Wednesday, May 22, 2013

Amerikanska Fenomen: Mall Walking

Hej på er läsare!


Onsdag har det blivit återigen.
Veckorna springer allt fortare.
Det gäller att hänga med nu.
Tiden fram till skolavslutningen kommer att gå så enormt fort.


Promenerar, det gör ju jag också varje morgon.
En timme är jag ute och går i hårt tempo. Jag är ute i nästan alla väder, utom i horisontalt ösregn.
Annars så finner nu mig ute i förortsbuschen...
Halva nöjet med dessa så kallade power walks är att känna elementen. Känna vädret.
Känna motvinden ina kall under senhöst och vinter.
Jag gillar även att ha snö piskande i ansiktet.
Likså älskar jag givetvis vårvindar och blomdoft.
Sommarens hetta och fukt har jag knappt PW’at i (är ju hemma i norden då), men det är nog nästan det tuffaste väder av dem alla. Ja, vi får se hur det går för mig i sommar...
Som sagt, jag gillar elementen. Att få vara ute i naturen. Att få vara ett med den varje dag betyder mycket för mig.

MEN, det finns de som nog faktiskt nästan räds tanken på att vara ute i det fria.
De vill inte svettas så mycket då solen steker ner, eller så vill de inte frysa under den kalla årstiden.
Naturen KAN vara farlig också. Där KAN finns myggor som sprider West Nile Viruset. Där kan finnas ormar, getingar, fästingar, stora cikador. Man vet heller aldrig om man kanske kan få se en stor sköldpadda. Listan kan göras lång.
Naturen i förorten KAN vara jättefarlig, för somliga.

Ah, men tvivla inte, gott folk.
Det finns en plats för alla naturrädda också. En plats där klimatkontroll råder ständig under årets alla dagar. Ett ställe som alltid är upplyst, och där underlaget är plant och fint.
Ett ställe där man aldrig behöver vara rädd för att halka på is, snubbla på en rot eller vara rädd för att stå på rumpan på grund av våta höstlov.

DET ställe jag talar om är NATURLIGTVIS; MALLEN!!!
Just det, de stora inomhus-köpcentren vi har!
De är stora, de är inglasade, där finns vattenfontäner, glasskiosker och Starbucks i varenda hörn.
Det finns vakter som åker omkring på sina segways.
Kort sagt, det är ett totalt RISKFRITT ställe att ta sina power walks på.
Ständigt uppehållsväder, ständigt 20 grader varmt, inte en vindpust.
What’s not to love?



Bild från Tumblr.com


Det finns en hel rörelse som kallas Mall Walking.
Folk träffas på det inglasade köpcentrumet (vi har många sådana där jag bor, det ena större än det andra). Man "mall-vandrar" innan butikerna har öppnat. Här öppnar de flesta butiker klockan 10 på morgonen. Innan affärerna öppnat sina dörrar tillhör mallen “köpcentre-vandrarna”. De är oftast runt 55-75 år gamla.
De flesta är vita, de flesta från en stadgad medelklass.
Ofta går de i grupp. Gärna med vattenflaskor i näven, och de pratar hela tiden. Träningsklädda? Jamenvisst.
Jag vet inte hur många varv de går runt mallen.
Om det är Tysons Corner Center behöver de inte gå särskilt många varv för att komma upp i några kilometer.
Efteråt passar det bra att slå sig ner vid Starbucks, eller kanske äta en frukost på någon av mallens otaliga restauranger.



Bild från zazzle.com

Att mall-vandra ÄR för mig något man kanske kan göra om man är konvalescent efter tex ett benbrott, eller om man på annat sätt ska återfå sin styrka genom promenader.
MEN för de allra flesta tycker jag det är fånigt. SÅ fånigt.
Varför inte gå ut och gå hemmavid istället? Öppna din dörr och kliv ut och promenera där DU bor!
De allra flesta av dessa köpcentre-vandrare bor i välbärgade förorter, believe you me!

