Wednesday, January 11, 2012

Amerikanska Fenomen: Chips

Onsdag allaredan!

Say what!???
Tiden går snabbt, men det är ju ingen nyhet.

Idag tänkte jag att vi skulle återinviga årets första “Amerikanska Fenomen”.
Ämnet för dagen är chips.




Chips.
Ett älskat snack, eller vad säger ni?
Ett snack framför tv:n en helgkväll, eller ett gott tilltugg till en drink.
Chips är gott, inget om den saken.

Chips åt man då man skulle festa till det lite då jag var yngre. Om jag öppnar en chipspåse så äter jag tills den är slut. SÅ gott tycker jag att det är.
Tursamt nog för MIG äter jag nästan aldrig chips.
Men om jag äter vill jag ha tunna, salta potatischips.

Amerikanska fenomen var det ju.
Här i USA är chips vardagsmat.
Yup, det är dagsens sanning.
Till den obligatoriska lunchmackan är det ofta chips som gäller som tilltugg.
*Crisp, crisp...*
På alla mackställen som finns i detta land är chipsen ett lika gjutet tillbehör som klubbor i en godisaffär.
Många människor äter chips varje dag. Min make är en av dem. När han tar sin dagliga lunchmacka tar han sig en näve chips också.
Nej, han överäter inte (är inte överviktig), men ändå...
Chipspåsarna som säljs på mackställen är små, portionsförpackningar. Men, det finns alla gånger de som langar upp en stor påse (till lunchen) också och äter ur den.


Chips finns precis överallt.
I matvaruaffären finns det HUR mycket chipspåsar som helst att välja emellan.




Innan jag for till USA som au-pair för länge sedan hörde jag talas om matvaruaffärerna.
De som varit här kunde tala om för mig hur enorma de (matbutikerna) är, och hur mycket det finns att välja på.
Den första matvaruaffär jag såg var Safeway i Rosslyn, Virginia. Den var mer som en vanlig mataffär hemma, tyckte jag, inte så mycket att orda om. Den låg (ligger?) i källarplanet på en stor konstorsbyggnad. Men jag förstod snabbt att det var mer som ett närköp. Ett "närköps-Safeway" * eller vad man ska kalla det för.
Den andra matvaruaffären jag besökte var Giant** i Arlington, och det som alla berättat för mig var JU SANT!!
Det fanns hyllmeter efter HYLLMETER med chips. OCH med flingor och med tandkrämer, och med...
Jag tror jag mest stod och gapade över utbudet.

Visst, det finns absolut alternativ till chipsen. De flesta mackställen häromkring har valen: chips, äpple eller morötter.
Bra att man kan välja.
Men, jag skulle vilja påstå att förstahandsvalet för de flesta är en portionspåse med potatischips, eller majschips, eller pretzlar (salta pinnar).





Chips. För mig är de fortfarande något jag äter vid särskilda tillfällen.
Det är ingalunda en matgrupp.

Igår var jag på bio. Yeseli-dopeli, och jag åt upp en påse popcorn (medium) innan “reklamen” var slut.
Yup, bäst att hålla sig borta från snacks är det alltså.
Men, jag hade iallafall inget SMÖR på popcornen.

HA en bra dag!!!

* Safeway, stor matvarukedja i USA. Supermarkets.
** Giant, ännu en stor matvarukedja i detta land. Supermarkets.

32 comments:

Marie said...

Så där är det i England också, en macka och en påse chips är lunchen. What, säger jag?! Knappast en näringsriktig lunch, men antar att det är en sån där kulturell grej, för oss svenskar är chips nåt man äter till fest eller fredagsmyset, och det tycker jag är bra!

Jag är så avis på de stora amerikanska mataffärerna, såna vill jag ha i Tyskland! :)

Desiree said...

