Wednesday, March 04, 2015

Månaden som ryter till...

March comes in like a lion and goes out like a lamb


Så lyder ordspråket. I år verkar det stämma väldigt bra. Vintern vill inte släppa sitt grepp om oss.
Att vi fortfarande har kyla och kallt stressar mig noll. Jag är inte den som jagar upp mig över en förlängd vinter. Tvärtom tänker jag att då våren VÄL kommer blir den ännu ljuvligare. OCH det är härligt att suga på den karamellen. Det har funnits år då körbärsträden blommat ut i mitten av mars. Jag tycker bara att det är härligt om hela den vackra våren fördröjs. Jag vill njuta av den för fulla muggar då den kommer, och kommer den för tidigt är det trist.

Så nej, snö och sådant kan man inget göra åt. Jag struntar i om det faller ett tag till.
Helt sant, och helt ärligt.
MEN vad jag INTE gillar är att vid is ryker mina PWs. Jag törst inte gå då parkvägarna är täckta av is och isfläckar.
Jag är så rädd att ramla och att bryta något ben i kroppen (herregud, jag låter som en skröplig tant när jag skriver detta.  MEN det är sant.  Rädd för "black ice" som plötsligt bara finns där.  Tro mig, jag har stått på näsan av sådan förr.  Flera gånger.  OTÄCKT!!).
SÅ visst, det SKA bli skönt med barmark när den kommer, visst ska det DET!!
Dock, nemas stress. Trots allt.


Ett väderfenomen som vi då och då drabbas av här hos är isstormar.
Isstormar vet jag mig aldrig ha upplevt under alla de år jag bodde i Stockholm. Jag har en känsla över att just dessa stormar kan vara ett amerikanskst östkustfenomen. Det är helt enkelt regn som faller i form av is.
Det lägger sig överallt, på gator, bilar, träd. Träd kan brytas av under isens tyngd. Strömavbrotten blir åtskilliga då isstormar slår till eftersom isen lägger sig över grenar som i sin tur faller över elledningarna och bryter av även dem.
En isstorm är vacker, men farlig!!

Det var just under en sådan storm som Peter och jag färdades under vår 50-mil långa hemresa från Elon i söndags.
Det är inte kul, och samtidigt är jag SÅ glad att jag inte riktigt fattade hur ILLA det var verkligen var.
Vägarna måste ha varit otroligt bra preparerade denna gång. Det var inte halt på dem, bara blött. Det som däremot fick ta slag var bilen. Den såg ut som en isbil, och vindrutetorkarna som isklubbor.

Isstormen, som denna gång var en lindrigare sort (trots allt), fortsatte att lägga sig hela natten mot måndagen. När jag vaknade på måndagsmorgonen var det till en isvärld. Mycket vackert.
Skolorna i kommunen var stängda, läste jag.
Jag gick ju ut för att fota, som jag brukar när vädret är vackert och ljuset rätt. Då hade solen redan börjat nöta på isen, och när isen föll från träden lät det som fallande kristaller. SÅ fint.










Om några veckor kommer körsbärsblommor att blomma på dessa träd.  Om sådär 3-4 veckor...







OCH av dessa knoppar, som ju är på g, ska det bli de ljuvligaste Dogwoods.  Alltså kornell.

Solen är stark där jag bor. Ja, jag är ju på samma breddgrad som Lissabon i Portugal. Solen är därmed varm och stark. OCH solen får nog räknas till en av de bästa snö och isröjare vi har. Jag hade en tid hos tandläkaren klockan 10:20. Jag oroade mig lite för körningen dit under morgonen, men då jag for, klockan 10, var alla vägar isfria och fina.
Solen, den är något alldeles extra den!!



En isstorm ser till att kapsla in hela världen i is...


Dogwood-blommor in spe...



På den här bilden kan ni se hur isen smälter och faller mot marken.

Mina snöinkapslade snödroppar.


Nu går vi dåligt väder tillöstes igen. Snö, regn och is.
OH well.
This too shall pass.
It is what it is…


Utsikt från mitt köksfönster i måndags.  En värld av is, snö och sol.

For reals!!!


Ha en fin onsdag!

19 comments:

Pettas said...

Jag googlade om isstormar och fick veta att den senaste isstormen som var i Sverige var år 1921! Helt säkert är det ett fenomen hos er och också rätt så ofta i Kanada.
Vackert men farligt så det gäller att ta det varligt :)

kramar!

Desiree said...

