Friday, February 28, 2014

Svaren på era frågor!

Happy Friday! TGIF! Äntligen fredag!

Ja, den här helgen har jag väntat på. Den här helgen behöver jag, den här helgen behöver VI!


Med risk för att låta tjatig ska jag återigen tacka er för intresset ni visar mig vad gäller Karolinas framtida studier.
Det är ONEKLIGEN en speciell inrikting hon väljer.

Jag förstår  fullkomligt att det uppstår frågor. Nu ska jag svara på de frågor ni ställt. Förhoppningsvis kan jag svara på dem på ett klart och tydligt sätt.

Nu sätter vi igång!


* Nu blir jag naturligtvis också nyfiken på vad som händer sen när man läst klart sina fyra år på collage och fått sin Bachelor of fine arts. Vart söker man jobb?
Vilka jobb? Broad way i NY? Andra teaters? Söker man specifika roller i olika pjäser? Kan man även söka filmroller?

När du är klar med din utbildning börjar allvaret. På riktigt.   I världens hårdaste branch. De flesta stannar kvar i de stora teaterstäderna, som NYC, eller så åker de till LA. Till Hollywwod (hjälp!!!).
Du kan söka alla roller som finns, agent måste du ha.  Samtliga teaterelever skaffar en agent redan på skolan.
Det blir att gå på auditions, audtions och åter auditions för specifika roller, och för kompanier. OCH ja, filmroller kan du verkligen söka. På dramaskolor är det mycket tid som ägnas åt just film, och att stå framför kameran.
Jag tror att de flesta som gått en teaterutbildning åker till NYC, eller till LA efter avslutat utbildning. Många söker ockå roller hos kompanier runt USA av olika slag. Teatrar alltså. Alla städer har ju större, eller mindre, kulturutbud. Teaterkompanier finns i alla städer.
Det är en svår branch. En mycket svår branch. Det gäller, som alltid, att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.



*  Jag förstår att konkurensen är mycket tuff. Men man blir nyfiken över arbetsmarknaden och hur den ser ut. Jobbar man som frilans? Blir man anställd på någon teater?.

Konkurrensen är stenhård. Inget snack om saken. Arbetsmarknaden i USA är störst i världen vad gäller teater, film och showbiz, men den ändå väldigt begränsad. Det finns så många som vill lyckas, och så få som verkligen gör det.
Absolut, teaterkompanier är attraktiva för en skådis. Att få kontrakt! Jackpot!


*  Vet du hur det går till med processen på teater skolor i Sverige?


Jag vet hur den går till på teaterhögskolan. OCH det är endast den utbildningen som Karolinas framtida utbildning (förhoppningsvis) kan jämföras med.
Hemma har man fler audtions än här. Platserna är lika få som här, och färre. Det finns egentligen bara tre skolor att söka, en i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö. De allra flesta som kommit in på  teaterhögskolan hemma har fått söka flera gånger innan de kommer in. Om och om och om igen.  Det är bara att fortsätta söka, och förkovra dig under tiden.
I USA är det många skolor som har examen BFA in acting, alltså på universitetsnivå. Flera teaterskolor tillhör det absoluta toppskiktet i världen. SÅ eftersom det finns fler skolor här blir det också lite annorlunda än hemma. Jag såg att teaterhögskolan hade 1400 som sökte till 10 platser. Det är liknande siffror här på det stora teaterskolorna, i toppskiktet. 900 sökande till 12 platser, och sådana nedslående siffror.


*   Blir nyfiken på vad som mer ingår i en BFA-examen, språk, historia, vad?

BFA, 75% konstnärliga ämnen, 25% akademiska ämnen.
På konservatorier, som Juilliard, är det endast konstnärliga ämnen.
På NYU läser BFA eleverna akademiska ämnen två dagar i veckan, resten är konstnärligt. OCH även de dagar de läser akademiska ämnen kan de ofta har repetitioner efter skoltid, eller andra teater/filmprojekt.
Just det, engelska och historia är obligatoriska ämnen, ibland också ett främmande språk.


*  Ska din dotter göra “a semester abroad”? Kan man göra det inom teatern?


