Wednesday, September 28, 2011

Utmärkelse/Utmaning

Godmorgon!

Jag har fått en utmärkelse/utmaning av Karin på Åland som skriver den genommysiga bloggen Pettas. Det är ofta, ofta, ofta som jag skulle vilja befinna mig på ÅLAND, och det tack vare Karin.

Karin skickade alltså den här utmaningen till mig, och i den ingår frågor.
Jag ska svara på de frågorna nu, tänkte jag...




Eftersom jag skriver på Karolinas dator tittar jag efter vad hon har i bildväg (av mina bilder) på sin hårddisk. Det är inte mycket. Jag blandar och ger. Dessa är bara några av de få bilder hon har...Vill gärna ha med lite bilder idag eftersom det annars blir så torftigt. Detta är Junkarsgrund.

Fråga nummer 1: Varför började du blogga?
Jag började blogga för att jag ville att vänner och familj i Sverige skulle kunna följa mitt liv här på andra sidan Atlanten på ett lätt sätt.
Jag har en stor kärlek till det skrivna ordet! Jag har alltid älskat att skriva. I hela mitt liv har jag skrivit.
Jag var duktig på uppsatsskrivning (och svenska överhuvudtaget) i skolan, och fick mina alster upplästa ofta.
Så, att börja blogga föll sig naturligt.
Innan jag började blogga själv hade jag bollat med tanken länge. De bloggar jag började läsa var Linda Skugge, Karolina Lassbo och Ebba von Sydow (då hon modebloggade på Expressen för länge sen). Jag började sedan följa någon privatblogg.


De som verkligen fick mig att öppna ett bloggkonto på blogger var mina svenska vänner i USA. De pushade mig den sista millimetern över blogglinjen.



Att jag började blogga har jag inte ångrat en enda dag. Det har blivit en del av mitt liv, nästan som ett yrke. Bloggen har öppnat en hel värld för mig och jag har skaffat verkliga vänner genom cyberns värld.
Bloggandet är fantastiskt roligt!



Bloggandet har också närt liv i min fotografering. Jag är helt säker på att jag blivit en bättre fotograf genom bloggen.
Just detta att VISA och dela med sig av egenhändigt tagna bilder är en stor kick.
Ibland blir jag förstummad över hur många det är som läser om mitt liv på daglig basis, och hur många av er som kommenterar!
Det är alldeles, alldeles underbart!
NI är bloggens blod och vitaminer!





Fråga nummer 2: Vad har du för mål med bloggen?

Jag skriver här för att jag tycker att det är SÅ roligt! Det är tidskrävande, och jag sitter och filar över vissa ord-och meningar-ett bra tag. Det måste bli bra. Hela tiden. Det blir inte alltid bra, det vet jag, men det är mitt mål.



Jag hoppas att jag genom min USA-blogg har tagit död på många AMERRRKA-fördomar. Vissa (fördomar) har jag nog stärkt, men jag hoppas att jag krossat många fördomar längs vägen också.
Jag skriver inte bara om USA utan även om Stockholm och Svensk-Finland, och jag VET att jag öppnat ögonen för Svensk-Finland hos många läsare. DET är jag jätteglad över.
Jag blandar och ger. Skriver om det som faller mig in. Det är ingen renodlad USA-blogg.


I Stockholm

Igen, kameran, kameran! KAMERAN ger bloggen en extra dimension. Utan mina bilder skulle det vara ganska tomt.



Shit, nu skrev jag om bilderna...och då känns det som ett HUGG i bröstet. Idag ska Vaion hänga med Peter till jobbet och där ska en nyfiken IT-kille ta sig en titt på den. Jag hoppas på det bästa...
Ja, vore jag religiös skulle jag nog be en bön uppåt, eller något...


Såhär mörkt kanske det ser ut för mina bilder nu....

Fråga nummer tre: Vilka bloggar följer du?

Jag följer en hel del bloggar. Många av dem är skrivna av andra USA-svenskar, andra är skrivna av svenskar i Sverige, en del är från Svensk-Finland och andra är skrivna av svenskar i helt andra länder. Det är härligt att följa bloggar, det blir en del av vardagen att kolla in vad ens ”bloggisar” har för sig.
Vissa bloggar kommentarer jag dagligen, andra mer sällan och vissa bloggar följer jag helt anonymt utan att yppa ett ord om att jag läser, shhhh....



