Wednesday, February 17, 2016

Prylarna och tekniken...

Godmorgon onsdag!




Datorn--min älskade laptop--är nog min allra käraste bland de tekniska prylar jag äger.
Den pryl jag allra minst skulle vilja byta bort.
Allt finns i min laptop. Här finns mina bilder, mina kontakter, mina texter och hela världen finns i datorn bara genom ett klick.
Det är från min laptop jag bloggar, och det är faktiskt via datorn som jag—och de flesta andra— sköter stora delar av våra liv.
Vad gjorde man utan sin dator?
Numera ringer jag knappt någon mer. Jag kontaktar dem via min dator, eller via SMS.
Jag har nästan glömt bort hur man ringer i telefonen.
Ska jag beställa tid gör jag det via datorn.
Ska jag beställa någon pryl gör jag det återigen via datorn.
Om jag bokar bord gör jag det via datorn, eller via någon app.
Ska jag kolla flygtider eller dylikt klickas det lätt upp via datorn.
När jag ser svensk tv gör jag det via min dator. Tack vare VPN till stor del, förstås, även detta via datorn eller via AppleTV numera också. All things just keep getting better.
Datorn är livet. OM man ska vara krass.
Allt ryms på en 15- tums skärm (i mitt fall). Eller, det kan ju föralldel också rymmas på mobilen också även om jag föredrar att sköta det mesta ovan via min laptop.
Tänk att det fanns ett liv INNAN detta.
Ett långt liv dessutom. Hela 31 år vandrade jag på jorden innan denna teknik kom in i mitt liv.
Då visste vi inget annat, och det gick bra det med.




Jag minns när jag fick min fösta mobil. Det var 1997, Karolina var ett år.
Det var en Ericsson, och Peter och jag delade på den luren.
Ibland hade han den, ibland jag.
Komiskt.
Det var svårt med mottagningen ibland, och vi kunde inte skicka sms via den.
Efter den första Ericsson-luren blev vi med Nokia fram tills att de smarta lurarna kom in i bilden.



Vi skaffade internet och dator 1998.
Internet via AOL, America Online.
Och jag minns fortfarande bruset och pipen innan man kom ut på nätet.
Försökte någon ringa upp en medan man var online var det kört. Ingen kunde komma fram.
I början läste jag mest svenska dagstidningar på nätet. OCH jag mailade förstås massor, MASSOR mailade jag. Alla dem som jag tidigare brevväxlat med blev mailvänner istället. Ja, de som hade internet då, förstås.
Det var fantastiskt att hitta nya mails i inboxen varje dag, ibland FLERA gånger om dagen. OCH att därtill kunna skriva svar dagligen.
Lyx!
OCH ja, faktum är att det fortfarande känns lyxigt hur snabbt man idag kan kommunicera utan att det behöver kosta en förmögenhet. Och framförallt är det fantastiskt över att allt går på ett ögonblick.


Appar som WhatsApp, och såklart iMessage och FaceTime, är ju gudasända. Tänk att det inte kostar något alls.
När jag var ny i USA, och under många år därefter, kostade det multum att ringa hem till Sverige. Det fanns billigare perioder man kunde ringa under, men för det mesta var det dyrt som krut. På den tiden arbetade Peter för telefonbolaget MCI, så vi hade till och med lite rabatt. Men det blev ändå så förgrymmandes DYRT.
Idag kostar det inte mycket alls att ringa med sin vanliga telefon. Snacka om att priset för utlandssamtal har rasat i pris.
Men, det är ju så att idag talar de flesta helt gratis (eller nästintill) när de ringer via mobiler och datorer, så de etablerade telefonbolagen måste ju rätta in sig i leden.



Vi kommer snart att säga upp vår fasta telefon. Det är ingen som ringer på den längre. Bara försäljare av allehanda slag. Vi svarar knappt i den telefonen längre när den ringer.
Det finns ingen anledning att ha kvar den längre.  Kostnaden för den kan vi strypa.  När någon ringer oss så kontaktar de oss via våra mobiler numera.
Samma med mig, vill jag tala med någon så ringer jag endast till personens mobil, inte till hemtelefonen.
Alltid.

Tänk ändå vilken utveckling det skett på 25 år!
När jag kom hit var det brev, snail mails, gällde.
Du skrev brevet, postade, och ungefär tio till fjorton dagar senare kunde du få svar, om du hade tur och personen i fråga svarade snabbt. Det var spännande att gå till brevlådan på den tiden. Ibland var det verklig jackpot då man öppnade lådan.

