Monday, May 19, 2014

Relay



Godmorgon!


Måndag igen efter en vacker helg!
Vädret har varit mycket, mycket fint helgen som just gått.
OCH, det är bra eftersom vi hade cancerfondens jippo, Relay For Life, hela lördagen + natten. Allt var slut klockan 8 på söndagmorgonen.
Lyckat!
Karolina "sov" kvar, men Peter och jag for hem och sov i vår egen säng. Skönt.
Peter brukar annars sova över också, men iår kände han att han inte pallade med det. I don't blame hime, haha!!






Delar av "Penguins for Hope".  Arthur, Stanley, Sean och Karolina!


Reston Relay invigs av Restons grundare och "fader", Robert E Simon.  Still going STRONG vid 100 år fyllda!  Reston fyller 50 år iår, och grundaren  lever alltså än.  OCH ställer upp på nästan samtliga jippon runt om Reston, året runt.  Reston är öven döpt efter sin grundare---Robert E Simons Town = Reston.  Som lite kuriosa kan jag berätta att Bob Simon bland annat sålde Carnegie Hall i New York City då han byggde sitt livsverk.  Hans vision slog in, det vet vi som bor i denna trevliga del av Northern Virginia.



Relay For Life innebär att man kör en stafett för livet inom sitt lag. Någon lagmedlem måste hela tiden finnas på banan där man går mot cancerns onda framfart.
Precis, det är en stor fund raiser.
Detta är trettonde året vi ställer upp för detta. Det känns meningsfullt.
Fast, detta var första året med eget lag, Penguins for Hope. Karolina var lagkapten.







Här huserade vi! 

De som överlevt cancern inleder stafetten med ett ärevarv!  High fives och hurra-rop från lagen som kantar banan!!

Det är ett jippo och en folkfest. Underhållning av något slag hela tiden.
Trevligt!!




Jag har ju en dotter som inte tycker att något är jobbigt eller pinsamt.  Det är inte läskigt att klä ut 
sig, och stolla sig, heller.  Inte det minsta, tycker Karolina! Hon tycker bara sådant är roligt!  OCH har man ett pingvinlag klär man ju självklart ut sig till pingvin, eller hur?











Senare, mot nattkröken, tävlade man om titeln Mr and Mrs Relay!!  Kolla in Karolina som "dude"!  Som sagt, inget sådant här är pinsamt för min tös...


Karolina vann titeln Mr Relay.  OCH hennes "tre fruar" vann titlarna Mrs Relay!! HAHA!!




När det blivit mörkt äger det såkallade Illuminaria rum.
Då släcks stadion ner, och man tänder ljus för dem som har förlorat sina liv i cancer, "in memory of...".
Men, man tänder även ljus för alla dem som överlevt, "in honor of..."
Sedan tar alla ett ärevarv i tystnad runt stadion. En säckpipeblåsare leder processionen. Det är mäktigt, sorgligt och stort.
OCH helt tyst, trots att flera hundra människor vandrar tillsammans.




De här bilder är inte från iår.  Dessa tog jag för 2 år sedan.  Men, ni förstår hur det ser ut under Illuminaria.  Så vackert med alla upplysta påsar med ljus i!





OCH nu är det åter måndag!
Ny vecka!
Nya tag!


Ha en bra dag idag!

22 comments:

Nettan said...

Vilken fin sak att göra, stafett för livet. Att lära sina barn att göra saker ideellt tror jag är oerhört viktigt! Detta är i mina ögon en otroligt bra sak!
Trevlig måndag
Kram
Nettan

alegni said...

Vilket engagemang från er community. Sådant där skulle nog inte funka så bra här hos oss, tyvärr.
Vad intressant med Restons grundare och hur namnet blev till!
Ha en fin ny, vecka! KRAM

Erica said...

Vad härligt att ni fick så fint väder i helgen :-D
Genom dina bilder ser det ut att vara en så trevlig tillställning :-) Och med en fin tanke i bakgrunden :-)

Och vad roligt med Restons grundare! 100 är verkligen en imponerande ålder :-D

Hoppas du får en fin start på nya veckan!
MVH /Erica

Humlan said...

