Wednesday, March 07, 2012

Nostalgi-Annika: Freestyle!

Godmorgon!

Jag är ute och går en lång power walk nästan varje dag.
Den promenaden gör mig gott till både kropp och själ. Jag älskar att vara ute då solen håller på att gå upp.
Morgnarna är, denna tiden på året, kylslagna och ofta frostiga.
Den sortens väder passar mig som hand i handske.
Snart får jag byta mina långa tränigsbyxor mot korta träningsbraller, och det ska inte bli dumt det heller. Välkommen våren!

Något som jag inte kan vara utan då jag är ute och går är min ajfån.
Ajfånen som är nyckeln till allt.
Ja, det var väl något överdrivet kanske, men iallafall. Ni ajfånare och smartfånare vet vad jag menar då jag skriver så.
DÄR har jag telefon, kamera, internet och MUSIK i ett.
Praktiskt och lätt. Jag stoppar bara ner den i fickan och sen är jag “all set”.

Det är så att jag, på gott och ont, helt vant mig vid att ha något i öronen då jag promenerar. Det kan vara musik från min iPod, som ju ligger i ajfånen. Det kan också vara något radioprogram som jag “podcastat” via Sveriges Radio.
Men, alltid är det något jag lyssnar på.
Jag slås över hur fantastiskt det är att HA allt på en yta som inte är större än 12 x 6 centimeter.
Där ligger då den musik, eller den radio, jag lyssnar på, eller den musik (eller radio) jag KOMMER att lyssna på, men som jag ännu inte laddat ner. De appar jag har är:

Pandora Radio,
Sveriges Radio,
I heart Radio,
iTunes,
Tunein Radio,
Spotify,
Radio Love.

Ja, och jag inser att jag i framtiden kommer att ladda ner ännu fler appar i denna genre. Who am I kidding?

Karolina är fena på det här med playlists. Hon guidar mig genom Spotify och Pandora som om hon aldrig hade gjort annat.
Allt detta sitter i ryggraden på henne. DET är något alldeles självklart i hennes värld.

När jag var 16 år och hade mitt allra första sommarjobb som trädgårdsarbetare på Hässelby Slott (med min egen pappa som chef) så var det således min allra första LÖN som kvitterades ut likaså.
JAG visste vad jag skulle köpa för pengarna, EN canonkamera som laddade fram filmen AUTOMATISKT och som LÄT som en proffskamera (jajamen). JAG kommer att skriva mer om kameror i ett senare inlägg.
Den andra prylen jag skulle köpa var en freestyle!!
ATT kunna lyssna på kasettband via en liten behändig mackapär genom hörlurar tyckte jag var så coolt!
Jag kunde liksom inte fatta att man helt sonika kunde ha musik i öronen på tunnelbanan, då man cyklade, då man promenerade etc.

Lyckan var STOR då jag fick dessa två prylar i min ägo!
Gissa om jag kände mig rik!

Min första freestyle var en Sony Walkman. Den var liten och oansenlig, den saknade radio och man kunde endast spela fram, och tillbaka, kassettbanden. Denna första Walkman vände heller icke banden automatiskt, som de gjorde på de senare modellerna.
Det gjorde inte mig något. Jag var LYCKLIG nog iallafall.
I min handväska hade jag ett otal kassetter.
Jag visste ju aldrig i förväg VAD jag skulle bli sugen att lyssna på.





Nackdelen med dessa Walkmans var att batterierna gick som SMÖR i sol! OCH som mycket ung hade jag inte råd att köpa stora förpackningar batterier.
Något annat jag minns är hur snabbt hörlurarna slets ut. Ibland kunde en av lurarna helt sonika sluta fungera. DÅ satt man där med mono och höll på att bli yr på kuppen.
Visst, hörlurar var inte heller billiga i inköp. Visst minns ni hörlurarna med skumplast?


Med tiden (läs två år senare) uppdaterade jag min Walkman till en som vände kasetterna, en som hade radio samt equalizer. Stort!

Numera grabbar jag då tag i en liten svart mackapär, tittar på dess display, bestämmer mig för VAD jag ska lyssna på för stunden. Trycker på en app, och vips har jag ett program att lyssna på, eller musik, i mina öron.