Ringde man hem till Sverige, eller till mormor i Österbotten, fick man verkligen planera sina minuter.
OCH sen sved det när telefonräkningen kom.
Idag går allt på nolltid.
Jag mailar, jag skriver min blogg, jag finns på Facebook och Instagram. Fotografier kan man dela med sig av direkt.
Vill man “facetima” gör man det med ett klick på dator eller mobil.
OM jag vill lyssna på svensk radio gör jag det lika lätt.
Svensk tv likaså.
LYX, ja för mig känns det nästan fortfarande smått otroligt att man kan göra allt detta.
Vilken utveckling!
Sen finns det en massa medier jag inte har öppnat konton i, som twitter, snapchat och Pinterest.
Men, många äro de sociala kanalerna idag!



Jag är beroende av min dator.  OCH visst, av min mobil också.
Det är vi väl alla?
Eller vad säger NI?

Vilken teknisk pryl använder du mest?
Är det din mobil?
Din dator?
Din padda?
Din TV?
Något helt annat kanske?

Ha en bra onsdag, fina ni!

Samtliga bilder idag från nätet

28 comments:

Äventyret framtiden said...

Datorn är nummer ett för min del.
Min bokföringsdator nummer ett som jag kan använda till så mycket annat, som blogga, mejla, googla osv...
Och visst är det så att man använder telefonen allt mindre.
Mobilen glömmer jag bort och vet knappt var jag har emellanåt. Måste ha Uffe och ringa till den för att veta var jag har den :)
Vi har en fast telefon som knappast generar slantar alls för telefonbolagets del och nu är det stört omöjligt att sälja andelen som kostade mycket, flera tusen, för ett antal år sedan. För vem vill betala när telefonen inte behövs? Allt flera använder mobila telefoner. Förhoppningsvis så blir det trendigt igen att använda fast telefon....så vi får loss våra andelspengar fyratusen euro ungefär. Mycket pengar

Ha en bra onsdag, du med Annika!

Kram

Unknown said...

Ja prisad är tekniken!! Använder oxå VPN för att titta på svensk TV. Men hur kan du se svensk TV via Apple -TVn? Har oxå äppleTV så vore så glad om jag kunde göra det via dem istället.
Vi Skypar/facetimar ofta ofta med mormor&morfar och kusinerna - vet inte hur det skulle vara utan dessa kanaler!!! Dessutom inga dyra räkningar som dimper ner.
Ha en riktigt härlig dag Annika!
Många kramar från mig

Monica said...

Jag minns-:), har ju alltid arbetat med datorer och i början på 70-talet var de stora som rum, ja stod i ett eget, blev intresserad med en gång och det har ju alltid ingått i mitt yrke, men vilken utveckling, då när det var några få förunnat, nu minsta barn:-). Senare på Ackis där jag arbetade jobbade vi fram Sveriges första avancerade system för laboratorium, det ville Tyskland ha sedan. Den tiden läste jag till programmerare men var på sjukhuset mycket också, allt skulle testas parallellt med det system vi hade. Tror den grupp som arbetade med detta var där dag och natt i minst ett år. Inte förrän senare förstod jag vilken skillnad det är att göra ekonomiska program (väldigt mycket enklare) mot de medicinska, de är nästan ofattbart hur vansinnigt mycket som ingår i dem.

Idag hoppar jag till när telefonen ringer:-), vi har också fast, men har en bra deal med England och vi har vårt eget kodsystem, så jag vet när:-), trevligt att prata i lur tycker jag, ledsnade på andra system.

Första mobilen minns jag med, Anna och jag hade varsin, jag kan nästan sakna den, var så fin, och så smidigt det var tyckte man då. TV ser jag väldigt lite på ordinarie, kollar datorn om jag blivit tipsad om nåt roligt och skönt att välja tid själv.

Lite kul för oss som sett utvecklingen, lite har våra barn det också och upplevt förändringen och har minnen, men dagens, det här är självklart, undrar vad som kommer sen, svårt att föreställa sig hur snabbt allt går.

Ha en fin dag, Annika!

Desiree said...

For mig ar det verkligen dator som du sager. Dar har jag allt. En surfplatta hade inte enkom rackt for mig eftersom jag har mycket bilder och ocksa behover datorn for att skriva pa. Det har hant otroligt mycket med tekniken pa 25 ar. Man kan inte langre tanka sig att leva utan att vara uppkopplad. Vi lever I ett helt annat samhalle idag an for 20 ar sedan.

