Wednesday, April 05, 2017

Ta av dig skorna? Eller inte ...




Godmorgon onsdag!


Idag tänkte jag att vi ska ta oss ett titt på något som absolut inte är ett renodlat amerikanskt fenomen, men som verkligen förekommer här.
Jag vet att det är lika vanligt i många andra länder. OCH förmodligen är det så att det är nordbor som är lite “egna” av sig i det här fallet. Nordbor och några andra nationaliteter. Idag ska vi prata om det här att ta av sig skorna när man kliver över tröskeln i sitt hem, eller kommer hem till någon.

Redan innan jag kom till USA hade jag förstås hört talas om detta, man tar inte av sig ytterskorna i Amerika då man kommer hem till någon. Nej, man går in med skorna PÅ!
Det där lät ju väldigt konstigt i den här svennens öron.
När jag steg in i min värdfamiljs hall den första kvällen-- i det som skulle bli mitt hem under ett år-- tog jag inte av mig skorna.  Nope,  gick bara in på deras ljusa heltäckningsmatta i hallen.
Inget mer med det. Det kändes märkligt för Yours Truly, nästan som att gå in i en annan värld av “Nintendos Mario Bros”, haha.
De bodde visserligen i ett höghus, och i “trappuppgången”, som för övrigt var långa korridorer, var det också heltäckningsmattor som rådde.

Bild från kashimaya.jp

Det här var första gången jag kommit in i ett bostadshus med “door man” och reception. Det var verkligen annorlunda för mig. SÅ annorlunda. Fick man besök ringde de från “the front desk” och sa att man hade gäster. Först efter att man lämnat ett jakande svar skickades gästerna upp till femte våningen där jag bodde. Jag tyckte det var otroligt lyxigt med lobby, reception och vaktmästare som stod i dörren då man kom in i huset. Säkerhet för de boende 24 timmar om dygnet, för receptionen var alltid bemannad, natt och dag.
Jag har nog aldrig känt mig så SÄKER i ett hus som jag kände mig i det huset, varken förr eller senare.
Oj, detta blev ett sticksspår, sorry people.


Vanlig syn i amerikanska hem och hus, skorna på.  Bild från thecoli


MEN, alltså, in med skorna på utan att blinka. OCH så har det fortsatt och så ÄR det här. Det får nog anses som den absolut normen i USA, man går in med skorna på när man kommer hem till någon.
Ibland har jag varit hemma hos någon amerikan som bett att skorna ska tas av, men det är ganska ovanligt.
Svenskar som bor här kan ju ha vilka regler de vill, men jag tror nog att det är normen att vi tar av oss skorna då vi svennar här kommer hem till varandra på svennefrullar och sådana träffar. Är det däremot partaj är det skorna på som gäller, tack och lov för det.   Tänker på Sarah-Jessica Parker i ett avsnitt av Sex and the City då hon kommer hem till någon som ska ha en fest och de kräver att skorna ska tas av. “But” säger SJP, “THE shoes are a part of my outfit”,  håller helt med henne där.    Kräv inte att man ska ta av sig skorna på en fest, eller middag, please …

JA, festskor PÅ, tycker jag.  Bild från luxuryhighheels.com

Jag har blivit klart amerikaniserad då det kommer till detta. Jag begär inte att någon ska ta av sig skorna då de kommer hem till oss. Tycker inte det är någon “big deal” längre (har nog aldrig tyckt det sen jag kom till USA, så är det ju här). De flesta kommer ändå nästan direkt från sin bil.
När jag själv kommer hem, efter att ha varit ute, slänger jag av mig ytterskorna direkt. PÅ med tofflor, ögonaböj. Samma med Peter.
Tofflor på.
Men att gäster ska gå i strumplästen här hemma begär jag inte.
OCH ja, jag kan erkänna att jag ibland starkt ogillar att ta av mig skorna när jag går hem till någon också. Kanske framförallt på sommaren då fötterna är varma och svettiga. UÄCK!!
Amerikaniserad much?
Det känns helt OK.


Absolut, be my guest om du vill ta av dig skorna, men absolut inget krav.  Bild från goodlifer.com

Hemma finns ju detta att man tar med inneskor till en fest eller middag. Här tror jag ingen ens känner  fenomenet inneskor.