OM jag runt 1982 hade vetat vad jag som 45- årig tant skulle ha för tekniskt under i näven hade jag nog svimmat...



Det här var en lite flådigare modell av Walkman. Den klassiska, kan man kanske säga...

Vad minns ni av era första walkmans?
Minns ni hur gamla ni var då ni fick en?
Minns ni hur den såg ut?


O, och som lite lätt kuriosa kan jag berätta att när jag kom till USA som au-pair 1990 hade jag redan INNAN jag for HIT planerat att köpa en NY KAMERA och en NY freestyle.
Dessa inköptes redan första veckan.
Men gissa om min värdfamilj stod oförstående då jag SA att:
Aj vood lajk to baj a friiistajl. Väär kan aj fajnd a friiiistajl?
FRÅGETECKEN!!!???
OH, dear, you mean a WALKMAN!!!

Just det.

SÅ kan det gå...

Nu vill jag höra om ERA minnen runt era första freestyles!!

31 comments:

Marie said...

Friistajl! :) Haha, underbart! Jag kommer inte ihåg exakt när jag för första gången lyssnade på en freestyle (jag kommer aldrig kalla det för walkman! ;)) men jag kommer ihåg hur fantastiskt jag tyckte att det var, att man kunde lyssna på musik ÖVERALLT! Vart man än ville! Hur coolt var inte det liksom?

Ja, man kan inte låta bli att undra hur musiklyssnande kommer att utvecklas i framtiden...!

Fourmum said...

Åh vilka minnen! Jag satt precis och diskutterade (ännu en gång!) om jag ska köpa en Ajfån och isåfall 16Gb el 32Gb, det skiljer ca 1000 kr i pris.. Därifrån till ditt underbara inlägg ;) Jo jag hade en freestyle, men ganska sent tror jag. Spelade mest på bandspelaren hemma eller i stallet. Det var ju där man var störredelen av dygnet förutom i skolan och där fick man ju inte ha dem. Men när jag flyttade upp till norrland och tillbringade tid på jobbet samt när man skulle åka tåg hem till föräldrarna (ca 100 mil) så blev freestylen en kär vän :) Pappa hade en CD freestyle och en kasett freestyle som han lyssnade på när han blev sjuk.. Vilka tider! Tack Annika! Kram

Desiree said...

Jajemen jag minns freestylen eller walkman. Visst hade man en sådan. Jag kommer inte ihåg exakt hur gammal jag var då jag fick den kanske runt 8 år. Helt otroligt hur musikvärlden har ändrats från det man var barn tills nu. Sättet som man lyssnar på musik är ju totalt annorlunda nu. Vi saknar Pandora här. Ser alltid till att ladda ner en del bra musik då vi är i USA. Så snart blir det mer Pandora för oss. Jag minns än hur min Freestyle såg ut att den var blå och silver.
Hi hi vilken nostalgitripp :-)
Kraaam!

Lotta said...

Det är en aningens pinsamt men jag har inte alls samma minne av min freestyleperiod. Jag lyssnade oavbrutet hemma. Minns den eller de freestyles jag hade som behändiga men ganska dålig kvalle. Mono blev det oftast då hörlurarna krånglade.

Musik har blivit så mycker mer lättillgängligt nu. Vad man vill, när man vill. Jag köper inte CD längre.

Tycker jag fått in musik o radio min vardag numera som känns mycket bra och naturligt. Jag slås dock fortfarande av känslan hur smidigt det är att ha allt i en liten platt apparat och vara ända i USA men trots det kunna lyssna
på svensk radio.

Kram och hsppy walking!!!

Erica Pettersson said...

Är ganska säker på att jag skrivit det tidigare, men jag ÄLSKAR dina nostalgiinlägg! Säkert för att jag själv gillar att bli nostalgisk...

Jag minns min första freestyle, men tyvärr inte när jag fick den. Skulle gissa att det var någon gång i decennieskiftet 80-90talet, ungefär när jag kom in i skolåldern.
Däremot kan jag inte komma ihåg att det fanns sådana som vände sida själv, utan jag minns bara att man vände "manuellt".

Däremot minns jag att när jag började gymnasiet sparade jag ihop och köpte en CD-freestyle, och känslan av att slippa spola fram och tillbaka var underbart lyxig!
Tror att jag under min uppväxt hann nöta ut två vanliga freestyles samt två CD-freestyles (samt otaligt antal hörlurar...)