Kram!

Annika said...

Karin:
Ja, datorn är verkligen källan till SÅ otroligt mycket.
OCH strular internet är det inte roligt.
Vi är verkligen beroende.
Det är problem för mig om jag förlägger min mobil för jag har den alltid på ljudlöst. Alltid. Inte ens vibrationstjänsten har jag på.
HAHA.
Men, jag har mobilen i närheten oftast.
Jadu, frågan är väl om fasta telefoner blir trendiga igen?
Men jag hoppas det för din skull.
Ha en fin dag!
Kram!

Annika said...

Ylva.
Ja, prisa den! Tekniken.
VPN ett måste.
Har den senaste AppleTV där man laddar ner apparna, så jag har fyran och SVT på AppleTV. MEN, om jag ska se ngt som är låst där (och det är MYCKET), får jag koppla upp mig via min mobil eller dator på VPN och se det via AirPlay på Apple TV.
Funkar ju det med. Att lösa VPN frågan på AppleTV i sig själv har jag ingen aning om hur man gör. Men tror att det ska vara möjligt.
Facetime/Skype är verkligen gudasänt. Alltså, vilken tjänst det är. Minns ju hur det var innan allt detta kom.
Kramar!

Annika said...

Monica:
Ja, datorernas utveckling är väl helt otrolig.
Från stora rum med stora maskiner till dessa små paddor, telefoner och snygga, smäckra laptops vi har idag.
Vilken grej!
Roligt att du jobbat fram ett helt system.
När det ringer här är det nästan alltid ngn som vill sälja nåt. SUCK.
Så den vanliga telefonen bryr jag mig knappt om när den ringer. Men ringer jag till mina flädrar tex använder jag den fasta.
Grejen med mobilerna förr var att de HÖLL. Vilken kvalitet det var på dem. Idag håller de inte. Det är som att man SKA byta dem vartannat å r.
Men annars saknar jag inte de gamla lurarna.
Visst är det svårt att föreställa sig vad som kommer härnäst, går inte ens att tänka på.
Hoppas man kan hänga med ngtlunda i tekniken ett tag till. Men det är absolut K som är den bästa i familjen på detta nu.
Ha en fin dag!!

Annika said...

Desiree:
Absolut, den skulle man inte välja bort. Aldrig. Där ligger ju rubbet.
Jag äger inte ens en padda!!
Tro't eller ej.
Och ja, det är på datorn jag vill skriva. Inte på min mobil. Det är på datorn jag vill surfa. Jobbigt att göra det från mobilen.
OCH det är via datorn jag vill skriva och blogga. Skulle aldrig orka göra det via min iPhone.
OCH som du säger, här ligger alla bilder,
Och här redigerar man etc.
Exakt, vi är verkligen ständigt uppkopplade, hela tiden. Och idag går det inte att tänka sig ett annat liv.
Kramar!

Anonymous said...

Det är tråkigt, tycker jag, att folk inte längre
pratar med varandra på telefon. Och att få ett
handskrivet brev är ju ett UNDER nu för tiden.
Tyvärr är vi äldre, åtminstone jag, lite rädda för allt det nya,
och man måste lära sej mycket, innan grejerna fungerar.

Glad för bloggar och FB; har fått kontakt med bekanta
från långt tillbaka i tiden. T.ex., jag nämnde till en dam,
som bott i Norrköping, att jag hade haft en "stadig" där, som
spelade vattenpolo. "Jag tror han bor granne med mej", sa hon.
Sure enough! Hon kontaktade honom, och jag fick se foton på
min boyfriend från nästa 70 år sen. Men han är inte på FB. :)

Ruth i Virginia

Annika said...

Ruth:
Ja, på ett sätt är det nog det.
Men också skönt, kan jag tycka,
Den enda jag skrev handskrivna brev till var min mormor. Hon hade ingen dator, ingen mobil. Så det var brev, eller telefonsamtal, som gällde. Och vi talade i telefon.

Bloggar är fantastiska. DET tycker jag också.
OCH de har öppnat så många dörrar, både min egen blogg, och andras bloggar.

HAHA, det är det som är kul md FB, att "lurk in the waters" :-)
Så jag förstår att du gillade att se honom :-)

Ta det lugnt om du går ut på morgonen. SÅ halt.

Annika said...

