God morgon, eller god eftermiddag...
Nu är jag tillbaka i Washington igen. Återigen sitter jag här i Northern Virginia och skriver min blogg. I Reston, hemma vid skrivbordet. Jag tittar ut över gryningen. Solen går upp 6:24 här--och ja--det är en viss skillnad på Stockholm det. Jag hörde igår att "pretty boy", meteorologen på NBC-4 Washington DC (18-nyheterna på dumburken), sa att onsdagen den 17 augusti var den sista dagen iår som solen går ner efter klockan 20:00 här i DC-området.
Ljuset är det första som slår en då man landar efter en lång sommar i norden. Det är så annorlunda. Det, och hettan.
Vi landade igår eftermiddag före utsatt tid eftersom det var starka medvindar över Atlanten. Flygresorna gick bra, och det var bara den "obligatoriska" turbolensen över Grönland som störde, men inte ens den var speciellt jobbig.
Jag tror det landade 18 flyg samtidigt på Dulles igår från utlandet, alltså tog det sin lilla tid att gå igenom immigrationskontroll och tull, men sen kom vi ut!
Peter stod där och väntade med blommor, och då kändes det härligt att vara hemma. Huset lika välstädat och fint som alltid då jag varit borta, det döda körsbärsträdet är ett minne blott eftersom Peter tagit ner det över sommaren. Alla mina hostor har rådjuren satt i sig (fan, vad surt. Rådjursstammen skulle verkligen behöva gallras UR här).
Peter (och "pretty boy" meteorlogen) prisade svalkan i Washington. Hur svalt? Tjaa, vad säger ni om 31 grader som svalt? Jomen, allt är relativt, precis allt.
Karolina har NOLL problem med att landa i sin nya tillvaro. Då vi varit hemma i tio minuter surrade mobilen, och en liten stund senare var min dotter vid poolen med en kompis.
Lycklig och glad!
Jag då?
Jo, jag tycker också det är skönt att vara hemma i mitt hem, men det tar TID för mig att landa. JAG vill inte träffa någon alls under ett par dagar. Jag vill "landa" i lugn och ro, i min takt. Jag kommer nu att befinna mig i ett "Ingenmansland", och därifrån kommer jag vandra ut om några dagar.
Förmodligen är det så jag vill ha det, innerst inne.
Allt. Måste. Få. Ta. Tid.
Ännu en sommar har lagts till handlingarna.
Sommaren 2011---check.
Tack för den!
Så fina minnen, och så fin-fina människor i mitt liv!
Så fint väder, så varmt.
Ja, jag vet att det inte gäller hela norden, precis. Men, där jag har varit har det varit fint. Det tackar jag för. Innerligt.
Jetlagen biter i mig.
Vaknade 3 inatt, gick till gästrummet och läste, slumrade lite. Jetlag-schmetlag, den är det bara att lida sig igenom...
Känna sig sjukt trött på kvällen, och vakna under småtimmarna, håhåjaja...
NU är min blogg tillbaka på heltid. Nu är den återuppväckt ur sin törnrosasömn.
Nog känns det bra, nog gör det DET!
OCH, nog känns det bra att vara tillbaka i NoVA också.
Jag har lämnat ett hem för ett annat.
Välkomna tillbaka, alla kära läsare!
NU kör vi!
Det hälsar en något hålögd och trött,
Yours Truly
Nu är jag tillbaka i Washington igen. Återigen sitter jag här i Northern Virginia och skriver min blogg. I Reston, hemma vid skrivbordet. Jag tittar ut över gryningen. Solen går upp 6:24 här--och ja--det är en viss skillnad på Stockholm det. Jag hörde igår att "pretty boy", meteorologen på NBC-4 Washington DC (18-nyheterna på dumburken), sa att onsdagen den 17 augusti var den sista dagen iår som solen går ner efter klockan 20:00 här i DC-området.
Ljuset är det första som slår en då man landar efter en lång sommar i norden. Det är så annorlunda. Det, och hettan.
Vi landade igår eftermiddag före utsatt tid eftersom det var starka medvindar över Atlanten. Flygresorna gick bra, och det var bara den "obligatoriska" turbolensen över Grönland som störde, men inte ens den var speciellt jobbig.
Jag tror det landade 18 flyg samtidigt på Dulles igår från utlandet, alltså tog det sin lilla tid att gå igenom immigrationskontroll och tull, men sen kom vi ut!
Peter stod där och väntade med blommor, och då kändes det härligt att vara hemma. Huset lika välstädat och fint som alltid då jag varit borta, det döda körsbärsträdet är ett minne blott eftersom Peter tagit ner det över sommaren. Alla mina hostor har rådjuren satt i sig (fan, vad surt. Rådjursstammen skulle verkligen behöva gallras UR här).
