Thursday, March 27, 2014

P.U.N.K.T

Morning, my dears!!!


Idag är det torsdag igen!
Ja, veckorna springer iväg i ren racerfart!
Eftersom det är torsdag så vet NI alla vad som gäller!

Just det!

PUNKT!


* Vår tids brevvänner!
Martina i Frankrike slog huvudet på spiken igår då hon myntade att bloggar är vår tids brevvänner. JA! Jag håller med totalt! TOTALT!!
Bloggvänner är i sanning vår tids brevisar. Det blir  rutin att titta in till sina bloggfavvisar varje dag. Skriva lite i kommentarsfältet hos bloggisarna. Få återbesök.
Ja, och sen detta otroligt fantastiska som kommer i en bloggs kölvatten: Riktiga vänner! Bloggisar som verkligen blir RIKTIGA vänner. Jag har några sådana, eller flera stycken faktiskt. Vilken ynnest!
Jag har inte märkt av “troll” (TACK OCH LOV!!) av något slag hos mig, ej heller har jag sett dem hos någon bloggvän. Tycker, helt enkelt, att det är en väldigt FIN grupp av kvinnor som finns på nätet!




* Gone Girl!
För ett tag sedan läste jag min allra första bok på läsplatta! Det var boken Gone Girl av Gillan Flynn. Peter läste den, och han sa sedan att jag MÅSTE läsa boken också! Sagt och gjort, så skedde!
NU säger jag detsamma till ER, LÄS Gone Girl!
En mycket annorlunda bok, lite åt deckarhållet, men så mycket mer än så. Författaren har krupit under skinnet på bokens två huvudrollsinnehavare. Den ena, maken, är misstänkt för mord på hustrun, som är den andra huvudpersonen i denna bok.
Jag slukade Gone Girl! Det är en av de bästa böcker jag läst på MYCKET länge.
Har du läst den? Vad tyckte du?
Kan också berätta att denna bok kommer ut som FILM i höst!  LÄS boken innan filmen kommer, jag ber er!!
Att läsa på läsplatta gick för övrigt mycket, mycket bra!! Jag kan absolut se dess fördelar!



* Små vs. stora universitet.
Några av er tyckte att det var konstigt att jag skrev att Arcadia är ett litet universistet med sina 4000 studenter.
Men, ja, Arcadia ÄR faktiskt väldigt litet. De flesta universitet har flera tusen studenter. Vi kan ta några exempel bara för att ge perspektiv:

NYU, NY--60,000 studenter
Harvard, MASS--29,000 studenter
University of Virginia (UVA)--22,000 studenter
Penn State University, PA--98,000 studenter
George Mason University, VA--34,000 studenter
Princeton, NJ--9000 studenter
Ohio State University--58,000 studenter

Så de allra flesta universitet sväljer en massa elever. Universiteten är ofta som små städer med egna affärer, restauranger, barer, bokhandlar etc.
Campus är jättestora! Du måste ha bil för att ta dig runt på flera av dem. Eller, så hoppar du på någon av universitets bussar som går i skytteltrafik mellan instutionerna.
Det är en mycket, mycket välfungernade värld!