2006 köpte jag min första mp3-spelare (samma som jag har nu), och det kändes ÄNNU lyxigare än CD-freestylen!
Så som sagt har jag ingen smartphone ännu. Har tidigare inte känt något sug efter att skaffa en, samt att ekonomin sagt ifrån. Men på senare tid har jag nästan börjat sukta lite grann efter en sådan, och jag kan förstå att man blir ganska fast om man väl börjar använda dem ;)

Hoppas du får en riktigt trevlig dag!
MVH /Erica

Pettas said...

Totalt befriad både från freestyle, walkman osv....lyssnar så mycket hellre på fåglar och naturen när jag är ute och vandrar..Jag är i motsats till de flesta oerhört glad över att lyssna på tystnaden:)

Duktiga du som tar dig för att ta en promenad i rask takt varje morgon!
Jag vandrar gärna, men får ofta göra det under kvällstid istället.

Kramar
Karin

Annika said...

Marie:
JA, det var ju så LÄCKERT!!
Så himla fantastiskt att musiken fanns i den där lådan.
jag har också jättesvårt för att säa walkman.
UNDRAR varför det blev freestyle i Sverige?
Komiskt.
Precis, hur lyssnar vi på musik om 30 år???
Vågar knappt tänka tanken ut...

Fourmom:
Å tack!!
Klart du ska ha en ajfån!!
Jag vet inte hur många gb jag har, pinsamt va?
Men klart du ska slå till!
JUST det, det fanns CD-freestyles, en sådan hade jag!!
men det var senare på 90-talet och jag bodde redan i USA.
Precis, dessa freestyles var så bra att ha med på långa resor.
Numera fyller ajfånen det kravet.
SKAFFA!!
:-))))
Kramar!!!!

Desiree:
JA, visst har det ÄNDRATS detta hur vil lyssnar på musk!
DET är ju otroligt!!
Tänk bara hur det kommer att se ut om 30 år!
Pandora är rikigt BRA!!
Jag gllar Pandora mer än Spotify också! Så fort vi ska ha en playlist så blir det via Pandora.
Blå och silver var min första freestyle också!!
Vi hade säkert likadana modeller :-)
Kramar!!!

Annika said...

Lotta:
Nä, det är inte pinigt.
Jag vet, ofta krånglade dessa frestyles. Ordentligt.
Just mono blev det ofta och det var inte kul.
elelr så sprakade de!

NU är det så lätt med musik.
Inte heller jag köper CD-skivor längre, på gott och ont.

JAG vet!!
Jag slås nästan varenda dag över hur smidigt det är att lyssna på radio. Otroligt.
OCH oftast då blir det nedladdade podcastade program från SR.
Fantastiskt!!

Idag blir det ingen PW. Det blir IKEA istället :-)
Kram!!

Erica:
TACK, vad glad jag blir över att du tycker det.
Framförallt eftersom jag hare n förkärlek vad gäller nostalgiska inlägg.
KAN tro att du tyckte att CD-fresstylen var ren lyx.
En sådan hade jag också. Men det var ju mkt senare.
Ja, hörlurarna slets verkligen uT!!
OCH snabbt gick det.
Absolut var det superlyxigt med första mp3. För mig blev det en liten ipod, en mini. Den var jättebra. Jag har den än. Ibland lyssnar jag på den.
Ha en toppendag!!

Karin:
Ibland skulle jag vilja ha det så.
BARA gå och lyssna till naturen.
Men jag har blivit så galet inkörd på just detta att lyssna på ngt då jag är ute.
men gick jag vid havet, nej då skulle jag bara lyssna på det.
Tro mig, jag gillar också tystnad. Mycket

Tack, ja dessa PWs har jag verkligen kört in i min rutin. Känns bra.
Kvällsprommisar är också sköna.
Kram!!

Saltistjejen said...

