Godmorgon/Godeftermiddag!
Vet ni en sak. Jag har bloggat i sju års tid.
I sju år har jag skrivit min blogg, Life in the Suburb.
Jo, jag tycker nog att det är lång tid. DOCK, tiden går fort då man har roligt!
Under dessa sju år har ni fått se min dotter växa upp.
Jag började skriva när hon var nio, nu fylller hon snart 17.
Jag hade precis fyllt 40 när jag började blogga.
Att blogga på det här sättet har varit, och ÄR, underbart roligt.
Min blogg har gett mig nya vänner, den har öppnat världen för mig, den har gett mig SÅ ofantligt mycket tillbaka.
DET tack vare er som LÄSER här.
TACK för det.
OCH en miljon tack för ALLA era kommentarer.
GISSA om de är uppskattade!
Utan dem, ingen blogg, det kan jag ÄRLIGT säga.
TACK för att ni tar er tid att läsa, och skriva till mig!
Det betyder mer än ni anar.
Tack vare min blogg vaknade mitt fotointresse också.
Att lägga ut bilder har gett bloggandet en helt annan dimension. Det har också gjort att jag har fått ett “vaket” fotoöga. Övning ger färdighet, och allt det där...
Ärligt talat, det var tack vare min blogg jag skaffade systemkamera för några år sedan.
Vilket lyckokast det inköpet var. Min Canon har verkligen tagit mitt fotointresse flera nivåer högre.
Jag har skrivit mycket om vardagsliv, semestrar, Amerikanska Fenonomen, nostalgitrippar, livet i skolan, livet i förorten, livet i allmänhet, resor, temainlägg etc.
Tänk, när jag började skriva här 2006 gick Karolina i Elementary School.
Nu börjar hon snart sitt sista år i High School, senior year.
Om jag fortfarande tycker att det är lika roligt som jag tycker att det är idag att skriva så får ni nog hänga med till college/universitetet också!
Det är alltid uppehåll på somrarna här på Life in the Suburb, men iår blir det väl inte så eftersom jag inte ska hem till norden.
PÅ sju år har jag skrivit 2,207 inlägg! Det har kommit in 51,818 kommentarer!
Många av dem är mina svarskommentarer till er. Jo, jag tycker att man ska svara på kommentarer.
Jag har fått åtskilliga e-mails från er som läser här.
TACK för dem!
Jag vill att det ska vara lite av en veckotidning att läsa min blogg. Det ska inte enbart handla om livet i USA, det ska vara en blandning av allt.
Inte bara bilder, utan även texter och funderingar. Lättsamt och lite tyngre.
Personligt, men inte privat.
Som sagt, nu påbörjar jag mitt åttonde år som bloggare.
Jag hoppas innerligt att NI alla hänger med på färden!
Tack era bästaste!!!
Vet ni en sak. Jag har bloggat i sju års tid.
I sju år har jag skrivit min blogg, Life in the Suburb.
Jo, jag tycker nog att det är lång tid. DOCK, tiden går fort då man har roligt!
Under dessa sju år har ni fått se min dotter växa upp.
Jag började skriva när hon var nio, nu fylller hon snart 17.
Jag hade precis fyllt 40 när jag började blogga.
Att blogga på det här sättet har varit, och ÄR, underbart roligt.
Min blogg har gett mig nya vänner, den har öppnat världen för mig, den har gett mig SÅ ofantligt mycket tillbaka.
DET tack vare er som LÄSER här.
TACK för det.
OCH en miljon tack för ALLA era kommentarer.
GISSA om de är uppskattade!
Utan dem, ingen blogg, det kan jag ÄRLIGT säga.
TACK för att ni tar er tid att läsa, och skriva till mig!
Det betyder mer än ni anar.
Tack vare min blogg vaknade mitt fotointresse också.
Att lägga ut bilder har gett bloggandet en helt annan dimension. Det har också gjort att jag har fått ett “vaket” fotoöga. Övning ger färdighet, och allt det där...
Ärligt talat, det var tack vare min blogg jag skaffade systemkamera för några år sedan.
Vilket lyckokast det inköpet var. Min Canon har verkligen tagit mitt fotointresse flera nivåer högre.