* Funderar över...
I tisdags skrev jag om stressen och pressen som råder bland elever, föräldrar och lärare här där jag bor.
Ja, den stressen finns ÖVERALLT i samtliga högpresterande områden i detta stora land.
I min grannkommun, Loudon, som dessutom är den mest välmående kommunen i hela stora riket, går femåringarna i halvdags-Kindergarten! Kindergarten kan för övrigt
jämföras med sexårsverksamheten hemma.
Detta tycker Loudon-föräldrarna är REN skandal! I övriga kommuner i Virginia går de flesta barn i kindergarten på heltid. Nu anser Loudons föräldrar att deras barn ligger EFTER! Att de får en dålig start på sin skoltid, och inte kan hänga med i “maratonloppet” som grundskola och gymnasium är. Att de inte kan tävla i långa loppet med de andra eleverna som får gå på Kindergarten på heltid. Kanske vissa universitet inte antar deras telningar en gång världen?
Men KOPPLA AV!!!
Herregud! Barnen är fem år GAMLA! FEM ÅR!!! VAD tror ni? Att de skall halka efter för att de gick i skolan i TRE timmar om dagen UNDER ett år istället för SEX timmar då de var FEM ÅR!
Fröknarna på de kommunala skolorna menar att de fått göra om hela läroplanen, Kindergarten är mycket mer inrikitad på det akademiska än det var förr. Numera förväntas nästan barnen kunna läsa innan de börjar Kindergarten (!!??!!).  Förr var Kindergarten mer som en lekskola. Man lekte fram bokstäver och siffror. Det är inte riktigt så längre
Det är det här jag menar är så SJUKT!!
OCH så är det överallt där jag bor! Hetsen och pressen!! OCH alla galna föräldrar som till varje pris ska in i ekorrhjulet med ungarna.
Japp, och eftersom de “bara” går i skolan tre timmar om dagen så skickar massor, massor, massor av dessa föräldrar iväg sina barn på PRIVATSKOLA på eftermiddagen!! Privat kindergarten alltså.
Där får barnen börja med RAST och sen äter de LUNCH! Fröknarna där säger att de VET att elevena suttit stilla hela förmiddagen på kommunala Kindergarten, så därför får barnen leka av sig innan de börjar pyssla.
Jag blir så TRÖTT!!! Kan inte föräldrarna själva ge barnen lite tid parken så att de får leka av sig? Gå hem och ät lunch, eller ta med med picnic till parken. ÅK sen hem och pyssla! MÅSTE de gå i privat kindergarten för detta? Ja, privat Kindergarten koster flera tusen dollar om året, såklart.
Ibland är det bara FÖR mycket!!! FÖR mycket. Ja, jag går ingång på TRAMS och fjanteri!

Läs artiken i Washington Post här!



* Svennefrulle.
Den är här hos mig idag!

Vi höres återigen imorgon!!

34 comments:

Anonymous said...

Håller med dig och Martina. Bloggar är vår tids brevvänner! Stämmer utmärkt! Och roligt är det!

Jag kan förstå att 4000 studenter är ett litet universitet, med tanke på att mina barns elementary school har 1200 elever!

Har inte hört talas om Gone Girl, men nu har jag skrivit upp den på min läslista.

Behöver knappt läsa artikeln i Washington Post, det räcker med att jag läser det du har skrivit så blir jag upprörd. Silicon Valley har också en extremt competitive skolmiljö. Inför sommarlovet får vi hem reklambrochyrer om "extended school year" och "algebra camps" och liknande! Suck!

Channal said...

Snart kommer de till din svennefrulle. Själv sitter jag här med min i Svedala:-) Bästa uttrycket, brevväxlande vänner! Tänk vilka fantastiska kvinnor jag möter varje dag här i cyberrymden! Så glad för dig o alla andra! De du har frulle med bloggar de också?

Campus Linköping är som en hel stad! Typ 35.000! Det är inte Sveriges största universitet. Tror inte gemeneman vet eller förstår vilken jättefabrik ett universitet är!

Vad heter boken på svenska? Ska kolla upp o läsa den. Tack för tipset!

Ha en fin dag! KRAMAR Anna

Äventyret framtiden said...

Det kanske är så att vi som gärna skrev brev till vänner, gärna också bloggar? För vi blir ju brevvänner!

Njut av svennefrukosten!
kram från ett soligt fyragradigt varmt Geta

Elisabet. said...

Ja, jag är glad och lycklig att mina barn växte upp på 70-talet och sonen en bra bit senare, men någon förskolehets var det inte i norra norrlands inland och fjälltrakter ,-)

Jane said...

