Friday, May 27, 2016

Avsked och långhelg

Godmorgon! Sista fredagen i maj månad!


Maj månad har inte lämnat något som helst avtryck, tycker jag. Den har mestadels bara varit grå, kall och regnig.
Höjdpunkten var att få hem Karolina från college.

OCH imorrn åker hon igen …
Jo, jag erkänner att det känns i mitt mammahjärta. Jag tycker det är lite jobbigt att skicka iväg henne. Jo, jag vet att hon kommer att fixa det fint därute. Vi har en klok flicka, jag och Peter. Dessutom har hon skinn på näsan och är orädd.
Men ändå …
Redan nu känner jag hur tårarna liksom bränner bakom ögonlocken när jag tänker på avskedet på Dulles Airport imorgon mitt på dagen.
Damn it, att jag ska vara så blödig.
Karolina flyger till  non-stop till San Francisco, och sen har hon tre timmars väntan där på ett plan till Burbank.
Klockan 20, lokal tid, bör hon vara framme på lördagskvällen.
Hela dagen ska hon resa. Ensam.
Ja, jag VET, hon är resvan efter alla otaliga resor till och från Europa. Hon vet exakt hur det funkar. Hon har rest en hel del ensam med flyg inom USA också.
Nåväl, jag kommer att sakna henne i sommar. DET kommer jag.
OCH jag ser redan nu fram emot Peters och min resa till Kalifornien i slutet av juli då vi ska hämta hem henne.
Lycka till i den stora filmstaden där på motsatt kust, älskade unge.


I USA innebär denna helg att vi har långhelg. På måndag är det Memorial Day, och denna helg räknas som sommarens tröskel och avstamp.
Många åker till beachen. Många har grillpartyn.
Peter och jag ska ut på Appalachian Trail på söndag (ingen av er blir förvånad över det, eller hur?), om det är väder, men det är det nog. Det ser vi bägge fram emot. Kanske blir det vandring på måndagen också?
Det är iallafall en stor reshelg i det här landet.

Jag kommer att ta bloggledigt på måndag.


I onsdags hade vi en önskemiddag för Karolina på vårt deck. Det var vi tre och vår goda vän Keith som är som en farbror/morbror för Karolina.
Karolina fick beställa sina favoriträtter. SÅ det blev grillad kyckling direkt från grillen. Det var allra fösta gången vi grillade iår. SÅ gott.
Sen ville hon ha fetaostsallad med vattenmelon, rödlök och ruccola. Klassisk mozarellasallad stod också på listan med basilika och tomat.
Plus, tsatsiki.
Så det var en fin sommarmiddag och Karolina var helnöjd.



Kvällen var så sällsamt vacker också.  Trolskt.  Jag var tvungen att ta en promenad ut på golfbanan med Canon när middagen var uppäten.
Ljuset var magiskt. OCH jag är så innerligt tacksam att jag har denna golfbana utanför mitt hus. Ni har sett den i skrud under alla fyra årstider här på min blogg.
Nu är det försommar. Snart kommer eldflugorna. De glittrar som diamaneter i trädkronorna under sommarnätterna.


Ha en fin och bra helg, kära ni!!




Tacksam och ödmjuk över att detta finns precis bakom mitt kyffe.  Jag öppnar bara dörren från nedre uteplatsen och går ut ...


En majkväll på golfbanan kan vara SÅ vacker!


OCH inte en enda golfare var ute.  Mycket ovanligt, och jag blir så glad då jag kan vandra ut där utan att vara rädd för att få en golfboll i skallen.












I den här dammen finns en stor, stor sköldpadda.  Helt enorm i storleken.  En såkallad Snapping turtle.


Jasminer.




















28 comments:

Humlan said...

Karolinas önskemiddag låter verkligen som en härlig sommarmiddag, den vill jag också ha!
Jag förstår att det känns att Karolina åker iväg och att du kommer att sakna henne. Jag tror säkert hon kommer att sakna er också även om hon kommer att älska sin sommar och sitt äventyr.