Hahahaaa! FRIIISTAJL ja!!! :-)
Du, jag minns min första såååå tydligt!!! Det var en Sony det med. men inte den gula Sports. För den hade jag itne råd med. Den hade gula hörlurar som man stoppade IN i öronen minns jag. Alltså inte som de klassiska iphonelurarna utan med hela "bandet" runt huvudet men själva öronplupparna på lurarna var SMÅ och man stoppade in dem. Well, JAG hade inte råd med de finesserna så jag köpte en billigare variant. Med de klassiska skumgummilurarna! :-) Dock kunde den vända bandet automatiskt!! Lycka!
Jag tävlingssimmade ju i mina tonår så min freestyle följde mig varje helg. Å så många tävlingar jag peppat med 80-talsmusik i mina freestylelurar. Och du, man lysnade ju så OFTA på sina älskade Blandband där HAhaha! DET var ju DEN tidens "playlists"....
Och ja, inte kunde man drömt om att musiken skulle bli så lättåtkomlig som den är idag. Ändå, jag kan ibland nästan nästan längta tillbaka lite. Inte till själva apparaterna eller så, för neeej jag tycker det är fantastiskt att kunna ha allt så lättåtkomligt idag! Nej inte själva apparaterna, MEN däremot KÄNSLAN! Den där lyckokäsnlan då man köpt en ny LP och lyssnade för första gången. Inte får man samma rus för att man laddat ner en låt eller en skiva idag! Inte jag i varje fall. Nej men att gå och drömma och sukta efter en speciell skiva och sedan köpa den. DET var speciellt. Även när CDn kom även om jag tycker att lite av LYXkänslan försvann. LP var SÅ speciellt i ens tonår. Jag inser att det är nästan enbart nostalgiskäl bakom detta men ja det är svårt att beskriva riktigt tycker jag. För ngn som aldrig upplevt det.
Tack för ett härligt nostalgiinlägg!!!
Och du imorgon lär du kunna gå i kortbrallor! Till och med VI här uppe ska få 20 grader och sol då!!!
Galet!
Kramar!

Sahra said...

Jag har haft den klassiska gula. Undrar om inte det var min första. Minns inte. Sedan hade jag en fantastisk liten rosa sony. Bara sony. Det enda som gällde. Kom du håg när de bärbara cd-spelarna kom. Så opraktiskt det var då. Stora och klumpiga och så gick man omkring med en jäkla massa cdskivor istället. Nej, då var walkman bättre.
Jag var sen med iphone. Nu har jag haft min drygt ett år. Kanske
1 1/2. Älskar den. Kommer köpa en ny till hösten. Hoppas att 5:an har kommit då.

Elisabeth said...

Jag minns att jag hade en vit freestyle en gång i tiden. Det var SÅ mycket roligare än en vanlig svart, tyckte jag. ;-) Däremot minns jag inte när jag fick denna, men det var nog någon gång i början av 90-talet. Den användes nog mest till att lyssna på berättelser när vi åkte tåg eller bil. Rätt komiskt det där med att walkman blev freestyle i Sverige. Jag har för mig att det handlade om att de som skulle marknadsföra apparaterna tyckte att freestyle lät häftigare, och att de skulle sälja bättre med det namnet.

Någon smartphone har jag inte, och är så konstig att jag inte ens vill ha någon. ;-) Jag är inte heller en person som vill ha musik/radio på när jag är ute och går eller åker buss/spårvagn/tåg. Jo, jag vet, jag är lite udda. ;-D

Lisa said...

Vet du Annika, jag har nästan helt slutat lyssna pa musik, förutom pa CD skivorna jag har. Tycker Saltis kommentar är spot on! Kommer ocksa ihag när jag gick & suktade efter en LP skiva, sparade ihop mina pengar & sa äntligen, äntligen hade jag rad att köpa skivan & kunde lyssna pa den pa mina föräldrars skivspelare. Hade ingen egen. Det var magiskt! Just det där att vänta, längta...now everything is available at your fingertips! Jag gör som Pettas när jag är ute & gar...lyssnar pa tystnaden (ja jämt är det inte tyst förstas ;-) ).
Kramar, Lisa

Anonymous said...

Ha, vilken härlig nostalgitripp :-)
Mitt första musikminne var när jag för egna sparade pengar köpte en egen kasettbandspelare!
En liten en med halvtaskigt ljud men jag var så stolt!
Min första freestyle fick jag i present.
Undrar hur gammal jag var då?
Den var jättecool, speciellt när man hängde den i bältet! (Gjorde man kanske bara det i Kalmar??)
Efter det hade man några olika "bandare" som man så häftigt sa, tills bandaren med stort B kunde införskaffas - bergsprängaren!!!
Kramar från Anette!

olgakatt said...