Jag har skrivit mycket om vardagsliv, semestrar, Amerikanska Fenonomen, nostalgitrippar, livet i skolan, livet i förorten, livet i allmänhet, resor, temainlägg etc.
Tänk, när jag började skriva här 2006 gick Karolina i Elementary School.
Nu börjar hon snart sitt sista år i High School, senior year.
Om jag fortfarande tycker att det är lika roligt som jag tycker att det är idag att skriva så får ni nog hänga med till college/universitetet också!
Det är alltid uppehåll på somrarna här på Life in the Suburb, men iår blir det väl inte så eftersom jag inte ska hem till norden.
PÅ sju år har jag skrivit 2,207 inlägg! Det har kommit in 51,818 kommentarer!
Många av dem är mina svarskommentarer till er. Jo, jag tycker att man ska svara på kommentarer.
Jag har fått åtskilliga e-mails från er som läser här.
TACK för dem!
Jag vill att det ska vara lite av en veckotidning att läsa min blogg. Det ska inte enbart handla om livet i USA, det ska vara en blandning av allt.
Inte bara bilder, utan även texter och funderingar. Lättsamt och lite tyngre.
Personligt, men inte privat.
Som sagt, nu påbörjar jag mitt åttonde år som bloggare.
Jag hoppas innerligt att NI alla hänger med på färden!
Tack era bästaste!!!
Comments
Fortsätt nu blogga!!!!! :-)
KRAM!
kramar!!
Man lär känna varandra på ett särskilt sätt via bloggosfären. En del personer kommer närmare än andra. Givetvis, så är ju livet i övrigt också. Självklart hänger jag med nästa varv igen, vad annars? I år lite extra spännande med tanke på förändringar i er familj. Ingen resa hitåt och det ska bli särskilt spännande att få följa med hur livet går i förorten en vanlig sommar. Det har vi ju inte gjort förut:)
Stort grattis Annika!
kramar!
Här rusar tiden fram och blogginläggen fastnar i huvudet... :-) lillkillen tar tid vilket jag njuter av.
Kram på dig och ha en bra dag
Såklart vi hänger med!
Kramar!!!
Fortsätt blogga du så firar du snart 10 år!
ÅÅÅ tack!!!
Tusen tack. Jag blir glad :-)
Sahra:
TACK!!
OCH jag är så glad att du är HÄR!! Tack för fina ord.
Kram!
Sara-SIS:
Awwwwww...tack!!
Vad glad jag blir!!
Gissa om jag blir glad över vad du skriver.
TACK!!
Kramar och älskar!!
TACK!!
OCH jag är glad att ha DIN blogg.
Kramar och tack för snälla ord!!
Bettankax:
Tusen TACK!!
Jag blir så glad och lyckig över dina genomsnälla ord.
SÅ glad att du hängt med så länge här. OCH så glad att du vill fortsätta.
Bloggsommaren ja, den blir väl av iår...
KRAMAR!!
Karin:
TACK!!
Jag hör!!
Underbart!!
DU har så RÄTT, precis som i riktiga livet klickar man mer med vissa. Fantastiskt.
Ja, heja bloggarna.
Underbara!!
OCH ja, det blir annorlunda iår, och du får hänga med i tankar etc.
KRAMAR och TACK!!
ÅÅÅ tack, du gör mig så jätteglad med dina fina ord.
OCH jag vet, det är inte lätt att blogga med en bebis :)
Kram!!
Lotta:
TACK vännen!!
Jag blir så glad över dina fina, fina ord!!
ÅÅÅ, jag blir nästan lite rörd.
TACK för att du hänger med!!!
KRAMAR!!
Brysselkakan:
Tiden flyger verkligen.
Japp, snart tio år om bloggen är igång då!!
Otroligt att det gått så lång tid! Jag har följt din blogg sedan hösten 2007, och ibland känns det som det var igår jag halkade in här.
Och vilken lyckträff sedan!!
En dag känns inte riktigt helt färdig om jag inte varit in här.
Du skriver så otroligt BRA! På ett målande sätt så att det verkligen känns som om man är där, och samtidigt blir det inte jobbigt att läsa även om det är långa texter. Jag förstår inte riktigt hur du lyckas med det. :)
Det har varit (ÄR) så roligt att få se din utveckling inom fotografin. Den går verkligen i raketfart!