Ja du, 4000 elever är lite. Jag pluggade här i Köln då var det runt 65000 studenter. Alldeles för många om du frågar mig. Ibland var det 5 km mellan byggnaderna.. Nu är det ju stor skillnad mellan universiteten här i Tyskland och i USA så de stora skulle mycket väl vara roligare där om man tänker på föreningsliv, sport etc. Men här var det ett kaos utan like.

Jag får nog skriva ett inlägg om tyska dagis. Där är det nämligen bara lek som gäller, inget koncept, barnen får leka med lego hela dagen om de vill.
Så här är det väl värt att att investera i ett privat dagis som vi gjort.
Det där med den amerikanska hysterien angående kindergarten förstår jag inte, även generellt sett när de är små, de ska kunna så mycket så tidigt och pressas. Så var det även där vi bodde. Jag måste bara ta upp ett exempel som för mig är genomsnittsamerikanen. Jag hade rätt mycket med banken att göra när vi bodde i OC pga. mitt engagemang i svenska skolan. Jag skulle hämta växelpengar och bad om att få 3 x 80 dollar. Kassörskan kunde inte addera det och trodde inte när jag sa 240. Hon hämtade räknedosan och kunde dock bekräfta det:) Jag hade typ varje vecka en sån incident på båda bankerna jag gick till. Så ibland undrar jag vad händer med dem när de blir vuxna? Bara något jag funderar på ibland, så där vid sidan av. Jag vet att det skiljer sig mycket beroende på var man bor och jag skulle nog säga att östkusten är mer intellektuell, jämför bara NY times med LA times..say no more.:)

Kram

alegni said...

Jag visste att de amerikanska universiteten är stora, men jag hade faktiskt ingen aning om att de är SÅ stora. Som en inte alldeles liten finsk stad. Det är givet att de måste ha all service inom campuset då.
Nu blev jag lite klokare igen :)
KRAM

Humlan said...

Jag har funderat på läsplatta ett tag, men har så många olästa böcker här hemma att jag försöker beta av dom först... sedan älskar jag att läsa om gamla favoriter när jag mår dåligt och inte orkar ta till mig en ny berättelse, så det tar lite tid att ta sig igenom bokhögen! ;-) Men en vacker dag så kanske jag kommer till läsplattan.

Jag håller helt med dig om stressen och pressen i utbildningen, det låter skrämmande och jag kan inte låta bli att undra om man inte skadar istället för hjälper när pressen börjar så tidigt!

Kram!

Musikanta said...

Det svenska skolsystemet fungerar bra med att barn börjar läsa när de är sju år och mogna, tycker jag. Det finns ingen anledning att de ska tvingas sitta stilla och ha regelrätta lektioner innan dess.

Visst är det roligt med bloggen. Synd att du bor så långt borta, vi skulle nog haft mycket att diskutera om vi hade träffats :-)!

Man lär ju känna varandra så väl när man bloggar. Jag hade också många brevvänner när jag var ung - från hela världen. Jag glömmer aldrig lyckan när det damp ner ett brev i brevlådan med vackra, främmande frimärken på. Och så var man ju tvungen att skriva på engelska också - bra träning.
Kram från Ingrid

Desiree said...

Håller absolut med om att bloggvänner är som moderna brevvänner. Vilket bra liknelse Martina gjorde. Alltid mysigt att kika in hos sina vänner och småprata lite så här.
Tack för boktipset. Alltid lika välkommet med bra boktips och filmtips. Jag läser sporadiskt i perioder men älskar att läsa då jag hittar något riktigt bra bok som slukar mig totalt.
Jag håller också helt med dig vad gäller stressen och pressen för de små. Lägg av! Är man fem år är det ok att missa några dagars skola per år. Hallå blir aldrig någon av dessa barn sjuka så det måste stanna hemma ett par dagar??? Det kan man ju undra. Måste finnas utrymme för att leva liksom. Jag tror att vår tids föräldrargeneration har blivit fjompigare och mer stressade. De har inte själva tid att ta hand om sina barn lika mycket som våra föräldrar hade. Hela samhäller lever med denna ständiga stress hela tiden. Det tror jag kommer bli den nya stora folksjukdommen som slukar massor av människor med magsår och psykbryt av olika slag.
Well ha en god och mysig svennefrulle.
Kram!