Jomen, jag har haft både "freestyle" för kassettband och CD. Men fr a minns jag första gången jag såg en person med ploppar i öronen som uppenbarligen lyssnade på musik. Det var på spårvagnen i Göteborg och jag tyckte det såg helt sinnessvagt ut!
Men jag har aldrig lyckats vänja mig vid att lyssna i lurar när jag gör nåt annat och fr a inte utomhus. Jag vill höra fåglar och vindsus och vara redo att kommunicera med människor jag ev möter. Jag känner en lätt klausrtrofobi med lurar.
Och något jag blir tokig på är folk på tåget med ploppar som läcker! Ibland hörs det mer än 5 m från personen och det måste nästan göra ont i öronen på hen själv. Tinnitusvarning, allra minst.
Men om maken sover och vill höra radio så sätter jag en plopp i ETT öra och lyssnar utan att störa.

olgakatt said...

...och JAG vill höra radio! Maken vill nog inte det när han sover.

Christina said...

Ha ha, a friisajl :-D Jag minns min första som jag köpte innan vi skulle på skolutflykt för alla hade ju en freestyle som dom skulle lyssna på i bussen :-) Åh dessa hörlurar med skumplast som bara gick sönder känns det som, rätt som det var fungerade bara ena luren. Ja nostalgi, tack för ännu ett underbart inlägg Annika! Kram!

Christina said...

Ha ha, a friisajl :-D Jag minns min första som jag köpte innan vi skulle på skolutflykt för alla hade ju en freestyle som dom skulle lyssna på i bussen :-) Åh dessa hörlurar med skumplast som bara gick sönder känns det som, rätt som det var fungerade bara ena luren. Ja nostalgi, tack för ännu ett underbart inlägg Annika! Kram!

Dakota said...

Jag fick min första Walkman när jag var 8 - 9 år, en present från farmor & farfar.
Jag kände mig så cool när jag gick omkring och lyssnade på The Final Countdown om och om igen.
Storebror förmanade mig när jag hela tiden spolade tillbaka bandet och sa att batterierna skulle ta slut fortare, men jag lyssnade inte på det örat... LOL

Jess said...

Ha,ha,ha...Underbart Friistajl!
Kan tänka mig att de sagt en massa roliga saker så där som "nyanländ". :-)
Men du, vilken snygg Walkman du hade, om din alltså var som den där svarta på bilden.
Jag minns att jag hade en GRÅ och den var inte snygg alls.
Kommer inte ihåg vilket märke det var men "i landet för längesedan" kan det ju inte funnits så många modeller att välja på eller kan det?
Ja, dom där hörlurarna som fanns förut var ju inte de bästa. Minns att själva skumgummit, öronmuffen, ibland föll av! :-)
Sen när blev de små lurarna som man stoppar i örat poppis och bara "nördar" vågade visa sig med de gamla lurarna.
Eller så minns jag det i a f.
Om jag var en av nördarna minns jag dock inte...Ha,ha..

Kram!

Channal said...

Ja du, vi är två som är helt galna i våra iPhones! Där finns allt! Min första var en transistor med kassettbandspelare! Gud så kul jag har haft med den!!! Spelade in låtar från Tracks, sjöng själv o spelade in! Jag hade en gul freestyle, något mindre än den på bilden! Jag sa aldrig walkman! Varför åkte aldrig jag dom aupair till USA?! Kan komma över mig att jag känner mig ledsen över det! Men men... Jag minns min första kamera. En instamatic, titt o klick! Så många roliga bilder! Tack för ett roligt inlägg! KRAM fina du! Anna

anna of sweden said...

Nu har jag läst ifatt mig lite igen. Njutit av dina vackra bilder, förtjusats av fotona på Karolina som liten och med ett brett leende nostaligiäst om freestylen. Det värsta är att det fortfarande händer att jag säger Freestyle om iPoden ... Tantvarning på det. ;)

Huggies från Skåne där våren är på väg, men där det snöade nu i kväll ...

