Wednesday, November 09, 2016

Jahapp...

Onsdag!

När jag skriver detta på tisdagen vet vi inte hur det gått ännu.
Allt är fortfarande skrivet i stjärnorna.*

TACK för alla fina tillrop, SMS, mails och kommentarer ni gett mig i och med min medverkan i P4 Extra.
För mig är det ett gig kvar, och det är tidigt imorgon bitti då Anna, Susanna och jag åker in till Washington DC i svinottan. Vi ska vara med live från George Washington University.  Tiden vi är tillsagda att vara där är 8. Så då vet ni att vi är med någon gång efter 14 (svensk tid) någon gång hemma.

Det här dagarna har varit smått overkliga, och roliga, för mig och mina vänner.
Det har dock inte bara varit glädje och “tiddelipooh”. Nej, jag har haft grava problem med mitt högra knä.
Det fullkomligt flög på mig då jag var ute i täppan och jobbade i måndags. Helt plötsligt fick jag knäsmärtor som skar som knivar. Det kändes som om benpipa gneds mot benpipa i knäet. Vidrigt.
Det höll i sig hela dagen, och det blev bara värre.
Till slut kunde jag inte ens stöjda på benet.
Finns bara ett ord att säga, på ren svenska, HELVETE!!!

Igår var jag hos en ortoped, fick slätröntgen gjord som visade på artros och lite förslitningar plus att han tror att menisken är paj. MEN på måndag ska jag göra en magnetröntgen och sen ska jag tillbaka igen.
Jag fick en kortisonspruta rätt in i knäet idag. USCH. Men det var inte så farligt.

Alltså, den dagen man inte kan göra det man brukar vet man verkligen vad man saknar.
Jag kan inte gå ut och gå. Jag kan inte hajka. GLÖM det. Före jag fick sprutan kunde jag inte ens köra bil.  Jag kan inte handla mat, eller ens gå någon längre sträcka.
Kan knappt gå upp och ner för trapporna i huset.
Jag är så ledsen över detta.

I lördags vandrade Peter och jag i 14,5 kilometer. Vet inte om något hände i knäet under den hajken? men jag TROR inte det.
Det konstiga är att denna knäsmärta flög på mig, jag sa till ortopeden att det var som att få en hjärtinfarkt i knäet. Vilken smärta.  Jag skrek rakt ut.

Ortopeden var en cool man.
Han" high fivade” mig när jag berättade om att jag måste vara i DC för Sveriges Radio imorrn.
Sen sa han något intressant:
This election, we will know so early tonight. It is going to be called at 9.
It is is SO clear.
-Jaha, sa jag, håller vi på samma?
-I’m with her, sa han.
-Tur det sa jag, annars hade du kunnat sätta den där sprutan på min mest onda punkt och vrida till.
Han garvade.
-No, it will be Hillary. It is crystal clear. And we’ll know early, early.
Trevlig snubbe. Jag gick därifrån med gott humör, trots allt,
Gott humör och en kortisonspruta i knäet.

Så nu vet ni hur det står till med mig. Lite invalid? Det är jag det…
Ska försöka skriva ett tillägg här senare ikväll då valvakan börjat.

* Jomen, nu, vid klockan 22:10, fattar vi nog vart det barkar.  President Trump.  Det är du.
Ok, upp till bevis då!
Ja, det är en chock, även om jag visste det.  Jag visste det.  En naggande känsla djupt inom mig.  
Livet går vidare ...
Men det SUGER.  Det ÄR deppigt.




Här kan ni lyssna på oss.  Vi är med de sista tio minuterna.
Ha en fin onsdag!

29 comments:

Annika said...

Ja, det ser inte bättre ut. Så dystert. Försöker komma till rätta med att det blev så. Och fundera på vad som kommer härnäst. Skittråkigt med knät - jag hoppas det läker jättesnabbt!
Kram!

Steel City Anna said...