Peter (och "pretty boy" meteorlogen) prisade svalkan i Washington. Hur svalt? Tjaa, vad säger ni om 31 grader som svalt? Jomen, allt är relativt, precis allt.
Karolina har NOLL problem med att landa i sin nya tillvaro. Då vi varit hemma i tio minuter surrade mobilen, och en liten stund senare var min dotter vid poolen med en kompis.
Lycklig och glad!
Jag då?
Jo, jag tycker också det är skönt att vara hemma i mitt hem, men det tar TID för mig att landa. JAG vill inte träffa någon alls under ett par dagar. Jag vill "landa" i lugn och ro, i min takt. Jag kommer nu att befinna mig i ett "Ingenmansland", och därifrån kommer jag vandra ut om några dagar.
Förmodligen är det så jag vill ha det, innerst inne.
Allt. Måste. Få. Ta. Tid.
Ännu en sommar har lagts till handlingarna.
Sommaren 2011---check.
Tack för den!
Så fina minnen, och så fin-fina människor i mitt liv!
Så fint väder, så varmt.
Ja, jag vet att det inte gäller hela norden, precis. Men, där jag har varit har det varit fint. Det tackar jag för. Innerligt.
Jetlagen biter i mig.
Vaknade 3 inatt, gick till gästrummet och läste, slumrade lite. Jetlag-schmetlag, den är det bara att lida sig igenom...
Känna sig sjukt trött på kvällen, och vakna under småtimmarna, håhåjaja...
NU är min blogg tillbaka på heltid. Nu är den återuppväckt ur sin törnrosasömn.
Nog känns det bra, nog gör det DET!
OCH, nog känns det bra att vara tillbaka i NoVA också.
Jag har lämnat ett hem för ett annat.
Välkomna tillbaka, alla kära läsare!
NU kör vi!
Det hälsar en något hålögd och trött,
Yours Truly
Comments
Förstår att Karolina fick bråttom att träffa kompisar efter en sådan lång semester. Nu har hon ju varit med mamma så länge, moahahahaha!
Gulligt av Peter att ha blommor med sig. Huuur gulligt som helst, tycker jag.
Hm jag ska nog inte visa Jonas din kommentar om rådjuren..han kan ju inte slå ihjäl en mygga ens!
Landa nu mjukt i vardagen!
KRAMAR!!
Vi kom också tillbaks från Finland för ett par dar sen. Jag tyckte det var jobbigt att lämna Vasa efter 4 veckor och ville inte alls åka hem, det blir jobbigare och jobbigare för varje år...
Men våra tjejer är som Karolina, glada att vara på semester och lika glada att komma hem. Full fart så fort de klev ur bilen, iväg till kompisar :-).
31 grader låter skönt tycker jag :-). Här är det 13 och ösregn...
Kram!
Hej!
Ja, nu är det bloggande som gäller igen, och med det bloggrunda!!! Ska bli KUL!
Japp, nu landar jag långsamt, så får det bli.
K har inte mitt problem :-)
Hon har det motsatta, fniss!!
Rådjuren är ett h-vete, om jag hade ett gevär så...
Kramar!!!
Ja, nog tar det tid att LANDA alltid. När jag var liten och kom hem efter en sommar i finland var jag ivrigare än ivrig på att träfa kompisar och ville träffa dem genast, så är det inte längre...
Nu tar det minsann tid att landa i myllan. Det är ganska skönt, på samma ggn.
Hoppas du tar dig ut bubblan snart...
Jajamen, sommaren fortgår. Minsann.
Tror inte er är slut heller.
Kram!!
Hur som helst så är det roligt att åter få se dig dimpa ner från Internethimlen igen!
Ha det riktigt gott och njut av Jetlaget ett par dagar så är du snart dig själv igen:)
Karinkram!
Välkommen tillbaka till bloggen :D
Kan tänka dig att du haft en trevlig sommar! Här i Piteå har det också varit underbart väder hela sommaren! Soligt och varmt :)
Jag ser fram emot höstens bloggande! :D
MVH /Erica
TACK!!!
Roligt med så fina ord på morgonkvisten.
Ja, rådjuren skulle behöva gå en kurs på Åland i hur man uppför sig, hahaha!!
Det är kul att vara tillbaka i bloggvärlden!
Sitter just nu och läser hos mina favvisar. INTE DUMT!!!!
Jetlagen och Ingemanslandet får ta den tid den behöver...
Kramar!!!
Erica:
TACK!!
Ja, jag tror det varit en fin sommar i norra delen av norden. Härligt.
japp, nu är bloggen igång igen och det känns bra. Kommer snart till dig!!!