Det har varit (är) så roligt att få läsa om amerikanska skolan. Hur den egentligen ser ut, och inte bara ha referenser från filmer. (Tror jag gillat detta för att just amerikanska skolan alltid faschinerat mig).
Jag har älskat, och älskar, din bloggserie om Amerikansk fenomen! Samma här tror jag det är för att USA alltid faschinerat mig :)
Jag tror inte att jag hittills har hittat ett blogginlägg hos dig som jag inte gillat! Och då har jag som sagt följt dig nästan sedan starten (minus ett och ett halvt år)...
Du inspirerade mig till att börja blogga och din blogg kommer för alltid att vara nummer ett favorit hos mig!
Kram /Erica
TACK för dina otroligt vackra ord om min blogg!!
Jag är så glad att du halkade in här, och att du är kvar!!
TACK för berömmet om mina texter.
DET var verkligen ROLIGT att höra, Erica.
Det är verkligen mitt mål att skriva så det INTE blir tråkigt eller långrandigt.
Ibland känns det så.
Jag jobbar en del med texterna också, och det kanske märks. Hoppas det.
TACK igen, dina ord gär mig rörd.
Det är den finaste komplimang jag kan få att jag inspirerat ngn annan att börja blogga!!
TACK, du gjorde min dag!!
Det är väldigt kul att läsa din blogg(även om jag oftast är alldeles för lat för att kommentera!) men jag är en trofast läsare, det är alldeles sant!
Fast ibland är jag lite avundsjuk på dina fina naturbilder...
Grattis på 7-årsdagen...Många inlägg som sagt.
TUSEN TACK!!
Så glad att du läser här!
OCH jag tackar så mkt för att du gillar mina foton!!!
:-)
Annica R:
TACK själv för att du läser.
Jag blir ju så glad!!
Tack för bild och textberöm!!
OCH jag är glad att DC-tipsen var bra.
Jag är glad att du vill tillbaka!
Likaså är det kul att ha dig på Instagram också!!
AL:
TACKAR!!
Ja, det är många inlägg det.
:-)
Kram!!
Må bloggen leva länge länge till.
En stor grattis kram!
Härligt att "få prata med dej" mellan våra träffar i Stockholm!
Kramar från Anette!
Hurra för dig Annika idaaaaaa'. Oj vad tiden gått fort och så LÄNGE vi känt varandra. Jag gillar det. All kärlek till dig.
Kram
/Susanne
Du har et utbud som få andra har.
Jag tycker du skriver så BRA och dina bilder är helt underbart fina.
Älskar attklicka mig in här
Esther
Kram och fortsätt på samma sätt som du gör för du har en underbar och läsvärd blogg!
Tack för den härliga blandningen i din blogg.
GRATTIS! Du borde ge ut en bok !! Din blogg håller jag på och läser ännu, alltså äldre inlägg ... kommer väl aldrig fatt :O)
MEN intressant är den, har lärt mig jättemycket ... bara för det där sökandet efter 'bondstugor' ... den gången, du vet! Och fick en vän ...
Önskar man hade tiden och skrivkonsten ...
Men vi får väl vara nöjd med det vi KAN :O)
NU kommer sommarvärme hit, sägs det! (undrar)
God fortsättning!
Jag tänker fortsätta att läsa ...
♥KRAM
Ibland fattar man inte att åren går så fort. Du och jag måste ha bloggat ungefär lika länge. Jag startade i november 2006.
Du var en av de första bloggarna jag hittade när jag lärde känna blogg"världen" - det var en länk från Annes blogg. Och du var nog en av de första som kommenterade hos mig.
Jättekul att jag hittade hit - och att du hittade till mig! :) Hoppas att vi fortsätter båda två.
Stor kram!
Det har varit och är ett sant nöje få följa dig i stort som smått, hänga med här och det glädjer mig du inte har några som helst planer på att sluta, att du inte tröttnat utan kör på för jag vill ju följa med då bloggen fyller tonåring, blir myndig osv (hihi). Du ska vara nöjd och stolt över din så fina blogg! Grattis till 7-åringen!! KRAM
Hoppas din sommar också blir fin trots nya förändringar!