Ja det lär man sig efter ett tag i USA att mackor och chips går ihop som handen och handsken. Det är iallafall bra att det börjar dyka upp lite alternativ istället för chipsen till mackorna. Det är lite lustigt tycker man själv som svensk då man går till ett ställe som Subways som kör med sitt "eat fresh" så har man ju som sagt chipsen, always där tillsammans med mackan. Konceptet är så ingjutet att jag inte ens tror att amerikaner reflekterar över att chipsen inte är så bra/nyttiga.
Chips är gott men jag gillar då spröda goda lantchips lättsaltade gärna där man behållt skalet på kanten. Äckligaste chipsen tycker jag personligen är Pringles (syntetchips).
Pop Corn är ju det nyttigaste snackset man kan välja bland chips och salta nötter så någon påse popcorn till en film behöver man ju inte ha dåligt samvete över.
Have a good one!

alegni said...

tackar som frågar... jaa, vad ska jag säga om kaffet? jag är ju lite svårflirtad när det gäller kaffe. rostningen var ju en helt annan än den vi är vana vid (och resten av familjen störtgillade kaffet), men faktiskt var detta en av de godaste utländska kaffesorterna jag smakat. jag tycker t.ex. att alla nya kaffedrycker förutom vanligt hederligt kaffe är överskattade. å andra sidan gillar jag inte kaffe alls lika mycket som jag gjorde förr. kanske det beror på att jag började med kaffe vid två-tre månaders ålder och har fått min andel. ;)
den där konfekten vi fick var däremot SJUKT god. smörig och söt, men lade sig som bomull runt hjärtat... mmm...
här hade vi lika ymnigt snöfall som på dina bilder för ett tag sedan, men nu har snöfallet slutat. tack och lov.
chips - jag tycker som du, det ska vara vanliga saltade chips om det ska vara. helst ska man (jag) ju inte äta chips överhuvudtaget, för börjar man, är det ju inte lätt att sluta. ;)
jag tyckte det var så himla spännande att gå i mataffärerna i usa back in the day, men jag undrar om jag skulle tycka lika i dag, jag som har så svårt för de flesta typer av halvfabrikat numera.
så har man producerat en halv roman igen...
KRAM!

Annika said...

Marie:
AH, det ante mig att det var likadant i england.
Tänk ändå så annorlunda det kan vara.
För mig är chips också ngt som tillhör fredagsmyset.
OCH det tycker jag OCKSÅ är bra. Hoppas att det aldrig blir en del av den dagliga kosten.
Ja, affärerna här är fina. Blev så förvånad då du skrev om matbutikerna i Tyskland.

Desiree:
Eller hur?
DE är liksom en gjuten del i kostcirkeln. Konstigt nog.
Subway-eat fresh, ja...
Och sen dessa chips som förstör allt det nyttiga. Men just på Subway finns det ju alternativ, men iaf. Bort med chipsen från lunchen.
Jag tror också att de är en sådan invand del av amerikanska luncher att ingen reagerar på det...
Jag tycker bäst om Lays chips, och sämt om majschips, typ fritolays. men pringles är inga höjdare de heller.
Popcorn är nog helt OK ja, gott också!!!
Kramar!!!

Annika said...

Ingela:
TACK för romanen!!
Love IT!!
Japp, kan tro det om kaffet ja...
Jagär ju ingen gourmet på kaffe precis, så jag ska nog inte säga så mkt. men jag vet ju vad nordbor i allmänhet tycker om amerikansk kaffe....
Fast för det mesta är det nog det att kaffet görs för svagt i USA.
Godiset blir jag sugen och nyfiken på. vad var det för sort? Minns du?
KUL iaf att fp grejjer över gränserna!! GILLAR!!
Ja, mataffärerna här är ju så stora. Och visst finns det halvfabrikat i massor, men även så mkt annat. Gillar dem, mataffärerna alltså. men ändå hatar jag att HANDLA mat.
Nu är snön ett minne blott.
Kram!!

anna of sweden said...