Ljuset under din kvällspromenad var verkligen magiskt och du lyckas förmedla den där känslan som man bara får under de ljusa sommarkvällarna och som jag längtar efter under resten av året.
Hoppas ni får en fin helg, trots att ni vinkar av K, och jag önskar er en skön vandring.
Kram!

Anonymous said...

Förstår att det känns i modershjärtat att släppa iväg K men det kommer gå så bra, hon kommer växa som människa av både mot- och medgångar!
Och du kommer fixa det också!

Nettan said...

Vilken härlig önskemiddag, sådan ska det bli ikväll när barnen önskat mat.
Å förstår att avskedet känns tungt, men tänk vilka erfarenheter som hon kommer bära med sig! Magiskt.

Härligt med vandring i helgen, ser givetvis fram emot bilder senare nästa vecka!

Ha nu en underbart skön helg!

Kram

Steel City Anna said...

Åh, förstår att det är jobbigt. Det blir inte lättare med avsked heller, snarare tvärtom. Det är iallafall lätt att ha kontakt numera med mobiler och internet. Fint att ni fick en sommarkväll att njuta av tillsammans istället för grått och regn! Goda sallader ser jag fram emot men än är det inte tillräckligt varmt här tycker jag för att sitta ute på kvällen.

Taina said...

Det bränner nog bakom hennes ögonlock också. Men det blir nog bra. Jag har då aldrig vant mig vid avskeden från mina barn, Albert och Isabella. Men det går, för jag vet att de har det bra.

Jag tycker det är SÅ spännande vad Karolina ska göra i sommar. Snart står du där på röda mattan med henne!!!

Åker ni till Sverige/Finland i sommar? Det ska jag!!!!

Kram kram

Bloggblad said...

Jag hade inte en tanke på att mina föräldrar skulle sakna mig när jag som 18- och 19-åring åkte iväg ensam för att sommarjobba två månade i Bayern. De sa aldrig ett ljud om det, men många förmaningar fick jag. En gång ringde de... (Då fick jag en sån chock när jag blev upphämtad från tvättstugan för ett samtal från Sverige, jag trodde att mamma hade dött...) och en sommar kom de ner och hälsade på.

Nu finns det ju mycket enklare sätt att hålla kontakten.

Mina barn har aldrig åkt iväg på det sättet, jag skulle nog vara ganska hönsmammig. Men Karolina är ju så resvan, och språket kan hon ju...

Annika said...

Humlan:
Ja, tack, den middagen är verkligen god. Och jag hoppas att jag kan göra dessa sallader ofta i sommar. De är ju så goda!
Absolut, erkänner att det känns lite jobbigt att skiljas, men det ska gå det med. Karolina kommer säkert också att sakna ja. Stort äventyr för henne detta.
TACK snälla. Just kvällarna är så vackra. Det blir ju mörkt tidigt här, om man jämför med hemma. Vid 21 är det mörkt.
Så innan dess gäller det att passa på. Ni har den vackraste tiden nu, och jag önskar att jag kunde komma hem i maj-juni ngn ggn.
Njut av allt.
Tack Humlan!! Stora kramar!!

Annika said...

Brysselkakan:
Det kommer att gå bra. Bara jag vet att allt fallit på plats med bilen och att de är installerade i lgh etc.
Äventyr!!
Och jo, jag ska nog greja det också.

Annika said...

Nettan:
TACK!
Och jag gillar Karolinas önskningar där.
En middag som känns rolig att laga till, och som är så god!
Japp, det blir tungt imorrn i avskedets stund. DET blir det.
OCh sen kommer jag ju att tänka på henne hela dagen.
MEN det blir ju så roligt för henne också.
Vandringen ser jag fram emot, den kommer att bli varm denna ggn.
Från 0-180 vad gäller vädret.
Ha en toppenfin helg.
Kramar!