Kramar!!
Eastcoast mom:
TACK!
Ja, nog är det skönt att vara tillbaka i eget hus.
Hoppas att jetlaggen lagger sig snart och att du landar hemma igen!
Kram!!
KRAMAR!!
TACK!!
Visst är det skönt med lite bloggvila?? DET tycker jag iaf! Desto roligare att köra igång igen!
Ja, jag vet att vädret varit PISS på många håll i Sverige, så tråkigt.
Det har nog varit bättre i sthlm och norröver över lag.
Jetlagen är som den är, den går över tids nog.
Kram!!
Bettankax:
TACK snälla du!!
Vad glad jag blir över vänliga ord!
Nu är det heltid som gäller igen!
Bilder kommer!!
Promise!!!
Kram!!!
Så fint att få komma hem till ett fint hem och trädgård också. Han är bra den där Peter;)
Här är det fortfarande lite semesterkänsla i kroppen. Vi bor ju i lånelägenhet och har ännu inte hunnit hälsa på överallt så den där landningen kommer väl så småningom. Vi kände som du gör nu att vi inte ville träffa folk alls de första dagarna när vi kom. Vi behöver vara själva och räta ut jetlagen, och "anpassa" oss. Men nu är vi iaf folkbokförda och svenskar igen! Och kroppen bärjar vänja sig vid ca 20 grader varmt. Hade gärna haft några veckor till med 30 grader jag, men men...
Njut nu av att vara hemma och "landa" i vardagen. Ser fram emot att läsa om er nordiska sommar sen när du får tid och ork.
Många kramar
HEJ!!
OCH ni är hemmaflyttade. kan tro att det tar lite tid med återanpassningen. Roligt och spännande på alla de sätt!
ja, jag måste landa långsamt. Vänner och grannar får vänta ett tag, är inte redo ännu.
Jag kommer att bildblogga imorrn.
Tack för genomsnälla ord!!!
Kramar!!!
Sverigebesöken kan bli både intensiva och känslosamma (helst vid tillbakaresan) så jag vill också alltid vara ifred när jag kommer tillbaks till England. Första dagen tillbaks har jag absolut ingen energi eller lust att träffa någon. Skönt att veta att jag inte är ensam.
Nu är jag lite nyfiken på hur länge du och dottern är ifrån Peter på sommaren? Det verkar ju vara många veckor, så jag undrar hur du klarar det? Ni verkar ju stå varandra så nära. Min man tycker väldigt synd om sig själv om vi överger honom i 1-2 veckor...
TACK ska du ha!!
VAD glad jag blir över dina fina ord. TACK!!!
Jetlag of the heart kan drabba oss alla även om det bara är en timmes skillnad.
Det tar tid att landa igen och det måste få göra det.
Jag vet hur det känns, jag vet så väl hur det känns.
Peter var ifrån mig och K i fem veckor!
DET tär på honom, speciellt. k o jag har så fullt upp med vårt sommarliv och sommarlov hela tiden i sve och fin.
Det är Peter som tar den mer lidande biten :-(
Nu är det härligt att vara återförenade igen!
I vanliga fall kommer Peter på besök i mitten av vår sve och finvistelse, men iår var han med i början. Så det blev många veckor vi var frånskilda.
Kram!!
TACK!!
KOM precis från dig!
ja, Peter är en pärla!!
Bildbomb med start imorrn :-)
Kram!
Här i Bryssel har det inte heller varit någon höjdare men det har ju kvittat för mig... Det känns som jag haft två tråkiga somrar på raken nu så ser framemot sommaren 2012, DÅ ska det riktigt NJUTAS.
Stor kram
Men jag är glad att du är tillbaka och redo att läsa din blog dagligen.
Kram
Men det där med jetlag är verkligen ingen höjdare alls. Jag har väldigt svårt att hålla mig vaken när jag blir trött. Dessutom dyker det ju upp utan förvarning.
Ta nu tid på dig att komma in i din egen lunk och landa.
Kram
Skönt att resan gick så bra och att landa tidigare än beräknat är ju aldrig fel. Trist bara att det ska ta sån tid i immigration. I Istanbul var det himla bra, för där var det uppdelat i medborgare och icke medborgare. Så då kunde man smita in genom medborgare om man hade uppehållstillstånd. Det gick mycket snabbare : )
Ja visst måste allt få ta sin tid. Och komma-hem-bubblan måste man själv få sticka hål på när man är redo.
SOV GOTT i natt!
Kramar!!!
KRAMAR och än en gång stort välkommen hem!!
Ja, nu kör vi med teman, bildbomber, reflektioner, show & tell, tillbakablickar, halloween....rubbet!!!