SÅ, på morgonen hoppar man in i sin bil.
I bilen slår man på värme alternativt AC beroende på årstid.
Vid mallen hoppar man ur bilen och kliver in i ständiga 20 grader, där det är totalt vindstilla och NOLL motlut.
Sen åker man hem igen, och där går man snabbt in i sin villa och stänger dörren. I hemmet är  antingen AC eller värme på. Beroende på årstid. Alltså, naturens element behöver man på så sätt aldrig känna på...

Kort sagt, jag har väldigt, väldigt svårt att förstå mig på fenomenet mall-walking, och det STÅR jag för!


Ha en fin onsdag.
Det blir PW här, men inte förrän i eftermiddag för idag känner jag för Barnes and Noble!

45 comments:

Evas blogg said...

Det låter aningen befängt. Halva nöjet med att promenera är ju naturen och all frisk luft.

Sahra said...

Håller med dig. Löjligt. Nä. Ut i den vackra naturen och njut av omväxling istället

Saltistjejen said...

HAhahaaa! jJa du Annika, jag vet ju vad DU gillar att göra i Mallen...! ;-) Inte PW direkt.
Detta känns onekligen extremt amerikanskt...
Kramar!!

eastcoastmom said...

Ser alltid några Mall Walkers när jag är i Trumbull Mall, barnen tycker det är sanslöst kul. Vilket fenomen!

MEN jag kan se en fördel för dem som är oroliga att falla, kanske har lite andra hälsoproblem, i ett köpcenter är de hela tiden mitt bland andra människor, det är väl en säkerhet.

Mrs Clapper said...

Ja livet i sig är ju rätt farligt.. Herregud jag har aldrig hört talas om detta fenomen! Fascinerande och skrämmande samtidigt. Men hey, funkar det för dem så... Men man VILL ju ha vinden, känna luften och ibland är det till och med skönt att få en riktig regnskur på sig!

Annika said...

Ewa:
Jamenvisst!! DET tycker ju jag också!


Sahra:
SÅ larvigt.
UT i en park istället!

Saltis:
HAHA, exakt. DET gör jag inte då jag är i mallen iaf :-)
Extremt amerikanskt ja.
Kram!!

Annika said...

Eastcoast:
Jag vet, man kan inte låta bli att le för sog själv då man ser dem.
Visst, om man är konvalescent är det väl OK med mall-walking, men de flesta jag ser är glada, pigga typer.
UT med er istället!!! HAHA!!

Mrs Clapper:
NU fick du lära dig ngt nytt.
Du måste vara i mallen innan affärerna öppnar för att se dem. Typ ta en kaffe på Starbucks innan butikerna öppnat, då kan du se dem gå förbi. Komiskt.
JA, visst vill man känna naturen då man är ute, DET är mer än halva PWn.

Miss Marie said...

Kommer ihag att du skrivit om detta forut, och det ar alltid lika roande att lasa! Tank att det faktiskt finns sana har manniskor! :) Mycket komiskt. Men, well well, kanske bra att de atminstone ror sig lite?

Channal said...

Hallå fina du! Äntligen börjar det lugna ner sig hos mig! Måste läsa ikapp här idag!

Hahaha så amerikanskt! Verkligen löjligt! Jag hade en amerikansk elev en gång. I början var hon livrädd att gå ut i naturen med klassen. Men sedan älskade hon det. Hon trodde att allt var giftigt o farligt i skogen.

Sen tycker jag att stavgång är löjligt, men säkert jättebra! Tyskarna kallar det Schweden promenade!!

KRAMAR Anna

Annika said...

Marie:
DET har jag faktiskt, för flera, flera år sen. Men nu luftar jag det igen, och skriver om det hur jag ser på det idag.
KUL att du minns det fr förr :-)
Mall walking är ett sant fenomen!
OCH ett ofattbart sådant.
:-)


Channal:
OCH jag kom precis från dig!!
Såg dina fina bilder fr 50-årsdagen!
Nej, men vad trist med den lille eleven du hade som var rädd för naturen.
Tyvärr är jag inte så förvånad :-(
Stavgång grejar inte jag, får så ont i axlarna av det.
Ja, det ser lite töntigt ut :-)
KRAMAR!!

Christina said...