Tror att det är så i många länder - att chips är ett tilltugg till maten. Jag gillar också den svenska varianten bättre, där chips tillhör "fredagsmyset". (Det där med fredagsmys är för övrigt ett intressant svenskt fenomen som jag aldrig hört talas om i USA ...)

Huggies!

Taina said...

Ja nog finns det olika sorters chips allt! Tur att vi heller inte äter det så ofta här hemma för det ÄR gott! Men det ska helst finnas när det är folk här hemma så de kan snacksa lite. Och du popcorn vräkte jag i mig i söndags på bio. UTAN smör jag med. Gott, gott var det i alla fall.

KRAMAR!!

Sahra said...

Någon av mackkedjorna här hemma, om det är Subway, har chirre till menyn. Inget för mig. Jag blir helt förfärad när jag ser någon, oftast ungdom, gå och äta direkt ur en stor påse när de liksom bara strosar runt. Chips är OLW Har ni party eller OLW Fredagsmys. Vet du vad jag talar om. Har du hört/sett reklamerna. Att gå in i amerikansk mataffär är en skräckblandad förtjusning. Jag älskar verkligen ett stort utbud. Avskyr när det bara finns två märken att välja mellan. Men samtidigt är det ju så svårt att välja. Särskilt för någon som är så tokambivalent som jag är. Jag vill också ha lövtunna, salta. Eventuellt sour cream & onion. Men då vill jag inte träffa en människa dan efter för man luktar så illa. Ha en fin dag. Kram

Annika said...

Anna:
Det är det nog...
Underligt kan jag fortfarande tycka efter alla dessa pr här.
Visst tillhör det fredagsmyset.
nej, fredagsmys är nog ett genuint svenskt fenomen som kom efter att jag flyttat till USA :-)
Huggies

Taina:
Ja, det är ju så gott så det är tur att man inte äter det ofta.
Verkligen.
Trevligt snacks är det då man harfolk hemma, det tycker jag med.
Popcorn, sååå gott, sååå gott.
Kram!!

Sahra:
SÄKERT är det Subway, alla ggr! Chirrarna hör liksom till där :-)
HAR inte sett de reklamerna du skriver om :-)
Tyvärr.
HAHA, precis i amerikanska affärer kan man verkligen få beslutsångest!
Alla ggr...
Lövtunna ska chirrarna vara, saltade.
Gillar också sour creme and onion mkt...mums.
Kram!

Pettas said...

Jag känner mig lycklig för att jag inte tycker om chips!:)
Märkligt nog så äter man chips, gnagar i sig, mun går i ett, OM man har en skål med chips framför sig, trots att förtjusningen inte är stor. Men med dipp så går det an


Vi har sällan, mycket sällan, chips hemma överhuvudtaget. Däremot tycker jag om chips som jag har gjort själv av palsternacka, morot och rödbeta...rakt av så där bara, inget tillsatt salt...
Låter förstås väldigt hälsosamt och tråkigt;).

Men så är det!

Kramar från ett upptinat Åland

Annika said...

Karin:
Underbart att inte gilla chips!!
Men visst är det som knark? man kan inte sluta då man väl börjat. handen går och går...
Hemmagjorda chips är så goda också, men då vill jag förstås att de ska vara saltade ;-). men annars älskar jag just chips gjorda på rotsaker!
SÅ gott.

Jahapp, tö på Ålandet igen. men nog är det märkligt...

Kram!!

Christina said...

Ja jag trillar dit ibland om jag tar en macklunch.... tunna, salta är favoriten :-) Fast gillar vår svenska syn bättre, chips äter man när det är lite festligt som snacks, till fredagsmyset till exempel :-) Jag kan inte heller motstå popcorn på bion, men smöret hoppar jag över!! Jag kommer ihåg min första gång i en super market, jag såg ut som en fågelholk i i ansiktet, ha ha. Att välja frukostflingor var ju i princip omöjligt.... Kram!