Absolut, en termin utomlands gäller på samtliga skolor. Eleverna förväntas att studera utanför USA under sitt junior-senior-år på uni.
Ofta studerar de i London, om det gäller klassiskt teater. DOCK, studerar de musikteater skickas de (oftast) inte utomlands  eftersom musikteaterns absoluta vagga finns i USA. I NYC, närmare bestämt.
Jag skulle tycka det vore jättekul om Karolina studerade på teaterhögskolan hemma då det är dags för henne. Men, Karolina själv är mer sugen på London, go figure..



*  Hur lång blir hennes utbildning? 3-4 år eller?

Fyra år. Fyra år för en Bachelor-examen (kanditat) och längre om hon bestämmer sig för en MFA, master of fine arts, magistexamen.

*  
Hur mycket tror ni att hon kan få på stipendium? 10,20,30% av skolkonstande?
Vilka kostnader tillkommer förutom tuition?

Vet inte, hon har redan fått meritbaserade stipendier på två av de skolor hon kommit in på. Övriga stipendier söker man, och dem får man, söka då man kommit in och vet exakt vart man ska. En djungel. En snårig djungel är det. En huvudvärksdjungel av guds nåde.
Förutom tuition betalar man för “room and board”. Mat och boende, alltså.

*  Måste man söka studentbostad i god tid?



SOM tur är så sköter universiteten detta. Första året måste ALLA elever bo på campus. Universiteten har studentrum, och de är GARANTERADE!! Så, alltså, om Karolina kommer att studera i NYC, eller Boston, blir det inga problem med boende. En lättnad att slippa DEN huvudvärken i allafall.
Boendet ÄR garanterat i fyra års tid.
Dock, många elever flyttar ifrån studentrummen efter första eller andra året. Då skaffar de en lägenhet som de delar med flera andra studenter på skolan  Första året delar man studentrum med någon. Det finns INGEN som bor i eget rum.


*  
Hur stort är detta med sorority föreningar? Vet att det är stort i Södern och att det även här kostar extra att gå med i sådant om man blir antagen ect.

Jadu, det är större med sådana söderut. Tror de är mer sällsynta norrut, även om de finns där också. Peter var med i ett fraternity genom hela sin universitetstid, och älskade det!! Tror inte Karolina har något stort intresse av att söka till ett sorority. Men, hon kan ju ändra sig. Dock, tror inte det är hennes grej.
Samtliga universitet har massor, massor med klubbar och föreningar. Det verkar finns HUR mycket som HELST att välja emellan.

*  Vad läser man förutom drama? Vilka kurser är obligatoriska?
Blir drama då hennes Major antar jag och har man sedan även en minor?

Ja, Acting blir (förhoppningsivs) Karolinas “major”. Man kan också ta en “minor”.  Men,  det beror lite på skolorna.
Vissa av de teaterelever vi talat med på dessa resor har sagt att de inte har tid att ta en “minor”. MEN om BFA-elever väljer en “minor” blir det oftast inom engelska eller historia. Double-major inom teatern anses vara en omöjlighet eftersom BFA-utbildningen är SÅ krävande.
Engelska och historia är obligatoriska ämnen för en BFA student.


*  Vilken skola är dröm skolan 1?  
Vilken gillar ni sämst?

Drömskolan nummer 1 är NYU.
Sämsta skolan? Vet inte om jag ens ska skriva det här. Bäst att avstå, känner jag. Men det finns en riktigt dålig skola vi besökt. En skola som var under all kritik. Kan berätta mer senare, kanske. Men inte nu.

*  Jag undrar över uppsatserna. Vilken typ, ämne, är det valfritt, hur långa, får de hjälp i skrivandet på skolan? Skriver man uppsats till alla utbildningar? Detta görs ju inte i Sverige.

Uppsatser skriver SAMTIGA elever som söker till universitet oberoende utbildning. Uppsatser ett MÅSTE. Uppsatsen ska berätta något om eleven, om dig som söker. I snitt ska de vara på 650 ord. Sedan tillkommer andra uppsatser, runt 500 ord. De uppsater som tillkommer skrivs då grundutbildningen är sökt.

*  Vidare, i Sverige, är inte teaterhögskolan tex en renodlad dramautb.?