Jag får alltså inte skämselhicka när någon går in med skor hos mig. Alls.
Tänker inte ens på det.
Däremot tycker jag det är PSYCHO att lägga sig i sängen med skor på, som jag sett vissa göra (min svärfar till exempel). JA ovanför täcket då, men ändå. Nope. Aldrig.
Blir också lite störd om någon gäst lägger upp sina skobeklädda fötter på mitt soffbord. DET har hänt. Gäster ska förresten aldrig lägga upp sina fötter på mitt bord, thank you very much. Varken med dojjor på, eller utan. Det är bara så osmakligt.

Näeee, lägg inte upp dina skitiga dojjor på mitt bord.  Bild från shutterstock.com


Japp, där fick ni mina två cent i den här frågan.

Jag vet ju att det är främmande för nordbor allt detta, men så funkar det. Både här och i många andra länder. Shoes on!


Ha en bra onsdag alla, både med och utan skor!

31 comments:

Äventyret framtiden said...

Nej, aldrig ska gäster lägga fötterna på bordet! Där är jag helt överens med dig. Jag minns väl när det blev vanligt att ta skorna av sig när man kom in till andra och också till sitt eget hem. Det var inte vanligt på femtio, sextiotalet. Det kommer senare, kanske sextio-sjuttiotal. Och det var ovanligt och kändes svårt för många att ta skorna av sig. Nu är det ovanligt om någon lämnar skorna på sig och går in till andra. Det är helt normalt att ta av sig direkt innanför dörren eller utanför när det är sommar.
Men vi har varit amerikanska för fyrtio-femtio år sedan här också :)

Det finns de som är så oerhört väluppfostrade i detta med att ta skorna av sig så det händer t.om. i vårt offentliga utrymme, caféet. Fast vi säger till att de inte ska ta av sig så gör de det i alla fall. Med risk för att få smutsiga sockor eller fötter.

Ha en fin onsdag Annika!

HeLena said...

Jag har alltid tänkt att det hänger ihop med snö och slask här... Vem vill gå in med snöiga vinterpjuck..?! Jag måste säga att jag är glad att vi har det så här vinter och höst i alla fall... och jag som bor i skogen med gräsmatta utanför är glad för att vi tar av oss skorna, annars får jag städa hela tiden... och det måste jag ändå för fyyyy vad vi drar in.
När vi var hos X-ts syster i Vancouver tog jag också av mig skorna, inte alls för att jag måste utan det gick av bara farten.
Ha det fint nu!

Kramar<3

Eva i Dalarna said...

Menar du att folk traskar in med hur skitiga skor som helst på sig? Det tycker jag är oartigt. Här har man stått och städat golvet och så kommer det in nån med snö och slask och gamla löv och sprider ut det i huset... Lägga upp fötterna på bordet? Och med skorna på? Nej det vore väl höjden av oartighet även utan skor..Får jag en gäst som går in med skorna på, vilket händer, säger jag dock inget, om det inte är maken förstås hahahaha.
Återigen kan man konstatera att människor är olika och har olika vanor och var en bestämmer i sitt hus.
På fest blir det inneskor förstås..av den snyggare sorten. Och hemma går jag barfota eller i strumporna, ibland tofflor.
Roligt inlägg, det är kul att läsa om skillnader, även såna små detaljer.

Steel City Anna said...

Jag har också kommit över detta med skorna haha. Men vår vita heltäckningsmatta i vardagsrummet, den har jag gråtit över många gånger haha. Men so be it.

Humlan said...

Jag var och köpte säng och soffa i helgen och det kändes väldigt konstigt att lägga sig i sängarna med skorna på, men jag måste ju prova sängarna för att se vilken som passar. Dessutom provlåg jag soffan, men jag ville knappt lägga upp fötterna, men försäljaren tyckte att det var självklart att jag skulle testa. Men det tog emot, vissa saker sitter verkligen i ryggmärgen. Samma sak med att lägga upp fötterna (/benen) på bord, även när mina ben värker och behöver komma upp så tar det emot att lägga upp dem på mitt eget bord. (Ja, jag köpte fotpall till soffan så jag har något att lägga upp fötterna på. :-) )

När jag är barfota i sommarskor så behåller jag gärna skorna på när jag kommer in, det känns absolut fräschare än att gå barfota med varma fötter. Hemma går jag också med tofflor.