Fråga nummer fyra: Vad har du för favoritfärg?

Vet inte, men dras nog ganska gärna till blått.

Fråga nummer fem: Vad har du för favoritfilmer?

Det här är en lite svår fråga. Jag älskar ”When Harry Met Sally” och har sett den massor, massor med gånger och jag tröttnar aldrig.
Nyligen såg jag om hela Utvandrarsviten, och den är ju så BRA och så gripande och stark att jag faktiskt planerar att se om den igen ganska snart.

Jag gillar sjuka komedier som; The 40 year old Virgin; Anchor man; Blades of glory; Dumb and dumber; Austin Powers; Hangover; I love you , man etc

För några år sedan köpte jag boxen med Törnfåglarna och det var helt underbart att se om den fina serien igen. Jag märke att jag blev ännu mer tagen av den som 40+ än vad jag var som 18 åring, och det är inte konstigt.
Serien håller och den är SÅ vacker! Den borde ni alla se om.

Jag älskar också Fried green tomatoes, Once around, Borta med vinden, the holiday etc.
Jag avstår helst från krigsfilmer och många actionfilmer.
Skräck har jag en stark dragning till, men jag vågar inte se sådana filmer.

Fråga nummer sex: Vilka länder drömmer du om att besöka:

Det är en hel del: Australien, Nya Zeeland, Syd-afrika, Brasilien, Zanzibar, Argentina och varför inte grannen i norr: Kanada. Känner en viss dragning till Ryssland också.
Vill även till Tyskland, Österrike och Schweiz.
Listan KAN göras milslång men vi stannar här.

Nu ska jag då skicka denna utmärkelse/utmaning vidare. Jag gör väl det då...

Hello Desiree!
Hello Elisabeth!
Hello Vivan!
Hello Erica!
Hello Helena!



Snälla, håll tummarna för Vaion idag.
Nu drar jag till Barnes and Noble och tar en pumpkin spice latte samt läser blaskor ett tag!

ORTOPEDENS DOM för den som är intresserad:
Knäet är STARKT ansatt av Artros! Det finns inget att göra. Dessutom tror han att jag har artros på flera ställen i kroppen. DET tror jag med, i nacken har jag det säkert som amen i kyrkan. OCH antagligen i höfterna också.
Old age is damn great...

Have a good one!!

33 comments:

Taina said...

Godmorgon!
Ja vad gör man när åldern börjar göra sig till känna. Bara anpassa sig. Hoppas du inte har så ont bara. Men PW är väl toppen att syssla med för att stärka muskulatur och leder?

Vad glad jag är att just DIN blogg finns Annika! Som du vet så var det ju Peter som tipsade mig om din blogg och vips så hamnade jag också i cybervärlden.

Jag älskar dina inlägg och den variation du bjuder på i dem. Jag älskar också att du skriver så bra och vårdar det svenska språket. Alltid. Jag älskar att se dina bilder och blir påmind om att köpa mig en ny kamera men får inte tummen ur det berömda hålet. Jag älskar allt jag lärt mig om just AMERRRKA, tack vare din blogg.

TACK för att du bloggar Annika!!!!

KRAMAR!!!

Sara said...

Så sis, då vet du i alla fall det som du säkert trott och anat, artros alltså, suck.. Men desto viktigare att du tar hand om dig, rör på dig och äter bra.
Det är så kul att läsa bloggen, superskoj att du håller igång den. Det pirrar alltid till lite extra när man ska kolla vad det är som du har skrivit om och det är SÅ kul med alla bilder som du lägger ut.
Ja du må tro att jag håller tummarna för Vaion, hårt! Älskar!

Annika said...

Taina:
INTE mkt. Jag har i åratal haft problem med nacken också, och nu då i höfterna och sen mkt artros i knäna...SUCK...
Men jaja...
PWs är OK, men inte springa, och jag ska inte hålla på med knäböjningar etc.

TACK, vad gulligt. Vad glad jag blir över dina ord.
Det är faktiskt otroligt viktigt för mig att vårda svenskan. Jag vill inte fastna i de typiska fällorna; börja skriva månda och dag med stora bokstäver tex. Jag vill inte börja särskriva, och jag vill inte börja göra om amerikanska ord till svenska...