Annika said...

Anna:
Det kommer att bli så jobbigt.
Avsked blir bara svårare och svårare med åren. SÅ är det.
Ja prisa tekniken. Gillar verkligen hur lätt det är att hålla kontakten. Sen gillar jag alla appar där man kan följa planets gång.
HAHA.
Nå, det ska nog gå bra det här.
Tack, det är så fint nu. MEn så hett. Det går från noll till ALLT på ett dygn. Nu har vi AC på, det ska bli 33 grader varmt idag, man varnar om luftens dåliga kvalitet etc etc. Från ingenting till högsommar på ett dygn.
Hoppas du snart kan sitta ute i din fina trädgård!

Annika said...

Taina:
Ja, kanske det. Hoppas inte dock...
Det räcker med att jag ska stå där med tårar i ögonen, hehe.
Fasiken, det är jobbigt med avsked alltså. Brukar tycka det är OK då vi skiljs vid Elon etc, men detta är lite tyngre. Nåväl, det är bara 9 veckor. Så får jag tänka.
Karolinas sommar blir grym. Hon kommer ju att vara på rätt plats sas.
Jag ska till Finland och Sverige, bara jag, i slutet av aug.
Härligt att du ska HEM Taina!
Roligt!
Kramar!

Annika said...

Bloggblad:
Sant, så annorlunda förr när man drog ut på äventyr. Ibland kunde man ju inte alls kommunicera. Att ringa var svindyrt.
Förstår att du blev rädd när de ringde dig, hihi!!
Idag kan man följa en hel flight via en app, man ser då de landat etc.
OCH sen kommer SMS och FaceTime etc. Så visst, helt och hållet annorlunda idag. TACK och LOV!!
Vet, sant, språket är ju noll problem. Men staden är helt ny, staten också. OCH sen stora LA med alla dess vägar. Hyrbil. Lgh. jaja, det blir toppen :-)

Christina said...

Usch, Annika... avsked sucks. Speciellt från barnen och jag vänjer mig aldrig! Värst är avresedagen och att stå där på flygplatsen. Våra barn flyger till Philly ibland och där är en lång gång från parkeringshuset in till terminalen. Mina barn har döpt den till "tårarnas gång"... Blödig morsa, ha ha ha! K kommer ha det toppen och det vet du så klart, värst för dig och P men tiden går fort, och när hon väl är framme och installerad kommer det nog kännas bättre för dig också. Tack och love för Skype och FaceTime! Det är ganska trevligt med vuxna barn, synd bara att de måste ha ett "eget" liv....
Jag ska tänka på er i morgon, tusen styrke kramar kommer här!

Monica said...

Förstår dig precis Annika! Och det är som det ska vara, att känna och tänka och oroa sig för annars vore det något fel om man inte gör det för dem som vi älskar mest och står oss närmast. Och de vet och det är också som det ska vara, det vet att de är älskade och det är en trygghet och styrka i sig. Sen är det roligt att de trivs, klarar så mycket på egen hand, är självständiga, kloka, smarta, begåvade, ödmjuka, kreativa, tuffa och förståndiga, det kommer säkert bli väldigt roligt för K där med nya erfarenheter att ta med sig. Och kul att ni ska resa dit.

Och jag också följde flighten denna gång, plötsligt var avgången framskjuten och sen igen, anade något och det var troligen något mystiskt, men det är ju massor som inte rapporteras för att inte oroa passagerare idag. Väldigt skönt när barnet landat och kommit fram och vi kunde prata.

Kanske förr när det inte fanns möjligheter så måste föräldrarna dölja sin oro mer, kände säkert lika mycket, men måste acceptera hur det var. Ha en fin helg Annika, här tog sommaren slut men är så glad för de fina veckorna i maj, var ju fantastiska.

Desiree said...

