de här beteenden är här för att stanna och det ÄR ju som du säger underbart och prisa tekniken och ingen av oss vill vrida klockan tillbaka. Tvärtom. Men det betyder ju inte att det samtidigt finns något heter balans och för mycket. Jag tror man ska passa sig faktiskt och behöver rannsaka sig själv mer. Jag är skyldig, jag lider av sjukan också. Intressant hur många inom tekniksektorn själva är väldigt restriktiva med hur mycket/lite de använder den nya tekniken. Steve Jobbs sa ju själv i intervjuer att någon ipad fanns inte i hans hem, hans kids hade restriktioner hur mycket de fick använda sociala medier osv. Bill Gates har sagt liknande hur det ser ut i hans hem och hur han och familjen begränsar användandet.
Jag läste att skådisen Chris Pratt nyligen sa i en intervju att han vägrar låta sig plåtas på selfies för att selfies handlar om att skapa en bild att ha något att skryta om/lägga upp på insta/få likes osv och inte om att njuta av stunden, leva i nuet och uppleva det som händer där och då. Det är ju sant, allt detta fokus på att dokumentera, fastna i telefonen och allt vad det nu är, gör att man faktiskt inte upplever det som händer, inte på riktigt. Man upplever det via sin telefon, men är inte närvarande i själva upplevelsen när den händer. Som sagt, skyldig här också. Ibland kommer jag på mig själv tänka mer på att fota för att visa upp/berätta och inte faktiskt vara närvarande i upplevelsen där och då.
Det är skönt när man "tvingas" till mer avbrott, t.ex. då man får besök eller nåt är på gång som gör man inte hinner på samma sätt.
Att checka ut lite.
Att göra det du säger, att bara ha en vecka med email och text. Att använda tekniken då den är som bäst, dvs kommunicera men stänga ute allt det här andra. Det ska jag också göra. Faktiskt. Säg till när du kör din vecka så kanske jag samkör :)
Kramar!

Anonymous said...

Nä, ja gjorde inte det. Kanske mest för jag blev så paff och sedan inte sa något direkt. Kände att jag borde gjort det men när det gått en halvtimme blev tidpunkten fel på något sätt. Däremot har jag dragit mig för att träffa hen igen för det sårade och för att hen inte ens verkade märka vad hen gjort.

Annika said...

Anne:
TACK!
Kul att du gillar.
Tror nog att vi alla är drabbade i ngn form. Mer eller mindre.
OCH säger man att man inte är beroende tror jag inte man vet själv, haha!!!
Alltså, fan vad jag hatar det där när folk står och kollar i sin mobil medan de pratar med en. Vad är det? Hur ofint är inte det.
Jag blir faktiskt förbannad, och visst har jag sagt ngt också.
GAAAHH!!!
SÅ ser man att de messar, eller är på fejjan eller ngt annat medium. What a piece of shit!!
ja, mkt intressant med Gates och Jobs och deras restriktioner hemma. KLOKT!!
SÅ klokt.
Tror nog att det kommer ngn slags motreaktion mot detta, ganska säker på det. Det kan ju inte fortgå på detta sätt-
Selfiekulturen ja, det är märkligt det där. Sen kan jag ha lite blandade känslor inför Chris Pratts uttalande- Å ena sidan, å andra sidan då det kommer till fans.
Japp, det där med att fota för att sedan kunna visa upp ÄR ngt jag också har. FFA på insta, men även på min blogg.
Det är jäkligt skönt med brejks ibland. Men hittills har jag brejkat från min blogg bara , och varit på nätet ändå. Jag ska snart testa att inte vara ute alls.
DET kommer att bli tufft.
HOPPAS vi blir många som samkör!!
Skulle vara grymt!!
Kramar!!!

Annika said...

Brysselkakan:
ja, jäklar...alltså jag förstår dig.
Det är ju inte lätt att säga ngt, speciellt inte om man blir så paff.
MEN sårad förstår jag att du är. Att hen inte fattade bättre alltså. Helt sjukt.

Steel City Anna said...

Intressant med fastan. Ska bli spännande att höra hur det går :) jag är ganska gammaldags, skulle klara mej rätt bra :)

Annika said...

Anna:
Ja, den ska jag genomföra. OCH dokumentera.
Det kommer inte att bli lätt, hua!!!
Du kulle nog klara dig rätt bra, det tror jag med :-)

Anonymous said...

Jag tror att jag faktiskt använder mobilen mindre till sociala medier än till att läsa nyheter/lyssna på podcasts och fota. På mitt nya jobb har jag båda FB och IG öppna hela dagarna men tänker inte ens på att titta vad som händer på "mina sidor".Bloggpaus har varit väldigt skönt, och nödvändigt, och har faktiskt inte saknat det mycket alls. Jag läste någonstans om att ställa om mobilen till flygplansläge på helgerna, så att man fortfarande kan använda kameran, det låter rätt vettigt faktiskt. Jag tycker att jag blivit mindre beroende av sociala medier och telefon på senaste tiden, går nog helt emot utvecklingen! :)

Daniel said...

Börjar ju komma böcker om hur skärmen kidnappar vår hjärna och skapar psykisk ohälsa. Rekommenderar Jimmy Mogrips bok "Uppkopplad, urkopplad, avkopplad". samt Anders Hansens "Skärmhjärnan".

Jag har själv dragit ner ordentligt på mobilstirrandet och kan säga att livet mer och mer kommit åter, och jag känner mig inte alls stressad på samma sätt längre. Rekommenderas för alla.

Mvh Daniel

Annika said...

Daniel:
JÖSSES vilken deep dive här! Du skriver på ett inlägg som är sju år gammalt. PHEW!!
HAHA.
HUR hittade du det??
Ämnet lika aktuellt idag som det var då. Eller ännu mer idag eftersom SoMe tar allt större plats.
Välkommen ändå ska du vara, och hoppas du vill fortsätta läsa min blogg som den är idag.