OCH TACK!!
Det är ju verkligen fantastiskt med denna bloggvärld!
OCh din blogg seglade snabbt upp och blev en favorit utan nåde!!

TACK själv, jag blir både glad och rörd!!!
KRAM!!

Sara:
Ja, artroser har vi gott om i släkten, om vi säger så.
Det var väntat. Ja, han sa att jag säkert har det på andra hpll i kroppen. Han ville skicka mig till en specialist på ryggar på mottagningen, men jag känner att det kanske inte behövs just nu...
Nacken vet du att jag ofta har problem med.
Ja, sis...du har det säkert också.
Exakt, han sa till mig "keep the weight down", "do your pWs", "DO NOIT SIT ON YOUR KNEES"...

TACK SIS!!
Bloggen är det ett enda nöje att syssla med, och gissa vilka som gör det till ett nöje?
JUST DET---NI!!!!
Bilderna ja, jag vågar fan inte tänka tanken UUUT,,,
Kramar och älsakr!!

Äventyret framtiden said...

Härligt Annika!
Tänk att du fick till det så bra fastän du inte har dina bilder....
Roligt att läsa hur du blev en inbiten:).

Din artros är förstås inte det roligaste , men nu vet du i alla fall och hur du skall hanterade den. Stackars dig...hoppas att du inte har alltför ont. Finns det faktiskt inte någonting som kunde förbättra ? Jag är ju en obotlig envis optimist och vill ju tro att det alltid går att göra någonting som bidrar till bättring.

Varm kram!

Millan said...

Nej men skit vad trist med artrois :-(. jag har forstatt att det gor ont! Kan nagot goras at det? Hjalper det med dina powerwalks eller gor det ont nar du ar ute och ror pa dig?

Jatte trist aven med din laptop. Sa otroligt retfullt! Jag hoppas verkligen att dina foton kan raddas. Vi har haft en mac i manga ar nu och ar valdigt nojda med den!

Kul utmaning ocksa :-). Visst ar det roligt med bloggarna. jag tror att vi ar manga som borjade av precis samma anledning men som ocksa lart kanna manga harliga nya vanner genom vara bloggar.

Kram!!

Annika said...

Karin:
Just nu lever jag efter devicen: man tager vad man haver...
Det finns inte många bilder här på Karolinas dator. Min egen vaio har följt med Peter till jobbet där den ska träffa en IT-kille...
HOPPAS PÅ DET BÄSTA!!!

Njaee...artros finns det inte mkt att göra åt. MIN i knäna, gör inte ONT, men det kommer den säkert att börja göra.
Jag har den i nacken också, och det gör ont till och från...
Jag säger bara, det kunde varit värre.
Kramar!!

Millan:
Nej, det gör inte ont. Inte den i knäna, inte ännu.
Ja PWs är OK, men inte att springa..och jag ka inte hålla på och påfresta knäna med böjningar etc...
Hålla vikten och allt det där...
Och den är ju ett evigt kämp...
Ja, nu blir det mac. Håll tummarna för bilderna NU!!!!
Ja, bloggarna är otroliga. Jag älskar hur det har blivit så här!
Helt fantastiskt ju!!
Kramar!!!

Miss Marie said...

Skönt att veta vad det är som ställer till besvär för dig, vet man vad det är så är det oftast lättare att hantera, men inte är det kul inte!

Det är alltid så kul att få följa med i en bit av ditt liv genom din blogg. Du har en perfekt blandning av privat o öppet i din blogg, förstår att många läser vad du skriver! :)

Annika said...

Marie>
Ja, det är ju skönt att veta, och artroser är ju vad de är...
Det gör inte ont i knäna. ÄNNU. Det vara poppar och brakar i dem.
TACK, kul att du gillar det jag skriver.
Jag gillar det du skriver också!! kOM precis från dig.

Charlie sa ... said...

Rakkaus din blogg! Liebe, amour, amore, älskar!

Det är som att komma hem till en vän

Sköt om dig extra mycket nu, mota atrosen så mycket som möjligt!

Annika said...

Lotta:
DET är ömsesidigt...MILJONER TACK!!!!
Kramar i massor!!

Anonymous said...

Kram till dig! Min pappa har artros och jag var hur ont han har så jag lider med dig.

