Friday, October 14, 2011

Show and Tell: Astrid Lindgren

Morning!

Det är återigen fredag, och vi ska då skriva på tema.
Min gamla vän Helena är det som är värdinna. Ni vet väl att Helena och jag går WAAAAAAY BACK! Vi har gått i samma klass i nio år och vi har känt varandra sen ettan!
SÅ KUL!

Japp, idag vill Helena att vi ska berätta lite om Astrid Lindgren.
SÅ gärna.

Vem älskar inte Astrid Lindgren?
HON har verkligen betytt mycket för mig, och för de flesta andra. Jag tror att jag har LÄST samtliga hennes böcker. UTOM Kalle Blomkvist, av någon anledning.



Jag läste alla hennes Kati-böcker, och de är nog inte så kända idag. De var mer som flickböcker med lite romantik, humor och tjejfunderingar a la 40-tal.
Jag läste också boken “Britt-Marie lättar sig hjärta”. Den spann på samma tema.

Annars har jag plöjt samtliga av hennes stora barnboksserier både en och tio gånger.
Jag har sett filmerna med största välbehag, och skulle än idag kunna tänka mig att se om dem.
Vissa av de filmerna har jag på dvd. Då Karolina var liten var jag noga med att HON skulle få sitt Astrid Lindgren arv, hon också. DET fick hon.

Av alla Astrid Lindgrens figurer tror jag att jag tycker mest om Emil, men jag tycker jättemycket om Madicken också. Det är ett svårt val, och vi måste ju inte välja heller.
SOM tur ÄR!

Astrid Lindgrens korta historier kanske jag förresten älskar mest. De är ofta sorgliga, och väldigt finstämda.

VI har tex:

Allrakäraste Syster. Den är ju så fin och vemodig. OCH väldigt sorglig. Salikons rosor som dör och därmed försvinner den påhittade systern också.

Nils-Karlsson Pyssling. Den om den lille sjuka pojken Bertil som fick vara ensam hemma hela dagarna medan mamma och pappa arbetade på fabriken.

I Skymningslandet. SÅ vacker, så sorglig och så FINSTÄMD! OCH dessutom beskriver den Stockholm på ett så OTROLIGT vackert sätt. Sjuk pojke får besök av överjordisk figur, Herr Liljonkvast.

Märit. DEN vackraste och finaste och sorgligaste av sagorna. Märit, den lilla söta flickan som blev krossad av en rullande sten. HON som var ett av många syskon i fattig familj. HON som offrade sitt liv för Jonas-Petter. HOn som glömdes bort så fort hon begravts och man sjungit "blommande sköna dalar". Den fina, fina, fina sagan...

Mirabell, den om den lilla flickan, Britta-Kajsa, som bor längst bort på enslig väg. En kväll fick hon ett dockfrö av en liten, egendomlig farbror som kom förbi på vägen. Dockfröet blev en levande docka som flickan älskade.

Sunnanäng, sagan som nästan är ett skillingtryck, så sorglig är den. Fattigdom, föräldralösa barn, midvinter, kyla.

Gull-Pian, den om den lilla flickan Eva som en sommar bodde hos sina två mostrar medan mamman var sjuk i lungsot och låg på sjukhus. DET var inga snälla mostrar. Den lilla Eva fick lida mycket under den sommaren.

Faktum ÄR att OM jag MÅSTE välja så blir det Astrid Lindgrens korta sagor som TAR priset. DE sagorna är verkligen skrivna med känsla, magi och nerv.
Jag tycker ABSOLUT att ni ska leta upp de böckerna.
Dessa sagoböcker är:
Nils Karlsson Pyssling och Kajsa Kavat.
I de böckerna ingår alla dessa kortare sagor.
LÄS DEM!
LÄS dem även om du inte har barn!
LETA upp de sagoböckerna! KÖP dem! DET kan hända att du får söka på antikvariat, men det är det VÄRT!





Sen kan jag tillägga att jag älskade Bröderna Lejonhjärta, men att jag absolut INTE vill hamna i Nangijala efter min död. Det stället skrämde mig snarare än lugnade mig som liten. Det gör det nog än idag. Inget Nangijala för mig när den stunden är inne.

När Karolina var liten besökte vi Junibacken varenda gång vi var hemma i Stokholm. Det är ett vackert ställe, och trevligt!
Jag har aldrig varit på Astrid Lindgrens Värld i Småland, men det är säkert helt underbart där.
Då jag var i Småland i somras kunde jag inte LÅTA bli att tänka på både Astrid Lindgren och på Vilhelm Moberg.

