Tuesday, April 19, 2016

Down by the Potomac River

Tuesday again!


Good morning, people!


We have a fabulous--and very warm spring--right now.
It is nice, I am so not complaining.

Nature is like a dream state at the moment. Just perf in every regard.
Peter and I went hiking on Sunday.
We ventured to nearby River Bend Park in Great Falls, VA.
Lovely, just lovely.
There are an array of trails there, you can just have your pick.
We picked to hike on The Potomac Heritage Trail.

I so appreciate this area. I love living here.   As I have said before, it is SO easy to enjoy nature. There are so many trails, so much nature that we have access to.  All the time.
I am so very thankful.

In Sweden we have something called Allemansrätten (the right of public access). It means that you can walk/hike anywhere you want, even on someone's private land. You have the right to nature wherever you are, and the landowner cannot stop you.
Well, sure, you cannot really walk in someone's private front/back yard. BUT, you can walk/bike/horseback ride/pick flowers/berries etc on private land. You are even allowed to camp out for three nights on someones private property.  However, out of courtesy it is nice to ask the land owner before you pitch your tent, and before you make a camp fire etc.
So, in Sweden it is easy to venture out in nature. All is there for you.
The entire country.

However, I have never missed Allemansrätten since I moved to the states. I find it just as easy to reach nature here as in Sweden.
That is, of course, thanks to the abundance of green space that the Park Service and other organizations provide for us.
I have Shenandoah National Park pretty much in my back yard.
And that, my dear friends, is nothing but GRAND!
And, of course I live in Reston, and with that I have 55 miles of paved, and unpaved, paths to hike and/or bike on.
So, I have never felt slighted in that regard at all since I moved to the US.
Sure, like everything else in the US it differs. This is just me speaking from my little, tiny corner of this humongous country.


The Virginia Bluebells down by River Bend were probably a little past their peak when Peter and I were hiking Sunday.
But, it was STILL so lovely. It was like walking in a fairly tale of blue. And people, it smelled SO good in the woods.
It was so very serene and so very beautiful.

Well, the hiking season is upon us. Peter and I have already been planning our next hike. That very hike will take place on The Appalachian Trail. Surprised? Anybody?

Have a very good Tuesday!






Sunday was a nice day for all kinds of outdoor stuff.


The Potomac looks so lovely and serene here.


Virginia Bluebells, a bit past their prime.  But still so very lovely!


The whole riverbank is full of these lovely flowers!

















Such a wonderful day to be outside!



























Peter on the Virginia side of the Potomac.  The land on the opposite side is Maryland.




How I love the veils of light, light green!


A small little pond in the middle of the woods.



27 comments:

Channal said...

Nu är det verkligen som vackrast hos er. Älskar allt det ljusgröna... och så mycket bluebells. Underbart! Härligt att bo nära naturen!

KRAMAR Anna

Unknown said...

Håller med det där skira gröna det är något alldeles extra med det. Vackert!
Vi älskar att vandra också - uppe i bergen eller längs med kusten. Vi har gjort både dagsturer och även burit med oss allt och tältat. Så fridfullt, underbart! Nu är det dock något år sedan vi har fått tillfälle att göra det men snart så... Mountain bike är också något som vi gillar att göra. Finns så många fina leder här omkring.
Ha en skön dag Annika! Kram

Unknown said...

Ååh så vacker det ser ut! Jag blir riktigt avis!
Här öser snön ned, flingorna är helt enorma! Dessutom är det ganska varmt, så vägarna är som lerbad. Men det är fint där snön har lagt sig, vintermänniska som jag är. Men nog ser jag fram emot våren också. menmen, får väl se när den kommer!

Ha en bra dag! Kram !

Åsa said...

Vackert med blå blomster i grönskan och alltid härligt att komma ut i naturen! Här har det börjat blomma på kullarna mot havet så snart kommer det nog en blommig bildbomb. Ska bara skriva klart om det portugisiska spahotellet som nästan kändes som i Sverige!

Desiree said...

Fint och fantastiskt med all den vackra natur du har I din narhet. Helt underbart att kunna njuta av sadana har miljoer. Jag saknar inte heller allemansratten for har I Schweiz finns det vandringsleder som gar précis overallt och jag kanner att det ar fritt att ga och passera aven privat mark da man ar ute.
Jattefina grona bilder. Antar att ni har alldeles lagom varmt just nu for att kunna njuta av sadana har harliga langpromender och hiker.
Kram!