Vilken tur att ni slapp hällregn och annat otrevligt, speciellt för dom som övernattade! Visst syns det att Karolina har roligt och jag gillar hennes kroppsspråk när hon ska spela kille! :)
Fantastiskt att grundaren till Reston fortfarande kan vara med och så roligt det måste vara för honom att se att det blev så bra!

Kram!

Desiree said...

Det där tycker jag är jättefint och viktigt att göra. Så många man känner som drabbats av denna hemska sjukdom. Så viktigt för dem som kämpar just nu med att bli friska och de som har kämpat hårt under många år innan de till slut fick bli friska.
Kul med massor som händer på plats. Hi hi vad kul att K vann som dude och med sina tre fruar ;-)
Så vackert med alla lyktorna i mörkret som lyser upp natten och lyser för hoppet.
Kram och ha en fin start på veckan.

eastcoastmom said...

Såna här välgörenhetstillställningar är amerikaner verkligen bra på.
What a dude!!!

Annika said...

Nettan:
ja, vi gillar verkligen det här!
OCH kommer kanske att fortsätta nästa år också även om K inte är hemma. ELLER så är hon hemma och kan skrapa ihop ett lag med sina HS-vänner. De flesta unis har sommarlov nu, så det var en hel del gamla vänner med till K också. Bland annat en av "fruarna" som nu går på Boston U :-)
Det är en jättebra sak, och jag vet att Reston Relay fick in över 200,000 dollar i lördags.
Allt går till cancerfonden. Oavkortat.
Kramar!


Ingela:
Ja, engagemanget är stort!!
KUL är det!
Jag tycker absolut att man borde köra det hemma också.
Japp, så blev Reston till :-)
Och gubben lever än! I rätt så god hälsa!!
Kram!!

Annika said...

Erica:
Ja, vilken tur med vädret. Det hade ju kunnat regna, det har vi varit med om förr. Det hade också kunnat var brännande hett, det har vi också varit med om. I lördags var totalt lagom.
Ja, visst är det speciellt med Restons grundare. Hundra år!! OCH ganska pigg!!
Han är med på näsan allt!!
Ha en bra måndag!!


Humlan:
Ja, regn är det vidrigaste man kan ha. Då flyttar hela evenemanget in på skolan, till gympasalen. OCH det är INTE samma sak.
Karolina hade jättekul. HAHA, ja jag gillar också hennes kroppsspråk som kille :-)
Kramar!

Annika said...

Desiree:
Ja, det är verkligen det!!
OCH jag gillar hur Relay tar hand om de som "överlevt". De får lunch, lite specialbehandling genom hela stafetten, sen får de middag.
Som du säger ALLA känner ngn som drabbats av cancer, och det är därför det är så viktigt att folk ställer upp. OCH det gör de!!
HHA, visst var det kul att K vann! Fniss!!
Illuminaria är sååå fint, och kraftfullt.
Kramar!!


AM:
Det är de verkligen!! Vilka fund raisers de kan ordna i detta land, och folk ställer verkligen UPP!
Haha, jag vet, what a dude :-)))

Miss Marie said...

Så vackert, så. Och vad häftigt att grundaren fortfarande lever, wow! Krutgubbe.

Och Karolina, vacker och rolig! :)

Annika said...

Marie:
Tack, en fin tradition detta som vi gärna fortsätter med!
Bob Simon är en sann krutgubbe!!
Karolina, hon är inte rädd för att göra till sig på ngt sätt :-)

Vform said...

Ååå, så fint att ordna evenemang kring cancer! Och att få till ett jippo av det hela! Samlas det pengar också eller är det bara ett festligt tillfälle?
Fint av Karolina och ni alla att ställa upp :)
... och gubben hänger med, strongt :o) Trodde nog Reston var äldre än femtio!
Jag kunde gått där i första ledet ...
Varmaste dagen vi haft i år ... plötsligt 26 grader i dag, bara så där!
Verkar som om regn och åska dyker upp till kvällen ...
Ha en bra dag!
KRAM ♥

Annika said...

