Monday, May 09, 2016

Fasiken, jag är gräsis!

Godmorgon kära ni!


Hoppas ni alla haft en fin helg/långhelg!

Jodå, det vore synd att klaga, tycker jag själv.

Det har INTE regnat lördag och söndag. Jo. förresten, det regnade natten mot söndag. Fredagen öste regnet ner, fullkomligt skyfall hela dagen. Ja, inte klokt. Nu tror jag att marken är mättad, det är den.
Det kan således sluta regna.
Nuff now, nuff!
Vi har haft 12 dagars regn, ja faktiskt, TOLV dagar då det regnat mer (många dagar) eller mindre (väldigt få dagar) varje dag. Grått har det varit konstant.
GLOOMY är ett bra ord på engelska.

Men, lördagen och söndagen bjöd på uppehåll OCH sol.
Peter och jag kom iväg till Appalachian Trail. Mer om den UNDERBARA vandringen i ett senare inlägg.


Lördagens instagrambild. Peter vid Annapolis Rock i Maryland.

Selfie vid Black Rock!

Söndag, igår alltså, var Mors Dag här i US.
Jag firades av min käre make. Frukost och fina grejer till deck och framsida.
Det är sådant jag brukar önska mig på Mors Dag.
Den kära äkte mannen och jag åt middag på decket också. DET var länge sen sist.
Vi hälsade också på min svärmor.



Crab cake slider på Morton's.  Morton's bar går vi nästan alltid till efter en lång hike, haha!  Gillar den maten, och den baren!  Jojo, vi är ombytta och duschade då, fattas bara!!



Känner mig lite blå idag. Mannen åker på tjänsteresa till Orlando och kommer tillbaka i slutet på veckan.
Ni, kära läsare, vet vad jag tycker om att vara gräsis. SÅ INTE!!!
Fy sjutton.
Välkommen mörkrädsla, välkommen sömnlöshet.
Välkommen ORO!
GAAAHHH!!
Hatar att jag känner så här.
Nåväl, i värsta fall har jag faktiskt lite back up.
Önskar att barnet vore hemma också. MEN henne hämtar vi inte hem till good old Reston förrän nästa veckoslut.


Mannen nere vid Lake Audubon i lördags kväll.

Anyhoooo, nu vet ni hur jag känner, och nu vet ni hur mitt veckoslut var!
Hur var ert?

37 comments:

Therese Engelbrektsson said...

Åh, det ser helt fantastiskt ut! Det är så skönt att få komma ut och gå, speciellt när det ser ut att vara så fina stigar, och den underbara utsikten!

Jag tycker om att vara "gräsänka" ibland, men inte för ofta ;) .

Här i Hälsingland verkar våren ha kommit, igår var det +23 grader, och jag, vintermänniskan själv, höll på att bli galen ;). Men, bara att gilla läget! Snart dags att ta tag i rabatterna, ska bli fint med lite blomster :) .

Ha det bra och tänk att en vecka går fort,
kram!

Nettan said...

Ser fram emot ditt inlägg om er vandring, du fångar alltid så fina bilder Annika. Lyxigt!

Hoppas nu att dina gräsisdagar går snabbt och det brukar ju gå rätt så snabbt i veckorna även om det där med mörkerrädsla och sömnsvårigheter känns igen när ens andra hälft är i väg.

Så fina bilder från er helg. Här har vi landat mitt i sommarvärmen nu, mellan 22-26 grader och varmt och skönt. Men högsommarvärme i maj känns lite knasigt om jag säger så.

Ha en fin måndag
Kram

Åsa said...

Ganska gloomy här med, vädermässigt, men kul för vi fick besök av en kompis vi inte träffat på mer än tio år!

Miss Marie said...

Åh, ser fram emot många fina bilder! :)

Förstår att det känns trist att vara ensam, hoppas veckan går fort!

Steel City Anna said...

Vad kul att ni kom iväg på er vandring! Inte så roligt att vandra i ösregn direkt. Ser ut som en härlig utsikt efter vad jag förmodar är en kämpig väg upp! Maten ser väldigt god ut sen. Här går man på en liten pub i en by när man vandrat i timmar. Älskar sånna pubar, fulla av mest gubbar i full hikeutrustnng. Stan ligger åt det hållet, brukar de reta mej, för jag har ganska vanliga kläder på mej när jag är ute och vandrar och jag väljer ganska lätta rutter oftast.

Skönt ändå att ha huset för sej själv tycker jag. Kanske lyssna på lite svenska poddar på kvällen/natten?

eastcoastmom said...

Den där crabcaken skulle jag vilja äta!
Gräsänksa är helt ok tycker jag, om det inte är för ofta.