Vilken vacker kväll Annika. Glad att ni fick till en fin grillmiddag tillsammans just en sådan fin kväll. Förstår att du känner stor saknad redan nu över att hon ska resa iväg till the big city. Länge hon kommer att vara där alltså, hela juni och juli i princip. Flighten kommer nog gå fint. Blir hon hämtad av någon då hon kommer fram? Så spännande för Karolina att få den här chansen och möjligheten. Det hör väl till mammarollen att dölja sin oro i dessa situationer och istället dela hennes entusiasm och det är jag säker på att du fixar på något sätt.
En varm kram till dig.

Annika said...

Christina:
DET är SÅ inte KUL!!!
Jag vet ju hur hemskt det är att skiljas från de mina när jag lämnar Sverige. Eller när besök varit här.
OCH nu ska jag skicka bort min 19 åring till en främmande stad på en främmande kust. En plats där hon aldrig varit förr. Hon är taggad! Jag är lite ledsen och orolig, men också SÅ glad för hennes skull.
Ja, du vet...tusen tankar!!
Exakt, du har så rätt, så fort jag vet att hon är i lgh i Burbank imorgonkväll kan jag dra en liten suck av lättnad.
Du är så himla gullig, Christina. TACK!! Dina tankar och ord värmer. Massor, massor med kramar från mig till dig!!!

Annika said...

Monica:
SANT!
Du lever ju i det här hela tiden också. DU vet hur det känns. Fast för er som har oss barn i andra länder kan jag tro att det är ännu värre :-(
Nu är ju visserligen resan till CA nästan lika lång som en resa till Europa, men ändå...
DU vet!!
OCH du har SÅÅÅÅ rätt, bara man vet att de trivs, har det bra, mår bra etc så mår man själv rätt gott också.
Ja, det blir nog så roligt för K därute. OCH vi åker dit i slutet då de ska ha sina workshops. Ser fram emot det. Jag har aldrig varit i LA.
Att följa flighter är min melodi så fort ngn jag älskar är uppe i luften. Och visst, sant, det är så mkt man inte vet och TUR är fasiken det.
Tack för att du förstår!
Sant, tror också flädrar kände lika mkt oro förr som idag. Absolut. Kanske ännu mer, för de hade ju verkligen ingen koll.
Idag kan vi kolla just fligher ankomster, vi ser på FB, FaceTime och insta och appar som Find Friends.
Jag prisar tekniken!!
Verkligen!!

Jag tror att ert vackra väder återkommer.
Här gick allt från NOLL till ALLT!
Nu är det hett, fuktigt och tom code yellow.

Ha en riktigt fin helg!!

Annika said...

Desiree:
TACK, det är så fina, fina, fina kvällar nu. OCH varma! Ja, du vet ju hur sommarkvällar "ska" vara här. Just så är de nu.
Ja, allt kommer att gå bra, jag vet det.
Absolut.
Jag kommer att dra en suck av lättnad när jag vet att hon kommit till lgh. Precis, hon blir hämtad av en rep från Elon. tack och lov.
Exakt, jag delar hennes glädje över resan!
Vill att hon ska ha det så bra och roligt som det bara är möjligt.
Och det är som vanligt, att om hon har det bra så har jag det bra.
Kramar i massor till dig gulliga Desiree!!

Anne-Marie said...

Och som jag skrev till dig via FB hade jag inte sett ditt inlägg när jag skrev mitt om avsked. Great minds! ;)
Att vara mamma och ta avsked tror jag är väldigt speciellt och sorgligt ibland. Visst kan man bli litet ledsen och det är ju inget konstigt med det. Min mamma blev alltid ledsen när jag åkte tillbaka till USA. Kanske mer än vad jag blev.
Tror som du att K kommer att fixa detta galant. Hon verkar vara en mycket klok och jordnära person.
Ser fram emot fler rapporter om hur hon har det här i "min" stat. :)
Perfekt kväll ni fick innan hennes avresa. Mår hon bättre nu?
Det där skymningsljuset är så fint. Ett speciellt ljus just den tiden på kvällen.
Stor kram!