Nej, vad tråkigt med ditt knä. Hoppas att det går att göra någonting åt det. Måtte det försvinna lika fort som det kom!

Jag har inte följt valvakan men vaknade till av mej själv nu vid fem och ser att Trump leder. Ja, herregud. Bara att stålsätta sej inför valet i Sverige nu. Får se om jag kan sova lite till ...

Nettan said...

Så tråkigt med ditt knä Annika, kortison brukar hjälpa snabbt och ha bra effekt.
Ska försöka att lyssna på er i direktsändning idag.
Valresultatet vilket kaos och vad ska det innebära, hur kommer USA påverkas och världen? Jag tror inte det kommer så mycket gott ur det tyvärr för hur ska det kunna göra det? Tiden går ju framåt och inte bakåt hade den gjort det hade vi kunnat be om stora ledare som för nationer framåt istället för bakåt.
Hoppas på underverk men det är nog kört eftersom missnöjet fick avgöra.


Kramar

Äventyret framtiden said...

Man hoppas på att ett mirakel ska ske vad gäller presidentvalet men det ser illa ut. Hur kommer vår värld att påverkas om Trumpen verkligen blir president och hur i all världen finns det så många som röstar på honom. Han är ju en clown, ond, elak, dum,slug....fy f-n.

Men viktigare än detta är att du får ordning på ditt onda knä.
Jag håller tummarna för snabbt tillfrisknande!
Kram

Anonymous said...

Kl. 2 på morron - Fick lov att logga in och se vad som hänt.
Tvi vale - det ser inte ljust ut och börsen har halkat ner i
ett hål. Tydligen många som är oroliga över framtiden.
Nä, ska försöka somna om.

Ruth i Virginia

Hoppas knäet inte knäpper igen, i synnerhet inte, när
du är på väg till radiointervjuen. Lycka till!

Humlan said...

Ja Usch för detta resultat, men precis som du så har jag känt att detta verkligen kunde hända.

Sitter just nu och lyssnar på gårdagens program och snart kommer nog ert inslag. Måndagens var bra!

Här snöar det och trafiken är inte rolig. Jag behöver åka ut till Lidingö, men bussarna på ön är inställda!! Så är det i Stockholmstrakten i dag.

Kram!

Taina said...

Tråkigt med ditt knä. Hoppas de lyckas fixa det på något sätt.

Jag kan knappt skriva hans namn...fy fan säger jag bara. Mår illa...men liver måste "go on".

Kram på dig!

Annika said...

Annika:
Japp, vilken konstig morgon det är.
Vilken natt. Har inte gråtit än, men det känns som om det kommer.
Tror inte jag fattat det ännu. Vidden.
MEN det stod klart så tidigt igårkväll, tyckte jag. Man fattade vart det skulle bära hän.
Jadu, nu får vi bita ihop. OCH vi får hoppas att kommande fyra år inte blir för jobbiga. Jag är rädd för våld och upplopp nu.
Vi har inte ens öppnat asken än.
Knät är ett annat helvete. Skulle vilja ha lite flyt nu...
KRAMAR till DIG!!!!

Annika said...

Anna:
TACK, det hoppas jag också.
Att det ska vara en lätt fix. Det känns inte så, men. Vi får se vad doktorn säger i nästa vecka då jag ska dit.
PUST.
Valet, visste det. Kände det på mig. Tror inte jag fattat ännu. Har inte kommit ur första chockfasen.
Men life must go on...OCH det gör det.
Men visst är jag orolig över vad som ska följa nu...

Annika said...

Nettan:
Ja, vi ska hoppas at mitt knä kan lagas. Verkligen.
Just nu tycker jag det känns dystert där också. Men vi får se i nästa vecka. Hoppas han kan gå in där och "städa upp" som han sa.
Valet, det ha rjag nog inte fattat än. Inte tagit till mig. Men det känns som en fet käftsmäll, även om jag visste, och kände på mig ,skiten.
Vad ska h
ända nu?
Vet inte. Vet INTE.
Missnöjet vann. Stackars oss. Stackars värld.
Kramar!!