Läskigt med isstormen som rasade medan ni var på väg hem. Ja man får vara innerligt tacksam över att vägarna var så bra preppade så att ni kunde fortsätta er resa. jag har aldrig varit med om någon isstorm men vad vackert det blir med alla indroppar som hänger på kvistar och löv. Nej det går ju inte göra så mycket åt den fördröjda vintern. Det som är positivt är att ni ändå har många soliga och fina dagar. Stockholm är ju hemskt när det bara är så där grått och aldrig blir riktigt ljust på flera veckor.
Klokt av dig att skippa PW när det är isigt ute. Även om man må låta som en gammal tant så är det bättre det än att sitta där med något brutet ben. Finns det broddar man kan sätta på skorna hos dig? Något du kanske kan köpa i Stockholm nästa gång annars och prova eller be din syster skicka.
Kramar!

Nettan said...

Vackert med isstormar men otroligt farligt utifrån vad vi fått veta av våra släktingar i Maine som inte drabbas så ofta. Och tänk så olika klimaten kan vara, samma breddgrad som Lissabon, och där är det ju sällan snö eller? Här i mitt hörn av Skåne är det vårlikt i dag, solen skiner men det är isande kallt som det kan bli när vinden ligger på. Barnen som inte upplevt någon vinter längtar nu efter våren då de kam vara ute lite mer och vädret är behagligare.
Var försiktig med din promenade när det är risk får halka, och jag håller med dig, visst är även jag rädd för att falla.

Kramar
Nettan

Miss Marie said...

Bra prdsspråk! Då längtar jag till lammen... ;)

Isstormar känns inte som något vi har i sverige, eller Europa, tack o lov! Ser inte mysigt ut...

Ingela said...

Det är ju så himla vackert när allt är sådär inkapslat, men jag förstår att det inte är skoj att färdas på vägarna då.
En gång kommer jag ihåg att världen har sett ut så där här. Maken som är lite äldre har sett det några gånger.
I morse var det vitt på marken igen när vi vaknade, men det töar nog bort under dagen. I går var de mer trafikerade vägarna och gatorna redan torra, men här utanför oss är det både is, slask och barmark om vartannat. Solen har vi inte sett till på många dagar, förutom några kortkorta stunder så man inte glömmer att den finns där bakom molnen.
Kramar!

Annika said...

Karin:
Ja, som sagt, det är ngt jag aldrig sett hemma. Aldrig nånsin. OCH det är inte så konstigt om den senaste ägde rum 1921 :-)
Mkt vanliga här. En per vinter ungefär. I Kanada också, ja, det kan jag tro.
Vackra, men så farliga. Denna var en av de snällare.
Kramar!


Desiree:
Vi fattade faktiskt inte hur illa det var. GLAD för det.
Vägarna var i bra form. DET var de verkligen.
Så där gjordes alla rätt av de som preppat dem.
Isstormar är så vackra!!!
SÅ vackra. Men lömska. Så synd att du aldrig fick uppleva en sådan i Bama. De är ju ngt extra, trots allt.
VISST är solen ett stort plus hos oss. Även om vi har sträng vinter kan vi alltid lita på solen. Även de dagar då det är massor med minusgrader smälter solen bort is och snö. Fantastiskt.
Broddar är en ide. Vet dock inte hur effektiva de är mot sk black ice. Just nu tycker jag det är jävligt trist att ha blivit rånad på mina fina PWs...
Kramar!!!

Annika said...

Nettan:
Ja, de är SÅÅÅ farliga.
OCH de kan slå till så hårt. Detta var en snäll kusin i familjen isstormar :-)
KAN tro att de slår till stenhårt i tex Maine där kusten ligger så nära inpå också. Mkt speciellt väderfenomen.
Nej, vad jag vet (and that is not so much) så drabbas nog inte Lissabon av snö och kyla som vi gör. Det har ju med så mkt annat att göra också. Men vi har mkt kallare vinterklimat än syd-eurpoa, inget snack om saken. OCH heta, fuktiga somrar.
Exakt, jag är livrädd för att halka. USCH!!
Kramar!!



Marie:
Visst är det ett bra ordspråk. Lammen ska bli mysiga då de de kommer :-)
Isstormar är i sanning ett amerikanskt väderfenomen. Lär inte ha hänt i Sverige sedan 1921. Så ja...

Annika said...

Ingela:
VISST är det. Världen blir som kristall.
SÅ vacker.
Men att vara ute i det ÄR inte kul.
Så ni har upplevt detta? Coolt. Den tidiga våren är nyckig, den bjuder på lite allt möjligt i väderväg. Det enda vi vet att det livliga ligger precis om knuten. DET ska bli HÄRLIGT!!!!
Kramar!!

Anonymous said...

Fantastiskt vackert men farligt med dom där isstormarna. Jag vågar aldrig gå när det är isigt eftersom jag är benskör så kan det bli så stora skador om jag åker omkull. Vilken tur ni hade att vägarna var okej när ni åkte hem. Jättefina bilder både idag och igår. Ha det så gott! Kramar/Anita

Annika said...