Jag är tyvärr inte inne och läser så ofta längre men när jag är ute och spanar så får du ett besök och det är nog oftast, som du skriver, ibland läser man bara utan att kommentera.

Vi får se hur jag gör med mitt bloggande. Jag kanske tar upp det igen :-) . Jag har inte bestämt mig än. Det är så roligt med min 2-åring och mitt stora intresse: Silversmide.

Tills vi hörs igen så hoppas jag att du har det gott!
Kram "Mais oui"

alegni said...

jag håller tummarna för att dina bilder gått att rädda! vore så himla harmligt om du förlorade dem :(
skit och piss också med diagnosen du fick. jag har sett var artros och andra reumatiska sjukdomar gör åt en kropp, och det är verkligen inget man önskar att folk skulle drabbas av :(
du tycker att jag är inne i en väskperiod? när är en kvinna inte det, annika ;) jag har faktiskt en sprillans ny handväska också. kanske jag ska visa den också endera dagen...
här skiner solen och det är drygt 15 grader varmt, så rena rama sensommarkänsla är vad det är - härligt!
kram och hoppas allt reder upp sig där borta!

alegni said...

och så glömde jag ju säga att jag också är ett stort fan av din blogg! jag läser varje bokstav även om jag inte alltid hinner kommentera!

Fröken fräken said...

Annika jag håller med ovanstående, jag brukar blogga på morgonen innan jobbet och din blog är klart en av favoriterna. Jag gillar både bilder och text det märks att du tycker om att skriva.

Kram

Anonymous said...

Haller verkligen tummarna hart hart!!! Usch vad trakigt med artros.
Din blogg är helt klart en av mina favoriter. Tycker det är sa kul att "besöka" dig varje dag! Hoppas vi kan ses IRL nagon gang. Kanske här i Österrike?
Manga kramar, Lisa

Humlan said...

Jag är så glad att du bloggar och jag läser allt även om jag inte tittar in varje dag. Du har lärt mig massor om det riktiga Amerika och hur det är att leva där liksom hur det är att vara utvandrare. Tack för det!
Visst är bloggen en bra anledning att fotografera och ju mer man fotar...
Jag märker att när jag inte fotar så blir det också mindre bloggat och nu ligger ju min blogg mer eller mindre nere, liksom mitt fotande. MEN jag har inte slutat och en vacker dag så hittar jag kraft och lust att börja igen.

Som halv-finlandssvensk så gläder jag mig ju också åt allt du skriver om det och jag njuter av alla dina bilder från Närpes med omgivning eftersom jag inte har upplevt Österbotten på många år.

Jag håller tummarna för att det ska fixa sig med bilderna! Det vore ju skönt om IT-killen kunde fixa fram dom!

Tråkigt med artrosen, men det är ju ändå bra att veta vad det är och kanske kunna undvika sådant som gör det sämre!

Kram!

Erica Pettersson said...

Roligt att läsa dina svar :)
Jag är så glad att jag hittade din blogg! Det märks så tydligt att du älskar att skriva, och jag tror det är mycket det som gör att alla dina inlägg är så roliga att läsa. Det var just din blogg som inspirerade mig till att själv börja blogga, och jag har heller aldrig ångrat att jag började!

Som du skriver så har verkligen bloggningen öppnat en ny värld, på ett underbart sätt :D

Jag håller tummarna för datorn/bilderna! Hoppas verkligen de går rädda till slut :D

MVH /Erica

Desiree said...

Din blogg är ju bara såååå underbar Annika! Helt klart en av mina topp favorit bloggar. Det märks så väl att du tycker det är kul. Jag antar mer än gärna utmaningen. Ska hålla både tummar och tår för att det löser sig med dina bilder förstår att du sitter där med hjärtat i halsgropen. Får tänka positivt och hoppas på det bästa även om det inte är lätt.
Det är bra att du kollade upp knäna och har fått en diagnos. Min mamma har haft artros i sina knän. Hon hade ganska ont så det är bra att du ännu inte kommit dit och upptäckt detta i god tid. Hon blev opererad och blev otroligt mycket bättre efter detta. Har din ortoped lagt upp någon typ av behandling? Man kanske inte behöver börja med drastiska åtgärder som operation utan prova annat först? Aging is hell. Jag kan ofta känna att jag blivit stelar i ryggen speciellt på morgnarna. Åldras är inte kul. När får du svar om Vaion och bilderna?
Forsätter att hålla tummarna intensivt som sagt.
Kram!