Katarina said...

Ja, jag försäker minnas min första gula freestyle,, men var det verkligen den första,, nä, det var nog den m kastettbandspelaren.. Vilka minnen du ger oss..

Härligt att kunna gå ut på en lång promenad, det saknar jag,, vi har ju stora vackra parker här med apor, fåglar poch fiskar,, flera hektars område intill mig, men det är lite förvarm för att jag ska njuta av det..så det får bli gymmet!

Radion är suverän, jag fifflar ofta mellan loka kanaler här i Malaysia och den svenska radion.. Vad gillar du att lyssna på när du går?

Anne-Marie said...

Har väldigt vaga minnen av något som liknade en walkman men det var nog inte ens min utan min pappas. Jag minns att jag hade en stereoanläggning med skivspelare och kasettavdelning i förstärkaren/radion i mitt rum. Vi hade faktiskt 3 stereoanläggningar i villan. Och ännu fler radioapparater. :) Har ingen ajfån eller iPod nu. Ibland känner jag mig litet antik faktiskt ;) trots att jag jobbar på ett supertekniskt jobb. Kan tänka mig att din värdfamilj inte riktigt fattade vad du sade. :) Kramar!

Cecilia/svengland said...

Jag har också precis en sån där svart Sony Walkman och jag kommer fortfarande ihåg lyckan när jag gick in i Radio affären med min pappa för att köpa en - de var ju ddyyyyra också! Jag kan nog ha varit en 10-12 nånting så i början av 80-talet - det var nog mest Gyllende Tider eller min egna specialinspelade band från Track eller nåt som snurrade i min Walkman då!Härliga minnen! :-)

Annika said...

Saltis:
Ja, ibland måste vi ha lite nostalgitrippar i tillvaron :-)
Ja, jag förstår så väl dina känslor runt din freestyle. Sådär var det ju.
Jag hade inte heller råd med den gula sportmodellen till en början, men den var ju liksom the KING!!
Jag vet precis vilka hörlurar du menar. Jag minns dem också.

Ja, jag skrev ju om LP-skivor för lite sedan, lyckan om att få äga en sådan.
Det var stort.
Eftersom vi nu bara laddar ner musik har lden där härliga, förväntasnfulla känslan ebbat ut.
Visst kan det kännas lite tråkigt.
Tänk att våra barn inte har en enda aning om hur det var när vi köpte musik förr.
Det var annorlunda förr (låter som en riktig tant nu)

Ja, idag blir det varmt. Men inga korbraller ännu :-)
KRAMAR!!


Sahra:
Ja, den där gula var liksom den mest populära!
OCH den var fin.
Rosa Sony låter fint.
Precis, jag minns bara att det var Sony som gällde, inget annat :-)
Ajfåner är underbara. Vet inte när femman kommer, men det borde vara ganska snart.
Kram!

Elisabeth:
EN vit låter mkt trevligare än en svart.
DET tycker jag också!
Min var grå-blå, tror jag.
OCH visst var de bra när de kom. Snacka om att de gillades!!!
Aha, så det var SÅ walkman fick sitt namn i Sverige. Freestyle lät ballare, hahaha!!!
Nej, stå du emot smartfånare så länge du kan, men roliga är de ;-)

Annika said...

Lisa:
Ja, jag skrev ju ett inlägg om LP-skivor för några veckor sedan.
Skrev just om det där med förväntan och spänning, och hur den är borta numera när vi laddar ner så mkt musik hela tiden, ofta utan att ens tänka efter.
Det blir inte samma grej.
På gott, och på ont.
Ah, ibland borde jag nog lyssna på tystnaden också, inte för att det är så tyst här, men sen är ju radion så bra också.
Kram!

Anette:
TACK, kul att du tycker det!!
JA!!
Jag minns min första lilla kassettbandespelare också!!
Liten och oansenlig, men oooo vad jag var lycklig över den!!
Bergsprängarna kom sen, och visst var de kul också!! Speciellt de som hade dubbeltkassettdeck!!
Underbart!!
Det där med att hänga freestylen i bältet gjorde nog många i Sthlm också, men inte jag ...
KRAMAR!!!!