Jag tittar in och läser, även om jag ofta har lite svårt att skriva så är det så roligt och intressant att läsa dina inlägg Annika.
Önskar dig en bra onsdag.
Kramar!

Annika said...

Karin:
Nej, gillar att gäster är avslappnade hemma hos mig, de får gärna lägga sig i soffan (utan skor då) eller sitta som "hösäckar" i fotäljer. Love it. MEN lägg inte upp fötterna på bordet, tack!!
Precis, hemma är det ju verkligen stor norm. Skorna av! Punkt slut. Bra där.
Ja, jag kan tänka mig att det är ett rätt nytt fenomen även hemma. I gamla filmer etc ser man ju faktiskt aldrig ngn som tar av sig skorna hemma hos ngn.
OJ, tom på cafeet alltså, att ngn tagit av sig skorna!!?? WOW. Nej, det tror jag nog aldrig jag sett på ngt ställe hemma. Men, väluppfostrade som sagt :-)
HA en bra onsdag du också, Karin!!

Christina said...

Ha ha ha, visst är set så att jag också blivit amerikaniserad! Här behöver ingen ta av sig skorna heller. No big deal! Och vid festligare tillfällen.... klänning eller kostym och i strumplästen?!? Huh så hemskt! 😂 Men något som stör mig är att man ofta ser folk som sitter med fötterna uppe på stolen på restauranger. Med skor på! Tyvärr ofta kvinnor... ibland i vår ålder, ibland yngre tjejer. Jag har tom haft folk med i bilen som satt upp fötterna på instrumentbrädan. Det gillar jag inte!!!
Vilka vackra bilder du lagt ut på Insta det sista. Vilken underbart vacker tid det är nu! I vårt område är gatorna kantade med päronträd och de börjar blomma nu. Bedövande vackert!!!!
Ha en fin onsdag min fina cybervän, stor kram!

Annika said...

Helena:
Det har säkert med det hela att göra. You bet.
När det är riktigt sunkigt väder här tror jag nog faktiskt många plockar av sig skorna.
Tror det...försöker tänka efter...hmmm....
Hemma går det av bara farten, av med skorna, som du säger!
Jag hade väldigt lätt att falla in i det här inte ta av sig skorna, haha.
ha det bäst.
KRAMAR!!!

P i X E L I E - Erica Pettersson said...

Ja, det är en sak som verkligen känns främmande för en sån som mig.
Det sitter ju så i ryggmärgen att man tar av sig skorna och inte skitar ner hemma hos någon annan. Att ta av sig skorna är ju mer av en reflex; något en inte ens tänker på att en gör...
Men såklart, t.ex. amerikanarna tycker säkert vi är lika konstiga, eftersom de är vana vid att behålla skorna på.
Och som du skriver; bor en länge där vänjer man sig säkert.

Det enda jag brukar tänka på är det att det är så mycket heltäckningsmattor i amerikanska hem. De måste väl vara tvungna att dammsuga stup i kvarten, typ flera gånger per dag, om de går in med skorna...?
Det är ju inte alltid torrt och fint ute direkt.
Tänker t.ex. på när det är blött och blöt sand fastnar (och sitter fast) under skorna.
Och när de kommer in och torkar så faller all den sanden av sulorna...

Fötter på bordet hemma hos någon annan. Håller absolut med dig; det lät verkligen ofint! Skulle jag aldrig komma på tanken att göra. Lägger inte ens upp fötterna på soffbordet hemma. Tycker det är fruktansvärt oskönt.

Hoppas du får en fin onsdag :-D
MVH /Erica

Annika said...

Eva:
Precis, det är ju det som är det normala. In med skorna på.
Inte mer med det.
Annorlunda.
Som jag skriver, de flesta kommer direkt från sina bilar.
Men är det riktigt skitväder ute så är det nog så att man plockar av sig...fasiken, knappt jag vet, förresten. Säkert olika där också.
Men jo, många tar nog av sig om det är slaskigt och jävligt ute innan de går in hos ngn. Men en "vanlig" dag? NOPE!!
Att lägga upp fötterna på bordet hemma hos ngn annan är så UÄCK. OCH det har hänt, en väldigt god vän till oss, men ändå.
Ja, hemma är det verkligen så att man per automatik skalar av sig skorna direkt. Tvärtom här.
Tack, precis, ett litet fenomen som är annorlunda mot hur det är hemma. Men som jag skriver, det är nog så att det är ovanligare i världen att ta av sig skorna än tvärtom.
Ha enfin onsdag.