Visst är det ett märkligt fenomen!!! Jag kan förstå om det är äldre människor som inte är så stadiga på benen, men själv älskar jag att vara ute. Oavsett om jag går, äter eller bara är!!! Grannarna sitter inne i sin AC och har ingen aning om det är sol eller måne. Fast... mina grannar tycker nog vi är helknasiga som är ute jämt! Ha ha ha! I skrivande stund sitter jag ute med min frukost, ljuvligt!!! Nu dags att ta tag i dagen, ha en fin onsdag!
Kram på dig!

Äventyret framtiden said...

Mallen är säkert bra för dem som har svårt att röra sig på ojämnare mark, men för en som är frisk känns det nästan befängt att inte röra sig utomhus. Men rädslor av olika slag, fobier, kan förstås ligga i bakgrunden till "mallfenomenet". Man är trygg,precis som du skriver.
Själv tycker jag att det är rätt fånigt att sätta sig på cykeln för att ägna sig åt spinning inomhus en timme:) och dessutom betala för det, när man bara kunde cykla utomhus i en timmes tid gratis. Haha...
Naturen ger kraft och energi på ett helt annat sätt, men man ska förstås våga gå ut i den då...
Ha det bara bäst!
Kramar!

Ms Spider said...

Haha, roligt att det finns en hel rörelse för "mall walking". Jag sysslar med Power walking varje gång jag är i någon galleria men det beror inte på att jag vill ha motion, det beror på att jag AVSKYR att shoppa och då speciellt i stora gallerior. Jag går helt enkelt väldigt snabbt för att komma därifrån så snart som möjligt. Men kanske skulle jag ta och trycka upp en t-shirt och lådsas att det är motion :-)

Ms Spider said...

(Å andra sidan, måste man ändå vara i gallerian kan man ju lika gärna utnyttja tiden väl...)

Annika said...

Christina:
MYCKET!!!
Helskumt.
Jag förstår det absolut för dem som är gamla och har ont, konvalescenta etc.
Men de flesta jag ser i mallen är pigga, vita, äldre. De skulle lätt kunna gå ut och gå hemmavid.
Jaja.
Visst, jag tror det är många som knappt vet om det är sol eller måne där de sitter med gardinerna fördragna i sina hus.
Så annorlunda mot oss som vill vara ute, och ha ljus i våra hus.
Jaja, det finns ju många som är ute också. Jag möter massor på mina dagliga PWs.
Många äldre och skröpliga dessutom.
Heja dem!!
Härligt med frulle ute.
Så fuktigt idag här.
Kramar!!!


Karin:
Eller hur, efter ett benbrott eller så kan det säkert vara mkt bra att promenera inomhus i de stora mallarna.
Men för dem som är friska och pigga är det bara så konstigt.
HAHA, sant det du säger om cykling också. Fast det är väl desto intensivare på ett spinningpass gissar jag.
Naturen ger verkligen kraft.
Tänk om dessa mall-vandrare kunde förstå det :-)
Kram!!


Ms Spider:
Visst är det! Fniss...
GÖR det, skaffa en mall walking tischa och joina rörelsen :-)
DET vore ngt det då di stressar fram i gallerian.

Erica said...

Hihi :D Ja, det lät verkligen som ett äkta AMERIKANSKT fenomen ;D
Håller med om att det säkert kan vara riktigt bra för de som har någon form av hinder.
Men för alla friska människor utan fysiska hinder kan jag inte förstå att man inte vill komma sig ut istället.
För visst finns det saker "där ute" att vara rädd/orolig för. Men min åsikt är att om man ska vara orolig för ALLT som finns så finns det inga andra alternativ än att låsa in sig i sitt hem.

Tycker känslan av naturen är minst halva upplevelsen på en promenad!
Dessutom är ju frisk luft (sådant man bara kan få UTOMHUS, inte av AC och dylikt) någonting som HJÄRNAN behöver! Jag tror på att mycket t.ex. huvudvärk kan undvikas genom dagliga doser av frisk luft...