Vivan:
Visst är det!
De är bra på sådant här.
Nej, det är en stor fund raider också, alltså man samlar in pengar. OCh jag vet att det på Reston Relay fick in över 200,000 dollar.
Reston-gubben hänger med!! Han är ute på ALLT!! OCh det händer nåt nästan varje helg i den här "staden".
Otrolig gubbe!! nej, Reston är bara 50 år!!
Vivan, hade du kunnat gå med i första ledet...
Jag är så glad att DU är en överlevare!!! jag känner ju lite för många som har haft denna vidriga sjukdom.
OOO då har ni varmare än vi idag. NJUT!!
NJUT!!!
Kramar!!

Anonymous said...

Karolina är verkligen som gjord för teater - vilken modig och sprallig tjej! ★

Usch för cancer, hoppas någon snart hittar en dunderkur mot den otäcka sjukdomen. Viktigt och bra att det är ett så stort engagemang runtom i världen - heja er som är en del av det!

Annika said...

Penny>
HHA, visst ÄR hon!
Klippt och skuren för sitt kommande yrke!!
Mod har hon, och är inte rädd för att fula sig etc.
Cancer är verkligen högst vidrigt.
fy fasiken alltså...
en dag måste bot komma.

Trillingnöten said...

Fantastiskt att läsa om! Jag blev alldeles rörd! Själv har jag förlorat många nära människor till cancern och såna här saker berör mig verkligen. SÅ fint! Och att det liksom blivit tradition är ju ännu bättre :)

Vad underbar hon är Karolina :) Att hon bjuder så mycket på sig själv! Så klart att hon vann titeln också :) Verkligen underbar som "karl"! :)

ps. TACK för din fina kommentar på bloggen, om att jag skriver bra och intressant! Det värmde verkligen!

Annika said...

Trillingnöten:
Ja, det är fint detta. Kolla när Relay äger rum hos er. Alla städer har detta. Mkt BRA, och roligt också att vara med på.
Ja, vidriga cancer. HATSJUKDOM av rang.
HAHA, tack. karolina är inte rädd för ngt, allra minst att göra sig ful eller töntig etc.
Gillar det verkligen!!
OCH ja, du skriver toppen!! Glad att jag hittat dig :-)
Kramar!

Anonymous said...

Fin pingvin!

Annika said...

Brysselkakan.
Jamenvisst :-)

Musikanta said...

Härligt att det är så öppet om cancer i USA. Här hyssjas det väldigt med det - verkar otroligt att folk ställer upp på ärevarv. Det skulle nog aldrig gå här hemma.

Men när man får en sån chock som ett cancerbesked är det väldigt skönt att få dela med sig, som jag gjorde på bloggen när jag berättade om min cancer. Sen var det mer naturligt för dem som kände mig att prata om det och fråga hur jag mådde.

Jag är så tacksam över att jag är helt friskförklarad så jag skulle gärna gjort sällskap med de två damerna runt arenan.
Kram från Ingrid

Anne-Marie said...

Vilket fint evenemang och initiativ. Vet ju att du har visat och berättat flera gånger tidigare om ert "relay".
Karolina passar på scenen, den saken är klar. :) Kvällens häftigaste "dude". ;)
Tänk vilken krutgubbe och att han fortfarande finns med vid detta evenemang.
Kramar!!

Annika said...

Ingrid:
Ja, det är ju verkligen ingen sjukdom dom behöver tystas ner, eller som ngn måste skämmas över. Så fram med den i ljuset.
OOO det var så många som gick ärevarvet!! säkert 40 stycken, men just på den här bilden syns bara ngra av dem. Starkt.
Förstår att det var skönt att blogga om ditt beske, Ingrid.
OCH jag är sååååå glad att du är frisk igen. UNDERBART!!
Ja, du hade kunnat gå med i ärevarvet runt stadion!
Kramar!!


AM:
Visst är det bra. Evenemanget äger rum runt hela USA. Vet förstås inte om det sker i Weed.
HAHA, ja Karolina är nog som klippt och skuren för scenen :-)
Bob Simon är verkligen a hell of guy. Han är mes på nästan varenda event runt Reston året om. DET är massor, massor med event eftersom det är ngt på gång nästan varje vecka.
OCH 100 år!!
Kramar!!