Annika said...

Anna:
Exakt detsamma i England som här, oh yes. Ja, lika bra att komma över det.
Det är ju så det är.
OCH rengöringsfirmor för heltäckningsmattor lever gulddagar. Eller levde, det blir ju mer sällsynt med heltäcknings år för år.

Annika said...

Humlan:
Sant, det gör ju det. Håller med. När man ska köpa nya sängar och madrasser. Känns liksom skumt att lägga sig med skorna på.
Som du säger, det sitter verkligen i ryggmärgen att man INTE lägger sig i en säng med skorna på.
MEN visst, alltså jag tycker det är är hyfsat sunkigt att gå in barfota på sommaren med svettiga fötter hos ngn. OCH då är ju gator och vägar förhoppningsvis torra.
Förresten, jag gillar inte att vara barfota i skor övh, vill ha "steps" på mig. Sidospår, men ändå. Gillar inte känslan av barfota i skorna.
TACK gulliga Humlan, dina ord värmer!! Blir så glad!!
Kramar!!

Annika said...

Christina:
HAHA, KUL, du också!
Ja, men vad 17 ... tycker inte man kan begära det. When in Rome, liksom!
NEJ, fasiken,tänk att festa i strumplästen, eller gå på en finare middag i finklänning och sitta med strumpor på. Never, ever.
Ja, men du har nog rätt i det du säger om restauranger då jag tänker efter. Ofta kvinnor, ja. I alla åldrar. Lustigt fenomen det också...
OCH nej, lägg inte upp fötterna på instrumentbrädan i bilen. NO!!
Det är ju så farligt också om man skulle krocka.
TACK gulliga Stina. Blir så glad av dina ord. Päronträden älskar jag. SÅ fina. Njut av dem, och sen resten av den fina våren. Antar att era körsbärsträd kommer att blomma som de ska!!
Lovely,
Stor kram och TACK!!

Annika said...

Erica:
DET förstår jag!
Att det känns främmande och fel. Det gjorde det för mig också, innan jag blev amerikaniserad i det här fallet ...
HAHA.

Numera är det inte så mkt heltäcknings längre. De allra flesta hem numera, på mellanplanet eller i sällskapsdelarna, har trägolv eller klinkers.
Man går mer sällan in i de mer privata delarna i ett hem, som sovrummen (tack, nu fick jag ett uppslag tack vare dig. Ska skriva lite om det där ngn ggn).

Ngt som är vanligt här är dustbusters, mindre dammsugare som man kan dra över golven med snabbt, tror de används rätt flitigt. Jag dammsuger mitt mellanplan (trägolv) två ggr i veckan.

Mkt fräckt att lägga upp fötterna på bordet hemma hos ngn annan, ja.
Nej, så gör man inte.

ha en bra dag nu!!

Miss Marie said...

Jag får fortfarande kväljningar när någon går in med skorna hos oss :D TYcker det är äckligt överhuvudtaget, men ffa när det finns heltäckningsmatta!!! Uäck...

Monica said...

Först om reception, bemannad dygnets alla 24 timmar. Åh vilken känsla, har gärna så här hemma:-), ingen vill väl betala för det förstås men många som redan har betalt och kunde jobba några timmar och turas om. Jag tyckte så mycket om det i Annas första hus som var ägandelägenheter med en fin park som sköttes om av anställda, en äldre med ofta några ungdomar, allt mitt i City och så personal dygnet runt som höll reda på alla som kom och gick. Otrolig trygghet och de fixade också med att lämna meddelanden eller kom med paket o s v. Var jättebra och telefon så man talade om vem man var och blev filmad förstås. Och trapporna städades så de lyste av fräschhet. Och postlådor innanför porten till alla som också bevakades. Så smidigt och aldrig något som hände där, helt lugnt.

Ja och så skorna, det handlar ju om klass;-), överklassen ska ju inte ta av sig skorna här heller men jag tror det mjukats upp lite. Och England är precis som USA i detta, där gäller det alla. Minns när jag kom till vänner till Anna och måg, de hade kritvita ullmattor som man sjönk ned i en bit:-), redan från hallen, Jag kunde bara inte gå in med skor på dem, men de sa nej nej ta inte av men som tur var hade jag ett par sockor som jag kunde ta på istället för barfota är inte okey att sitta med heller tycker jag, ser inte så trevligt ut, alla har ju inte rosentår;-).