Annika said...

Sara:
Visst är det så!!
Absolut! Vår tids brevvänner. Det tycker jag är fint!
Exakt, 4000 är litet. Karolinas HS har över 2000 studenter.
Nej, jag vet, denna hets och press som finns i högpresterande områden är bara för mkt!!
Orkar inte.
OCH det verkar bli värre och värre…


Channal:
Ja, de kommer om tre timmar :-)
Kul med dessa frullar.
Nej, jag är den enda bloggande kvinnan bland alla mina vänner här.
Helt OK :-)
Universitet är verkligen som små städer, tror knappt jag själv fattade förrän för ngra år sen.
Otroligt så stora de är!
Boken heter Gone Gitl även på svenska. LÄS!!!
:-)
Kramar!!

Annika said...

Karin:
En sak är iaf säker, om man bloggar måste man älska att skriva.
Många av oss hade säkert brevvänner. Jag hade i perioder, men absolut inte många.
Kramar från ett minusgradigt Reston där det lär ska bli 9 grader sen :-)


Elisabet:
Nej, men hetsen som finns här finns inte i Sverige. Inte ens idag. Det ska ni vara glada för!
:-)
Gick i skolan på 70 o 80-talen hemma. Sådär sådär. För lite engagemang då…

Annika said...

Jane:
Ja, jag tror att uni-livet i USA är väldigt, väldigt socialt och roligt. Hundratals föreningar att gå med i, massor av grupper, greek life och att de har SÅ kul.
Nästan alla säger att college-åren var de bästa i livet.
Stor skillnad på unis här och i Europa, kan jag tro.

Ja, jag vet att det är stor skillnad på var man bor i USA.
Jag har aldrig märkt av att folk skulle var korkade här. Som sagt, det är jag som brukar känna mig dum då och då…
Men, jag förstår att det är stor skillnad på att bo i LA. Verkligen.
LA måste vara ganska unikt. USCH, vill itne att K ska dit :-/
Det du berättar är mkt märkligt.
Men här vimlar det ju av alla möjliga människor, men ngn direkt dumhet möter jag inte. Jo, ibland, men det är inte vanligt.
Så visst är det skillnad på ställe och ställe.
Östkusten på det hela taget är ju väldigt intellektuell och välutbildad.
När jag tänker på OC ser jag Hollywoodfruar och annat sådant folk framför mig, haha!!!


Ingela:
:-)
Jag vet, det är svårt att fatta hur stora de är!!
Som en småstad, ja!!
Kramar!!

Annika said...

Humlan:
Läsplattor är verkligen inte dumma. Jag dissade dem lite innan jag lånade Peters. NU fattar jag hur bra de är. Inte mins det att man kan placera den som man vill och slippa vända boken, haha!!
Så säkert skaffar jag en sådan en dag. DOCK inte än!!
Ja, jag ör helt säker på att man inte hjälper sina barn då man håller på sä här. TVÄRTOM!!
Kan inte minnas att pressen var så här stor för 13 år sen när K började KG. Men det var kanske jag som inte fattade :-))
Kram!!


Ingrid:
JMjeea. Men nja, systemet har ju sina stora brister, hemma alltså. Stora.
OCH här med, det ska gudarna veta. Inte så mkt at tde börjar när de är fem, jag tyckte det funkade bra. MEN att de förväntas KUNNA så mkt.
DET är märkligt, och att fldrarna känner sådan stress. Blir så trött på sådana här områden ibland. GAAAAAHHH!!!
Galet less då och då.
Bloggar är verkligen BRA!! OCh det är som att häsla på ngn varje dag. JA, om vi hae bott nära hade vi säkert setts titt som tätt!
Vår tids brevvänner!!
Kramar!!!

Annika said...