Annika said...

Therese:
Ja, Appalachian Trail är ju lite speciell sådär. Älskar att vandra där, men utmanande är det också.
Men betalning får man i form av utsikt, och det är underbart!!
Jag är inte förtjust i att vara gräsänka, jo fram till läggdags går det bra, men sen...hua!!
Inte kul.
OH well, bara att bita i det sura äpplet.
Snart är det torsdagkväll :-)
Njut av er fina vår!
Kramar!!

Annika said...

Nettan:
Tack, det ska bli ett sant nöje att knåpa ihop det inlägget + ladda ner bilderna från Canon.
USCH ja, om det inte vore för nätterna skulle det inte vara så betungande. Men det blir ju natt varje dygn, gaaahhh!!
Men, som sagt, jag får greja't.
Njut av ert väder, det kommer ju knappast att hålla i sig. I know good old Sweden all too well.
Å andra sidan trodde jag jag kände till Mid-Atlantic också, men maken till effing gråväder har jag aldrig varit med om här.
TRIST!
OCH värmen på i mitten av maj...knäppt...tp say the least.
Kramar!!

Annika said...

Åsa:
Gloomy är inte kul i närapå två veckor.
Kul med kompisbesök!

Annika said...

Marie:
Tack gulliga du, de kommer!!
Idag ska jag jobba ned bilderna.
Ja, veckan går förhoppningsvis fort. Eller, det gör den ju. Alltid :-)

Annika said...

Anna:
Vi kom iväg!!
YAY!
Det var bra väder i lördags. Perfekt för hiking.
Ja rätt så kämpigt i början var det, bara upp, upp och upp. Men sen, sen planade det ut då vi var uppe på berget. Tror det var vår lättaste vandring nånsin. OCH sååååå ljuvlig!!!
Åh vi bytte om och svirade om totalt innan vi gick och käkade. Men just de pubar du talar om, det vore ngt det!! Love it.
Det finns många ställen längs the AT som helt ställer in sig på vandrare. Så bra för dem. P och jag for tillbaka till Reston och intog middagen där, men ngn ggn vill jag gå på ett äkta hiker trash ställe.
Nej, Anna, inte skönt. I tanken kanske, men jag är så jäkla mörkrädd och har så livlig fantasi att jag blir en skada för mig själv, närapå.
Oh well. Datorn ska hänga med i sovrummet, absolut. Mobben också såklart. Så visst kan det bli lite poddar i natten, eller så kanske jag binge-kollar GG igen :-)

Annika said...

AM:
Den var så gooooood!!!
Älskar crab cakes.
Njeeaa...jag gillar att vara gräsis fram tills att jag ska upp och lägga mig. Sen kommer stora skälvan, typ. Not fun.

Monica said...

Härligt att ni kom iväg och det ser så vackert ut och nyttigt för kroppen:-), säkert rätt ansträngande men sånt är också skönt. Kul med fler bilder sen, läste på lite om dina omgivningar och den långa floden P, finns mycket intressant hur människan levde förr och hur det ser ut nu.

Jobbigt med den mörkrädslan men svårt att bara säga att inte bry sig, är nog svårt när den finns. Hoppas du får lite ro ändå med fina foton från alla utflykter, lite musik kanske och något roligt att titta på, hoppas du kan känna att det är lite vilsamt också, du får ladda upp med något gott och tända alla lampor:-). Jag har varit själv mycket i hus och lägenheter och passat andras hus när de varit bortresta men kan ändå förstå hur jobbigt det är om man är rädd. Du får gasta och sjunga lite:-) och hoppas du får sova gott sen.

brysselkakan said...

Jodå... jag är också ensam. Igen. Inget ovanligt hos mig men vänjer mig aldrig. Han för 03.45 i morse, dimper ner här onsdag kväll igen och sedan iväg fredag morgon och tillbaka söndag. Nåja, det går det med!
Och helgen? Ja, den var helt fantastisk! Sol, värme, och fyra dagar ledigt, kändes som den pågick i evigheter!
Och ni kom iväg! Bra, och den där burgaren såg inte dum ut!

Annika said...

Monica:
Ja, vi kom iväg!!
Underbart!
Det var en ganska kämpig början, bara upp upp upp.
Men sen planade det ut då vi var uppe på berget, och sen var det underbart. Vår lättaste hajk på det sättet, och sååå härligt!!!
Potomac menar du, ja den är lång. Fascinerande att tänka på det som varit, det brukar jag göra medan vi vandrar.