Allrakäraste syster

Nu avslutar jag dagens inlägg med att önska er en fin fredag!


Nilla,
Desiree,
Annika,
Erica
Saltis
Musikanta
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Bejla
Jenny
Pettas
Mrs Clapper
Lotta
Ewa
Victoria
Malin
Magdalena

Samtliga bilder från nätet.

27 comments:

Äventyret framtiden said...

Om någon har lyckats med att ena folk i hela världen så är det just Astrid, för alla älskar hennes litteratur. Och fastän hon inte hade ett bestämt mål med det hon skrev om så fanns det där ändå:)

Det härliga är att man kan läsa hennes böcker om och om igen, även fast man är vuxen.

Ha en fin dag du också Annika!
Kram
Karin

Annika said...

Karin:
Ja, det är stort.
Här i uSA är hon inte så stor. Jo, man känner till Pippi, men det är allt. Tror hon är störst i Europa och Ryssland.
Som hon skrev!
FANTASTISKT!!
Jag kan läsa henne med största nöje även som vuxen.
Kramar!!!

Lena said...

När jag var i Sovjet på 70-talet ( jag läste ryska på gymnasiet) så fanns det målningar föreställande Astrids figurer i nästan varje klassrum. Mest omtyckt då och där var nog Nils Karlsson Pyssling.
Jag är alldeles särskilt förtjust i Sunnanäng.

Charlie sa ... said...

Jag är så glad för alla böcker som Astrid skrivit. Hur hade det varit utan Pippi, Emil, Madicken, barnen i Bullerbyn och Bröderna Lejonhjärta för att nämna några? Alla karaktärer hör till, vill inte vara utan dem.

Du skriver verklligen ett heltäckande inlägg om Astrid. Precis som K har mina barn framför allt vuxit upp med filmerna och Junibacken. Det var stort när jag och min klass åkte till Gotland och bl.a besökte Villa Villekulla.

Astrid har gjort skillnad och berikat!

Ha en finfin fredag!

Kramar!!

Annika said...

Lena:
Ja, jag vet att hon är jättestor i Ryssland, och det är roligt.
Måste ha varit jättekul för dig att se det hela.
Sunnanäng är så vacker! SÅ vacker.
SÅ sorglig!!

Lotta:
Ja, hur hade det varit???
Mkt tommare iaf!
Inte roligt.
SOM jag älskade henne som liten, och som jag förtfarande älskar hennes böcker och filmer!!
GULD!!
Ja, jag är glad att jag gett K AL också. Hon hör verkligen till allmänbildningen.
OCH, jag hoppas att dagens barn gillar henne lika mkt som vi gjorde.
Ha en toppenfredag!!
KRAMAR!!!

Miss Marie said...

Men herregud, hur har jag lyckats missa de böckerna av Astrid? De ska jag genast försöka införskaffa! Jag älskar Astrid!

Trevlig helg!

anna of sweden said...

Tänk vilken kulturskatt Astrid givit oss. Fantastiskt!

Ha en fin fredag och en fin helg.

Huggies!

Desiree said...

Astrid skrev många underbara berättelser. Nangijala gillade jag. Jag tycker det verkar fint där. Skulle nog vilja att det fanns. Jag inser att det finns berättelser som jag ännu inte läst som hon skrivit som du tar upp här. Det finns mer att upptäcka alltså :-)
Kramis!

Annika said...

Marie:
JA, förök få tag på dem! Lite annorlunda. Lite sorgligare.
Korta historier.
FINA!!!

Anna:
Vilken kulturskatt!
Verkligen!
Bara att ösa ur den.
Huggies och ha en fin helg!


Desiree:
Visst gjorde hon.
Nangijala är lite för dramtaiskt för mig, haha!
Vill inte leva i den sortens dödsdal, hehe.
JO om den var lugnt och fint.
Men en vacker, vacker saga är det!!
Ja, det finns mer att upptäcka i Astrid underbara värld! Just dessa korta historier är helt magiska.
Kram!!

Pernilla said...

Tackar för tipsen om Astrids övriga böcker, inte tänkt på det. Det får bli en tur ut i morgon för att se om jag kan hitta dem!
Ha en skön helg,
Pernilla

Annika said...

Pernilla:
Välkommen hit, tror jag :-)
Ja, de böckerna är underbara med de underbaraste små historier.
TROR att de finns i nytryck också.
Ha en fin helg!
Välkommen tillbaka!!

Erica Pettersson said...