Dessutom tycker jag att det inte finns mycket som är så lugnande som att promenera ute i naturen. Tycker det känns som om man riktigt rensar hjärnan, och alla bekymmer man har försvinner för en stund under den tiden man är ute... :D

Hoppas du får en jättebra onsdag!
MVH /Erica

Nettan said...

Men snälla nån, tja naturen kan ju vara farlig, men detta är ju rent av löjligt. Nåja var och en gör på sitt sätt men jag föredrar det sättet som både du och jag tar våra PW på, det vill säga utomhus i alla (nästan iaf) väder.

Kram till dig och tack för fina ord!

Nettan

Anna-Lena McGrath said...

Håller helt med dig om att det är fånigt med mallwalking.

Men allt du skriver är så amerikanskt vs. svenskt. Man förstår inte hur annorlunda allt är här förrän man bor här.

Vädret...ja, herregud...barnen har inte ens rast utomhus för det är för kallt/för regnigt/för snöigt. Jag blev tillsagt på preschool när jag jobbade där att jag INTE fick ta barnen utomhus för det var för kallt! Pyttsan.

Men precis som du säger är det tuffaste vädret sommaren här. Folk förstår inte i Sverige hur det är att leva normalliv i 41 C! Man ska till affären t.e.x och när man kommer ut i bilen är den som en bastu. Även om vi har luftkonditionering i bilarna, så tar det ett tag innan bilen blir sval.

Naturen...ja, den är ju verkligen otäck. Vi som jämt är ute i naturen (campar elller hikar eller annat) har fått stämplen att vi är naturfreaks, eller health freaks. Folk förstår inte vad det är för mening med att vara ute i naturen utan all commercial stuffs. De åker till sina sommarställen där de bor på all-inclusive resort och de går inte utanför grindarna under hela semestern! Det är "säkert", säger de. De har ingen lust att se den riktiga naturen utanför! Ja, jag kan inte åka på sememster med såna människor. De missar ju 9/10 delar av upplevelsen. Och då kan jag också åka till Ballantyne Resort och Spa femton minuter härifrån och stänga in mig en helg! Det är ju samma sak!!!

Kram,

Anonymous said...

Jag skulle känna mig urtöntig om jag tog en pw på mallen! Vill dom inte vara ute kan dom väl ändå gå på gym och köra powerwalk på en treadmill eller något..? Jag glömmer aldrig första gången jag besökte en mall in da States och nästan snubblade över ett helt hav av permobiler! Jösses! Så man får väl vara tacksam att de överhuvudtaget rör på sig kanske...

olgakatt said...

En god vän som var och hälsade på "sin" amerikanska familj där hon hade varit AFS-student många år tidigare berättade att mamman kommit i joggingdress och meddelat att hon skulle ta sin dagliga joggingtur. När hon sen kom tillbaka sa min vän att hon aldrig hört ytterdörren. " Är du inte klok? Du tror väl inte jag springer UTE! Jag springer i källaren!"

Sara (Skutevik) said...

Fenomenet Mall Walking finns här i Dubai också. Tycker att det ser ganska fånigt ut när ett gäng kvinnor går omkring i en stäng mall. Dom flesta har visserligen träningskläder och vattenflaska, men det är det närmaste träning som dom kommer för det är inte direkt någon snabb takt dom går i.

Å andra sidan kan det ju vara bra att röra på sig i alla fall, det är ju väldigt mycket bilåkning här med.

Desiree said...

Tycker du är duktig som ger dig ut varje morgon på din PW och går i stort sett alla väder. Jag måste säga att jag känner mig lite skeptisk till Mall walking. Tror inte att det skulle vara något för mig. Jag vill nog mycket hellre gå ut i naturen så som du gör. Finner naturen både vacker och rogivande. Hellre klä på mig ett lager extra eller sätta på mig träningskläder och bli lite svettig. Du har ju så vackra omgivningar och olika slingor du kan välja på också så det måste vara en njutning att få komma ut på det sättet.
Kramar!

Madeleine i USA said...

What?! Haha..oj oj jag slutar aldrig att förundras =)

Martina said...