JO, men den ger inte en BFA, den är en BA--Bachelor of Arts. Tror dock att utbildningen i Sverige, och den i USA, är ganska likvärdig. Åtminstone efter vad jag kan se på deras webb-sida.

*  Men Karolina kommer få dubbelexamina så att hon har nåt att falla tillbaka på? Är det det som är tanken?


Det går inte att ta en dubbelexamen då man tar en BFA. Teaterstudier, auditions och repetioner tar alltför mycket tid. Talade med en teaterelev på en skolorna som sa att hon har klasser 9-17. Sedan har de en timmes vila, och så ska de repetera för kommande föreställning. De har nog med att ro sin teaterexamen i hamn.



*  Jag tycker också att Karolina (och andra amerikanska ungdomar) verkar vara så hårt arbetande, drivna och ambitiösa i så ung ålder. Tycker du det är skillnad med svenskar i samma ålder?


Ja, de är drivna. Kom ihåg att jag bor i ett område där eleverna, OCH föräldrar, är “high achievers”. Samtliga Karolinas vänner och bekanta ska läsa vidare efter high school (HS är alltså gymnasiet).
Eleverna har arbetat hårt sedan de var fem år och började kindergarten. Långa dagar och läxor kom direkt. Betyg har getts fyra gånger om året genom hela skoltiden. Det är lite av mentaliteten. Just detta att “ta sig fram” börjar redan på lekis. kanske även ännu tidigare.

Naturligtvis är det INTE så över hela USA. Det är ett stort och ojämnt land, stora skillnader i ALLT. Men, det är så i de allra flesta rika, och rikare, kommuner. Man vet vad man vill, man satsar, eleverna satsar och föräldrarna stöttar.
Curlingföräldrarnas mecca.
Ja, jag säger inget, jag är en  sådan förälder själv.
Detta är min “bubbla”, det är min referansram, den världen jag känner till och kan relatera till.
Fråga någon i en fattigare kommun så får du ett helt annat svar.

Och ja, jag tycker nog det är skillnad på svenska ungdomar. Drivet finns inte på samma sätt.

*  Måste man vara så driven för att komma nån vart i USA? Finns det nån plats för skoltrötta barn?


Jo, driv behövs nog för att komma någonstans. Inom alla yrken. Du måste vilja. Kan det vara lite av den amerikanska drömmen? Möjligtvis.
Skoltrötta barn. Om de inte läser vidare på college söker många till så kallade trade schools, alltså yrkesskolor. De är kortare än universitetsutbildningar, kanske 1-2 år.
Det finns också de elever som helt väljer att sluta skolan efter High School, de börjar jobba. Det är inte så vanligt i mitt område, men självklart finns de eleverna överallt, i alla skolor HÄR också.

*  MEN, om man vill plugga vidare på college efter high school och INTE har flera tusen dollar att betala med? hur gör man DÅ? Kört?


Nej, det är inte kört. Alla universitet tar emot så kallade “free rides”. Duktiga high school elever som kommer från hem där det inte finns pengar, eller väldigt lite pengar. Betygen måste vara bra, förstås. Drivet hos eleven stort.

Karolina har en god vän. Vännen har en ensamstående mamma som dessutom är svårt sjuk. Karolinas vän fick en helt “free ride” till en fin filmskola i upstate New York. Rubbet är betalat av det universitet hen  ska gå på.
Karolina har en annan god vän som går på college nu, och hen betalar “in-state-tuition” trots att skolan ligger flera stater bort.

Låt mig säga så här: om du är duktig, har driv, bra betyg och vilja så finns det skolor som tar emot dig, och betalar för dig hela vägen. Tanken är säkerligen den att när DU sedan lyckas i din arbetskarriär så förväntas du skänka pengar till skolan. Pengar som sedan i sin tur går till elever som kommer från hem där det finns lite pengar osv...

*  Hjälper teaterskolor på universitetsnivå sina studenter att hitta jobb?

Ja! Varje seniorklass på en teaterskola har ett stort “showcase” i slutet av sista skolårtet, ofta i NYC eller i LA. Till dessa “showcase” kommer regissörer, agenter, producenter, filmbolag etc. Eleverna visar vad de kan i en stor föreställning, och blir kanske, förhoppningsvis, upplockade av någon.