Vilket fint inlägg om Astrid Lindgren. Ja, hon var verkligen en enastående barnboksförfattare! Och jag håller helt med om att hennes böcker går lika bra att läsa även i vuxen ålder :D

Tror inte jag läst så många av hennes mindre sagor, utan jag har mest sett filmatiseringarna av t.ex. Allra käraste syster, Nils Karlsson Pyssling (vilken jag totalt glömt bort i mitt eget inlägg!), Gull-Pian och Kajsa Kavat.

Jag hoppas också att även dagens barn får Astrid Lindgren-arvet med sig; att även de (och framtida generationer) får möjligheten att uppleva hela hennes underbara värld!

Hoppas att du får en riktigt trevlig helg!
MVH /Erica

Annika said...

Erica:
TACK!
Idag har det verkligen varit KUL att klicka sig runt hos alla eftersom vi alla har så varma minnen av hennes böcker.
De där korta sagorna borde du läsa, underbara!!
Skulle vilja se de kortare filmerna också, har sett en del, men inte alla.
Ja, jag hoppas dagens barn är lika "sålda" som vi var.
KRAM!

Min Mans Mat said...

Åh vad kul att du nämner de kanske lite mer okända sagorna, hon har skrivit så mycket bra. Allra käraste syster minns jag så väl, och det är så kul att sen läsa sagorna igen för barnen, man minns känslan man själv hade som liten och alla bilder
Ha en fin helg
Kram Helena i Småland

Annika said...

Helena:
Ja, de där mer okända sagorna är ju så VACKRA! Vemodiga och sorgliga...
Ja, dessa sagor tåls att läsas om och om igen!!
Ha en toppenhelg.
Kram!

Saltistjejen said...

Vad ROLOIGT att du tar upp även de kortare sagorna av Astrid! Jag har inte läst alla men älskade Sunnanång, Allra Käraste syster och Kajsa Kavat. Nils Karlsson Pyssling har vi hemma, samt Mirabell. De gillar Ella att läsa! Eller att JAG läser FÖR henne då. :-) I Skymningslandet tror jag att jag läst och tyckte om, men nu minns jag inte riktigt. Jag hade aldrig den boken.
Däremot ÄLSADE jag böckerna om Kalle Blomkvist vilket jag glömde skriva om i mitt eget inlägg. De var ett "arv" från min mamma. Det var hennes gamla Blomkvistböcker jag läste och ja, snacka om att vi att tag lekte bara "Röda-vita-rosen"! ;-) Lite skoj nu när Stieg Larsons böcker är så poppis och Mikael Blomqvist i den serien ju ibland kallas för "Kalle" med hänvisning till just Kalle Blomkvist! :-)
Märit har jag faktiskt aldrig hört talas om. Men den låter otäck! Ojojoj!
Ska försöka få tag på böckerna som har dessa sagor. Kanske kan man se om man kan ge dem till E i julklapp.
Nu till ngt annat. Hoppas ni mår bra efter gårdagens oväder hos er! Här var det åskoväder strax efter midnatt och jag gissar att det var lite rester från ert oväder som kom hit? Nu är det "bara" regn och så jädrans fuktigt och varmt! BLÄ! Var är krispiga hösten frågar jag?!?!? Kom HIT!
Ha nu en fin helg!
KRAM!!

Annika said...

Saltis:
JUST nu kan jag tala om att det är OROVÄCKANDE mörkt här...
Det fullkomligt öser ner regn och det är sgs som kvällsmörkt ute.
Denna höst ÄR underlig!!!
Ja, jag vill ha kyla nu, och det ÄR kyligare nu. Jag känner det genom mina öppna dörrar.
Mkt konstigt...

Javisst, i Stieg Larssons böcker hänvisade de ju hela tiden till K Blomkvist. Det var lite kul!
Underligt att jag aldtig läste dem...

Ja, de här sagoböckerna ska du försöka hitta. Dessa korta sagor är underbart vackra, vemodiga...
Du fåpr läsa dem för Ella då hon är lite äldre.

AL var verkligen en riktig gåva till oss människor...
KRAMAR och stay DRY!!!!

Anonymous said...