Desiree:
VISST är det SÅ!!
Som brevvänner.
Det är jättekul!
OCh sen när man ses IRL klickar man oftast, precis som du och jag minsann gjorde!! UNDERBART!!
Eller hur!?? Varför pressa femåringar? Så sjukt. Som om det skulle spela ngn roll att de "bara" går i skolan tre timmar om dagen istf 6! UNDER ett enda år! Då de är fem.
Jag orkar inte.
Det är ju bara så fånigt.
OCH att fldrna skickar barnen på privatskola på em är så töntigt att jag dör…
Ibland blir jag så less på stället jag bor på. WELL, you take the good with the bad, and all that…
Kramar!!

Martina said...

Jag hade manga brevvänner när jag var liten och även lite äldre. Bade sadana som jag kände IRL och sana som jag aldrig hade träffat och som bodde lite varstans över hela världen. Älskade det! Roligt, spännande, intressant... Precis som bloggar och bloggvänner idag med andra ord!

Okej, ännu en bok som jag maste skriva upp pa min "väntelista"! Jag älskar ju att läsa, men den senaste tiden (läs aret) har jag verkligen inte haft eller tagit mig mycket tid till det. Bättring!

Amerikanska universitet och campus är ju verkligen fantastiska bade vad gäller storleken och organisationen.

Pressen ja... här i Frankrike är det ocksa ganska stor press pa barnen redan fran början. Här börjar ju de allra flesta barnen i skolan när de är 3 ar och redan da ställs det höga krav och mycket press pa barnen. Pa kvartsamstal (eller utvecklingssamtal eller vad man nu säger pa svenska) kan man fa höra att ens barn maste förbättra sig vad gäller koncentration, interaktion med de andra barnen, inte mala/rita sa mycket utanför linjerna, halla pennan bättre....etc.
Som sagt, slappna av... när barnen är 18 kan nog alla halla sig innanför linjerna och vem fasiken bryr da sig om hur man ritade när man var 3 liksom?!

Ha det sa trevligt pa din frulle!
Kramar

Tankevågor said...

Vad roligt att du har läst den på rekommendation av Peter för här har Anders sagt samma sak till mig. Han läste det och sa att han vet att jag tycker den skulle vara bra....så nu får jag väl ta tag i den jag med.
jag har inte testat läsplatta än men vet att jag kommer att hamna där jag med....Anders har haft läsplatta länge nu och jag ser ju att det kan finnas fördelar.

Hade ingen aning om att universiteten är så stora! Intressant att få veta mer om det sen när Karolina börjar.

Kram kram från ett soligt Stockholm och mig.

eastcoastmom said...

Våra barn hade tur och gick bara halvdagar i KIndergarten, några år efter började heldags här. Jag var med på flera Board of Education-möten för att tillsammans med andra föräldrar försöka stoppa heldagarna, men det lyckades inte. Här tror jag det var en fråga om att spara pengar, delvis! Eftersom personalen ändå jobbade heltid var den deln ingen extra kostnad, däremot kostade det massor med skolbussarna som körde en extra sväng på eftermiddagarna med bara kindergartenelever som skulle hem tidigare... Knasigt.

L said...

Av de bloggar jag läser så känns din ganska unik i kommentarsfältet. Det är så härligt med att det blir dialoger då du är så aktiv med att besvara kommentarerna.
Jag låg faktiskt och funderade på det innan jag somnade igår kväll, att det nästan kändes som att man träffades irl. Mysigt.

Ledsamt med kindergartenutvecklingen. Här har jag och min finska vän försökt (förgäves) kämpa för lite mer rejäla raster istället för 10 minuter på fm och 10 minuter innan de äter lunch. Och bara ute om det är fint väder. Suck.

Anonymous said...