Usch, Monica, jag hatar att vara ensam på nätterna. Allt är bra fram tills att jag går upp och lägger mig.
Men jag kommer att ladda med massor av tv, och jag har netflix i sovrummet också. DET gillar jag + att jag har min dator som jag kan kolla in + mobben som jag kan lyssna på poddar och radio på. Det ska gå. Ett glas vin eller två innan läggdags blir det också.
Svårt med dessa rädslor, jag vet att de är så ologiska, men jag KAN inte mota den i grind. I wish!!!
Vore jag i en lgh skulle jag inte vara skraj, men här med alla glasdörrar och skit...

Annika said...

Brysselkakan:
USCH, inte roligt det där. Avskyr det och förstår dig till 100%. Som tur är reser P sällan numera.
OCH det är väl också en anledning till att jag inte vant mig.
JA, ni hade ju SÅÅÅÅ fint väder. Underbart härligt!!
Och vi kom också iväg, så glad för det!!

Bloggblad said...

Jag är också gräsänka just nu. Fast jag njuter av att ha dagarna för mig själv. Nattetid är jag skraj, men vidtar en del åtgärder så att potentiella tjuvar ska tänka: oj, här är det folk hemma.... Jag har en hel del knep.

P i X E L I E – Erica Pettersson said...

Vad skönt att ni äntligen fick lite sol efter så lång tid med regn/mulet/grått :-)
Bilderna från vandringen ser så härliga ut (ser fram emot bildbomb)!

Här (och jag tror i hela Sverige) har vi haft de bästa dagarna hittills i år...
Med sol samt temperaturer som kryper upp mot 20 grader :-D
Och IGÅR började äntligen träden knoppas och få sådana underbara små "musöron". Vilket betyder att det idag är sådär underbar ljuvlig skir grönska. Inte alla träd ännu, men många.
När det väl börjar, då exploderar det verkligen...!
Skulle inte förvåna mig om det är utslaget i slutet av den här veckan.
Igår fyllde mormor år, så vi var hos henne allihopa; och jag hade bara en tunn sommarklänning samt barbent. Riktig sommaroutfit alltså -och det var verkligen som om det vore sommar, temperaturmässigt!

Vad jobbigt att bli ensam sådär en hel vecka.
För mig som bor ensam så går ju sådant bra, men jag kan tänka mig att det är jobbigt när man är van att alltid vara (minst) två.
Det är ju tur att veckorna går så fort nu för tiden ;-)
Tror det kommer gå bara bra :-D

Tänk att collegeår 2 snart är slut... Tycker det känns som det var nyss som jag läste om graduation-förberedelser här på din blogg... :-)

Hoppas du får en fin start på veckan (och att den går snabbt)!
MVH /Erica

Desiree said...

Sa harligt att ni antligen fick sol och bla himmel och fick chansen att gora er hike. Underbara bilder. Vilket landskap och vilka vyeer, wow! Ni har blivit riktiga pro-hikers.
Vet att du inte gillar att vara ensam hemma. Dagarna gar ratt fort ska du se. Se till att hitta pa mycket och halla dig sysselsatt. Kul att ni hamtar hem K I slutet pa nasta vecka. Inte langt dit heller. Forstar att du langtar.
Kramar!

biggeros said...

Jag hoppas det är OK att jag kikar in såhär. Det låter som ett bra veckoslut. Även att bli firad på Mors Dag som redan har varit i Spanien. Jag blir firad på svenskt vis. Så gott det går. Jag och min man bor i Jerez och barnen i Sverige. Såsom ni har vi haft mycket regn i Andalusien. Vilken tur ni kunde ta en hike ����Trevlig måndag

Saltistjejen said...

Era vandrigngar är ju bara för underbara! Vilken natur Vilket sceneri!!! Fantastiskt!
Och att äta gott efteråt är en härlig avslutning.
Fint att du fick en bra Mors Dag igår också. Förstår att du saknar K men som sagt, ni vet att hon har det bra och det betyder ju allt.
Och du, att pater är borta VET jag att du inte gillar. Men försök att göra det till något mysigt. Du har bara dig själv att ta hänsyn tall. Mys på. Eller bjud in några vänner kanske? På kvällsfika? Mörkrädsa är inte kul men jag hoppas det ska gå bra de här dagarna (och framförallt nätterna) ändå.
Kram!!

Annika said...

Bloggblad:
Du är som jag. Inga problem under dagtid och kvällstid.
Men när natten kommer och man smyger upp i sovrummet. NOT so fun.
Trots att jag har larm som går direkt till larmcentral och trots att jag har grannar och trots att DE vet om min ologiska skräck.
Ack ja, inget roligt.
Alls. me too, har knep och back up planer ;-))

Annika said...