Annika said...

Christina:
Men det fattar jag. Det är ju så lätt eftersom de är så tillgängliga.
Absolut är den svenska synen på chips bättre. Alla gånger!!
Popcorn på bio är SÅÅÅÅÅÅ gott. nej smöret behövs inte (fast fan vad gott och syndigt det är de ggr man tar det).
Ja, amerikanska matbutiker har den effekten...
HIHI.
Kram!!!

Vform said...

Tur (eller inte) att INTE jag är en chipsvän ... kanske är det åldern :O/
Vi åt inte chips heller i ungdomen! Endast om vi bjuder på ost/vin i goda vänners sällskap så säkert slinker det en och annan chipstugga ner ;)
'Mina ungdomar' däremot älskar chips!
Vädret är det bästa tänkbara för årstiden just nu ... lite snö, svag vind och några minusgrader!
Ha en fin dag!
Kram!

Annika said...

Vivan:
HAHA, nej det är inte åldern...du vet 93 åriga Signhild i Niesby, hon har alltid chipspåsar på lut hemma. Hon är galen i dem, haha!! Så fort man är där bjuds det gärna på chips. Förutom kaffe då,vilket är obligatoriskt.
Var glad att du inte gillar chirrar!!
OOO jösses njut av ert väder. Hoppas du låter kameran jobba hårt så att vi får se...VILL SE!!!
Kramar!!!

alegni said...

den där konfekten var handgjord och lokal, packad i en fin ask, som dessvärre redan blivit uppeldad. det var stora, söta klumpar med olika sorters fyllning. med kaffe-, fudge- och en tredje smak som jag inte riktigt kunde fastslå. gott hur som helst! :)

Annika said...

Ingela:
O MUMMMMMS!!! farligt GÖTT!! Lovely!!

Katarina said...

Intressant! Chips och mackor, det var verkligen något nytt för mig då jag var i USA.. Numera helt OK när jag är där, men skulle nog aldrig ens komma på tanken här att kombinera dessa två ihop. Kram

Anonymous said...

Annika, jag ÄLSKAR chips...när jag väl börjat kan jag inte sluta. Farligt, farligt. När jag pluggade i USA tröttnade jag väldigt snabbt pa chips eftersom vi fick chips till precis alla maträtter i "dining center" (ja, inte till frukost förstas ;-)). Kan inte heller motsta popcorn pa bio fast äter alltid upp dem innan filmen har börjat!
Det är sa varmt här!
Kramar, Lisa

Saltistjejen said...

japp här är chips vanligt till lunchen. Jag har nog ännu inte riktigt vant mig vid detta. För mig är chips fortfarande något jag äter bara ibland, även om jag faktiskt älskar chips!! :-) Här är vanligt att föräldrarna skickar med en liten chipspåse i barnens lunchlådor också har jag förstått. Ingen på dagis har det men jag har sett andra amerikanska föräldrar med större barn som gjort det ute. E ÄLSKAR chips och skulle hon få välja skulle hon äta det varje dag hahaha! MEN nu får hon ju inte det... Välja alltså.
Jag tycker inte det är så farligt egentligen detta med chipsen så länge man BARA äter det som ett tilltugg till sin lunch. MEN det svåra är väl att verkligen inte äta för mycket eftesom det är gott. Så jag tror tyvärr att många stoppar i sig lite för mycket. Vissa säger att de ska äta bara halva påsen (liten påse) till lunchen och halva dagen därpå, men sedan snaskar de ändå i sig resten av påsen under eftermiddagen och så har de häpp ätit en påse under dagen. Och att äta en påse om dagen (även om de är små) tror jag inte är så bra i längden...
Popcorn är annars något jag älskar MER än chips och det gör vi rätt ofta hemma på kvällen här. fast inte amerikanska varianten med smör och socker(!!!) utan i olja och sedan salt. :-)
KRAM!

Anne said...