PUST detta om DETTA!!
Det är INTE det sista inlägget jag skriver på detta ämne. DET är en omöjlighet eftersom jag sitter MITT i det hela. DOCK, jag hoppas att jag gett er svar på frågor. Om jag inte lyckats med det får jag svara igen.

NU önskar jag er alla en fin helg. JAG ska njuta, och det ska NI också!!!

30 comments:

Nettan said...

Vilka bra svar Annika! Skillnader finns givetvis men också otroliga likheter just när det gäller teater och musikerutbildningarna i både Sverige och USA. Detta med att söka flera gånger här hemma stämmer, vi är ju inne på tredje året, varje år tas ca 10 elever in totalt fördelat på de skolor han söker och det är verkligen svårt att komma in trots de fina förberedande utbildningar han har gått, tillsammans med privatlektioner! Jag beundrar er och Karolina som gjort den auditionsturne som ni har bakom er och det studieval och framtida yrkesval hon valt även om det är som du skriver en tuff bransch och att ta sig vidare är tufft, vi ser ju samma här och våra ungdomar väljer ju världen som arbetsfält och att göra det är ofta svårt för utomstående att förstå. Jag får ofta frågan om hur sonen kan välja arbeta med det som borde vara en hobby, men det är ingen hobby det är en livsstil, eller hur?
Nu hoppas jag att ni får en härlig, vilsam helg med vårpromenad i solens sken och bara vara tid!
Kram
Nettan

Erica said...

Jätteroligt att läsa dina svar!
I övriga sammanhang kan jag lätt tycka det blir jobbigt att läsa så pass långa texter på datorn, men du skriver verkligen så BRA att långa texter på din blogg aldrig blir jobbiga!

Däremot känner jag mig alldeles matt bara av att läsa om vägen till att söka in och studera för en BFA ;-) Jag är så otroligt IMPONERAD över de amerikanska ungdomar som kämpar och tar sig hela vägen genom den processen!

Och jag kan förstå att konkurrensen verkligen är tuff sedan, (även) efter utbildningen.
Det är nog den dröm som delas av absolut flest människor i världen. Känns det som ;-)
Gissar att ett STORT driv och skinn på näsan är ett krav i den branschen.
Men jag tycker det verkar som att universitetsutbildningarna i USA håller mycket hög klass!

Och vad skönt att det även finns möjligheter för barn som har det sämre ställt att kunna få en sådan utbildning.

Det ska bli roligt att fortsätta följa kapitlet College :-D
Jag tröttnar, allvarligt talat, ALDRIG på att läsa dina inlägg om amerikanska skolan!

Hoppas du får en fin fredag och en riktigt lugn och skön helg!
MVH /Erica

Millan said...

Ah vad skoj det var att lasa bade ditt inlagg om eran auditions-turne och aven alla de har svaren pa fragorna! Verkligen intressant. Sarskilt som det ar en sa speciell utbildning hon soker. Tror att manga har en hemlig drom om att bli skadis eller liknande men inte vagar ta tag i den drommen sa det ar verkligen skoj att lasa om Karolina som gor nagot med sin drom.

Hordu vad skoj om K laser en termin har i London! Da kanske du och jag antligen kan traffas i verkliga livet :-).

Kram!!

Humlan said...

Roligt och intressant att läsa och att få en liten inblick i hur utbildningen går till i USA och om den utbildning som ni söker till. Ja, jag skriver ni, för även om det bara är K som ska gå utbildningen så har ni ju verkligen varit involverade i ansökningsprocessen! Tack än en gång för att du berättar!
Önskar er en riktigt skön helg!
Kram!

Desiree said...

Åh tack så mycket Annika för detta inlägget. Så intressant och spännande att få höra mer om hur det går till. Det var många frågor du svarat på här (många av alla mina nyfikna frågor). Det är som sagt så intressant att få reda på hur det går till med collage i USA och hur denna branchen ser ut som jag inte alls känner till. Oj oj vilken tuff konkurrans de har både nu och framför sig. Jag håller tummarna hårt för att Karolinas drömmar ska gå i uppfyllelse hela vägen.
Ha en en skön fredag hemma. PS Har precis laddat ner House of Cards.
Kram!

bettankax said...

