Saturday, April 14, 2012

Fredagstemat en lördag: Skrock!



Lördag...
Skönt.

Idag skriver jag fredagstema på en lördag istället.
Jag befinner mig ju mitt i mitt kryssnings-resebrev just nu. Den resan fortsätter vi på måndag igen.
Sedan avslutar vi den på tisdag eller onsdag.

Karin på Åland är det som håller i trådarna för fredagstemat denna månad.
Idag ska vi tala om skrock.

Jag är inte speciellt skrockfull, men visst har även jag mina nycker och nojor som jag inte kan låta bli.
Jag lämnar tex aldrig nycklarna på bordet (det är onödligt att utmana ödet. OCH ÖDET, det tror jag på, serrni!).
Jag vill inte gå under stegar.
Jag vill helst inte att besticken ska ligga i kors på tallriken.
Jag dödar ogärna spindlar (men måste jag så måste jag).
Jag spottar tre gånger om ett katt springer över vägen.
Jag tar ofta i TRÄ och knackar mig i huvudet (ÖDET igen, ni vet).

MEN att fredagen den 13, som det var igår, skulle påverka mig stämmer inte alls.
Jag bryr mig noll om det faktumet.
Jag skulle inte heller tycka illa vara om att sitta på rad 13 på ett plan, eller att bo på trettonde våningen i ett hus.
Ofta dock finns ju inte våning tretton eller rad tretton. Man hoppar den och går direkt till 14.
WHO are they kidding?
HAHA.

JO, jag kom på en grej till, jag försöker att inte sjunga, eller nynna, innan frukost. Larvigt va.
Läste någon gång som mycket ung att det betyder otur. Sedan dess har det hängt med.



Det kan tyckas att jag är skrockfull när man läser ovan punkter, men det är nog mest på skoj.
Skulle nycklarna hamna på bordet skulle jag inte bryta ihop för det precis, och skulle jag sjunga en truddelutt innan frullen spelar det ingen roll.




Önskar er en fin lördag idag!


14 comments:

HeLena said...

Hahahahahahaha!
Jag sjunger ju rätt ofta. När som helst och hur som helst. Även före frukost:).
Som sagt vissa saker gör man bara inte.... Rätt eller fel... I don't know:D.
Kramar och detsamma!
ps. på jobbet just nu, lunchläsning ds.

Anonymous said...

Det där med att hoppa över rad 13 alltså... Det ä r ju i praktiken rad 13 även om det står 14! Jag är inte speciellt skrockfull, & sitter man på ett plan & något händer så är det ju inte b a r a rad 13 som drabbas...

Hoppas ni får en trevlig helg i härliga DC!=)

Äventyret framtiden said...

Jag tror att mycket av allt som man har hört om sedan barnsben präglar sig fast på ettdera viset och att man omedvetet tänker på vad som kan hända om man inte gör si eller så. En annan sak är att man är medveten om att det sist och slutligen inte har någon betydelse. Det blir mera en rolig grej i våra dagar

Kram
Karin

Desiree said...

Du är nog allt lite skrockfull ändå
:-)
Du är mer skrockfull än vad jag är men det låter bra att du har distans till det hela också.
Kram!

Sahra said...

Jag är inte direkt skrockfull. Men går inte under stegar för det KAN vara farligt. Och jag spottar eller kör tvi tvi tvi när jag ser en svart katt. Alltid. Men nycklar, speglar, sjunga innan frukost (hade inte ens hört talas om att det var skrock) bryr jag mig inte om.

Är du brun? Vill se solbrännan? Antar att du ser hur fräsch ut som helst.

Kram

Channal said...

Just det! Nu när du har varit på semester Annika så har jag missat Show and Tell! Jag är inte skrockfull. Lägger ofta nycklarna på bordet! Varför skulle jag gå under en stege! Speglar har jag slagit sönder, trist! Men ingen panik! Kommer det en svartvit katt över gatan säger jag twi twii tyst i huvet :-)
Min dotter har en allvarlig skräck över fredagen den 13:e! Nummer 13 gör så hon får panik! Allvarligt, hon stannar hemma den dagen! Inte lätt att övertala henne om att Det BARA är Skrock! Njut av din lördagkväll! Kramar... Anna

Charlie sa ... said...

Jag vill tro att jag inte är skrockfull...men kanske lite, ibland. På flyget finns inte rad 13 och det kanske är lika bra.

Jag gillar att tänka att fredagen den 13:e kan vara extra bra och spännande istället för tvärtom!

Kram!!