Erica:
Superskönt!
Men nu är det GRÅTT igen.
DAMN!!
JA, ni har verkligen haft sommarväder i Sverige denna helg. UNDERBART!!
Kan inte vara bättre.
Som du säger, nu blir det explosion i naturen hos dig!!
Vet, jag har ju mina ologiska och jobbiga rädslor att bära på.
Han kommer hem på torsdagkväll igen.
Inget roligt, har så många in och utgångar också. GULP.
Skulle vara mkt lugnare i en lgh.
SANT, det var ju nyss K gick ut HS, jag vet!!
Nu ska hon avsluta år 2. Inte klokt.
Tack gulliga Erica!!!

Annika said...

Desiree:
UNDERBAR hike var det. ÄLSKADE den!!
OCH den var så skön också, lätt!
Ja, när vi hajkar upp till bergets kam vill säga!!
Hoppas på hajk på lördag också, hihi.
Ja vi lär oss lite varje ggn vi är ute, inga pros ännu. Glada amatörer in love :-)
Dagarna är NOLL problem då jag är ensam. Det är nätterna som är helsiket. Men det ska väl gå det med...
Ska bli kul att få hem K, yay!!
Kramar!

Annika said...

Biggeros:
Men vad trevligt! Välkommen till min blogg!!
VAD kul med ännu en utlandsvenska. Ni hade också Mors Dag, erkänner att svenska Mors Dag försvinner i vanlig söndag hos mig. Firar bara denna dag, men roligt om man kan fira dubbelt.
Regn hos er också. Mysko vår, måste jag säga.
SKA kika in hos dig!
Ha det bäst och välkommen tillbaka!!

Annika said...

Saltis:
TACK!!
ja, du vet, The AT går inte av för hackor. Sen har vi en massa andra leder vi kan välja på också. Love it!!
En dag, Saltis, kommer ni också att kunna ta dessa leder. När O är lite äldre :-)
Fick en fin Mors Dag igår, och en fin hälsning från K på FB! Den gjorde mig glad och stolt.
Sant, Saltis, ska bjuda in mina granntjejer på vin imorrn, tror jag.
Ska göra det bästa av detta.
Exakt, dagarna går nog toppen. Aldrig rädd dagtid,
Men när man ska upp och lägga sig, me not a fan...
Kramar i massor och TACK!!!

Anonymous said...

Ser ut som ni fick en härlig hike i helgen. Finns ju så otroligt många hikingtrails om man bara vill. Men om du är gräsis denna vecka kanske vi ska äta middag nån kväll då? Som du vet skulle jag gärna vara gräsis ett tag och få egen tid i huset. Jag är ju inte alls rädd vilket är skönt för jag vet att många har svårt att vara själva i sina hem när en make el maka reser. Jag brukade vara mörkrädd men det har nog också gått över.

SB

Annika said...

Susanna:
Ja, här där vi bor finns det SÅÅÅÅ många hiking trails att det är en ren fröjd . AT är juvelen i kronan bland hiking leder i vår del av USA.
Vi hade det fantastiskt, helt otroligt fin hike. Då var ju vädret bra också.
Vad är det här för skit vi drabbats av vädermässigt? Orkar fan inte med det längre.
Läste att det är rekord för oss.
Susanna, vill du komma hem till mig imorrn?
Det vore SÅ kul! Jag fixar middag.
Vet, önskar jag kände som du vad gäller gräsis.

Bloggblad said...

Igår, söndagskväll, kändes det kanske trovärdigt att jag "glömt" ljuslyktorna på trappen, men att jag tänker "glömma" dem ikväll också...vet inte om det är trovärdigt.

Lisa said...

Ser ut som att ni haft en härlig helg. Tur att det gick att komma ut på en hike efter så lång tid med trist väder.
Ja, du vet ju hur fantastiskt sommarväder vi har här hemma. Men nu behöver vi faktiskt regn :)

Gräsänka är jag allt som oftast, tycker det är helt ok om det inte blir för lång tid i taget. Imorgon kommer maken hem efter en dryg vecka runt Europa och USA. Lite väl lång tid.
Hade också mörkerrädsla förr, men den har faktiskt trubbats av. Lite som fobiträning jag genomgått.
Lycka till!

Annika said...

Bloggblad:
Haha, samma här. TYP :-)

Annika said...

Lisa:
TACK, ja en jättefin helg var det!
Inget regn under dagtid, tänk bara en sån sak...
hey, ta vårt regn så tar vi lite torrare väder.
Rekord har slagits i DC området vad gäller regn och kyla nu. OCH det bara fortsätter.
jag skulle behöva träna bort min mörkrädsla. Verkligen.
Avundas dig som kommit över den!! Lovely!

marianne.dahl3 said...