Visst jag älskar köpcentra. Absolut. Men för att shoppa, inte för att motionera.
Har man möjlighet sa är det ju mycket härligare att promenera utomhus. Inte minst för att andas lite frisk luft.
PW i malls - only in America!
Kramar

Anonymous said...

Ursäkta mej, men nu har jag läst lite för mycket hån om amerikanska vanor för att hålla tyst.
Annika bor i Reston, en förort med underbara vandrings- och cykelbanor; behöver antagligen bara gå ut genom dörren för sin PW.

Många av mall-walkarna är över 65 och bor i små lägenheter. Att träffa goda vänner och gå runt (promenera), även om det inte är PW, tillsammans med goda vänner och dricka en kopp kaffe el. äta frukost tillsammans, är mer än fysiskt välgörande. Många äldre bor ensamma. Att gå ut ensam och promenera kan vara lite "overwhelming". En mall-walk en gång i veckan, kanske är det enda tillfälle dom träffas.
Säkert är det många som skulle föredra´ att gå ute i naturen, men efter en viss ålder får man tänka sej för.
Det är tråkigt att läsa kommentarer om att det är töntigt och löjligt. Det enda jag kan säja är: "Hang in there. You´re getting exercise. Fresh air you can get when you open your windows."

Thanks for letting me vent.

Ruth i Virginia

Anne-Marie said...

Uppenbarligen är Mall Walking ingeting som någon kan ägna sig åt där jag bor - eftersom vi inte har några Malls. ;)
Återigen storstadsfenomen. Som inte alls stämmer med hur det är för stora delar av USAs befolkning.
Måste erkänna att jag tycker det verkar rätt töntigt det hela. Skulle själv aldrig gå i en Mall även om jag kunde.
Och varför är så många amerikaner så otroligt rädda för allt möjligt - naturen, bacillusker osv? Något har gått snett.
Kramar!!!

Charlie sa ... said...

Jag har aldrig sett detta live...:-)

Kan tänka mig att det passar dem som gillar att det är gratis till skillnad fr gym och att de kanske kombinerar med shopping efteråt? Bra promenadstråk är inte alltid nära en del bostadsområden och trottoarer är ofta obefintliga. Kanske äldre känner sig tryggare i mall-miljön. My two cents ;)

Ja, ut och gå och upplev dofter och vädret för de som kan!

Kram!!

Annika said...

Erica:
Ett sant amerikanskt fenomen.
Ja för somliga är det nog bra, men väldigt många av dem skulle kunna gå UT också.
Det är nog det som stör mig mest. Tycker de flesta ser väldigt pigga ut.
Men visst, för vissa så...
Absolut, en prommis är så mkt mer än en prommis.
Det är just det där att vara ute som är så ljuvligt.
Att ta in naturen.
Tror också många sjukdomar på så sätt kan undvikas.
Ha en fin dag!!


AL:
VISST är det amerikanskt vs svenskt. Ett äkta amerikanskt fenomen.
Fånigt. Absolut.
Jamen JA!!
Detta med att ta ut barn i kallt väder. Jag jobbade på Montessori under ett par år i Arlington, VA. Snacka om att vi inte fick ta ut barnen om det var kallt. OCH det kunde räcka med att det var fem grader plus.
FÅNIGT så in i....
Sen var vissa barn så tunt klädda. Ja, det ar man ju sett hela skoltiden. PÅ med ordentliga kläder!!
Nej, sommaren här är GRYM!!!
OIförstårbar för den som icke varit här. Jag är lite orolig inför den, det erkänner jag.
HAHA, kan tro att en del tycker ni är health nuts etc med er camping. Men jag tycker bara det låter härligt!!
Konstigt att många är så rädda för naturen?
HUR har det blivit så?
Kram!!


Penny:
Visst är det märkligt.
Det är det.
Men som du säger, man får väl vara glad att de rör på sig.

Annika said...

OLgakatt:
INTE förvånad, kan jag säga.
Inte ett dugg.
HUR trist sm helst. Fattar inte hur man pallar med det där att alltid vara inne.