Och som du säger känns det ju ganska konstigt att ha en fin klänning som blir snygg med ett par fina skor till och så gå utan istället. Jag har med mig inneskor som passar ihop, i en skopåse:-), finns särskilda:-) och ser till att maken har snygga sockor utan hål på hälarna, haha.

Vi har en stor vit ullmatta i vardagsrummet, ryser lite om folk med stora svarta loafers klämmer sig ned där men det har hänt.

Fötterna på bordet där man gästar någon låter bara helt absurt, här har vi inte det själva ens, inte maken heller han lägger aldrig någonsin fötterna på boret men vi har lite fotpallar och sånt. Ja här är det ordning och reda, haha.

Ha det fortsatt fint Annika! Och roligt att minnen väcks som det med reception, vad jag gillade det.

Madeleine i USA said...

Roligt att du tar upp det, för det var verkligen en stor chock för mig, när jag först kom till USA, för att besöka Kens familj och vänner. ALLA gick med skor inne och jag stod med en frågande blick?? Tabu i Sverige liksom..haha.

När sedan delar av Kens familj kom på Sverigebesök och gick med skor inne ..det fick min mamma att se rött efter att ha städat inför deras besök. Men efter att ha förklarat kulturskillnader, så tog de av sig skorna och accepterade att vi i Sverige har andra seder. Alla parter nöjda och glada.
Kram

Annika said...

Marie:
HAHA, du har inte blivit englandifierad då det kommer till detta ännu då?
Håller med att det inte är kul på heltäcknings, men jag har nog vant mig till 100.

Annika said...

Monica:
ÅÅÅ det är så vanligt här, med door man och reception och allt det där. Lovar dig, jag har aldrig känt mig säkrare. Jo förresten, sen bodde P och jag tre år i en gated community också. Då fick alla bilar ta sig genom en grind med vakt, och fick man besök ringde de från grinden och fick OK. Lite som i Annas första hus, skulle jag tro. Det var flera trevåningslägenhetshus som i en park, som sköttes om av föreningen sas. Vi hyrde en lgh av ägarna (som bodde i Arlington i en villa) där. Sen var det porttelefon i huset också. Jadu, där kände jag mig också jävligt safe. Inte för att jag känner mig osäker nu heller, men det är ingen gated community och allt det där. Men i The Prospect House, där jag bodde under mitt au-pair år, tyckte jag nog det var helt och hållet så säkert det kunde vara.
Det var en väldigt skön känsla för mig som kom fr en lgh på nedre botten i Vällingby (trivdes noll i den lgh), där kändes det som om vem som helst skulle kunna ta sig in. Minns att jag sov extremt dåligt under det år jag bodde där. SÅ att komma till The Prospect House i Arlington VA var som en dröm för mig. Hade dessutom en egen lgh mitt emot familjens, en etta. OCH de bodde mitt emot mig i korridoren. SÅ soft.

JUST det, tack för DET, det har du ju SÅÅÅÅÅ rätt i. Det handlar om klass, så sant. I sverige. Minns när jag läste Louise Boije af Gennäs och hon skrev att i överklassen tar man inte av sig skorna. Hon fick sig på näsan när hon kom hem till ngn på söder som höll på att gå upp i rök för att hon inte tagit av sig skorna. Sant och sant, tack för att du påminner mig, Monica.

Nope, håller med om barfota. Alla har inte så jädra roliga fötter precis...ÄHUM, så sant.

Ja, jag vet, så sjukt att lägga upp fötterna hemma hos ngn annan. Visserligen en bra kompis till oss, men ändå. Blir så störd.

OCH ja, det där med reception alltså...OM jag ngn ggn flyttar in i en lgh igen sp ska jag se till att vi flyttar in i ett sånt hus. HAHA.

Ha en fin dag!!

Annika said...

Madeleine:
Tror nog det kan vara en stor kulturchock för många som kommer hit. Man förväntar det väl sig inte alls, antar jag?
Precis, when in Rome liksom ...
man anpassar sig dit man kommer.
Hemma i Sve tar amerikaner nog av sig skorna också, utan knot. :-)
Kram

Anonymous said...