Usch vad det regnar/regnat hos er! För många dagar i sträck!!!!
Härligt ni kom iväg på hike i allafall, vädret såg ut att var fint också, så soligt och så vackra färger på fotona du visar.
Jag har varit i Stockholm nästan en hel vecka, hos dotter med familj, härliga dagar har vi verkligen haft. Sommarvärme mm, kunnat ägna mej åt barnbarnen, byggt med Lego, ritat, målat, spelat på spel, även på Ipad. Jag är sämst i världen på ipad-spel, Liam 8 år frågade mej till slut varför jag gjorde självmål hela tiden i fotboll!!!!!! Det kan man undra???!!! Haha!
Jag var mycket gräsänka förr, min man jobbade långa tider i Spanien, jag hade jobb i Sverige, så blev bara ngr veckor för mej få följa med.
Tyckte som du säger att dagarn gick bra, men lite läskigt på kvällen, vi hade hus då. Som många säger så hjälper det inte säga till sej själv att inte vara rädd, rädslan sitter där ändå. Ett glas vin och en film rek jag!
Men nu när jag är ensam i lägenheten är det inte alls samma sak med mörkrädslan, puts väck! Tur det!
Ha en fin vår/sommarvecka!
Kram
Marianne D.

Annika said...

Jättefint ser det ut på Appalachian Trail - roligt att ni kom iväg och du fick en fin Mother´s Day också.

Jag har ju inte alls svårt för att vara ensam, snarare tvärtom - stort behov av det (rädd för en väldig massa andra grejer däremot!!) - men det där med nätterna fick mig att minnas en sak jag och någon annan pratade om nyligen, saker man trodde och tänkte när man var barn. Jag mindes att när jag var liten - fem år ganska precist - så fick alltid mina gosedjur, två hundar som hette Fido och Lufsen, sova UTANFÖR mig i sängen om natten (sängen stod mot väggen) för då kunde ju inte monstren komma åt mig eftersom de låg där och vaktade :-). Har du ingen Fido och Lufsen som kan vakta dig om nätterna så monstren inte kan ta dig? Kram!

Annika said...

Annika:
Mmmm...älskar den leden!
Och en bra Mors Dag blev det också.
GUD vad skönt att du inte är rädd för att vara ensam hemma. Önskar att jag vore som du!
TYVÄRR inga Fido och Lufsen här, men tanken är gullig!!
Önskar jag haft en riktig hund nu.
Det hade varit riktigt skönt!
Kram!!

Anne said...

Men vilken utsikt från instagrambilden, från vandringen. Wow!!!
Himla härligt ni kom iväg, så gott det förresten måste smaka sätta sig ner nyduschad, nöjd och glad med vandringen, lite trött och mör i kroppen kanske också. Sätta sig ner med en drink eller glas vin på ett schysst ställe och äta nåt gott. Härlig lördagsmix måste jag säga.
Mindre härligt vara själv. Som jag vet hur det är, förstår dig till 100%. Själv har jag nog gett upp, det kommer liksom inte bli bättre för mig att hantera vara själv. Ja, liite lättare med barnet hemma (så förstår det också) men det är så svårt och jag tror jag kommer vara tvungen leva med det här, tror inte det kommer bli enklare eller bättre. Tyvärr. Känner du lite så också, det är liksom "kört", det finns liksom ingen bättring i sikte?
Usch vad jag låter neggo när jag skriver så, men du vet nog precis vad jag menar. Inte för att det hjälper eller är nån tröst kanske men vet i alla fall att jag vet precis hur du känner och mår! Det är hemskt med de här ensamma nätterna, att få nån sömn. Hoppas tiden flyger fram till fredag nu och P kommer hem igen.
Kram!

Annika said...

Anne:
TACK!
Det var riktigt härligt!
SÅ himla SKÖNT är det att äta ett gott mål mat efter en vandring. Älskar det.
Inte kul att vara ensam hemma. NO!!
Men jag klarade natten, haha!!
Sov rätt dåligt, men bättre än jag trodde innan.
Jadu, du vet hur det är. Det är inte roligt, och det är en pärs. Dag och kvällstid går det ju fint
Ingen bättring sker. P reser ju inte så ofta heller, tack och lov. Om han rest oftare hade det varit mer tvång för mig och jag hade tvingats. Men, nej, jag har också insett att det aldrig blir bättre.
Det hade varit lättare att bo i lgh, helt klart.
Ingen fara, uppskattar din kommentar. Den känns bra att läsa.
Kramar!!!