Datorn är helt klart mitt största - och enda - teknikberoende. Men den är jag verkligen helt beroende av - jobb, räkningar, shopping, osv.

Min telefon har inte något internet - den kan texta och ringa men jag gör det bara ibland. TV har jag ingen - tittar på netflix i datorn istället. Steven skaffade en padda i höstas och är definitivt beroende av den numera: han kör träningsprogram, typ fitbit, kalender, matdagbok, mm. på den. Jag är lite avundsjuk på den - kanske får bli en till mig också så småningom men samtidigt vill jag egentligen inte bli MER teknikberoende än jag är.

Jag brukar facebook-fasta några gånger om året för att påminna mig om att leva i verkliga världen lite mer, utan ständig input från internet och sociala medier.
Kram!

Anonymous said...

Min dator är livsviktig!
Fast telefon slopade vi när vi flyttade till Bryssel 2009 och har aldrig saknat den. Vi använder Skype, Whatsap och mail om vi inte ringer.
Ibland kan jag fundera på hur vi klarade oss innan, uppenbarligen gjorde vi ju det! Minns när T och jag möttes, då var det rikssamtal som gällde och oj vad mina föräldrar gnällde...

Anne said...

Kul inlägg! Jag tänkte själv på såna här saker häromdagen, inte direkt det här med teknik men indirekt hur tekniken gjort allting går så fort i samhället idag. Tempot. Hur vi förväntar oss att det ska vara ett visst tempo och när det inte är det blir vi frustrerade. Det händer ju mer och mer sällan, nästan aldrig men när det väl händer som härondagen då jag hade en dam före mig i kön på Coscto som betalade med check. Men vilken tid det tog och jag ska erkänna jag stod där och trampade irriterat, men för inte såå länge sedan gjorde alla så. Allting tog mer tid när man gjorde ärenden. Du minns förstås också när man hade bankbok och gick in till banken för att ta ut pengar...
Jösses ja, det var dyrt att ringa. Även lokala samtal var inte helt billigt. Jag minns sura miner och arga föräldrar när telefonräkningen kom och den var hög pga jag ringt lokala samtal till bästa kompisen som bodde på gatan nedanför (varför ska ni ringa till varann, ni bor ju så nära, så går ner och prata). Dyrt var det, även för lokalsamtal. Känns konstigt idag när man kan ringa USA-Europa gratis... Så mycket som hänt alltså.
Min laptop är nog den allra viktigaste prylen, där allting finns och där jag hela tiden är. Men visst, mobilen skulle jag ju inte klara mig utan heller. Får ju panik och vänder i princip om jag glömt den hemma... En tablet tycker jag inte räcker, även om man kopplar ett tangentbord till den så tycker jag inte det räcker för att t.ex. jobba med foton och en massa andra saker. Har folk idag bara tablets och ingen laptop? Är det en generationsfråga? För mig känns i alla fall en tablet som ett komplement, inte en huvuddator så att säga. Jag skulle aldrig klara mig med bara en mobil eller en tablet, en laptop är ett måste.
Vi har också fortfarande en landline telefon, den hänger liksom bara med men precis som för er ringer vi aldrig med den, ingen ringer till den heller (förutom nåt 800 nummer) men den hänger med. Kollade för nåt år sedan vad det skulle spara oss om vi dumpade den, men vårt tv-internet-paket skulle inte bli märkbart billigare i alla fall så vi behöll den. Det handlade bara om några dollars besparing, det verkar som man i princip får en telefon på köpet idag om man ändå har tv-internet från nån leverantör. Telefonen kostade i princip ingenting extra så vi behöll den. Men men den används ju inte så varför ha den egentligen. Dock en intressant sak, jag var på en emergency preparedness föreläsning förra veckan, föreläsaren rekommenderade att de som fortfarande har en fast telefon (få!!) behåller den, för i ett nödläge är det mobilnätet som kommer krascha direkt och gå under först, belastningen på det kommer göra det pajar direkt. Men en fast telefon och det andra nätet kan klara sig bättre (om el finns någorlunda), så han menade som ett tips att behålla en landline för just nödsituationer.
Kram!!

en annan annika said...

Jag är beroende av både dator och mobil, men om jag absolut skulle tvingas välja mellan dem så skulle jag nog välja att behålla datorn. På datorn redigerar jag ju mina bilder. Men jag skulle sakna instagram och lättheten att surfa om jag tvingades ge upp min mobil... TV klarar jag mej lätt utan, jag tittar nästan aldrig på TV ändå. Den fasta telefonen sa vi upp för några år sen.