Sara.
DET låter precis som här.
Träningsklädda, vattenflaskor och makligt tempo.
Inte mkt till motion.
Visst, mkt bilsittande är det ju här, men det finns gott om parker och grönområden.


Desiree:
Inte ngt för mig heller.
Jag skulle inte stå UT!
Det finns ju många parker och stråk här. Att gå inne på en mall skulle ge mig spader.
OM jag var konvalescent skulle det vara en annan femma.
Kram!!

Annika said...

Madeleine:
True dat.
Jag vet :-)


Martina:
Jag älskar också mallen, mkt!!!
Men för att shoppa då, inte för att GÅ!!!
Aldrig.
Inte bara i amerika, i Dubai också ;-)
Kram!!


Ruth:
Det är sant, jag behöver bara gå utanför dörren så har jag otaliga gångvägar att välja på.
Dem delar jag med många äldre som är ute med sina hundar, eller i grupp etc.
Många över 65.
Vill man inte gå där man bor finns ju Reston TC. Där kan man förena prommis på plan mark med att vara utomhus om man bor i NoVA.
Eller i Arlington eller många andra ställen.
Jag kan, som sagt, förstå att man går på mallen om man har ngt handikapp eller behöver bygga upp styrka. men annars? Nej, jag förstår det inte. Speciellt inte eftersom det faktiskt finns så många ställen att gå på här. Det finns det ju i Herndon också tex.
ABSOLUT inget fel att träffas och fika, äta ihop etc. TVÄRTOM, jättetrevligt!!
Så ska det vara!
Men, som sagt, mall walking kan vara bra för somliga. Men av dem jag sett skulle de flesta kunna gå ut och gå utomhus också.
Hoppas du inte tog illa vid dig av inlägget. Du vet, jag skriver om sådant jag gillar med USA, men också om sådant som jag inte tycker så mkt om.
Du får absolut säga vad du tycker, det är bara uppfriskande.
Ha en fin dag!!

Annika said...

AM:
Eller snarare ett förortsfenomen, det är där de stora mallerna ligger.
Nej, hos dig och på flera andra ställen finns ju inga sådana. Men runt städerna i förorterna finns de i en uppsjö.
Visst, det är larvigt.
OCH ja, varför så rädda för naturen?
VAR har det gått snett???
Kram!!


Lotta:
Du måste vara på mallen innan den öppnar för att se dem, hihi!!
Nej, för somliga kan det vara bra, inget snack om saken.
Men det inns ju så många parker att åka till, gångstråk etc.
De flesta som jag sett ser himla pigga ut som går på mallen.
Men, men...ett fenomen.
UT och känn dofter och element.
DET tycker jag.

Kram!

Ms Spider said...

I en värld där så många inte g¨r överhuvudtaget är det naturligtvis bättre att gå i köpcentrat än inte alls. Bara önskar att fler kunde upptäcka charmen med naturen. Men vad man inte är uppvuxen med är svårt att ta till sig, vi har nog rätt mycket saker som vi inte "ser" själva för att vi helt enkelt inte tänker på det.
Det gör mig lite ledsen när jag tänker på hur fantastisk naturen i USA faktist är, men när man är där och går ut i den är man oftast stort sett ensam, förrutom möjligtvis om man är ute i en anlagd park. Eller är i San Francisco.
Samtidigt finns det en fördel med "mallwalk". Inbillar mig att det är bra när vuxna är där barn och ungdomar gillar att vistas.
Det är inget för mig, dock. Å andra sidan står jag inte ut med löpband eller motionscyklar heller och rör mig nog mer än genomsnittet som det är - har till och med sålt bilen.

Jane said...

Det här med mall walking är ju lite roligt, men jag har bara sett det på östkusten. Kanske för att mallen på västkusten för de mesta är sk. utomhusmalls?
Kram!

Annika said...