Christina said...

Vilken rolig läsning Annika! förutom artrosen då.... :-( Vilket skit!
Du var en stor inspiration till att jag började blogga, jag älskar din blogg och hur du skriver och dina bilder är ju bara helt galet fina! Jag håller verkligen tummarna för att du ska få tillbaka dom igen!! Det är verkligen härligt att kika in här varje morgon med kaffekoppen i handen så tack för att du förgyller min morgon varje dag!! Stor kram!!

Elisabeth said...

Tack så mycket för utmärkelsen/utmaningen! Roligt att läsa dina svar här också. För min del har din blogg absolut tagit död på många av mina fördomar mot USA. Eller snarare har jag fått en mer nyanserad bild av det stora landet i väster (för jag insåg redan innan att många fördomar var just fördomar, och inte verkligheten). Dessutom har jag lärt mig så mycket intressant om USA!

Vform said...

Hej Annika!
Första bilden är en SÅÅÅ fin bild!
Har målat en tavla i olja från Junkarsgrund för att antal år sedan :O)
Usch, för diagnosen i dina knän! Jovisst har åldern gett sig tillkänna! Men du ÄR ju så ung ännu!
Tack för utmärkelsen/utmaningen! Ska försöka plita ner något så småningom! Dina inlägg läses numera ingående! Har inte hunnit igenom allt från början ännu :)
Sköt om dig!
KRAM!

Saltistjejen said...

Jag hoppas såååå att mannen som har tagis sig an din dator har magiska fingrar!!! :-)
och kul att läsa din utmaning även om jag nog kände till det mesta av svaren rent generellt.
haha Blades of Glory ticker jag är heeeelt under bar!! Hahaha!!!!
KRAMIS!

anna of sweden said...

Oj, vad jag håller tummarna för din dator. Och så inser jag att det var lite för längesedan jag själv gjorde backup. Ska göra det imorgon.

Är glad att din blogg finns och att vi fann varandra i bloggvärlden - och även i den riktiga.

Trist med knäna! Vet inte om du tror på hälsokost, men nypon ska vara bra mot artros. Du kan ju googla lite på det.

Big huggies!

Katarina said...

Hoppas det löser sig nu med din dator och dina bilder!!! Det är roligt att titta in på din blogg och denna gång gillar jag extra mycket den första bilden, vilken skärpa och klarhet!!

Kram

olgakatt said...

Man kan visst göra något åt artros men inte förrän du har ont, förstås. Oskuret är alltid bäst så länge det går. Hur ställdes f ö diagnosen?

Läser ju din blogg med förtjusning, det lär ha framgått.
Kram och lycka till med fotoåtervinningen, håller tummarna!

Annika said...

Mais Oui:
KUL att ha dig här igen!!
OCH vad spännande det låter med silversmide!
Det håller ju Olgakatt på med också.
Ja, artrosen ja, den är vad den är. Min gör inte ont, den poppar och knastrar mest.
Ha det så jättebra!
Kram!

Ingela:
Fortfarande på samma status: ingen har kunnta rädda dem. Det kanske blir Kalifornien när allt kommer omkring iaf.
Harmligt är rätt ord...USCH!!
Artrosen är vad den är. Jag har ett tungt arv i familjen på jut artros, och den är ju ärftlig.
Väskor ja. jag tycker absolut att du ska visa din nya väska och helt fortsätta med väskperioden :-)
OCH tack, vad roligt att du gillar bloggen.
Blir så glafd!!
Härligt med er indiansommar!!
Kramar!!

Fröken Fräken:
TACK!!
VAD roligt.
Blir så glad.
Stor kram!!

Annika said...

Lisa:
TACK!!
SÅ jätteglad jag blir!!
Ja, det vore verkligen kul att få ses ngn ggn.
Kannske i Österrike ja.
Kram!!