Haha! Ja du, det blir lite kulturkrockar här hos oss ibland! Vi har ju en hel del amerikaner och européer på diverse middagar och de flesta kommer från länder där man har skor på inne. Men nej, inte hos oss! Och med åren så vet de flesta det eller så säger jag till. Mest pinsamt är det nog för de som på morgonen tog på sig strumpor med något litet hål i som plötsligt syns väldigt väl!
I Sverige tar ju till och med hantverkare (nåja, de flesta) av sig skor inne! Hände ALDRIG i Bryssel... De klev bara rakt in med grusiga skor utan att be om ursäkt.

Annika said...

Jag är också rätt amerikaniserad i det här läget. Vi kräver inte att någon ska ta av sig skorna inne hos oss - det är ändå väldigt mycket grus och moj på golvet pga. hundarna. Tänker aldrig på det. Däremot brukar jag själv ta av mig skorna när jag går in hos mig själv speciellt om det är lerigt och vått utomhus. Och jag frågar ofta när jag kommer hem till andra om de verkar ha väldigt rent och putsat på golven.
Fötterna gillar inte att känna sig instängda i skor i allmänhet hemma hos mig :). Är det kallt går jag i tofflor, annars barfota eller i fotlästen. Här i Kalifornien eller i Colorado om sommaren är det ju varmt och alla går i flipflops eller sandaler. Då skulle det väl vara nästan "smutsigare" om de tog av sig dem och knatade omkring barfota-svettiga hemma hos mig? Det vet jag faktiskt inte om jag skulle gilla...

Inte helt unikt till Sverige. Folk från Asien - japaner, koreaner (tror jag) och taiwaneser etc. tar ju också alltid av sig skorna när de kommer hem till varandra. Men hos dem brukar man få ett par gästtofflor att ha på sig inomhus.
Kram

Anne said...

Kul inlägg igen! Det här är ju definitivt ett fenomen, som du säger om inte ett 100% fenomen så i alla fall så de absolut flesta gör. Folk fortsätter in med skorna på, väl därför man sällan ser rejäla hallar här heller. Vår egen entré kommer direkt in i vardagsrummet. Dörren är bokstavligt talat direkt inne i hjärtat av huset. Jag har en liten skohylla i ena hörnet invid dörren men absolut inte planerat eller byggt för att ha en arsenal av skor där. Så ser de flesta hus ut tycker jag. I tvättstugan nära garaget så har jag dock mer uppsättningar av skor, så många gör här jag sett. Alla hantisar som kommer är ju dock alltid väldigt noga med att sätta på sig sådana där blåa plastskydd på skorna.
Via Stellas skola har jag blivit ganska god vän med en japanska, hon har berättat japaner alltid tar av sig skorna. Allt annat vore otänkbart, om något verkar det ännu striktare än den svenska skokulturen. Vet inte hur det är i andra asiatiska länder men vet det bor en koreansk familj högre upp på gatan, inga jag känner men när jag under den varma tiden på året åker förbi kan jag se en hög med skor på trappan utanför, under skydda de verandatak så misstänker de också tar av skor.
Hihi, ja det där med inneskor är ju rätt gulligt och så svenskt . Inneskor i en skopåse tas med.
Jag har nog inte blivit lika cool och avslappnad som du vad gäller ha folk med skor hemma men bryr mig absolut inte som förr. Ger dem valet. Många tycker jag väljer ta av sig när de märker värden själv går utan. Som du säger, fest är nåt helt annat. Skor på!! Utan undantag.
Förresten, om inlägg förra veckan om tunnlar och människor som bor där. Som parallella världar. Intressant. Du väckte min nyfikenhet och jag har minne av hur du för flera år sedan nämnde du läst böcker om det. Vad för sorts människor är det? Jag tänker mig att det är bara människor på livets botten, fast i starka drogmissbruk och all misär som följer på det och mentalt sjuka som inte har nån annan plats. Men kanske det även är mer nyanserat och balanserat än så, olika livsöden förstås och kanske inte bara tunga missbrukare. Har ju tex förstått att hela hemlöshetsproblematiken är otroligt komplex.
Det där du så bra skriver om att känna i magen när man passerar en dålig del i en stad. Så himla sant!! Man känner det direkt. Jag minns för en himla massa år sedan, då jag var här på besök och inte kunde usa som jag kan nu som boende här, hur vi då vi var i Miami fått rådet att alltid köra med dörrarna låsta för risken fanns bli rånad och överfallen vid trafikljus då bilen stod stilla. Minns hur chockad jag var, det var inget som man aldrig ens hört talats om i Sverige...men tiderna förändras, tyvärr. Har flera jag känner i Sverige nu som tyvärr känner sig väldigt otrygga och svärmors lokala Ica butik och dess parkering har tex senaste året haft överfall på parkeringen då bilar kapats och personer i bilen misshandlats . På blanka dagen. Hon låser numera alltid dörren då hon sitter i en stilla bil. Något som aldrig funnits på kartan för x antal år sedan men som nu tydligen kan hända utan att bli mer än en notis i lokala tidningen... det blev ett sidospår.
Kram!!