Annika said...

Karin;
Vet, det är så hemskt.
Det är SÅ hemskt.
Ofattbart, och jag har nog inte fattat än. Inte fullt ut. Tror hela landet är i chocktillstånd. Världen förresten.
Missnöjet vann. OCH att Hillary är kvinna. Tror inte jag kommer att vara med om att se en kvinna vid makten här i US.
Tror det kommer att dröja LÄNGE tills dess.
Orkar inte...
OCH knät ja, mitt eget helvete. Hoppas det går bra med det, att det är botbart sas. Tappar sugen där med, känns det som.
Vi får se i nästa vecka.
Kramar!!

Annika said...

Ruth:
Morning President Trump.
Så är det.
Fy fan.
Näväl, livet måste gå vidare.
Knäet ja...Hoppas det inte låser sig ja, sant.
USCH!
Ja, vilken dag, och regnar gör det i massor dessutom.
All is good, all is fine...(ironi)
Ha det så gott Ruth, om fyra år åker han UT!!

Annika said...

Humlan:
Mmmmm...vet...svårt att fatta.
Men, jag förstod det, långt inom mig. Tyckte det märktes så tidigt igårkväll också.
Jaja.
Bra att du gillar vår medverkan. Ska snart åka in till stan i regnet. Känns som om hela himlen gråter.
ja, jag har hört om kaoset i Sthlm. Oj oj!!
Min bror ska flyga hem till Ume fr STHLM i em, vet inte om han kommer iväg.
Stay warm!!
Kram

Annika said...

Taina, på ngt sätt måste det fixas. Så här kan jag inte ha det.
SUCK.
OCH så gårdagen?
Ja, vad ska man säga?
Orkar inte...
Kram

Eva i Dalarna said...

Artros är inget som går att bota tror jag men det är viktigt att träna. Inte bli sittande alltså. Jag har artros i tummarna, ständig värk, men det är bara att kämpa på.
President Trump ja - ja vi får se var det slutar, hur mycket elände han kommer att ställa till med de närmaste åren. Du får se till att få medborgarskap så du kan vara med o rösta bort honom om 4 år.

Steel City Anna said...

Nu har jag lyssnat på alla fyra delarna på SR - så bra att de la ut alla snuttarna tydligt så man slapp scrolla i hela programmet. En väldigt bra radioröst har du, men, det duger inte detta med att spilla tårar över den mannen :D nu får du försöka tänka på nåt annat och vi har faktiskt överlevt århundraden av konstiga karlar vid makten. Hoppas så att ditt knä inte gör för ont!

Annika said...

Eva:
Det har jag haft ganska länge. artros. Detta är ngt annat. Menisken kanske? Får se, jag har tid för MR redan på måndag.
Ja, jag vet, jag är ganska ledsen. Men med Trump måste livet ändå gå vidare.
Visst, medborgarskap om 4 år måste finnas.

Annika said...

Anna:
TACK Anna, du vet att du kan se oss också. Hemskt nog.
Men jag kan inget annat än PRISA teamet fr SR. Vilka människor!
Vilka proffs, och samtidigt, vilken VÄRME de gett oss.
Kommer att bära med mig detta, och jag är så GLAD över att jag tackade ja.
True, true, Anna, livet går vidare. Mitt personliga liv i min bubbla kommer inte att ändras. SÅ du har så rätt.
TACK för dina ord. DE värmer!!!

L said...

Så hemskt och tråkigt och väldigt konstigt med ditt knä. Hoppas verkligen det ordnar upp sig snart!
Kul höra inspelningen. Och du säger precis exakt det jag själv tänkt, tack för det.
Nu fick du ju tyvärr rätt. Hjälp!!

L said...

Hej det var Lisa igen. Jag vet inte om du läser LadyDahmer, men annars kan jag rekommendera detta inlägg:
http://ladydahmer.nu/nar-man-hellre-valjer-en-sexforbrytare-an-en-kvinna-till-president/

Anonymous said...