Mycket intressant. Jag läser och begrundar.
Hinner inte kommentera i den omfattning jag önskar och vill:(
Men LÄSER, det gör jag. Med stor behållning:)
Njut av helgen
KRAMAR!!

Annika said...

Nettan:
TACK!!
Ja, jag vet att du sitter i precis samma sits som jag. Jag tänker alltid på dig då jag ser musikskolorna, de ligger ALLTID i, eller intill dramaskolorna på de campus jag besökt! Tänker alltid på din son.
Jag vet hur jävligt det är att komma in, och kanske ännu jävligare hemma där det finns så få fina skolor. Här har vi iallafall ett ganska brett toppskikt, speciellt på kusterna och i Chicago o Minneapolis.
Jag håller alla tummar för er. ALLA!!!
Stora, stora kramar fr mig!!!


Erica:
TACK!!
HHAHA, det ÄR ett mastigt inlägg. OCh jag brukar vra försiktig med mkt text, men det blir annorlunda då det är uppställt i frågor och svar. Tror jag.
Jag blir också SÅ glad över dina snälla ord.
TACK Erica!!

Ja, uni-sarna, haha vilket ord, håller HÖÖÖG nivå, och har dynamiska lärare.
Vi kan lugnt säga att världens bästa teaterskolor finns i USA.
Konkurrenen är MÖRDANDE, utan överdrift.
Världens svåraste branch att slå sig fram i mångt och mkt.
Skinna på nästan och vassa armbågar måste man nog ha, annars bär det INTE. OCH att vara orädd.
Jag skulle aldrig kunna gå i den här branchen. OCh jag hoppas att K ska palla.
Tack Erica, det komemr fler inlägg. VAR så säker!!!
Ha en fin helg!!!

Annika said...

Millan:
TUSEN tack!!
ja, det var roligt, och tidskrävande, att svara på frågorna också.
Glad att du gillar det.
Exakt, många drar till London under sin semester abroad. Ofta till the royal academy of acting. KUL!! Du ska se att det blir London för Karolina, hennes intresse för Sverige i detta sammanhang är litet. UNGE!!! ;-)
Ja, då får ni ses!!
Ja, detta är ju en så speciellt inritkning att bara den är intressant. SÅ glad att du gillar det jag skriver. TACK!!
Kram och trevlig helg!!!


Humlan:
TACK!!
Ja, det är ju så annorlunda.
VISST är det ett teamwork detta. Utan oss skulle K inte ha kunnat fixa det här. Många är de fldrar som ställer upp till 100 på sina ungar.
Det är så roligt att berätta eftersom du, och ni andra, bryr er så mkt.
Kramar!!!

Annika said...

Desiree:
TACK för ALLA frågor!!
Du gav mig en god grund där!! Jättekul att svara på dem alla.
Konkurrensen grym!!
OOO vad KUL med House of Cards. DO ENJOOOOY!!!!
Kramar!!!!


Bettankax:
TACK!!
Jag vet att det är ett mastigt inlägg.
TACK för att du läser och gillar.
Stora, stora kramar från mig och trevlig helg!!!!

Anonymous said...

Mycket interssant att läsa dina svar! Du ger oss en sadan fantastisk inblick i allting. Gillar din stil & hur du skriver!!! Haha, var tvungen att skratta när jag läste om sororities. Kan inte alls se K i en sorority...inte...alls! Har nagra av Ks (highschool) kompisar sökt till samma uni (även om de kanske in just kommer att läsa en BFA)?
Njut av helgen & ta det riktigt lugnt.
Skickar manga kramar, Lisa

Annika said...

Lisa:
Tackar!!
Det är bra att jag ger inblick i en annorlunda värld. OCH tack för att du gillar sättet jag skriver på!
JAPP, åtminstone tre har kommit in på NYU fr Ks HS klass. De ska läsa akademiska ämnen. Men tre än så länge.
Nej, Karolina är nog inte en sorority-kandidat. Peters syster levde för sitt sorority, och Peters mamma på sin tid. Nej, men det är inte riktigt Karolinas grej.
Ha en finfin helg.
Kramar!!!

Esther said...

Så intressant, Annika.
TACK för detta.
En helt annan värld för mig.
Trevlig helg.