Annika said...

Brysselkakan:
Ja, det blir kulturkrockar lätt.
Verkligen.
Ja, men kommer de till Sverige får de allt ta av sig dosorna. Absolut.
When i Rome...
HAHA.
Jag vet det kan bli så jobbigt för den som har håliga strumpor på sig, haha!
Jag har EN hantis här som har på sig skoskydd. ALLTID, men det händer sgs aldrig.
Förstår att hantisarna är bra på det hemma.

Annika said...

Annika:
Det är lätt att bli amerikaniserad då det kommer till detta. Verkligen.
Jag med, jag har inte heller minsta problem med folk som går in med dojjerna på. No probs.
Det är ju samma här, somrarna är sjukt heta och fuktiga, då tycker jag att folk lätt kan få behålla sina skor på. Be my guest, liksom ;-)
Jag har alltid tofflor, året runt. På somrarna kanske flip floppare, på höst och vinter fårskinns.
Precis, det finns ngra andra länder där folk tar av sig skorna, de nordiska och just de du nämner, och kanske ngra till. Men på det stora hela är det nog "vi svennar" sas som är unika i det här, haha.
Jag har faktiskt ngra gästtofflor härhemma, hihi.
Kramar!

Annika said...

Anne:
TACK, roligt att du gillar det!
Precis, inte 100% för jag det finns ju faktiskt de som vill att man ska ta av sig. OM än inte majoriteten.
Ja, det är intressant och annorlunda det där.
Här har nog de flesta hallar, på denna kust. MEN som du säger, det är ju såååå vanligt att inte ha hall i US.
Jag har en hantis som alltid tar på skoskyd, jämt. Men annars kliver nog de flesta in med skorna på. Då är det bättre på det hos dig än här.
Just det, japaner ja, det är sant. och flera andra asiatiska nationer, tror jag. SÅ nordbor och asiater (vissa länder). Faktum är att jag ju faktiskt inte är helt säker på om danskar tar av sig skorna?
Inneskor är då svenskt, och smart. Hellre det än att gå omkring i strumplästen.
Fest ja, skor på. Allt annat tycker jag är otänkbart.
ÅÅ ja, absolut...det är sjukt fascinerande med mole people. Beställde en ny bok på ämnet nyligen. Ja, tänk att folk bor därnere. Det är ju sådana som har psykiska problem, många av dem + missbrukare.
Men visst. det är mer komplext än så. Läs en sådan bok, Anne. Jag tror du verkligen skulle bli tagen av dem.
OCH ja, visst är det så, man känner AV om man kommer in i sämre områden, Direkt. Hela atmosfären ändras.
SÅÅÅÅ sorglig att det blivit lite så hemma också. Blir så ledsen.
Mina fldrar brukade typ aldrig låsa dörren under dagen. NU låser de.
Men jag torr inte det märkt av ngt annars. Men det är en superjävlig utveckling i "snälla, lugna" Sverige.
Kramar!!

Anonymous said...

När jag lämnade Sverige 1951, var det aldrig tal om att ta av sej
skorna, när man kom innanför dörren, utom när det regnade, och man
hade stövlar. Likadant skolan, förresten.