Annika said...

Annika:
Datorn ja...absolut!
Vad gjorde man utan den?
Jag har ingen padda, men är absolut beroende av min iPhone. Jag gör ju mkt med den också, lyssnar på radio, podcasts, instagram och skriver upp idéer där etc etc.
Så visst, beroende.
Skulle jag skaffa en padda skulle jag säkert gilla den, precis som du säger att du skulle göra.
Facebook är det medium jag bryr mig minst om.
OCH att fasta från rubbet är jäkligt skönt ibland. DET tycker jag också. Det kommer naturligt om man är på semester etc.
Love it.
Kramar!

Annika said...

Brysselkakan:
Ja, datorn är verkligen SÅÅÅÅ nödvändig. Håller med.
Måste slopa vår fasta telefon, fattar inte att vi inte redan gjort det, men vårt alarmsystem går via den. Det är väl kanske mest därför vi fortfarande har den. Det kan man ju ändra.
HAHA, rikssamtal ja ...komiskt, minns också att man INTE fick tala för länge ...
OH nej :-)

Annika said...

Anne:
Tack, roligt att du gillar det.
Det var kul att skriva det också :-)
Åh, jag vet...ibland träffar man verkligen på ngn som betalar med check. Ja, det är knappt expediterna vet vad de ska göra när det händer längre, och visst tar det tid.
GUD så länge se man betalade med check. Nu är det kort, kort, kort ...
Bankbok? Yes indeed :-)
Och att ringa hem till Sverige, ack och OOO så dyrt.
Datorn är så viktig, det viktigaste av dem alla. MEN precis som du vill jag inte vara utan mobilen heller. Det är ju via den jag lyssnar på radio och poddar + tar en hel del bilder.
Vet du, jag skulle aldrig klara mig med bara en padda/tablett. Så eftersom jag har min laptop och jag har min iPhone känns det ju som ren överkurs att skaffa padda.
Vet inte om ngn helt slutat med laptop eller desktop? Men kanske ...
Jag skulle inte vilja ha det så. Jobbar för mkt med mina bilder för att det ska funka, gissar jag + att det mest verkar som om ngt som bara skulle vara en extra pryl för mig.
Sant, bäst att kolla upp vad den fasta telefonen egentligen kostar?
Det är kanske inte så mkt?
Det mesta man pyntar är ju internet, och de olika tv-kanalarna man har, som Netflix, HBO etc.
Den fasta telefonen kanske inte koster mkt. OCH ja, så sant, när mobilerna ger upp fortsätter den fasta att funka, som vid strömavbrott etc
Så sant.
Kramar!

Annika said...

Annika:
Du är som jag!
Man gör ju så mkt med datorn, inkl bildarbete.
OCH mobilen är ju också viktig, inte minst instagram, men också radio och poddar + att fota med den.
Gillar Tv:n också, ser mkt film och sådant på den, så den vill jag ha kvar, även om det mesta numera absolut är via Netflix.
Ja, vi är beroende. Omöjligt att inte vara det.
Kram!

eastcoastmom said...

Vi har dålig täckning för mobil där vi bor, så det är inte at tänka på att säga upp den fasta linan. Men den är inte så dyr, så det är ok.

FREEDOMtravel said...

Visst är det fascinerande att man kan bli så beroende av tekniken! Jag "klarar" mig inte länge utan dator eller mobil, inte frivilligt i alla fall. Både datorn (laptop) och mobilen är superviktiga för mig! Kollar däremot väldigt sällan på TV. En gång i veckan i bästa fall kanske ;)

Annika said...

AM:
Vad trist. Vi har vänner här i Reston som också har världens sämsta mobiltäckning. Så jag kan förstå det hela.

Annika said...

Helena:
Visst ÄR det!
Samma med mig, "klarar" mig heller inte utan mobil och laptop.
De är verkligen de viktigaste prylarna, och så min kamera, som jag glömde att nämna.

Miss Marie said...

Visst är det fantastiskt med tekniken, underbart! Jag kommer bara ihåg när jag flyttade till Paris för 13 år sedan och hur mycket tekniken har förändrats sen dess! Tänk vad lyxigt för oss utlandsboende! Och man kan ju inte låta bli att undra hur det kommer se ut om ytterligare 13 år?

Annika said...