Annika said...

AM:
Tyckte det var SÅ lusigt. OCH jag tror att det har hänt förr, att vi skrivit på samma ämne utan att veta om det.
Roligt.
Ämnet i sig är ju inte så kul, men...
Great minds, indeed ;-)

Ja, jag känner saknad redan nu. Ibland är den nästan värre innan, just det där att man vet vad som komma skall.
Uppbrottstämning.
Jag är ganska blödig av mig överlag, och det här är ju lite jobbigt överlag.
Hon mår bättre nu, som tur är.
Nu packar hon...
GAAAHHH!!
Skymningsljuset nu är så vackert.
Tack, jag jag tror det blir fint allting allt med K därute i din stat!!
Kramar i massor till dig!!

Vform said...

Åååå, så vackert på golfbanan, verkligen trolskt!
Att få njuta av en önskemiddag vid sidan av den måste kännas alldeles underbart!
Fantastisk duktig är hon, er Karolina, som ger sig ut i stora världen ensam! Men det går säkert bra ... önskar henne lycka till!
Ha en riktigt fin helg!
Stor KRAM!

Channal said...

Du bor så vackert. Att bo i alla årstider är fint. Vilken god middag du fixade och tur med vädret. Jobbigt med avsked men du o Peter har något att se fram emot. Kalifornien nästa.

Trevlig helg och Kram! Anna

Anonymous said...

Hoppas det gick att lämna dottern utan allt för mkt tårar!
Ha en underbar o härlig vandring Annika!
Kramar från Anette!

Ingela said...

Ja, usch, avsked är jobbiga. Det bränner bakom ögonlocken på mig bara jag ser andra som tar avsked, t.ex. på tv. Blödig var ordet.
Men oj, vilken sommar Karolina kommer att få, och roligt för er också att åka dit ut för att se var hon tillbringat sommarveckorna.
Hur länge stannar du här sedan när du kommer? Jag önskar så att vi skulle hinna träffas.
Vi väntar på besked av den som brukar hjälpa oss att få båten i sjön att båtkärran är ledig, men det ser inte ut som om det skulle hända i dag. Vi som hade hoppats på att få äntra Änterskär ännu i kväll.
Ha det gott! KRAMAR

Annika said...

Vivan:
TACK!! Ja, det är trolskt därute på kvällarna. Älskar det!!
Ja tack, middagarna smakar bra vid den utsikten.
Karolina är installerad i LA nu. Nu ska vi hoppas och tro att allt går bara bra.
Ha en fin tisdag!
Kram!

Annika said...

Channal:
TACK!
Ja, jag älskar att bo här. OCH jag älskar att bo i ett klimat med fyra årstider, skulle inte vilja ha det på annat sätt.
Sorgligt med avsked. Men, vi ser fram emot en tripp till CA sedan.
Ha en fin tisdag!
Kram!

Annika said...

Anette:
Det gick bra, nu är hon där!
Så nu ska vi hoppas att allt går bra!
Tack, vandringen var tuff som f-n, men härlig.
Kramar!!

Annika said...

Ingela:
Ja, de gör så ont. Inte blir det bättre med åren heller, tvärtom.
Visst är det jobbigt att vara blödig? Önskar jag inte vore fullt så mkt dom jag är.
Ja, vi ska hoppas och tro att K får en fin sommar därute. SO far so good!!
OCH kul för oss att komma dit sedan. Jag har aldrig varit i LA, och aldrig längtat dit heller, hihi. Men det ska bli kul att komma till CA!!
Jag kommer till Finland lagom till Villaavslutningen, men stannar sen bara tills den 1 sept. Kommer inte att hyra bil etc.
Jag såg att NI kom ut till Änterskär. Underbart!!!
Kramar!!