Dottern bodde i Honolulu några år, och där var det "shoes off", men
mest pga att området var fyllt av röd lera. I Vietnam är det som i
Japan; shoes off. När mina barnbarn fr Vietnam kommer hit, tar dom
av sej skorna direkt. I Indonesien var det blandat; västerlänningar
behöll skorna på för det mesta, men det spelade ingen roll för oss,
ty huset hade stengolv och det moppades varje morgon av killen,
som tog hand om trädgården. - Och för att känna oss säkra, hade vi
en "night watchman", som sov i garaget med en stor kniv bredvid sej.

Jag har fötterna på kaffebordet, när jag tittar på hockeymatcher
(tidning under, förstås, och inga skor på)

Ruth i Virginia

Annika said...

Ruth:
Du är av den gamla skolan. Inget ta-av-sig-skorna-tjafs. HIHI. Inte ens hemma i Sverige när du bodde där.
Ja, de är intressant hur olika det är inom olika kulturer, som tex i Asien.
Hemma hos sig själv kan man göra vad man vill, upp med fötterna på bordet om man så vill.
SO GO CAPS!!! :-)

Ingela said...

Jag har bacillskräck så jag har väldans obehag för det att folk klampar in med skorna på. Samma gäller när min kusin kommer in med sin rullstol. Ibland är jag faktiskt så hysterisk att jag torkar av däcken på rullstolen innanför dörren innan jag låter henne rulla längre in i huset. ��

Annika said...

Ingela:
Jag förstår, hemma är det ju en helt annan sak, verkligen. Klokt också ffa på vintern hemmavid. OCH hösten, och våren :-)
OCH rullstolar etc, absolut, det är ju faktist nästan samma sak. Har inte tänkt på det, men såklart är det det.

Monet said...

Man behöver inte tillhöra överklassen i Sverige för att inte ta av sig skorna. Om man ska prata klasser så gäller i så fall samma outtalade regel bland svensk övre medelklass. Att ta av sig skorna trots att värdinnan påpekar att det inte är nödvändigt är i min värld direkt ouppfostrat och avslöjar klasstillhörighet direkt på samma subtila sätt som att vissa tycker det är ok att peta tänderna (bakom kupad hand) vid bordet efter en måltid. Detta är en sedvänja som sitter i sedan Sverige var ett land av bönder och lantbruk och folk per definition alltid hade leriga och smutsiga stövlar eller andra arbetsskor. Hus från den tiden hade alltid en farstu där skorna togs av och oftast sattes inneskor eller tofflor på. Men så lever ju de flesta av oss inte idag. Och inte springer folk omkring på kontoren i strumplästen och där ser man heller aldrig dessa typiska skohögar innanför entren som direkt avslöjar att här bor en svensk familj. Varför inte? Antagligen för att det är en offentlig miljö som städas av andra. Se framför dig en bankman på jobbet utan skor?

Jag är fostrad att inte ta av mig skorna eftersom min familj bakåt i tiden har tillhört en slags borgerlighet där det var direkt ofint att gå i strumplästen både hemma och his andra. Jag tar därför aldrig av mig skorna i Sverige och det gör inte vår familj eller våra vänner heller. Är det torrt ute torkar jag av mig och går in med rena skor, är det slask och risk för nersmutsning går jag i stövlar eller kängor och har med mig inneskor. Aldrig att jag skulle gå omkring i strumplästen hemma eller borta. Fulkomligt avskyr när karlar är skolösa och fotsvetten stinker, ibland från skitiga tubsockor.

Här i Frankrike är det skönt. Ingen skulle drömma om att ta av sig skorna eller kräva att andra gör det. Utom de svenskar som bor här!! Våra hantverkare torkar av sig och går in med skor på. Men dammsuger och våttorkar själva om de ev. ställt till det. Här i Provence har man dessutom klinkergolv så det är lättstädat. Vi går för det mesta i sandaler inne och ute eftersom det är sånt klimat här.

Rolig diskussion med olika vinklingar. Jag brukar nästan undantagslöst bli beskylld för att vara snobbig när jag berättar vad jag tycker så det är skönt hos dig där andra har annan erfarenhet!! Kolla på Magdalena Ribbing i DN som skriver om vett och etikett på ett modernt och avskalat sätt. Hon säger: inte strumpläst men inneskor. Tandpetning offentligt - aldrig. Fötterna på bordet - otänkbart förstås. Huvudregeln är att etikett och umgängesregler följer man för att underlätta samvaron människor emellan, inte för att krångla till det.

Fina och vackra vårbilder från ditt amerikanska paradis som vanligt!!