Hoppas verkligen att ditt knä blir en "walk in the park" att fixa, jag är ju själv en glad fotgängare och vet hur mycket det ger att ut och gå. Och just nu skulle du ju verkligen behöva ut och gå för att få rensa tankarna med tanke på valutgången. Jag var rädd att det skulle bli Trump som vann, men jag hoppades in i det sista att jag skulle ha fel. När Obama vann första gången var jag rädd att han skulle bli mördad, denna gången är det nästan så att jag önskar att den nye presidenten ska bli det. Nej, man ska inte önska livet ur folk, men kan han inte drabbas av något milt men ändå något som gör att han inte kan presidenta?
Nåja, världen rullar väl vidare trots allt.
Tysta C

Annika said...

Lisa:
TACK för dina ord. DE värmer. TACK!!!
Knät är mitt eget lilla helvete, och jag hoppas det löser sig där. Jobbigt.
Blä.
mmmm...att Hillary är kvinna är hennes allra största aber. Undrar om vi ngngsin får se en kvinna på den posten?
Börjar misströsta.
Tack för länken.

Annika said...

Tysta C:
DET hoppas jag med. VILL nämligen ut och walk in the park nu!!!
Verkligen!!!
Ja, jag skulle också vilja gå ut och gå. Rensa skallen i blåsten. Skulle vara fint.
Japp, så blev det, och jag VISSTE det!
Bara kände det på mig.
Precis som du var jag livrädd för det du skriver, att han skulle bli mördad.
Nu får Trump visa vad han går för. Minsann.
Världen går inte under. Vi går vidare.

Anonymous said...

Aj! Hoppas det finns en lösning på ditt onda knä, och himla tur att du bor i ett land där du får snabb hjälp hos läkaren!
Sedan valet då... Obegripligt för oss som sitter i Sverige och tittat på...

Annika said...

Brysselkakan:
Ja, tänk att få MR SÅ snabbt. Glad att jag har försäkring. Glad för det.
Valet, det är så hemskt. Måste smälta detta. Obegripligt för stora delar av detta land också.

Bettan said...

Man undrar ju vad som kommer att hända i januari. Min sambo och jag funderar över om han kommer att ens försöka driva igenom några av sina löften. Om han inte bara gett dem för att vinna, för att få röster. Och vad händer när väljarna upptäcker det isf?
Många tankar, mycket oro och stor förvåning även här hemma. Kan ju bara ana hur ni oroas som bor där!

Fantastiskt att du fick MR så fort, hoppas att det är något som är lätt att avhjälpa.

Kramar

Annika said...

Lisbeth:
Visst. Mkt valfläsk och tomma löften.
Men nu får han väl visa oss då.
Ja. hoppas att det ska gå, trots allt.
Folk lär ju bli förbannade om han inte uppfyller det han lovat, men samtidigt är det ju nästan omöjligt det också.
Ja, det är inte roligt nu. Inte alls.
Ja, det fina är när man försäkring går allt mkt snabbt här vad gäller vården. Så jag tror att jag får diagnosen i nästa vecka.
Läskigt. Hoppas det är ngt man kan göra ngt åt bara.
Kramar!

Ann Rumbleinthearctic said...

Ja detta blev ju en väldigt deprimerande och dyster dag. Winslow har gråtit flera gånger idag, och min chef ställde in vårt labb möte.

Hoppas ditt knä blir bättre! OCH så kul att höra din röst på radion!

Annika said...

Ann:
Ja, en mkt underlig dag. Fattar det inte.
Men, vi får ha tillförsikt, trots allt. Nu får han visa då.
Ja, sorg här också.
Här i min liberala förort. Svårt att fatta detta.
Tack, hoppas också mitt knä ska bli bra.
OCH tack för att du lyssnade på oss.
DET värmer.
Kram!