Huvudet på spiken Annika, visst är det här med chipsen är ett typiskt fenomen. Känner igen och håller med allt du skriver om chipskulturen här.
Jag älskar chips, tycker det är så saltigt och gott. Men som du (och andra) så är chips definitivt ingen matgrupp utan det där lilla extra man unnar sig på helgen eller liknande tillfällen. INTE som mat. Chips är som godis (dvs unna sig ibland)
Kettle chips tycker jag är bäst, så goda. Så du gillar rätt rena chipsmaker som tunna salta chips. Jag gillar alla med smak, är svag för t.ex. bbq kryddning. Kettle har en massa knasiga smaker som baked potato, dijon, sweet onion. Jättegott med smaker på chips tycker jag.
Apropå Kettle, har sett att det verkar vara just Kettle småpåsar chips som delas ut på mackställen här. Kettle anses tydligen vara ett "naturligare" chipsmärke (till skillnad från Pringles). Har du inte smakat Kettles chips, gör det nån gång, de är riktigt goda.

Elisabeth said...

Jag äter nästan aldrig chips jag heller. Senast var i somras, när jag köpte en påse svenska lantchips (eller vad de nu heter) till mig och min Österrikekompis, främst för att de var svensktillverkade.

När jag var på språkresa i England däremot, då var det chips till lunch varje dag! Vi fick en "packed lunch", bestående av en smörgås, juice av något slag, något sött och så CHIPS. Chipsen i sig tyckte jag nog inte var så konstigt (jag hade inte så stora förväntningar på maten), men vissa av smakerna däremot! En gång var det en påse där chipsen hade biff-smak!

Freedomtravel said...

Alltså, nu får jag ju mina fördomar bekräftade... Men tycker amerikanerna verkligen att chips är så gott? Själv tycker jag att det är ganska trist. Däremot, om man tar en drink eller en öl och är lite hungrig, då kan det vara gott! Men det är liksom ingen jättefavorit... Älskar alla chips, eller finns det inga bra alternativ?

olgakatt said...

Chips ingår inte min matarsenal, möjligen att smaka på rödbetschips...
Man jag minns en liten norsk gutt jag träffade en gång, så där tre-fyra år, som knaprade chips från en påse lika stor som han själv. Jag skulle vara "trevliga tanten" och frågade om det var gott med chips. "De e potetgull", var svaret jag fick. Inga chips inte! Men en viss begreppsförvirring råder även i den engelskspråkiga världen. I England kallar man ju pommes frites för chips. Om jag kommer ihåg rätt är det vi kallar chips crisps i England, eller?

Lotta said...

CHIPS asså!! I tid och otid här. Till lunch, snacks, till middag. Billigt och lättillgängligt.

Jag gör som du, äter sällan men om vill jag ha tunna eller några med god kryddning. Ibland jag kan få sug, men oftast inte.

jag är nog chipsed out!



Kramar!!!

Lotta said...

Jag är chipsed out men inte bloged out - du har lite liebe att hämta hos mig ;) Kolla!

Anonymous said...

Jag äter gärna en liten påse chips ihop med min macka då jag ngn gång är på Subway el likn men annars? Aldrig.
Jag som förr var en riktig chipsnörd äter det nästan aldrig längre. Det enda jag tycker är riktigt gott är salta tunna med dip. Om vi då inte pratar ostbågar, my favorite.......
Det skulle jag kunna äta veckan lång men gör det bara på helgerna då o då.
Smakade några ostbollar med tacosmak här i jul. Dom var inte heller dumma kan jag säga!!! :-)
Kramar från Anette!

Annika said...

Katta:
Visst funkar de att äta ihop, inget snack om den saken, men det blir sällan av för mig. Äter inte mackor så ofta.
Hos er kan jag tänka mig att det inte är vanligt.
Kram!