Ms Spider:
Men ja,,,det finns ju otroligt många naturälskare här också.
Massor.
OCH går man på ställen som är poppis, som nere vid Potomacfloden är det jättemkt folk där och vandrar på olika leder.
OCH nationalparkerna är väldigt välbesökta, Alltid.
Naturen i USA är maffig, minst sagt. Mkt vacker.
OCH så olik beroende på var man är i det stora landet.
Men detta med mall walking, nej det kommer jag nog aldrig att fatta. Förutom då i vissa fall.
Härligt att du är ute och går så mkt. OCH att du sålt bilen.
DET skulle inte funka här :-)

Jane:
Jaha, ja där ser man. Lustigt.
Så olika det är.
Kram!!

Anonymous said...

Annika
Jag tog inte illa vid mej för ditt inlägg. Det var kommentarerna som fick upp rygghåren. Adjektiv som:
töntigt
komiskt¨
konstigt
larvigt
märkligt
befängt
löjligt
fånigt
skrämmande
"tänk att det faktiskt finns såna människor"
"ofattbart fenomen"- din kommentar.

"..dom kan väl ändå gå på gym och köra PW på treadmill..". Som om det skulle vara bättre än mall walking!

Det är de nedlåtande kommentarerna jag opponerar mej emot. Som om dom som promenerar utomhus är på nåt sätt bättre än mall walkare. Lite´småaktigt IMHO.

Ruth i Virginia, (som går på paved stig i Runnymede park då och då)
I går var det en verklig mall walking day!

Annika said...

Ruth:
Ja, jo...
Men det är så annorlunda. OCH ringer lite konstigt i svenska öron.
Vi är alla olika.
Här i Reston kan ni ju promenera på asfalterade vägar också.
Mkt trevliga, allihopa.
Eller i RTC.
Det är bra iaf att röra på sig på vilket sätt det än må vara.
Idag var det hett och fuktigt och jag har tagit prommis x 2.
Svettigt.
Ha en fin eftermiddag!!

Freedomtravel said...

Intressant! Jag har hört om liknande saker i en del köpcentrum i förorter med många invandrade svenskar. Människor som kommer från kulturer där man inte är van att gå ut i skogen... Det här inlägget passade väldigt bra för mig just nu förresten, jag befinner mig just nu på internationell forskningskonferens om beteenden kring mat och fysisk aktivitet.

Suzesan said...

MallWalking oj oj oj stackars och inte för att kränka någon men alltså ett helt långt liv med rädslor för allt utanför. Så hemskt.

Tänk om det kommer en dag när det bara finns sånt och ingen natur och inget inga djur och sånt. Otänkbart.

Men kanske skönt att de har någonstans att springa eller röra sig. Usch oj jag kan inte förstå. VAD har de råkat ut för att bli så rädd för naturen och sånt.Visst kan deet finnas farligheter men ju mer rädd man är ju värre blir det. Vad är nästa steg för rädsla. Vissa människor i det där området som de har sin mallwalk.

Jag älskar många köpcentra men för att shoppa. Inget annat.

Kram
/Susanne

Suzesan said...

GLÖMDE..men för gamla och handikappade och lite sjukliga är det ju safe och tryggt. Mycket bra för då kan de röra sig i lugn och kanske kunna handla och sånt samtidigt.

Slippa utsätta sig och såna som har svårt för att gå och kanske snubblar på ojämnheter i marken.

Kram
/Susanne

Ms Spider said...

Tror att mitt största problem med mall walking är att jag avskyr malls, jag avskyr shopping. Jaja, jag är ingen riktigt kvinna, jag har hört det förrut. Det är OK...
Hur som helst: Det där med naturen: Man glömmer lätt bort att det där med allemansrätt inte är alla förunnat, jag älskar att kunna bara vandra ut i skogen och följa stigarna som älgarna trampat upp men det räcker att åka till Tyskland så är det en utopi (och inte bara för att det inte finns älgar), så mycket är avspärrat och förbjudet/privat. Vi är bortskämda med närheten till naturen men är man uppväxt i en annan miljö reflekterar man nog inte över det. Det är enkelt att raljera när man inte tänker efter, jag rodnar nästan över hur jag föll i den fällan själv.

Å andra sidan tycker många norrmän att vi är konstiga i Sverige för att vi sitter inne så mycket - så det handlar förståss om perspektiv.

Annika said...