Kramar från Elin i Gbg
Tänk vad fantastiskt för kommande generationer att ha all denna historia dokumenterat som innefattar både högt och lågt, ovärderligt!
Ha en fin dag! Kram Malin
Många fantastiska bokstäver hamrar du ner:D jag hänger med som du vet. Kommenterar när jag sitter vid en stationär dator, som nu. Det ska bli spännande att läsa om årets sommar, och få hänga med på vad Ni nu ska hitta på.
Keep up the Good Work! Det är så roligt att få vara med!
Många kramar!
TUSEN tack och du gör mig så himla glad med dina supersnälla ord.
TACK!!
Det är ömsesidigt, det vet DU!!
Ja, jag gillar att uppdatera regelbundet.
Ibland vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om då jag sätter mig ner vid datorn, men det brukar alltid lösa sig.
Ja, visst är bloggvärlden fantastisk!!
Snacka om att den öppnat dörrar för så många av oss.
Power.
Visst är kommentarer viktiga, så otroligt viktiga.
OCH att svara på dem är ett måste.
Det är ju du också bra på.
Kram!!
Anette:
TACK!!
Ja, DET tycker jag med!!
Kram!!
Olgakatt:
Tackar!!
TACK!!
Ja, tänk vad länge ändå!
Det är fint.
Kramar!!
Freedom:
TACKAR!! 7 år är länge ja.
Esther:
ÅÅÅ tack, vad glad jag blir!!
Jätteglad.
Så glad att du klickar in här dagligen.
Kram!!
TACK och vad glad jag blir.
Ja, jag kan intre heller minnas hur jag upptäckt bloggar och vem som upptäckte vem etc.
JAG är såååååå glad att du läser här, Annika.
OCH jag hoppas du hänger med i fortsättningen också.
Tycker fortf det är så KUUL att vi stötte ihop på RG-line den där ggn.
Kramar!!
Madeleine:
Välkommen hit!!
SÅ glad att du följer med mig på bloggen!!
TACK!!
Sara:
Stort tack!!
Jag blir så glad av dina ord!!
Kram!!
TACK!!!
Hur länge har du bloggat nu?
en bok? Ibland har jag funderat på att trycka ut bloggen i bokforma, för min egen skull.
Det skulle bli en tjock en det, eller många volymer.
Gulligt att du läser mina gamla inlägg.
JA; jag tycker det är så KUL att du kom in till mig via sökordet bondstugor :-) OCH att vi blev vänner.
SÅ glad för att du hittade HIT!!!
NJUT av värmen som komma skall.
Härligt.
KRAM!!!
AM:
TACK!!
Tiden går.
Då har vi hållit på lika länge :-)
Jag lite längre än du.
Bloggvärlden är otroligt. TÄNK så många trevliga människor vi lärt känna.
Underbart!!
Jag är så glad att vi hittat varandra i bloggosfären.
KRAMAR!!
Anne:
Åren har FLUGIT!!!
Ja, det är verkligen genom barnen man ser åren.
Så är det.
TACK snälla Anne för dina snälla ord. DE gör mig glad!
Jag är så glad att jag bloggar, och jag fortsätter tills det börjar ta emot. Ännu har jag inte känt ngt sådant.
DET är jag glad för.
KRAMAR och TACK!!
HEJ vad glad jag är att jag har dig kvar!!
OCH vad roligt att saker och ting verkar läsa sig för er två.
Snart är du på den här sidan pölen du också!!
Separationsångest jag, den är inte kul. Men det blir ju bra sen.
TACK för snälla ord om min blogg!!
Hör gärna av dig igen.
Kramar!!
Mrs Clapper:
TACK!!!
Vad glad jag blir!
Tänk om bloggen skulle raders UT. Hemska tid!!
Tack för snälla ord.
KRAMAR och tack för att du läser.
Helena:
ÅÅÅ tack, vännen!!
Jag är så glad att du läser här!
TACK för det.
en annorlunda sommar, ja.
Jag har väl ett litet hum om vad vi ska göra. Det ska blir roligt att skriva om det sen.
KRAMAR i massor!!!
TACK!!
Så glad att du hänger med!!!
KRAMAR!!!