Olgakatt:
Sinnessvagt minns jag att jag tyckte det såg ut första gången jag såg en person prata i handsfree i mobilen.
Fattade inte vad han höll på med, fniss!
Freestylen kom när jag var så ung så jag tyckte nog att det var helt normalt sas.
Ja, det är irriterande med läckande ljud fr hörlurar på tåg, bussar etc.
Håller med.
Då jag är ute och går min PWs då vill jag ALLTID ha lurar på mig, och helst lyssnar jag på radio. Tycker det är så skönt.
Men, vi är alla olika.

Annika said...

Christina:
TACK, vad roligt att du tyckte om det här inlägget och att det väckte minnen!
Ja, dessa freestyles med sina lurar i skumplast. Lustigt det där då de slutade funka. Fort gick det.Undrar hur många lurar man lyckades slita ut?
KRAMAR!!

Dakota:
Härligt minne!!!
OCH just The final countdown med hög volym i lurarna.
Jag förstår att du tyckte det var mäktigt.
Batterierna tog alltid slut sååå fort, ja...
Ja, vilka minnen...

Jess:
JA, gissa, om man gjorde!!
Jag har verkligen sagt ett och annat på swenglish ska du veta.
HAHA!!
Nej, min walkman var grå och blå, men det var samma modell som den svarta på bilden.
Den var verkligen enkel, men jag älskade den!
Skumgummit ja, det brukade ofta glida av.
Ja, du vilka minnen!
Jag minns när jag började se stora hörlurar som folk lyssnade o på stan.
men det är nog inte så länge sen alls...
Kramar!!

Annika said...

Channal:
JA, vi är ju det!
men de är ju SÅÅÅ bra!
HAHA!
Man vill att alla ska upptäcka det!
Jamenvisst, en transistor med kassettbandspelare hade vi också.
Vad roligt det var.
OCH vad man spelade IN!!
Jag skulel vilja ha de där blandbanden idag, men jag har en känsla av att de är helt förstörda.
Jag kommer snart att skriva ett kamerainlägg!!
KRAMAR!!!

Anna:
KUL att du läst ikapp lite. Roligt att du gillar bilder och annat.
HAHA, JA!! DET är tantvarning på att kalla ajfånen för freestyle, men HIMLA KUL!!!!
NU kan snön hålla sig borta!!
Huggies!!!

Katta:
ja, det är bra att kunna gräva lite i minnesbanken ibland :-)
Sådant är roligt!

OH tänk att kunna gå på PW i dina parker, men jag förstår om vädret och värmen sätter P för den saken.

ja, visst är radion underbar.
Jag lyssnar på lite olika, men oftast på SR. OFTA på Karlavagnen, eller på Språket i P1. Jag lyssnar på Mannheimer och Tengby varje måndag ( de sänder på söndagar, men jag tar det på måndagen)-SR är bäst!!!

Kramar!!

Annika said...

AM:
Så din pappa hade freestyle!
Men inte du :-)
Ja, det funkar ju det med :-)
Härligt med så många stereoanläggningar. Jag hade blivit avis på dig :-)
Endera dagen kommer du säkert att skaffa dig en smartfån :-)
Nej, min värdfamilj fattade inte det där med freestyle.
KRAMAR!!

Cecilia:
Ja, vilken GREJ det var!
OCH inte var de billiga!
Inte alls.
Ja, det var LYCKA!!! Jag vet precis hur du kände dig!! Min var som den svarta, men den var blå och grå i färgen.
Visst är det mysigt att minnas tillbaka.
Kramar!!

Camilla said...

Vem kan glömma freestyles?
Det var ju mer eller mindre ett måste. Jag hade en röd liten manick. Och den slet jag ut, minst sagt.
Sen blev det en sån där cdvariant. Den var helt ok, så länge man inte rörde på sig i några högre hastigheter.
Musik var ett måste på den tiden. Det blir mindre av det nu. Fattar inte varför ärligt talat. Kanske för att samma musik går hela tiden på alla kanaler.

Kram

Annika said...

camilla:
HAHA, visst!!
JUST det, man kunde inte springa eller gå fort med CD-freestyle...DÅ hackade det o hoppade, haha!!
MUSIK var viktigare förr.
Numera blir det mest radio för mig, och musik via Karolina. OCHdå jag kör bil.
KRAMAR!!!!!