Anita:
Ja, de är så vackra. Men så farliga. Nej, att gå på is är verkligen så farligt. OCH speciellt när det är sådan sort som knappt syns.
USCH, kan tro att du måste vara extra försiktig.
TACK; roligt att du gillar bilderna.
Stora kramar!!

Monet said...

Vilka vackra bilder som vanligt. Och ett så märkligt väderfenomen! Om du kikar på min blogg http://sydfranskby.blogspot.com kan du se mina vårblomster. Och då ligger vi inte på samma nivå som Lissabon. Tror jag? När det gäller din inställning till väder är jag likadan. Det blir vad det blir och faktiskt kan man inte göra ett dugg åt det!

Lisa said...

Ja det där med isstormar är nog ett amerikanskt fenomen. Åtminstone inte svenskt. Vackert men o så läskiga. Vår bil stod ute i en sån och efteråt hade vi minst 1 cm is som täckte hela bilen. Eftersom detta var i Cleveland fanns det tyvärr ingen bra smältande sol. Det tog ett tag innan bilen, som kändes som att den vägde tre ton, var isfri igen.
Tur att det gick bra på er resa norrut. Läskigt med de där stormarna, som sagt.
Och dogwood - Mmmmm

Annika said...

Monet:
TACK! Vad glad jag blir.
Ja, det är ett mkt märkligt fenomen.
Det är skillnad på natur och väder, även om vi ligger breddgradsmässigt lika. Ett helt annat klimat här än i sydeuropa. Kommer och kollar din blogg :-)
Jag vet, vädret kan man inte göra ett dugg åt. Det är vad det. Punkt slut. Orkar inte reta upp mig på det.
:-)

Lisa:
Ja, i sanning tror jag att det är ett mkt amerikanskt väderfenomen.
Ja, de är grymma då de slår till. OCH allt blir verkligen inkapslat i is.
Nog är det underligt, detta.
Dogwoods, ja snart är den ljuvliga tiden här.

Eva i Dalarna said...

Man får ta det som det kommer. Vädret. Och en massa annat....Nä nån isstorm har jag aldrig sett i Sverige men däremit kan det ju komma hagel som kan vara ganska stora ibland.
Otäck hemresa ni hade men sååå kul att träffa dottern eller hur. Har inte träffat min son på tre månader snart. TRE månader! Men till påsk kommer han hem! Gissa om jag längtar!

Annika said...

Eva:
Visst får man. Jag orkar inte sressa över vädret, spec inte på vintern. Nej, isstormar förekommer inte hemma. Det är ett mkt underligt väderfenomen.
ÅÅÅ vad härligt att du får hem din pojke i påsk. UNDERBART!!!!

Channal said...

Wow vilka läckra isbilder. Fantastiska formationer. Naturen är ett skådespel! Men isstormar låter ruggigt obehagligt! Skönt att resan hem gick bra. 50 mil är en bit att åka! Ungefär som om Lasse och jag skulle ta bilen till Polen!

KRAMAR Anna

Annika said...

Channal:
TACK vännen!
Ja, det är läckert då det slår till, och det blir så vackert!!
Ja, issormar är ett ganska ovanligt fenomen, trots allt. Men, ngn drabbning per vinter blir det alltid. De är farliga.
Gud, är det femtio mil till Polen fr dig. Det sätter perspektiv...
Jag åker bara till nästa delstat. Men VA är en stor stat, och det tar fem timmar att åka igenom den, från norr till söder. Sen är det 40 min kvar då vi kommit till North Carolina.
Mkt tid i bilen blir det.
Kramar.

osteromgloben said...

Fascinerande väder, men en del väder gör sig bäst sett innefrån vid en värmande brasa.

Otroligt vackra bilder! Det närmsta jag kommit isstorm i Stockholm var att komma ut till en gata med tre centimeters isbark. Ett läbbigt underkylt regn hade sett till det.

Numera är jag lycklig ägare till ett par icebugs. Med min dåliga syn chansar jag inte på att jag ska kunna se isfläckar. Det roliga är att jag numera kan gå med min vita käpp tryggt på isiga gator och möta fullt seende och ganska unga personer som stapplar sig fram av rädsla att ramla.
/Tysta C
nu med bloggen öster om Globen

Annika said...

Tysta C:
Tusen tack!!!!
Ja, det du var med om kan nog absolut jämföras med vad en isstorm kan ställa till med.
MKT otäckt.
Icebugs, intressant. Får googla på det.
GLAD att du känner dig säker då du är ute och går på isiga vägar.
Juat rädslan att ramla är inte kul.
Ja, jag ska absolut kolla in din nya blogg!!!