Humlan:
TACK!!!
Jag blir så innerligt glad över dina ord.
OCH jätteglad om jag lärt dig mer om USA, och hur det är att vara invandrare.
Ja, bloggen triggar utan tvekna fotointresset!
Utan bloggen hade jag inte fotograferat så mkt som jag gör, det är helt sant.
Ja, jag hoppas du själv återuppväcker din blogg. Jag tittar in varje dag för att se om det står ngt nytt...
OCH detta med svensk-finland ja, det har varit jättekul att skriva så mkt om det, och att fortätta skriva om den delen.
KUL att du gillar det.
Artrosen, ja den är vad den ÄR heöt enkelt.
Kramar!!

Erica:
Tusen tack, sådant är verkligen roligt att höra.
Så fantaststiskt att jag inspirerade dig att börja blogga.
Ja, Erica, fortsätt att hålla tummarna. Det är status quo...
Kram!!

Annika said...

Desiree:
TACK!!!!
Jag blir så GLAD!!!!
Det är ömsesidigt!!
KUL att du biter tag i utmaningen.
Bilderna finns med mig i tanken hela tiden.
Jag hoppas så att det ska gå. Jag vågar inte ens tänka på vad det är för bilder som är borta. Jag tillåter liksom inte tankarna att börja ananlysera det...
Artrosen finns det i nuvarnde tillstånd inte mkt att göra åt, men när den börjat spöka får man ta det då.
Dr sa att det gäller att hålla vikten, träna med det man kan, inte sitta på knäna...
Aging does suck!!!
KRAM!!

Christina:
En miljon TACK!!
GUD så glad jag blir!!
Så glad att jag kunnat inspirera till din egen fina blogg.
KRAAM!!!

Eliabeth:
TACK!!!!
Jag blir så glad. VILL ju krossa en del fördomar, eller iaf nyansera dem, precis som du säger.
OCH vad roligt att du tar tag i utmaningen!!!
Ska bli så kul att läsa!!

Annika said...

Vivan:
HAR du?? UNDERBART!!
Hos familjen B då???
HIHI!!
Nog kan du gå ut på Lisbeths tomt också om du vill! Sånt har hon noll emot, hon har sådan fin utsikt från sin stenbrygga!
KUL att du biter tag i utmaningen, och TACK för snälla ord. Blir så glad!!!
Kram!!

Saltis:
HAN hade inte magiska fingrar!! JO, med en av diskarna, och den var TOM!! Aldtig använd, enligt honom. Den andra kunde han inte krypta igenom...
Så nu har han rekommenderat ett ställa i RESTON som vi ska besöka...
STATUS QUO!!!
Ja, u visste säkert det mesta på listan, tror jag.
Blades of glory är en CLASSIC!!!!
Kram!!

Anna:
Bilderna lever bakom lås och bom. Ingen har lyckats ta sig in ännu...FAAAAAN!!
Ja, backa upp, det är allt jag kan säga...
Jag är oxå så glad att vi träffades ivåras och att vi upptäckte varandras bloggar.
Artrosen ja. nypon alltså, intressant. Ska abolut googla på det.
Huggies.

Annika said...

Katta:
TACK, vad roligt att du tycker det!
Å, den bilden ja...
Suck, kan inte tänka på alla andra Junkarsgrundsbilder som kanske är borta nu...
Kram!!

Olgakatt:
enligt dr inget att göra just nu. Han ställde den genom röntgen och genom att klämma och känna och vicka etc.
Ingen MR blev det dock, vilket jag hade velat helst...
TACK!!!
Ja, det ömsesidigt. Så glad att jag upptäckt din blogg likaså.
jag är så ledsen att jag inte kan träffa dig denna ggn, suck...
Kram!!

Tysta C said...

Artros stackare! Tycker synd om dig, trodde själv att jag hade fått första symptomen förra året, mamma har det, syrran har det, mostrarna har det, men jag hade tur, det var bara överansträngning. Min mamma tycker att träning hjälper, hon simmar och cyklar.
/Tysta C som fortfarande är här och fortfarande har denna blogg högt på favoritlistan

Annika said...

Tysta C>
Varmt välkommen hit!!!
Ja, artros ja...
Jag har det i släkten, big time.
Jag kommer att fortsätta med mina PWs etc. Träna ska man absolut göra.
TACK för beröm. BLIR så glad!!!
Välkommen tillbaka!!!

Anna, Fair and True said...

Har också fått den här, måste bara komma ihåg att skicka den vidare! :)

Vad tråkigt med ditt knä :( Hoppas du ändå kan göra saker som gör det lättare även om det inte går att bota!