Steel City Anna said...

Ser underbart ut! Blir sa sugen pa att vandra. Kanske nasta vecka. Nu ser jag att era bluebells ar en helt annan sort, men det vackra fargen ar gemensam.

Jag saknar inte heller allemansratten. Engelsmannen alskar att vandra, och de alskar sin 'countryside'. Peak District som jag bor i/intill ar den forsta nationparken i England som oppnades for allmanheten efter att folket stod upp mot adeln for sin right to walk :)

Nettan said...

Så härlig tur ni hade i helgen. Ljuvligt med all denna skira grönska.
Ser fram emot fler fina vårbilder.

Kramar
Nettan

Annika said...

Channal:
TACK och SANT!
Nu har det nått kulmen. Det är på väg ner igen sas.
Blomningen alltså.
Ack ja.
Det ljusgröna är så härligt.
OCH Bluebells. Men nästa år gäller det att vara där då de verkligen är som allra vackrast. Ja, hela flodbanken, och långt upp skogen, totalt tjockt med bluebells. Fantastiskt.
Kramar!!

Annika said...

Ylva:
TACK, ja visst är den där skira grönskan ngt alldeles särskilt. Så underbar.
Att gå på hike är verkligen skönt för kropp och själ.
Ni har PCT, och den är jag också lite besatt av. Skulle gärna ta en vandring där.
Mountain biking har jag aldrig gjort, men Peter har testat, och gillat.
Vi ska vara glada åt alla leder vi har. Helt otroligt härligt.
Kramar!

Annika said...

Therese:
TACK!
Det var SÅ härligt.
Ja, jag såg på insta att ni fått mkt snö. Delar av Sverige och i Österbotten.
Trist, men det här väl våren till det med.
Snart kommer våren på riktigt till er.
Kram!

Annika said...

Åsa:
TACK!!
Åh, jag kan tänka mig att det är vackert hos dig också. Denna ljuva tid.
Roligt m lite Sverige-feeling i Portugal.

Annika said...

Desiree:
Tack!
Ja, nu är det verkligen grönt och skönt.
OCH inte för varmt. ÄNNU!! Mitt i sommaren är det en pain att vandra, beundrar långdistansvandrarna som får vandra i hetta och fukt.
Så bra att du inte saknar allemansrätten heller, det är fint att man inte behöver det. Den är ju rätt unik. Men det är bra att man slipper känns för stor saknad.
Kramar!!

Annika said...

Anna:
Visst är det härligt att vandra. Vi har planerat in en större vandring nästa helg. Ska bli härligt.
Precis, dessa bluebells är sk natives här, så jag kan tänka mig att era är av annan sort.
BRA att du inte heller saknar allemansrätten. Det är fint att vandringar är så poppis bland så många att det finns så pass många leder att välja mellan. I like it. A lot!!
OCH så bra att folket stod upp mot adeln och fick sin nationalpark. YAY!!

Annika said...

Nettan:
TACK, det var verkligen en SÅ härlig helg.
Fler bilder kommer säkert eftersom det gäller att PASSA på NU innan det bästa är över.
Kramar och tack!!

Keith said...

So nice to places like River Bend nearby and accessible! Very tranquil! ... I thought Peter was going to walk across the Potomac to Maryland? ;-) Isn't that far away!

Annika said...

Keith:
I love it there. SO beautiful!
And all the trails. Lovely.
Well, Peter better not walk over to MD, haha. The currents are STRONG in the river, even though it sometimes looks like a lake.
But no, MD really is close.

Monica said...

Så vackert! Och nu ser jag med att det är en helt annan sort Bluebells:-) men vackra är de, "dina" har mer grönt och blad, de i UK har mer blommor. Men fantastiskt när det blommar så både hos dig och där i stora områden, vi kanske kan jämföra med vitsippor, de kan ju vara stora vita backar av dem och skogsgläntor. Men helt fascinerande ändå med dessa blå blommor i sådan mängd, så vackert. Och vackert är det på er vandring. Här regnar det som vanligt, vi börjar bli trötta på det, mer blommor och sol vill vi ha nu. Som motvikt till att det är lite grått i Sverige på många plan, som märks.