Åh, vad jag älskar Astrids berättelser! Jag kan nog oxå de allra flesta av dom. E+M har, liksom Karolina, vuxit upp och fått dessa berättelser som en självklarhet. E:s favoritspel när hon var yngre var ett frågespel om de olika figurerna o saker som hänt i böckerna/filmerna. Det spelet var så roligt för det fanns både vuxen o barnfrågor. Vuxenfrågorna var riktigt kluriga :-) Jag minns så väl att E så gott som alltid utklassade sina kompisar i detta spel.
Tyvärr måste jag säga - o detta med stor sorg i hjärtat att dagens yngre barn inte alls är lika kunniga om vår kära Astrid o hennes böcker. Emil, Pippi, Bröderna Lejonhjärta o Madicken kanske men that's it.
Ska dessa böcker dö ut?
Jag tycker att det är varje förälders skyldighet att lära sina barn om dessa berättelser.Tycker jag :-)
Kramar från Anette!

Elisabeth said...

Nils Karlsson Pyssling och Kajsa Kavat är verkligen bra! Och Sunnanäng, den älskade jag som barn (och gör fortfarande). Jag hade en tendens att tycka om alla sorgliga Astrid-böcker. Var nog ett eftertänksamt barn. ;)

På tal om Bröderna Lejonhjärta köpte min Österrikekompis den på engelska i Stockholm i somras, för hon hade inte läst den. Och när jag läste lite i den slog det mig plötsligt hur sorglig jag tyckte att den var. Då alltså! Som barn uppfattade jag den inte som sorglig alls egentligen, för allt blev ju bra till slut (även om det var otäckt däremellan).

En annan berättelse jag tycker mycket om är Draken med de gröna ögonen, som är ännu en ganska vemodig berättelse.

Grekland nu said...

En del av de berättelser du skriver om har jag nog missat faktiskt! Kul att du tar upp dem. Men annars är jag också väldigt förtjust i de lite mer stillsamma och sorgliga berättelserna, eller förresten det går inte att välja, alla har sin plats i hjärtat...Hoppas ovädret drar bort!

olgakatt said...

Grattis till att ha kvar Kalle Blomkvist att läsa för första gång! De går säkert också att läsa som vuxen liksom alla de andra.
Britt-Marie Lättar sitt Hjärta läste jag om många gånger liksom Kati-böckerna. Särskilt gillade jag Kati i Amerika när hon och mostern lagar köttbullar och går på skönhetssalong.

Matildas fikarum said...

Det slår mig att sagorna vi växte upp med ofta handlade om fattiga barn som hade det svårt. Är det inte lite annorlunda nuförtiden? Eller åtminstone på film, där jag tycker det verkar vara det glamorösa livet som ofta avbildas istället.

Bejla said...

Åh, Allra käraste syster hade jag helt glömt att det var hennes. Den var ju helt underbar! Känner att jag snart måste skriva ett helt nytt bidrag till veckans tema, eller kanske två eller tre fler. ;-) Det finns ju helt otroligt mycket att skriva om Astrid och alla hennes figurer.

Annika said...

Anette:
Ja visst är de underbara!
Fantastiska böcker!
Jag tycker det är sorgligt om berättelserna inte läses längre.
Verkligen!
De hör verkligen till den svenska kulturskatten!
Vilket roligt spel E hade då hon var liten. Det hade jag velat spela.
Kram!

Elisabeth:
Du är som jag, du gillar de vemodiga och sorgliga bäst.
OCH, de är ju så fina!!
Bröderna Lejonhjärta är verkligen en sorglig historia, visst är den det.
OCH den tål att läsas av både barn och vuxna.
Sunnanäng är sorglig som ett skillingtryck. Minns draken med de gröna ögonen så dåligt, och var förmodligen ganska vuxen då den kom ut, men visst har jag läst den.

IB:
Ja, de där är lite mer okända tror jag. OCH så vackra!!
Precis, tur att vi slipper välja och att vi kan njuta av hela henens skatt.
Jo, nu är det lugnt i väderleken, iaf tillfälligtvis...

Annika said...

Olgakatt:
Lustigt att jag inte satt tänderna i den, va?
om jag får tag på ett ex av den ska jag nog läsa den.
Vad kul att du också läste Kati. Jag gillade dem verkligen, minns jag.

Matilda:
Ja, det var nog så ofta iaf.
Numera är det mkt vampyrer, fantasy och sådant...

Bejla:
Ja, det är ju så att man kommer på nya saker hela tiden!
Fantastiska Astrid-böcker.
Det kan absolut kräva både ett och två inlägg.
Kram!

HeLena said...

Fint inlägg! Jag har inte läst alla böcker du berättar om men det är väl dags nu:D.
Kram!!

HeLena said...

Fint inlägg! Jag har inte läst alla böcker du berättar om men det är väl dags nu:D.
Kram!!