Freedom:
BRA att inlägget kom lägligt för dig. Så kan det vara med bloggar ibland.
Härligt!
Så det förekommer kanske hemma också? Fast på ett annat sätt, gissar jag.
Ha en fin helg!


Suz:
Ett underligt fenomen, onekligen.
Jag vet inte varför en del är så rädda för naturen.
Mkt konstigt.
Återigen, absolut inte alla. TRO inte det, men många.
Mall walking är bra för vissa, absolut.
Ja, jag gillar mallar MYCKET!!!
Men bara för att shoppa i. Ska dit idag :-)
Kram!


Ms Spider:
HAHA, det är väl OK att hata malls.
jag älskar dem!
Men inte för att knata i dem, utan för att shoppa.
Ska dit idag.
Nej, men det finns ställen överallt att gå på här, utomhus.
OCH så många parker och grönområden och strövområden.
Allemansrättens frånvaro har jag aldrig sett som ngt problem här. Naturen ÄR så lättillgänglig.
Men för vissa, som jag skriver om här, är mall walking ett bra alternativ.
DOCK ett mkt amerikanskt fenomen. Utan raljera.
Visst, allt handlar om perspektiv och ett annorlunda leverne.

Ms Spider said...

Lättillgängligt här med (i Tyskland), men bara om man tänker på att gå ut, och jag tror det är den stora skillnaden för oss som växte upp i Sverige. Tror att många helt enkelt inte reflekterar över att gå ut i naturen, de är inte uppvuxna med att knalla ut spontant, ingen Mulle-skola och så vidare. Min (amerikanska) kompis skickade bilder från dotterns första gräsupplevelse, SÅ roligt att se, hon flydde gräsmattan och sprang till asfalterade stigen. :-D
Här i Tyskland och i USA är det ALLDELES för "organiserad" natur för mig, med anlagda slingor och så vidare. Men hellre det än ingen natur :-) Och jag lyckas alltid hitta mina egna vandringsstråk i alla fall, men så har jag ju min "mullevana"...

Annika said...

MS Spider.
Men här här du även de stora nationalparkerna och all den naturen.
Den är inte tillrättalagd. OCh nära mig har vi hela Appalachian Trail och många många andra liknande ställen.
Inte tillrättalagt.
Men, visst, här i Reston där jag bor har jag ju gångvägar i sinne att välja på, men visst är de tillrättalagda. Älskar det dock.
Det roliga med att skriva om amerikanska fenomen för mig är ju just det att påvisa hur annorlunda det är i länderna.
Ofta skriver jag ju om det som är annorlunda på ett BRA sätt, men allt är ju inte det.
Men det är sant det du säger, det finns inte det förhållningssätt här som vi nordbor har till naturen. Den är ganska unik, tror jag.
Fler amerikanska fenomen kommer inom kort :-)

Ms Spider said...

JA!!! Älskar nationalparkerna. Tyvärr är de ju inte direkt runt hörnet för de flesta och många har aldrig en chans att komma dit. Grand Canyon är en av de mest magiska naturupplevelserna jag haft.
Mer nationalparker/naturparker åt folket - överallt. Det borde finnas bussturer ut i parkerna för alla "mall walkers" :-)
Ser fram emot att läsa mer om amerikanska fenomen, har tillbringat och tillbringar så mycket tid i USA och med amerikanska vänner och det är alltid roligt att jämföra upplevelser, och att sedan jämföra med andra länder.

Suzesan said...

Jag håller med om att det är att vi svenskar och nordbor är så vana att ha naturen runt hörnet med Mulle och allt. Jag är för gammal för att ens fått träffa Mulle. Men barnen har ju det.

Jag vet i Frankrike där jag såg att folk proppar parker fulla och har picknick. Vet inte om det är så nu.

Tror Mulle skulle behöva finnas i Amerika och ta med mallfolket så som det sagts in i nationalparkerna.

Jag är en människa som älskar naturen men går helst inte in i de DJUPA skogarna. En gång gjorde jag det och gick bedrövligt vilse.. men hittade ut men på andra sidan. Lång promenad hem på flera timmar. DÅ tog jag vägen.

Kram
/Susanne