Monica said...

PS den liknar lite uppländsk vallört den blå varianten, finns röd och rödlila också, den blå är så fin, du kanske fick den med dig:-), den har andra blad förstås, mer spetsiga, så det skiljer men blommorna liknar varandra. Så vackert på er vandring!

Annika said...

Monica:
Vi kan nog jämför med vitsippor, men dessa växer bara på vissa ställen, men de växer i massor. SÅ fint.
jag kom dit lite efter peaken sas. Borde nog ha varit där ett par dagar tidigare, men jag får se till att göra det annorlunda nästa år.
De lät börja i rosa o övergå i blått. Googlade dem igår, visste du att de heter pärlemorfjärva på svenska? Hade aldrig nånsin ens hört talas om fjärva innan den sökningen. Dessa går tydligen att odla hemma.
De är ganska höga, och de växer tätt, tätt.
Trist med regn hemma, förstår att du längtar efter lite sol och blommor där också. men snart så!!
Vandringarna är härliga, uppskattar dem så!!
Tack Monica!!

Monica said...

Annika, så intressant! Aldrig hört talas om, Linné kategoriserade den först står det och två andra gav den namnet, hör i ordning som det heter till förgätmigej men familj en annan. Kanske går att hitta här, vore kul att plantera på landet, väldigt fin är den. Väldigt fint att du har den hos dig i dessa mängder, så vackert!

Annika said...

Monica:
Eller hur?
Visste inte ens att det fanns en blomma vid det namnet, eller en art. Ja, tur att vi kan googla, eller hur?
HAHA!
Ja, lite roligt att de säljs hemma också. Du ser, vi lär oss ngt nytt varje dag. OCH jag har bott här i 23 år och inte förrän iår har jag åkt till River Bend när de blommar. Jag undrar just varför? Fattar noll...

Anne said...

Vad vackert det är, ser så fridfullt ut. Det påminner mycket om serien Nord och Syd, om du såg den i slutet av 80-talet? Jag ser framför mig hur soldater kommer ridande på stigarna och över floden :)
Det märks du gillar vandringar och verkligen fått upp det intresset rejält. Brukar ni se ormar på stigarna? Hur är det med fästingar, gäller det att kolla kroppen noga när ni är hemma igen? Är lederna väl utmärkta eller behöver man karta också?
Kram!

Annika said...

Anne:
TACK!!
Det är fridfullt där, så himla härligt.
Ja, fniss, såg Nord och Syd då det begav sig. Det var ju i dessa trakter. Jag brukar tänka på indianerna som fanns här långt innan resten kom. Det måste ha sett ut så här redan då.
Har sett ormar ett par gånger, läskigt. Fästingar är ett av de största gisslen vi har. Livrädd för dem. Nej då, lederna ÄR så utmärkta. Ingen karta behövs. Gillar det.
Kramar!!

Anne-Marie said...

Ni har fler "ordnade" ställen att promenera på än vad vi har. Här är det mycket mer av "the Wild West" där det är skogar där jag inte vet om jag skulle vilja gå eftersom det är så "rugged".
Så fantastiskt fint utmed floden. Förstår att du inte saknar allemansrätten.
Dessa bluebells är verkligen söta. Tror inte att det finns något liknande här i norra Kalifornien.
Vi har haft ett par ovanligt varma dagar men mot slutet av veckan skall det bli svalare igen. Jojoväder verkligen.
Roligt att få följa med på era vandringar! :)
Kramar!!

Annika said...

AM:
Så är det säkerligen. För vi har SÅ många leder och stigar att välja på.
Nej, jag har aldrig behövt sakna allemansrätten, aldrig ens tänkt på att vi inte har den eftersom det är så lätt att sig ut.
MEN jag vet att det inte är så överallt :-(
TACK, ja det är så härligt nere vid floden.
Jojoväder är en verklig klassiker, I know it all too well :-)
Jag hoppas ni får lite mer ren också.
TACK blig glad av dina ord.
Kramar!!

Jenny said...

Så vackert ljus och härlig grönska hos er nu!

Annika said...

Jenny:
TACK!!