Nu är ordningen återställd.
Längtar!
Bamsekram
Ni är för söta du och Karolina! Du som vill gå och skrota och ta dig tillbaka till din vardag i lugn och ro på egen hand och hon som direkt har mobilen full av kompisar och far iväg till poolen! :-)
Jag är mitt upp i att förbereda skolstarten på måndag så nu är här full rulle. Men det är så ROLIGT också.
Ha det gott och kom tillbaka till vardagen i den takt du behöver!
KRAAAAM!!
5 veckor utan fru och barn kan inte vara lätt för Peter. Fast det var ju en 'one-off' Men det är ju viktigt att du och K får ert Skandinavienfix!
Kram!
Jag förstår ditt behov av att landa och ha några dagar för dig själv innan du kastar dig ut i omgivningen och din vardag igen.
Kramar!
TACK!!
Vad glad jag blir!!
Det ska bli så jättekul att få skriva nu igen!
Så kul att du vill följa med på färden!!
Kram!
Keith:
Thank you!!
See you tonight!
Petra H:
TACK!!
Ja, vädret kan jag inte klaga på, men jag vet ju att södra sverige mest haft skit. SÅ tråkigt.
När jag var i Småland hade vi tur med vädret och det är KUL.
DU har haft två trista somrar nu, men det blir desto bättre 2012!!
FOR SURE!!!
KRAMAR!!!
Tack, vad roligt att du tycker det!!
Ja, visst tar det tid att landa. Jag vill nog också ha nästan en vecka innan jag träffar folk här igen.
I Sverige är det inte likadant, där dyker jag in direkt. Märkligt nog...
Tack för snälla ord och stor kram!!
Elisabeth:
TACK!!
Ja, jag förstör hur det kändes efter besöket i sthlm, just det där att man inte riktigt vet då man ses igen ÄR jobbigt.
Fattar knappt att det varit så pissigt väder söderut, så tråkigt för alla.
Ja, alltid skönt då man anländer tidigare än beräknat med flyget. Skönt med medvind ibland.
Camilla:
Tack, ja jätteskönt att resan gick fint.
Jetlag är ett helsike. Inatt vaknade jag 3:40 och sen var det kört. Igårkväll var det omöjligt att hålla sig vaken.
Ja, nu landar jag så sakteliga...
Kram!
TACK!!
OCH haha, det var ju gulligt sagt av dig. Det värmer!
Immigration är uppdelat precis så här i USA också, en för medborgare och permanent residents, och en för turister och besökare. Vi går ju alltid på den för medborgare och det går snabbt, men kön kan vara enorm.
Sen tar det tid med bagage och tull likaså. En timme får man nästan alltid räkna med efter att man landat i USA. Men, det vet man så det har man liksom i bakhuvudet.
Precis, den här bubblan får ta sin tid. Jag kan tycka att den är lite skön, att den behövs.
Stora bamsekramar och tack för dina supergulliga ord!
Anne:
TACK!!
Jag blir så glad och så rörd av dina fina ord!
Jag har haft en sådan fin sommar och nu bildbloggar jag också igen.
Tack, ja jag behöver det där med ingenmanslanet. Jag kräver det nästan. Det får ta den tid det tar.
en dag är bubblan brusten och då är allt som vanligt.
Tusen tack igen för fina välkomstord!
KRAMAR!!
Lotta:
HEEJ!!
OCH tusen TACK!!
SÅ glad jag blir!
Jajamen, nu kör vi med rubbet igen. Hela året!!
Massor med kramar!!!
TACK!!!
Vad kul att du tycker det!
OCH, vad härligt att du är som Karolina och kan landa direkt.
Härligt!
Ja, nu är nog bloggruppen rätt komplett igen. DET är bra :-)
Kram!!
Lisbeth:
TACK!
Japp, nu kör vi igen. Det känns så KUL!
HAHA, ja vi är OLIKA där, jag och K. HOn var hemma i tio minuter och sen var det poolen som gällde :-)
Nemas problemas att återställa tillvaron för henne.
Skolstart på måndag. DET är ju stort.
Kramar!!
Ulrika:
Precis, så är det.
Jetlag of the heart kan drabba alla var man än är på jorden.
DU ska inte var sträng emot dig då det händer. LÅT allt ta den tid det tar. Tids nog spricker bubblan.
Japp, vi är ifrån varandra länge om sommaren. Peter har svårast för det, gå i ett tomt hus utan liv. Jag har ju roligt på mitt håll. Det är absolut värst för honom.
Stor kram!
TACK!!
Ja, allt tar sin tid. Det gör återanpassningen också. Det får ta den tid det tar.
Hoppas din sommar varit fin!
Kram!!