Annika said...

Helena:
Jag vet, sådär är det.
Vissa saker gör man inte.
Även om vi vet att vi är knäppa.
Tur att vi inte tar så allvarligt på saken :-)
Kram!

Penny:
Jag vet. Larvigt det där...
oCH ja verkligen, vid en flygolycka, hotellbrand etc är det ju inte bara rad/våning 13 som drabbas...
TACK; vi hade en underbart fin helg.
:))

Karin:
Mkt är vi prägladade av sen barnsben. Även om ingen var direkt skrockfull av de vuxna då heller så har en del stannat kvar.
Tur att vi har lite distans till det. Det är väl numera en rolig grej, eller en noja...
Kram!

Annika said...

Desiree:
Lite kanske, men jag har verkligen distans till det.
Det är inget som stjälper min dag precis, haha!
Kram!

Sahra:
Du ser, vi har alla våra skrocknojor.
När jag läst temat den här veckan har jag fått lära mig en del om skrock som jag inte visste.
Jag är lite solbränd, men har inget direkt bevis på foto över det hela.
Kramar!!

Channal:
Du får bita tag i temat på fredag :-)
OJ; din dotter HAR verkligen skräck över fredagen den 13.
Hur kommer det sig?
Har hon varit med om ngt just den dagen?
Hoppas att hon kommer över det.
Kramar!

Annika said...

Lotta:
Jag tror att vi alla har lite lätta skrocknojor, och varför inte?
Precis som du ser jag fredagen den 13 som en ganska speciell dag. Tänker tvärtom där också.
Kramar!!

Gnuttan said...

Haha, ja för att inte vara så skrockfull "följer" du ju ändå en del. Fast känner igen mig; vissa saker gör man ju mer bara pga någon knepig form av "tradition". ;-)

Suzesan said...

Haha fredagen den trettonde. Min turdag.


Jag spottar alltid över axeln för svarta katter. Även svartvita för säkerhetsskull. Jag går inte under stegar och är mycket rädd om mina speglar. Nycklar på bordet svårt..en vän till mig slog alltid ner dem i golvet och det sitter kvar.


När man jobabr på båt så är det skrock. Sjömän är mycket skrockfulla och jag lovar DET stämmer. Tillexempel ALDRIG vita blommor ombord på en båt. Mycket otur och hemskheter.

Ojoj vad som hände den dan. När någon tagit ombord det för att smycka borden på hela båten. Krysantemum i krukor.

Någon i personalen skrek högt VEM tänkte så fel nu kommer det hända hemska saker.
Vi skrattade lite men kom av oss sen.

Finns inte på kartan om allt. Som hände. Dan efter var alla hundra blommorna BORTA=sant.

En man försvann och vi gick skallgång och letade....när vi gjorde det så ramlade hängdäcket ner och det kunde DÖDAT många. Calle han bröt båda knäna. Fick det över dem och hade han inte tagit ett steg bakåt så hade han fått det på sig. Vi hörde det. När det ramlade ner. Vi var under det. Alltså där hytterna är. under bildäck. hemskt hemskt hemskt.

Jag är skrockfull. Mycket. Men inte manisk. Tvi tvi tvi peppar peppar ta i trä. Kastar Salt över axeln(fast det gör jag fär att göra mig rolig det med saltet).


Kram
/Susanne

Suzesan said...

Ja just det. Kom på när jag såg dina bilder. Inte öppna ett paraply inomhus. Fälla upp det och ingen ljung inomhus. Så som i kruka...rädd för det. Betyder död. Att någon kan dö.

Jag vill inte det så jag undviker det. Haha jag är nog lite nojíg när jag tönker efter. Men ahhh jag vågar inte prova. FATTA ELLER. Jag vågar inte göra om göra annat. TÄNK om det är så dååå.

kram
/Susanne

Annika said...

Gnuttan.
Så sant. lite nojig är jag allt.
men inte så farligt.
:-)
Visst, lite tradition är det nog...

Suz

Där kom du in som nummer 13 ja!!
HAHA, suz!!
Ja just det, på sjön kan jag tro att de är MKT skrockfulla.
Just det.
Lustigt med de vita blommorna ombord och hur ngn tog hand om dem.
OCH USCH vilka hemska upplevelser OMBORD!!
HUA...
DU är skrockfull!
Ljugn inomhus vet jag att man inte "ska" ha.
Visst är det så. Vissa saker gör man bara för att man "ska"--lustigt...
Men man törs inte göra på annat sätt heller...
Kramar!!