Lisa:
Chips är verkligen farligt gott!!
Jag kan inte heller sluta om jag börjar. Handen går i ett, i ett , iett...
ja, här är de verkligen ett stadigt inslag. Tom till middag säger du? På college?
Hmmm...
Jag är som du, slukar popcornen innan filmen har börjat.
Kram!!

Saltis:
Ja, det är ju det.
Jag tycker också att det är mer ett kvällssnack man tar då man ska mysa till det hela.
Men så är det inte här.
Precis, så vanligt att barnen får med chips till skola och lekis.
Nej, du har rätt. Det är ju inte så farligt om man bara håller sig till den lilla portionspåse som säljs p åde flesta mackställen.
Faran är ju den att det är så gott att det är svårt att sluta, och mpnga har nog störe chipspåsar de mumsar i sig under dagen, precis som du säger.
Popcorn är ju så gott!! Jag gillar inte heller kettle popcorn, de söta. Men salt ska det vara...
Smör på är farligt gott, men det tar jag aldrig.
Kram!

Annika said...

Anne:
Tackar.
Ja, de är ju verkligen en del av matvardagen här.
Lika gjutet som bilar :)
Nej, jag tycker nog fortfarande att chips är ett tilltugg under kvällar då man ska mysa till det. Inte en matgrupp...men, men...det är annorlunda här.
Jo, jag gillar nog saltade chips bäst.
Tror jag.
Tunna.
Men finns det med smak kan jag tugga i mig dem också :-)
HAHA!!
Det är ju så gott!!!
TROR inte jag smakat Kettles chips, vad jag vet...
ska absolut testa!!
Kram!!

Elisabeth:
Nej, bäst att låta bli chipsen efersom de är så farligt goda!
:-)
Japp, i england verkar det vara precis som här, chips överallt!!!
OCH smaker.
Det finns en uppsjö av smaker här med. Skulle inte förvåna mig om biff finns :-)
OCH det låter inte gott!

Freedomtravel:
Yup, så är det. DOCK, det verkar inte som om USA är ensamma om detta. Åtminstone kvalar england in under samma, och säkert flera länder.
Jo, de gillar sina chips här, helt klart. Påsarna som säljs på mackställena är små. Menade för en person.
Alternativen som finns oftast på ställena runt mig är: äpplen, morötter, nötter, salta pinnar.
Så ett val finns, men alla ggr leder chipsen ligan.

Annika said...

Olgakatt:
Rödebetschips och rotfrukstchips kan man hitta här med. SÅ ruggigt goooda!!!
Så sött namn på norska...ÅÅÅÅ vad gulligt. Det ska jag börja använda ;-)
Sant, det är olika namn på chips i den engelskspråkiga världen. Lustigt nog...

Lotta:
Verkligen!!
Det finns verkligen precis överallt!!
Nej, jag försöker också att avstå om jag kan.
Tunna ska det var, absolut. Mums!!

OCH tack tack för utmärkelsen.
SÅ fint!!!

KRAM!!!


Anette:
PÅ Subway är det verkligen gott med chips till mackan.
Håller med.
Äter sällan mackor, men visst är det gott med chips till. Men jag äter så lite chips, och det är nog tur det :-)
Chips med dipp är farligt gott, och väcker verkligen barndomsminnen.
Ostbågar, dangerous!! GOTT så in i...
Kan tro att ostbollarna var goda de också
Kram!!

Camilla said...

När jag bodde på Irland hade de till och med chips på mackan! Där gick gränsen kände jag.
Jag är väldigt svag för Lays BBQchips. Som tur är har de slutat sälja dem på Maxi. Men en påse fick följa med hem i resväskan;)
Kram

Annika said...

Camilla:
Chips på mackan!!??? OTROLIGT!
DET är verkligen inte bara i USA detta är ett fenomen.
Lays är så goda!!
Det är nog mitt favvomärke.
KUL att du tog hem lite chpis. Ibland har vi tagit med lime chips hem.
Kram!