Annika said...

Esther:
Roligt att du gillade inlägget. TACK!!!
Jag vet, så nytt för mig också.
Trevlig helg!!

brysselkakan said...

Ja du! En spännande värld hon ger sig in ni! Och som ni får vara en del av på distans.

brysselkakan said...

Ja du! En spännande värld hon ger sig in ni! Och som ni får vara en del av på distans.

Annika said...

Brysselkakan;
SÅ sant. en helt annan värld.
OCh vi får hänga med, litegrann fr kulisserna!
Vackert så :-)

Anne said...

Aaahhh, det här är så intressant. Så attans spännande och intressant. Återigen, du förklarar och berättar så bra. Nyanserat, klarsynt och ärligt.
Det är som sagts flera gånger, en så otroligt främmande och obekant värld. Men kittlande och oh så spännande.
Ja, mördande konkurrens och tufft. Samtidigt, skulle man avskräckas av det så skulle man ju aldrig våga prova på nåt "omöjligt". Jag tycker det är så inspirerande att höra om er drivna unge och hennes stora passion. Förstår ni är otroligt stolta över henne, med all rätt.
Precis, det där med att det finns stipendier att t.om. få hela rubbet betalt för de som har noll möjlighet (som du berättar ni personligen känner till). Som du säger, drivna ungar till tusen krävs det förstås och bra betyg men har man det så är det inte kört för en med absolut NOLL ekonomiska möjligheter.
Som jag förstått det så är det väl numera tuffast och blivit hårdast för personer som ni, dvs upper middle class. Alltså folk med pengar men samtidigt inte är superrika. Den gruppen verkar ha fått tuffast med stipendier osv. Om jag fattat det rätt.
Yes, ni är välfärtjänta av en hemmahelg. Slappa och njuuuut!
KRAMAR

Vivi said...

Tack för att du tog dig tid att ge så välutvecklade svar. Det är väldigt intressant. Vad modig hon verkar vara, er dotter. Och vad engagerade alla föräldrar verkar vara. Någon skrev något om sorority-föreningar. Det ända jag vet om sånt är det jag sett i amerikanska filmer, vilket väl betyder att jag inte vet ett dugg, haha! Vad syftar sådana föreningar till? Ja, du ser, frågorna tar aldrig slut!

Liz said...

Vad roligt att far lite mer inblick i detta, och tack for alla svaren. Jag hoppas verkligen att Karolina kan komma in pa en av skolorna som hon verkligen onskar, sa att det kanns som om hela denna audition resan har varit "vart" det! Fast, a andra sidan har du ju redan avslojat flera skolor hon har kommit in pa, vilket ju badar gott!

Kul ocksa med en termin utomlands, kan tanka mig att London lockar mer an Stockholm for henne...Stockholm kanns sakert for mycket "hemma" och London kanske smaller hogre pa framtida CV'n anda..

Ha nu en riktigt avkopplande helg! Stor kram!

Lotta said...

Intressant och tack för att tagit dig tid att svara på alla frågor! Ni är ju experter vid det här laget - wow! Det är verkligen en stor apparat, college.

Njut nu, koppla av, ett glas rött eller två, Oscars!!

Härliga helg!
KRAM!!!

Anonymous said...

För en som växte upp med Fame så har det varit otroligt skoj att läsa om hur hela ansökningsprocessen ser ut innan man kommer in på "Fame".
Håller tummarna för Karolina, det känns ju nästan som att jag känner både dig och henne!
/Tysta C

Channal said...

Skönt med en lugn hemmahelg för er! Ska ni vidare på fler auditions?

Har man ett mål och drivkraften kan man bli precis vad man vill! Men det gäller att kämpa och det har verkligen ni!

Trevlig helg! Kram fina du! Anna

Musikanta said...

Puh, det var mycket att ta in. Skönt att inte någon av mina barn valde den utbildningen. Mycket intressant att läsa i alla fall. Du har helt koll på läget. Men utan sådana drivande och kärleksfulla föräldrar som ni skulle nog inget barn ha chansen att komma in med den konkurrensen.
Kramar från Ingrid

Bloggblad said...

intressant - men jag är tacksam att jag har sluppit allt det där... skulle inte ha funkat med att jobba heltid som jag gjorde när mina två var på väg mot gymnasiet.