När jag växte upp i en småstad fanns det ingenting som kallades kindergarten. Man började 1:a klass vid 7-års ålder. Vi hade raster, då vi blev "utkörda" oberoende av väder; och en timmes "frukostrast", då nästan alla gick hem och åt. Skolbussar fanns inte.
Jag undrar, om föräldrarna inte vill ha barnen hemma ens halvdags? Båda föräldrarna jobbar i de flesta familjer. Läser ju om hur dom beklagar sej över, vad dom skall göra med ungarna, när det är snödagar.
Och på somrarna får ungdomarna inte ligga i gräset och titta på molnen och tänka och undra. Finns inte tid för sånt, tyvärr.
Intressant kommentar betr. detta hos "Familjen Lalloo i Silicon Valley".

Önskar mer pengar skulle läggas ned på "Head Start", ty många förskolebarn behöver lära sej att prata acceptabel engelska.

Usch, va´ kallt det var igår! BRRR!
Ruth i Virginia

Anonymous said...

Fel namn - skall vara
"Familjen Lalloo i Kalifornien"

Ruth i V.

Erica said...

Så sant med bloggar som dagens brevvänner!
Dock kommer jag på mig själv lite då och då att sakna brevväntiden. Jag kan sakna att sätta mig ner med brevpappershögen, handskriva brev och skicka dem.
Och sedan få ett handskrivet brev tillbaka på ett gulligt brevpapper :-)

Tack för boktipset :-)
Ja, jag kan tänka mig att läsplatta har sina fördelar. Riktigt praktiskt :-)
Dock fortsätter jag nog med böcker ett tag till ;-)

Oh! Shit! Vilka studentantal det är på de olika universiteten!
Självklart visste jag att det är höga tal, men som du skriver; som städer!
Får de skolor jag gått på att se ut som... tja, jag vet inte...
Min högstadieskola (Hortlax skola) hade 300-400 elever.
Min gymnasieskola (Strömbackaskolan) var lite större med typ 2500 elever, i och med att Piteå bara har en gymnasieskola, och alla nationella program skulle rymmas där.
Eller, i och för sig finns Grans naturbruksskola här också. Det är en gymnasieskola, men har bara Djurvårdsprogram.


Och jag måste säga att jag får ett rejält tryck över bröstet och klump i magen när jag läser om amerikanarnas skolstart.
Speciellt när jag tänker på det jag läste om på lärarutbildningen; om hur viktig just första tiden är för den resterande skolgången och lusten att lära.
Och det viktigaste: inlärning på ett lustfyllt sätt.
En sådant extrem start känns som att den inte gör mycket mer än att döda barnens naturliga lust att lära.
Självklart förstår jag att det är på grund av hur allting ser ut i USA; konkurrens, hårda krav på utbildningen, arbete och sådant.
Men vi är ju trots allt samma människor allihopa, i grund och botten. Vår "biologiska utveckling" är densamma.

Jag minns att vi läste om att barn t.ex. intresserar sig för bokstäver/läsning vid olika åldrar. En del vid 4 år, en del vid 5 o.s.v. En del i 7-årsåldern.
Och av uppenbara anledningar är det då bäst att fånga upp det intresset när det blommar upp, då det är bäst chans att man lär sig då.

Och scenario: Vad händer då om ett barn som blir mogen för inlärning av att läsa/skriva vid 7 års ålder tvingas lära sig det när hen är 5 år?
♦ Jag tror absolut att det dödar det barnets Lust att Lära.
♦ Det gör att det tar längre tid att lära sig.
♦ Föräldrarna kanske blir stressade för att barnet "ligger efter sina klasskompisar" och kanske till och med tror att barnet är "sent i utvecklingen" (vilket faktiskt inte ens behöver vara sant...)
♦ Vilket i sin tur lägger ÄNNU mer stress på barnet.
♦ Vilket i sin tur resulterar i att det tar ÄNNU längre tid att lära sig.
Och en sådan negativ skolstart bäddar bara för en sak: en negativ fortsatt syn på resterande skolgång.
Lägg dessutom till betyg (från början) på allt detta... vilket bara skapar ytterligare en stressfaktor.

Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker nog mer och mer att det svenska skolsystemet faktiskt är bättre när det kommer till just Skolstarten.
I flera avseenden verkar amerikanska systemet vara bättre, men just för skolstarten gillar jag det svenska mer...
Tror det även handlar en del om att svenska skolsystemet hyfsat förstått att "korvstoppningsinlärning" inte är den bästa metoden för alla.
För vissa passar den bäst, men för andra passar den inte alls.

I think this picture says it all...
http://www.onewaycommunication.co/?p=26613

Jag kan prata om sådana saker hur länge som helst, som du säkert märkt ;-)
Därför tror jag att jag avrundar nu.


Hoppas du får en bra Nyfredag!
MVH /Erica

Miss Marie said...

Håller med dig o Martina, superbra beskrivning! Så härligt gäng att få vara en del av! :)

Och herregud vilken stress det är bland föräldrar! Deras barn kommer ju gå in i väggen när de är 10! Utbildning är ju ett maratonlopp, som dom säger i artikeln, men då kan de ju inte sprinta iväg i början! Usch, blir så trött på sånt där...

Annika said...

Jag har haft många brevvänner under årens lopp! Har faktiskt fortfarande ett par stycken! :-)

Jag läser "Mörka platser" av Gillian Flynn just nu, och har även tänkt läsa "Gone Girl".

Snart helg! :-)

Anonymous said...

Bloggar är ju så mycket bättre än brevvänner för man får så många fler vänner, tankar och åsikter på köpet!

Helt galet med sådan stress redan vid fem års ålder... Stackars barn.

Nettan said...

Oj oj oj... 98 000 studenter... Och jag tycker jag har läst vid ett stort universitet som Lund. 😳
Vi googlade Penn State och insåg att det är en egen stad. Jaha en egen stad, vilken studiedröm. Vilken mardröm däremot med de galna kraven på femåringar. Jag anser att femåringar ska vara ute och få skrapsår på knäna när de lär sig cykla och klättra i träd och finslipa sina motoriska färdigheter för att senare orka med allt längre skoldagar, håller med om picknick på lekplatsen, fika med föräldrar och att få vara barn och inte påbörja en akademisk karriär som femåring! Låt barn vara barn! Allvaret kommer tids nog ändå!

Många kramar
Nettan

Anonymous said...

Brevvänner var en himla träffande beskrivning! Så är det ju!

Den boken gav jag till min gamla moster i julklapp, kanske ska låna den.=)

Hoppas ni haft en fin svennefrukost, en så mysig tradition.

Annika said...

Martina:
Du slog huvudet på spiken så det sjöng i hammaren då du skrev att bloggar är vår tids brevvänner. Det rä ju SÅ sant!!
Jag hade också ngra stycken då jag var barn, men så skrev jag ju till mormor etc.
Ja, det var roligt.
OCH detta är toppen!!!
Exakt, slappna av lite, barnen lär sig. Sådant där är tröttsamt.
Blir så lESS.
SÅ LESS!!!
Kramar!!!



Lisbeth:
ja, läs den!!!
Peter hittade den på en lista över "100 böcker man bör läsa under sin livstid".
Jag gillade den MASSOR!!
Läsplatta ja, jo de har sina absoluta fördelar.
Kramar!!!

Annika said...

AM:
Karolina gick heldag, det tyckte jag var bra. Hon grejjade det fint.
MEN jag hade inte klagat över halvdag heller. Absolut inte ur akademisk synpunkt.
Denna press är helt otrolig.


Lisa:
Aww, tack!!
Ja, jag tycker ju att man ska hålla en dialog med sina läsare. Det blir så mkt roligare då på alla plan. Uppskattar det ju så mkt själv också hos de bloggar jag läser.
Rasterna ja, ja jag vet…
SUCK!!! DE var verkligen ringa i ES. Tror K hade en enda på hela dagen.
Förstår att ni jobbar i motvind...

Annika said...