Marie:
Jag vet, underbart är det verkligen!
Visst är det fylligt för oss som bor utanför Sveriges gränser. Det är ju så lätt att hänga med, och kommunicera.
Ja, jag undrar också vad som har hänt 13 år från idag ...

Ika said...

Visst är det helt galet hur tekniken gått framåt, jag minns så väl min första mobiltelefon, jag gick i nian och det var en nokia 5110. Alla ville låna den för att spela snake, men jag var så otroligt rädd om den och ville helst inte låna ut den, haha (sen blev den snodd på ett disco men det är en annan historia...). Tekniken är fantastisk och jag är också beroende av min dator. Använder den många timmar dagligen... Lite läskigt ändå hur beroende man är. Vad skulle hända om allt bara kraschade en dag? Skulle vi överleva?? Allt och alla är ju beroende av internet och datorer nu för tiden. Även om jag älskar internet (och är lycklig över att whatsapp finns så att man kan hålla kontakten med alla i sverige!) så är jag glad att jag fick leva mina första 15 år utan den!

Anne-Marie said...

Jag skulle ha mycket svårt att klara mig utan min laptop numera. Gör väldigt mycket via datorn.
Men visst fanns det ett liv före internet. Jag var 35 när jag kom till USA och Michael hade då "dial-up" och den välbekanta "truddelutten" hördes varje gång man skulle ut på linjen. :)
Vi hittade en finurlig liten apparat som kallades "catch-a-call" vilken gjorde att man kunde vara ute på nätet men också ta emot telefonsamtal.
Ja, som du vet har jag en gammaldags mobil och den fungerar fortfarande. Känner inget behov just nu av en smart phone.
FaceTime måste jag erkänna att jag inte vet vad det är.
Visst var det dyrt att ringa men redan när jag kom till USA fanns det företag där man kunde få ett nummer man ringde via och som inte kostade så farligt mycket.
Numera brukar jag ringa via Skype om jag ringer till Sverige. Har ett svenskt Skype-telefonnummer och det blir rätt billigt. Detta är alltså till företag och myndigheter. Annars Skypar jag ju direkt med
vänner.
Visst har det skett en otrolig utveckling sedan vi kom till USA. Jag skrev också brev och ofta gick breven om varandra lustigt nog.
Jag har ingen "flådig" mobil, ingen padda, och tittar litet på TV så min dator är min bästa vän. :)
Kramar!!

Annika said...

Ika:
Jamenvisst ÄR det!
Helt otroligt!
När jag gick i nian ... då kanske vi ringde Heta Linjen ... från en vanlig telefon, haha. Det var det mest spännande vi hade.
Nokia, det var bra lurar det. Herregud vad de höll!!!
Snacka om skillnad mot dagens iPhones som verkligen tappar gnistan efter ett par år. SUCK!!
Håller med dig, Ika. Även om man älskar och INTE vill vara utan dagens teknik så är även jag tacksam att jag fick trampa omkring i hela 31 år utan att ha en aning om vad som komma skulle :-)

Annika said...

AM:
Vet, man gör nästan rubbet via sin laptop. Jag skulle ha svårt att klara vardagen utan den.
Ja, visst, vi som var med under dial-ups tid minns exakt hur det brusade, surrade och pep innan man var ute på nätet :-)
SMART mackapär ni hade! Ngn sån fanns inte här hos oss. OCH ibland försökte Peter, eller min mamma, eller ngn annan ringa och det var upptaget och upptaget...HAHA!!
Facetime är som skype, det är Apples version av skype, kan man säga. Gillar den!!
Just det, det har du RÄTT i!! Jag hade glömt bort de där koderna man slog INNAN landsnumret. Helt rätt. Tror det kom typ tidigt 00-tal? Sent 90?
Men ja, visst sparade man in pengar via dem!! Absolut. Det hade jag totalt glömt. TACK för påminnelsen!!
Jag har inte heller ngn padda, AM. Och jag har en iPhone som är två år gammal men som börjar hacka och ha sig (dålig kvalitet. De vill bara att man ska köpa ny när man ska förnya sitt kontrakt. BLÄ), en BRA dator har jag och TV ser jag en del på så jag vill ha en bra sådan också. Även om det mesta numera går via Netflix.
Men datorn är min bästis också, även om jag inte kan fatta längre hur jag skulle ta PWs etc utan min mobil. Där har jag ju poddarna och SR + min mobilkamera som jag instagrammar med.
KRAMAR!!