Annika said...

Anne:
Tusen tack!!
Jag är så glad att du finner detta intressant.
TACK för det!!
Ja, em helt ny värld. För mig med!! Det är lite speciellt att verkligen få uppleva detta i USA. Det är ju ngt vi alla hört om etc. Sett filmer om och så där.
Nu vet jag verkligen hur det går till.
OCH vad som än händer är det speciellt att ha detta i bakfickan.
Ja, alla barn jag sett och träffat på dessa auditons har varit drivna till max. De har långa CV:n trots att de bara är 17 år.
Alla djupt inställda på att komma in, att göra så gott ifrån sig som de bara kan.
SÅ sant, Anne. Som vit medelklass sitter man i en tung gråzon. Tjänar för mkt för att få stora lättander, och för lite för att kunna slappna av. Oss emellan, det är en oro.
Skolorna är så dyra. Lån finns ju etc.
Mer om det sen, kanske.
Tack för fina, fina ord.
Ja, dessa barn jag känner har alla förtjänat sina free rides på bästa tänkbara sätt.
Men visst ska de vara ambitiösa, de som får free rides och in-state tuition utom staten etc.
Kramar!!


Vivi:
TACK för frågor!!
ja, nog är hon modig. Inte ett dugg rädd att ställa sig och göra monologer inför främlingar.
Sororoty är en kvinnoförening inom college, det finns många olka chapters sas. De sysslar med välgörenehet etc. Men, de är mest kända för att vara snygga tjejer, ganska ytliga etc.
Men, det är ju också en myt, förstås. Det finns olika sororities. Ett Fraternety
r en klubb för killar. Välgörenhet. men främst kämda för att festa stort, precis som sina sorority-systrar.
HAHA:

Annika said...

Liz:
Tack själv.
Det var bara roligt, on ÄN tidskrävande, att svara på dessa frågor.
Jag förstår ju att många verkligen är nyfikna.
Ja, K har kommit in på fyra skolor nu. Ingen av dem de där tre i topp som hon verkligen vill åt. Men 4 i bakfickan nu. Det känns bra.
Karolina vill till London, ja.
Jag kan ju försöka med Sthlm, men hon resonerar att hon vill ut och pröva ett ställe där hon aldrig varit. I so understand.
Stor kram!!!


Lotta:
TACK!!
Ja, experter blir vi :-)
HiHI!!
Ännu en skola i din stat som vi sluppit in på :-)
Oscars ikväll. SÅ najs!!
Kramar!!!!

Annika said...

Tysta C:
HAHA, sant. Fast FAME var gymnasiet! Detta är steget efter Fame.
Universitetet.
Men processen kan vara lik ändå. Vet inget alls om hur man kommer in på en performing ars high school, som Fame-skolor etc.
Ingenting.
Men om UNI vet jag desto mer :-)


Channal:
Så underbart skönt.
Vi har en audition kvar i slutet av mars, men K ärredan antagen på skolan. Nu måste hon bara göra sin audition för att komma in på BFA-programmet.
tack, Anna, ja vi kämpar på!
Kramar!!

Annika said...

Ingrid:
Ja, det tog tid att skriva också, kan jag upplysa om :-)
Nej, det finns knappt ngt liknande i Sverige, ens en gång. JO, teaterhögskolan, that's it.
Inget annat kan jämföras.
Tack Ingrid, du är snäll.
Ja, vi vill verkligen stötta Karolina i detta för allt vad vi är värda.
Stora kramar!!


Bloggblad:
Det är bara det att det INTE är gymnasiet. Karolina går ut gymnasiet nu i sommar. Detta är på universitetsnivå.
Jodå, nog ställer fldrar upp för sina barn på ett otroligt sätt här. Vi är inte de enda, långt, långt därifrån. Lustigt nog grejas det trots heltidsjobb etc.

alegni said...

Vilka uttömmande, intressanta svar på lika intressanta frågor. Jag vet en del, men lär mig också mycket nytt! Vilken otroligt källa till information du är, Annika!

Annika said...

Ingela:
Awwww…tack, det värmer mitt hjärta.
Kramar!!!