Ruth:
Samma då jag gick i skolan. Jag gick visserligen på lekis, men började ettan som 7-åring.
Vi var ute varje rast. Rastvakter på skolgården. Inga skolbussar.
Ja, jag förstår att halvdags-KG inte är kul för de fldrar som jobbar heltid bägge två. MEN det är ju en herrans massa stay-at-home-moms här, som du vet. OCH när de börjar klaga då tycker jag nog det gått långt.
OCh att sen skylla på att de blir efter akademiskt…SUCK!!
Jag vet, oh summer camps är uppbokade redan after jul, eller så tar man sommarskola, eller andra klasser. Det finns knapt ngn tid över för lek. Bedrövligt.
Head Start är nog större i lite sämre bemedlade områden, tror jag. Men det finns även skolor i Reston som har Head Start.
Ja, jösses vad ISANDE kallt det var igår. Idg lite drägligare. SYND att det ska regna nu, men hellre det än snö.



Erica:
Visst är det den nya tidens brevvänner. Trevligt.
Jag skriver nästan aldrig brev längre. Tråkigt nog.
Jodu, unis är stora här. OCh störst är de sk state schools, de är som städer.
Så det finns att göra sas.
Det finns så mkt att säga om hetsen här med skolan och barnen.
Det är verkligen hårda bud för dem. OCH för dem som inte hänger med.
DOCK finns det gott om resurslärare, tack och LOV!!!
Föräldrarna volonterar mkt i skolan också. När K var liten volonterande jag två dagar i veckan på skolan. Hjälpte till med läsning och då de hade bild på skolan. Utan fldrar på skolorna här stannar skolsystemet.
Betygen tycker jag inte illa om, det stigmat har vi inte här. DET kan jag inte säga.
Tvärtom, betygen tar bort lite av stressen. De kommer så ofta, fyra ggr om året. I ES får man betyg i prestation och bemöndande. Kommer man efter får man hjälp.
Nej, betyg är bra, det tycker jag.
Svenska systemet är ju inte så mkt att hänga i julgranen, tyvärr. PISA-rapporeter o anant talar sitt språk.
Men visst vet jag också att det finns toppenskolor hemma, såklart.
men ja, jag håller med dig helt om att skolstarten hemma verkar bra, lugn och pedagogisk.
Absolut.
ja, sådant här kan man snacka om länge.
:-)

Annika said...

Marie:
Visst var den träffande!!
jag är också så glad över att vara med i det här "gänget kvinnor" som vi är. Alla så snälla och schyssta!!
heja ALLA!!!
Jag med, trött…Visst är det väl lite lika i England?



Annika:
KUL att du läst den. Tänkte läsa just den om ett tag. Vilken duktig författare hon ÄR!!
KUL att du har kvar brevisar.
Snart helg. Med besked...

Annika said...

Brysselkakan.
TRUE DAT!
Älskar det!!!
jag vet, blir så trött på det här området ibland….


Nettan:
Precis, det är en egen stad. Borde ha skrivit det. Peter har familj dom bor där.
Helt otroligt ställe.
Fin stad också.
Alla lever verkligen för den skolan.
JAG håller med dig ang femåringar. OCH ska de gå i skolan ska det inte vara ngn korvstoppning etc.
Tröttsamt.
Tycker inte det var så när K gick, eller så har glömt.
Kramar!!

Annika said...

Penny:
Ja så TRÄFFANDE!!!
DEN boken ska du låna tillbaka. Toppen helt enkelt.
Mkt fin svenefrulle. ja, en fin tradition.

Charlie sa ... said...

Brevvänner - så bra! Det gillar jag och jag känner också att det är så!

En god väns dotter har just bestämt att hon ska gå på Penn State! Visste att den var stor men inte SÅ stor, 98,000. Det finns mycket av allt på det campuset….


Härligt med svennefrulle! Det skulle jag behöva ;)

KRAM!!

Cari said...

Gone girl är verkligen en bra bok. Så många vändningar.
Härligt med bloggar som är som brevvänner. Jag hade inte många brevvänner, inte några längre tider i alla fall. Men nu älskar jag känslan av närhet som bloggarna ger.
Tack för att du bloggar.